Fortsatt återhämtning och motståndskraft på lång sikt

Trender

EU:s ekonomi fortsatte att växa - öppnas i en ny flik. under 2023, om än i långsammare takt på grund av alla chocker den drabbats av. Inflationen fortsatte att gå ner under året till följd av sjunkande energipriser och ett avtagande inflationstryck från livsmedel och industrivaror.

EU:s ekonomi stöds av en exceptionellt stark arbetsmarknad, med rekordlåg arbetslöshet, fortsatt ökande sysselsättning och stigande löner. Genomförandet av reformer och investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens - öppnas i en ny flik. förblir centralt för att hålla EU:s ekonomi på rätt spår.

Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina och andra geopolitiska spänningar fortsätter att utgöra risker för EU:s ekonomiska tillväxtutsikter.

Pelarna i faciliteten för återhämtning och resiliens

Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens, det viktigaste instrumentet i NextGenerationEU - öppnas i en ny flik., EU:s återhämtningsplan på 800 miljarder euro, fortsatte vara en drivkraft för den ekonomiska återhämtningen - öppnas i en ny flik.. Faciliteten stärkte medlemsländernas ekonomiska och sociala motståndskraft och stödde REPowerEU, EU:s initiativ för att hjälpa medlemsländerna fasa ut fossila bränslen snabbare, mot bakgrund av Rysslands oprovocerade invasion av Ukraina (läs mer om REPowerEU i kapitel 4).

Det som gör faciliteten unik är att den är resultatbaserad. För att få finansiering från faciliteten måste medlemsländerna skicka in en återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen. I planerna anger medlemsländerna vilka reformer och investeringar som ska genomföras fram till slutet av 2026, och de kan då få finansiering upp till ett tidigare överenskommet belopp. Kommissionen betalar ut pengarna till medlemsländerna, som sedan måste visa att de uppfyllt de mål och delmål som fastställts i planerna. Åtgärderna är utformade för att hantera de största nationella utmaningarna och vara förenliga med EU:s mål.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är en drivkraft för reformer och investeringar på sex politikområden: i) den gröna omställningen, ii) den digitala omställningen, iii) smart, hållbar och inkluderande tillväxt för alla, iv) social och territoriell sammanhållning, v) hälsa och ekonomisk, social och institutionell resiliens och vi) strategier för nästa generation.

EU erbjuder också medlemsländerna hjälp med att genomföra sina återhämtnings- och resiliensplaner - öppnas i en ny flik. genom instrumentet för tekniskt stöd - öppnas i en ny flik.. Hittills har över 400 projekt erhållit stöd. Det är 23 medlemsländer som har fått eller får allmänt stöd med de övergripande frågorna vid genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna, däribland stöd till en översyn av planerna, medan alla 27 medlemsländer har fått tematiskt stöd kopplat till genomförandet av åtgärderna i faciliteten för återhämtning och resiliens.

Mer än hälften av européerna (53 %) anser att NextGenerationEU kan visa sig effektivt för att hantera de nuvarande ekonomiska utmaningarna.

Källa: Ordinarie Eurobarometer 100 - öppnas i en ny flik., december 2023.

Tack vare genomförandet av medlemsländernas återhämtnings- och resiliensplaner hade följande uppnåtts vid slutet av 2022 (senast tillgängliga uppgifter):

6,9 miljoner personer deltog i utbildning

1,4 miljoner företag fick icke-finansiellt bistånd

5,9 miljoner människor omfattades av skyddsåtgärder mot klimatrelaterade katastrofer

22,1 miljoner MWh i årlig primärenergiförbrukning i besparingar

Exempel på projekt

Den gröna omställningen

I Frankrike har man genom faciliteten för återhämtning och resiliens finansierat uppgraderingar av energieffektiviteten för 20 000 subventionerade bostäder och för studentbostäder.

Social och territoriell sammanhållning

Genom faciliteten för återhämtning och resiliens kan Österrike hjälpa långtidsarbetslösa att få tillgång till utbildning och kvalifikationer.

Digital omställning

Faciliteten för återhämtning och resiliens stärker Italiens molnkapacitet genom investeringar i datacentraler för den digitala ekonomin.

Hälsa samt ekonomisk, social och institutionell resiliens

En reform i Cypern som stöds av faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att öka insatserna mot korruption och inrätta en oberoende myndighet för korruptionsbekämpning.

Smart och hållbar tillväxt för alla

Faciliteten för återhämtning och resiliens har bistått Spanien med att hjälpa över 60 stora företag samt små och medelstora företag med forskning och innovation om hållbar mobilitet.

Strategier för nästa generation

Medel från faciliteten för återhämtning och resiliens har hjälpt Tjeckien att ge omkring 74 000 digitala enheter till elever för distansundervisning.

EU:s budget: rusta EU för dagens och morgondagens utmaningar

Under 2023 spelade EU:s långtidsbudget (fleråriga budgetram) och NextGenerationEU-programmet en nyckelroll i Europas återhämtning, och hanterade utmaningar som kriget i vårt närområde, den höga inflationen, naturkatastrofer och humanitära kriser. För att säkerställa att EU:s budget även i fortsättningen klarar de viktigaste uppgifterna föreslog kommissionen en översyn av den fleråriga budgetramen - öppnas i en ny flik. i juni.

I september antogs EU:s årliga budget för 2024 - öppnas i en ny flik.. Den innehåller åtgärder mot akuta kriser i Mellanöstern och i Europa och dess grannskap.

För att stödja NextGenerationEU och bistå Ukraina anskaffade kommissionen under 2023 ungefär 116 miljarder euro i långsiktiga fonder, däribland upp till 12,5 miljarder euro i gröna obligationer, vilket gör EU till världens största emittent av gröna obligationer - öppnas i en ny flik..

Bygga upp långsiktig motståndskraft

Under året lade kommissionen fram lagförslag för att genomföra den mest genomgripande reformen av EU:s regler för ekonomisk styrning - öppnas i en ny flik. sedan efterdyningarna av finanskrisen 2007–2008. Förslagen var resultatet av omfattande diskussioner och samråd. De nya reglerna ska stimulera och underlätta genomförandet av viktiga reformer och investeringar i medlemsländerna. Reformerna gör att den ekonomiska styrningen blir enklare, stärker det nationella egenansvaret, lägger större vikt vid det medelsiktiga perspektivet och skärper genomförandet av EU:s finanspolitiska regler inom ramen för en transparent och gemensam EU-ram.

Kroatien inför euron

Den 1 januari 2023 införde Kroatien euron - öppnas i en ny flik. och gick med i Schengenområdet.

Euron underlättar livet och förbättrar konkurrenskraften för kroaterna genom att underlätta resor och handel. Eurosedlarna och euromynten är en symbol för EU:s löfte om frihet och möjligheter för alla kroater.

En opinionsundersökning i Kroatien sedan euron ersatte kunan visade att 61 % av kroaterna anser att övergången gick snabbt och smidigt, medan 88 % anser sig välinformerade om den gemensamma valutan.

Stödet för euron fortsätter vara oerhört starkt i EU. 71 % av invånarna i EU stöder den europeiska ekonomiska och monetära unionen med en gemensam valuta. I euroområdet ligger andelen på 79 %.

Källor: Flash Eurobarometer 518 - öppnas i en ny flik., februari 2023. Ordinarie Eurobarometer 100 - öppnas i en ny flik., december 2023.

Ett sammanhållet EU

Sammanhållningsfonden fyllde 30 år - öppnas i en ny flik. 2023. Under de senaste tre årtiondena har sammanhållningsfonden investerat närmare 179 miljarder euro i EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Finansieringen av sammanhållningspolitiken för perioden 2021–2027 - öppnas i en ny flik. förväntas öka EU:s BNP med 0,5 % och bidra till att skapa 1,3 miljoner arbetstillfällen. Viktiga projekt som slutfördes eller påbörjades 2023 är bl.a. restaureringen av Pompeji, ett nytt tunnelbanesystem i Thessaloniki och förbättrad avloppsvatteninfrastruktur i Rumänien. I slutet av året hade sammanhållningspolitiska program för perioden 2014–2020 uppnått avsevärda resultat på fältet, däribland stöd till 4,5 miljoner företag, skapat mer än 370 000 nya arbetstillfällen, förbättrat bredbandstillgången för mer än 7,9 miljoner hushåll och installationen av mer än 6 000 megawatt av ytterligare kapacitet för produktion av förnybar energi.

Resultaten visar vilken viktig roll regionala och lokala myndigheter, som befinner sig närmast invånarna, spelar för att genomföra politiska prioriteringar och genomföra EU-lagstiftning på fältet. Som erkännande av detta lanserades ComPAct - öppnas i en ny flik.-initiativet 2023, med syftet att stärka den offentliga förvaltningen i medlemsländerna.

En stark och motståndskraftig inre marknad

30 år med den inre marknaden

Under 2023 firade EU att det var 30 år sedan den inre marknaden - öppnas i en ny flik., en viktig milstolpe i den europeiska integrationen, såg dagens ljus den 1 januari 1993. Den inre marknaden är mycket mer än bara en rättslig ram, eller en marknad för den delen. Den står för ett område för frihet, framsteg, möjligheter, tillväxt, delat välstånd, sammanhållning och motståndskraft. Detta stärker avsevärt EU:s ekonomiska och geopolitiska ställning i världen. Med 15 % av världens BNP är den världens största integrerade inre marknad, samtidigt som den förblir en av världens mest utåtblickande marknader.

I över 30 år - öppnas i en ny flik. har den inre marknaden varit avgörande för EU:s konkurrenskraft, förbättrat livet för EU:s invånare och underlättat för företagen. Genom att öka EU:s BNP med 9 % har den inre marknaden inneburit stora ekonomiska fördelar, med draghjälp från sammanhållningspolitiskt stöd som hjälper alla områden att delta i och dra nytta av den. Den inre marknaden spelar också en viktig roll för att underlätta den gröna och den digitala omställningen. Tack vare den inre marknaden har vi integrerade regler, finansiella marknader och värdekedjor som skapar stordriftsfördelar och hjälper företagen att växa.

Den inre marknaden i korthet

Den inre marknaden står för 18 % av världens BNP …

… och erbjuder varor och tjänster till mer än 450 miljoner människor.

Källa: Årsrapporten om den inre marknaden - Pdf-fil – öppnas i en ny flik., januari 2023.

Den täcker

23 miljoner företag …

… som sysselsätter närmare 128 miljoner människor

export av tjänster inom EU till ett värde av 965 miljarder euro

export av varor inom EU till ett värde av 3 428 miljarder euro

investeringar inom EU till ett värde av 8 163 miljarder euro

Visste du detta?  (^*)

47,5 % av EU:s export av varor till länder utanför EU under 2020 var i euro.

Mer än 60 % av utlandskontrollerade företag i EU kontrolleras av ett företag i ett annat EU-land.

Under perioden 2010–2021 ökade antalet personer som är anställda i ett medlemsland men har medborgarskap i ett annat med 47,0 %.

2,4 % av studerande på högskolenivå i medlemsländerna kommer från ett annat medlemsland.

(^*) Uppgifterna avser EU med 27 medlemsländer och det senaste tillgängliga året.

Källa: Eurostat - öppnas i en ny flik..

Den inre marknaden har varit mycket viktig för EU:s ekonomiska motståndskraft och avgörande under de senaste årens kriser, såsom pandemin och energikrisen som orsakats av Rysslands agerande i Ukraina. Den inre marknaden är också ett viktigt geopolitiskt verktyg som stärker EU:s inflytande i en tid av geopolitiska förändringar och satsningar på ren teknik. Trots fördelarna måste den inre marknaden utvecklas i takt med den nya och föränderliga geopolitiska verkligheten, de tekniska framstegen och den gröna och den digitala omställningen, och för att stärka EU:s konkurrenskraft och produktivitet på lång sikt.

En starkare inre marknad

EU fortsätter hela tiden att förbättra företagsklimatet i alla ekonomiska sektorer. I september 2023 presenterade kommissionen ett förslag om att bekämpa sena betalningar - öppnas i en ny flik. från företag och myndigheter. Sena betalningar ger små och medelstora företag likviditetsproblem, minskar konkurrenskraften och gör leveranskedjorna mindre motståndskraftiga. Förslaget ingår som en del i en rad åtgärder i kommissionens stödpaket för att hjälpa små och medelstora företag med ekonomiska problem.

EU stöder också innovation genom att göra det lättare för företagen att skydda sina immateriella rättigheter i hela EU. Det enhetliga patentsystemet - öppnas i en ny flik. som lanserades i juni är ett viktigt steg mot att fullborda den inre marknaden och öka patentskyddet i Europa. Systemet utgör en samlad kontaktpunkt för att registrera och hävda patent i Europa vilket minskar kostnaderna, byråkratin och den administrativa bördan för innovatörer och gynnar små och medelstora företag i synnerhet.

Vidare har den nya enhetliga patentdomstolen - öppnas i en ny flik. behörighet för både enhetliga patent och befintliga europeiska patent, vilket gör det möjligt för företag att hävda sina patenträttigheter på ett effektivare sätt. SMF-fonden - öppnas i en ny flik., ett gemensamt initiativ från kommissionen och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet - öppnas i en ny flik., ger ekonomiskt stöd (immaterialrättsliga kuponger) till små och medelstora företag för att hantera sina immaterialrättsliga portföljer, däribland varumärken, formgivningar, patent och växtsorter.

Kommissionen föreslog ett patentpaket - öppnas i en ny flik. i april 2023 som kompletterar det enhetliga patentsystemet. När patentpaketet antagits kommer företagen att dra nytta av en ny, mer balanserad ram - öppnas i en ny flik. för standardessentiella patent och lättare kunna ansöka om tilläggsskydd för läkemedel och växtskyddsprodukter, samtidigt som reglerna för tvångslicensiering under kriser förtydligas. Förordningen om geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter - öppnas i en ny flik. trädde i kraft under året och gör det möjligt för EU att bättre skydda hantverks- och industriprodukter och sakkunskap förknippade med produktionsområdet.

Hur fungerar det nya enhetliga patentsystemet?

Uppfinnare ansöker om ett europeiskt patent.

Europeiska patentverket ser till att uppfinningen uppfyller kriterierna att produkten ska vara ny, ha en viss uppfinningshöjd och kunna tillgodogöras industriellt.

Efter att ha beviljats ett europeiskt patent begär innehavaren att patentet ska få enhetlig verkan.

Det enhetliga patentet träder i kraft på en gång, utan extra formaliteter såsom översättningar, i de deltagande medlemsländerna:

Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Estland, Frankrike, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Österrike, Portugal, Slovenien, Finland och Sverige.

Samtidigt kan innehavaren av ett europeiskt patent även validera det i länder som inte deltar, inklusive länder utanför EU, om inte annat följer av deras nationella krav.

Den föreslagna ändringen av EU:s lagstiftning om formskydd - öppnas i en ny flik. gör innovation och formskydd i EU starkare, effektivare och modernare.

Avslutningsvis gör EU det lättare för företag att vara verksamma i flera länder genom att ta bort hinder för företagens ekonomiska tillväxt och gränsöverskridande affärsverksamhet.

Nya åtgärder som avlägsnar hinder kan tillföra ekonomin 713 miljarder euro fram till slutet av 2029.

Ett exempel är förslaget om nya regler för att underlätta den fria rörligheten för mobila maskiner - öppnas i en ny flik., t.ex. kranar, skördetröskor och gaffeltruckar, på allmänna vägar.

Förordningen om mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg kommer i ett senare skede att ersätta medlemsländernas nuvarande regelverk. Den ska

avskaffa hinder för marknadstillträde och minska förseningar

minska efterlevnadskostnader, underlätta innovation och öka konkurrenskraften

underlätta användningen av maskiner över gränserna inom EU

säkerställa höga och likvärdiga standarder inom hela EU vad gäller trafiksäkerheten för mobila maskiner som inte är avsedda att användas för transporter på väg

För att göra det lättare för icke-statliga organisationer att bedriva verksamhet över gränserna föreslog kommissionen i september en ny rättslig form kallad europeisk gränsöverskridande sammanslutning - öppnas i en ny flik.. Den förbättrar den inre marknadens funktion genom att avlägsna rättsliga och administrativa hinder för ideella sammanslutningar som är verksamma eller vill bli verksamma i mer än ett medlemsland.

I december presenterade kommissionen ett ändrat förslag till en förordning om underlättande av gränsöverskridande lösningar - öppnas i en ny flik.. Syftet är att hjälpa medlemsländerna att lösa problem som dagligen drabbar 150 miljoner invånare i EU:s gränsregioner. Om dessa hinder försvinner kommer den inre marknaden att fungera bättre och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU att stärkas.

Förbättra konkurrenskraften på längre sikt

Mot bakgrund av stor global konkurrens och nya geopolitiska utmaningar har kommissionen föreslagit att fokusera på nio viktiga drivkrafter för att stärka EU:s konkurrenskraft på längre sikt - öppnas i en ny flik.. Drivkrafterna är en välfungerande inre marknad, tillgång till privat kapital, offentliga investeringar och infrastruktur, forskning och innovation, energi, cirkularitet, digitalisering, utbildning och kompetens samt handel och öppet strategiskt oberoende.

EU säkerställer också konkurrenskraften på längre sikt och en blomstrande inre marknad genom att enhetligt tillämpa reglerna om rättvis konkurrens i alla medlemsländer och sektorer. Kommissionens antitrust- och koncentrationsbeslut samt beslut om kontroll av statligt stöd garanterar en balanserad och effektiv inre marknad som är avgörande för EU:s ekonomi. Kontroller garanterar att statliga stöd uppfyller gemensamma mål och att samma affärsvillkor gäller i hela EU. Dynamisk konkurrens i den privata sektorn leder till högre kvalitet och rättvisare priser för konsumenterna. Kommissionen fattar alla konkurrenspolitiska beslut i konsumenternas och företagens intresse, och skyddar samtidigt människor från oseriösa ekonomiska aktörer.

Konkurrenskraftens nio dimensioner

Det tillväxtfrämjande regelverket har nio dimensioner för konkurrenskraft, med en fungerande inre marknad i centrum. Verksamheten på den inre marknaden grundar sig på hållbar konkurrenskraft, som möjliggörs av fyra faktorer: 1. Miljömässig hållbarhet. 2. Resiliens och stabilitet. 3. Välbefinnande för alla och rättvisa 4. Produktivitet. De återstående åtta dimensionerna för konkurrenskraft är tillgång till privat kapital, offentliga investeringar och infrastruktur, forskning och innovation, energi, cirkularitet, digitalisering, utbildning och kompetens samt handel och öppet strategiskt oberoende.

Förordningen om digitala marknader - öppnas i en ny flik. är ett bra exempel på hur konkurrenspolitiken gynnar allmänheten. Förordningen kompletterar EU:s konkurrensregler och ersätter dem inte. Den är ett av de första initiativen i världen att reglera de största digitala företagens roll som grindvakt, med ekonomiska och sociala fördelar för allmänheten (för ytterligare information se kapitel 5).

VIDEO: Förordningen om utländska subventioner.

EU garanterar inte bara rättvis konkurrens på den inre marknaden, utan ser också till att företag i EU har en rimlig chans att hävda sig i konkurrensen med omvärlden. I juli började EU tillämpa förordningen om utländska subventioner - öppnas i en ny flik.. Den gör det möjligt för kommissionen att granska ekonomiska bidrag från länder utanför EU till företag som är verksamma i EU. Om bidragen ger företagen en orättvis fördel kan kommissionen vidta åtgärder för att komma till rätta med de snedvridande effekterna.

Effektiviteten i EU:s konkurrensregler är beroende av deras genomförande. Nedan följer några exempel på hur EU säkerställer konkurrensen genom att se till att reglerna efterlevs:

335 beslut om samgåenden fattades under 2023

487 miljarder euro i statligt stöd godkändes under året, särskilt i samband med Rysslands aggressionskrig mot Ukraina och dess konsekvenser för priserna inom EU

I juni 2023 skickade kommissionen ett meddelande om invändningar - öppnas i en ny flik. till Google med sin preliminära uppfattning att företaget gynnar sina egna tjänster för reklamteknik på nätet till nackdel för konkurrenterna

Kritiska råvaror är oumbärliga för ett stort antal strategiska sektorer, bland annat nettonollindustrin, den digitala industrin, flyg- och rymdindustrin och försvarssektorn. Rättsakten om kritiska råvaror - öppnas i en ny flik. förbättrar också EU:s kapacitet att övervaka och minska riskerna för störningar och stärker cirkulariteten och hållbarheten. Jämte reformer av elmarknadens utformning och rättsakten om nettonollindustri, som båda ingår i industriplanen i den gröna given (se kapitlen 3 och 4), kommer rättsakten att främja ett regelverk som skapar tillväxt för nettonollteknik och ökar den europeiska industrins konkurrenskraft.

Rättsakten om nettonollindustri - öppnas i en ny flik. är också utformad för att göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig genom bättre regelverk för industrin. Detta hjälper industrin gå över till grön och digital innovation. Som en del av industriplanen i den gröna given kommer rättsakten att skapa ett mer förutsägbart och förenklat regelverk som uppmuntrar till investeringar i produkter som är nödvändiga för att nå EU:s mål om klimatneutralitet.

Rättsakten gör också EU:s industribas i nettonollteknik starkare och mer motståndskraftig, vilket är nödvändigt för ett kostnadseffektivt, pålitligt och hållbart system för ren energi. Dessutom kommer rättsakten att påskynda inrättandet och produktionen av nettonollteknik. Det minskar EU:s beroende av ryska fossila bränslen och undviker nya beroenden som kan stå i vägen för viktig teknik och viktiga komponenter som behövs för den gröna omställningen (se kapitel 4).

Bättre ekonomisk säkerhet är en annan viktig faktor för att stärka EU:s konkurrenskraft. I juni lanserade kommissionen och den höga representanten för utrikespolitik och säkerhet EU:s strategi för ekonomisk säkerhet - öppnas i en ny flik. – en övergripande strategi för att göra EU:s ekonomi starkare. Strategin ska främja utvecklingen av EU:s industriella bas, skydda viktiga gemensamma ekonomiska säkerhetsintressen och främja samarbete med så många länder utanför EU som möjligt för att öka gemensamma insatser till förmån för ekonomisk säkerhet på det internationella planet. Strategin är viktig för att EU ska kunna bedöma och hantera ekonomiska risker, och samtidigt fortsätta att dra nytta av en öppen ekonomi och samarbete med omvärlden.

Bättre relationer mellan EU och Kina för att förbättra konkurrenskraften

EU:s relationer med Kina är av största vikt för att stärka EU:s konkurrenskraft.

Ställt inför ett alltmer självsäkert Kina, som befäste sin övergripande strategiska ställning under 2023, har EU använt en riskminskningsstrategi och strävar efter att återställa jämvikten i sina förbindelser med Kina, och samtidigt fortsätta arbeta för en starkare regelbaserad internationell rättsordning.

Jämvikten ska återställas genom fortsatta bilaterala ekonomiska förbindelser och samarbete med Kina om globala utmaningar, samtidigt som EU åtgärdar den snedvridning av marknaden som orsakas av Kinas oproportionerliga statliga subventioner.

Riskminskningsstrategin inbegriper minskat beroende av kritiska varor och hantering av specifika risker som hänger samman med Kinas strategi att utveckla den militära förmågan med hjälp av innovationer från samforskning, den akademiska världen och internationella privata företag.

Finansiella system

Kapitalmarknadsunionen

Kapitalmarknaderna är finansmarknader där värdepapper, som aktier och obligationer, köps och säljs. De gör det möjligt för företag, länder och andra enheter att anskaffa kapital från en rad olika investerare. Kapitalmarknadsunionen - öppnas i en ny flik. är EU:s initiativ för att skapa en inre marknad för kapital som gör det möjligt för kapital att röra sig över gränserna och ger EU:s företag, däribland små och medelstora företag, tillgång till fler finansieringskällor.

För att öka investeringarna måste investerare känna sig säkra och kunna lita på att deras investeringar ger tillräcklig avkastning. Därför är ett av huvudmålen i EU:s handlingsplan för kapitalmarknadsunionen från 2020 - öppnas i en ny flik. att göra EU till en säkrare plats för investerare på längre sikt.

Den 24 maj 2023 antog kommissionen paketet för icke-professionella investerare - öppnas i en ny flik. som ska ge icke-professionella investerare inflytande och skydd. Icke-professionella investerare är enskilda investerare som investerar på kapitalmarknaderna för att förvalta sina tillgångar, bland annat pensionssparande. EU vill garantera att icke-professionella investerare är vederbörligen skyddade och behandlas rättvist så att de fullt ut kan dra nytta av kapitalmarknadsunionen för att få sitt kapital att växa. Att öka investerarnas förtroende och förbättra kapitalmarknadsunionen är också viktiga sätt att attrahera privat finansiering till EU:s ekonomi och finansiera den gröna och den digitala omställningen.

Vad är problemet?

Icke-professionella investerare har svårt att få tillgång till relevant, jämförbar och lättbegriplig information, så att de kan göra välgrundade investeringsval.

Sociala medier och nya marknadsföringskanaler utsätter i allt högre grad icke-professionella investerare för risk för otillbörlig påverkan.

Ekonomisk rådgivning kanske inte alltid görs med icke-professionella investerares bästa för ögonen.

Vissa investeringsprodukter ger inte icke-professionella investerare valuta för pengarna.

Konsekvenser

Endast 17 % av hushållens tillgångar i EU bestod av finansiella värdepapper (t.ex. aktier eller obligationer) 2021, vilket är betydligt mindre än för hushållen i USA. (Källa: Eurostat - öppnas i en ny flik..)

Icke-professionella investerare betalar 40 % högre avgifter jämfört med institutionella investerare (t.ex. pensionsfonder). (Källa: Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens kostnads- och resultatrapport - Pdf-fil – öppnas i en ny flik., januari 2023.)

45 % av EU:s invånare litar inte på att de investeringsråd de får från finansiella intermediärer ges med deras bästa för ögonen. (Källa: Flash Eurobarometer 525 - öppnas i en ny flik., juli 2023.)

I maj enades Europaparlamentet och rådet också om ett förslag om att inrätta en gemensam europeisk kontaktpunkt för offentlig finansiell information och hållbarhetsrelaterad information om företag och investeringsprodukter inom EU. Detta gör företagen mer synliga för investerare och öppnar för nya finansieringskällor. Detta är särskilt viktigt för små företag på mindre kapitalmarknader. Den gemensamma europeiska kontaktpunkten - öppnas i en ny flik. ska också göra det lätt att få tillgång till företagens hållbarhetsrapporter som ska stödja målen i den europeiska gröna given.

Den 29 juni enades Europaparlamentet och rådet också om ett förslag om att ändra förordningen om bestämmelser om strukturen för marknaden för finansiella instrument - öppnas i en ny flik.. Den ändrade förordningen ska garantera att rätt villkor är uppfyllda för att en tillhandahållare av konsoliderad handelsinformation ska få en konsoliderad översikt över handelsvillkoren på EU:s marknader. Tillhandahållaren av konsoliderad handelsinformation samlar in priser och volymer på finansiella instrument, som aktier och obligationer, från hundratals handelsplatser i hela EU, och tillhandahåller informationen i ett enda informationsflöde vilket gör det lättare för alla att få tillgång till den. Alla plattformar, som börser och handelsplatser, måste lägga in sina handelsuppgifter direkt i systemet för konsoliderad handelsinformation.

Den 19 juli enades Europaparlamentet och rådet om ett förslag om ett förstärkt regelverk för investeringsfonder - öppnas i en ny flik.. Det ändrade förslaget harmoniserar reglerna för urval och användning av likviditetshanteringsverktyg, i linje med internationella rekommendationer för att stödja den finansiella stabiliteten. Förslaget fastställer en gemensam ram för fonder som ger lån till företag (långivande fonder), och ökar också insynen i de s.k. delegeringsreglerna genom att se till att tillsynsmyndigheterna är välinformerade om i vilken utsträckning fondförvaltare förlitar sig på sakkunskap från tredje part.

Tillsammans ska de tre ovannämnda förslagen garantera att investerare ges bättre tillgång till företagsuppgifter och handelsuppgifter. Åtgärderna kommer också att uppmuntra till långsiktiga investeringar och göra den gränsöverskridande försäljningen av investeringsfonder enklare och säkrare. Sammantaget kommer förslagen att leda till bättre kontakter mellan EU-företag och investerare, förbättra företagens tillgång till finansiering, bredda investeringsmöjligheterna för icke-professionella investerare och integrera EU:s kapitalmarknader i högre grad.

I november uppdaterade EU förordningen om värdepapperscentraler - öppnas i en ny flik.. Det ursprungliga syftet med förordningen var att göra avveckling på finansmarknaderna säkrare och effektivare, dvs. en värdepapperstransaktion som genomförs genom överföring av kontanter eller värdepapper eller bådadera. Den ändrade förordningen - öppnas i en ny flik. förbättrar EU:s kapitalmarknader och finansiella system genom mer balanserade och effektivare regler som minskar kostnaderna för efterlevnad och den administrativa bördan för värdepapperscentraler. Det gör det i sin tur lättare för dem att erbjuda ett större utbud av gränsöverskridande tjänster och förbättrar gränsöverskridande tillsyn.

Vad är konsoliderad handelsinformation?

Konsoliderad handelsinformation är ett system som konsoliderar transaktionsinformation från handelsplattformar inom EU i realtid, eller så nära realtid som möjligt.

Det ger både professionella och icke-professionella investerare möjlighet att se priset på och annan information om ett finansiellt instrument (t.ex. volym och tidpunkt för transaktioner) på ett ställe.

Utan konsoliderad handelsinformation är informationen om handel spridd över flera utförandeplattformar, t.ex. börser, andra handelsplatser och investmentbanker (även kallade systematiska internhandlare).

Värdepapperscentraler - öppnas i en ny flik. är specialiserade finansiella institutioner som innehar och förvaltar värdepapper (som aktier och obligationer), garanterar att de förvaras säkert och gör det möjligt att genomföra värdepapperstransaktioner på ett effektivt sätt. De understöder välfungerande moderna finansiella marknader.

I december nåddes en politisk överenskommelse om kommissionens förslag - öppnas i en ny flik. om att stärka försäkringsregelverket. Uppdateringen kommer att modernisera Solvens II-direktivet - öppnas i en ny flik. genom ökade incitament för försäkrings- och återförsäkringsföretag (dvs. försäkring för försäkringsgivare) att investera mer i långsiktigt kapital som en anpassning till målen med kapitalmarknadsunionen. Det kommer att garantera att sektorn klarar sig i ekonomiskt svåra tider och skydda konsumenternas intressen. De nya reglerna tar bättre hänsyn till vissa risker, däribland risker kopplade till klimatförändringarna, och minskar alltför stor kortfristig volatilitet i försäkringsföretagens solvenspositioner. De inför också ett nytt direktiv om återhämtning och resolution av försäkrings- och återförsäkringsföretag - öppnas i en ny flik. för att garantera finansiell stabilitet och skydda försäkringstagarna och skattebetalarna även när deras försäkringsgivare fallerar. Direktivet kommer att kräva att försäkrings- och återförsäkringsgivare utarbetar förebyggande återhämtningsplaner för att ha beredskap om problem uppstår. De nationella myndigheterna får också befogenhet att ta försäkrings- och återförsäkringsföretag på obestånd från marknaden under ordnade former och samtidigt garantera kontinuiteten i försäkringsskyddet i möjligaste mån.

Slutligen hjälpte kommissionen under 2023 medlemsländerna att stärka sina nationella kapitalmarknader - öppnas i en ny flik.. Hittills har 21 medlemsländer fått stöd från instrumentet för tekniskt stöd. Reformer har avlägsnat hinder för investeringar och avhjälpt marknadsbrister. Målen med reformförslagen är att öka investeringsmöjligheterna, göra marknaden mer synlig för företag och hjälpa små och medelstora företag få banklån.

Digital finans

Den 28 juni presenterade kommissionen två förslag - öppnas i en ny flik. för att garantera att människor kan betala med en eventuell e-euro som Europeiska centralbanken kan komma att ge ut i framtiden.

Det första förslaget handlar om att skydda användningen av kontanter. Förslaget ser till att kontanter fortsätter accepteras som betalningsmedel och är lättillgängliga för människor och företag i hela euroområdet.

Det andra förslaget går ut på att inrätta ett regelverk för en eventuell digital euro som Europeiska centralbanken kan ge ut i framtiden som komplement till sedlar och mynt. Efter att i två år ha granskat möjligheten att införa den digitala euron, bestämde sig centralbanken i oktober för att gå vidare till den förberedande fasen.

Kontanter ska fortsätta accepteras och kunna användas på de flesta ställen, men fler och fler människor och företag väljer elektroniska betalningsmedel. Syftet med den digitala euron är att ge ytterligare ett alternativt betalningsmedel som komplement till befintliga privata betalningsmedel. Det skulle innebära ett allmänt accepterat, billigt, säkert och resilient betalningsmedel i euroområdet (och eventuellt utanför).

För att Europeiska centralbanken ska kunna ge ut den digitala euron måste förslaget först godkännas av Europaparlamentet och rådet.

Den digitala eurons fördelar för människor

Kan användas var som helst inom euroområdet (andra privata digitala betalningslösningar har inte alltid det som alternativ).

Enklare att använda än befintliga digitala betalningslösningar.

När den digitala euron används offline skyddas människors integritet på samma sätt som vid användning av kontanter.

Möjlighet att betala utan tillgång till internet.

Ökad valfrihet för konsumenterna.

Möjlighet att betala även utan bankkonto.

Kostnadsfritt för konsumenterna.

Kommer den digitala euron att ersätta kontanter?

Absolut inte.

Den digitala euron blir bara ett komplement till kontanter och ett alternativ till dagens befintliga privata digitala lösningar.

Vad händer med den personliga integriteten?

Vid betalningar online har banken bara tillgång till de personuppgifter som krävs för att utföra betalningen samt för att förhindra bedrägerier och bekämpa penningtvätt.

Det är samma sak som vid betalning med andra digitala betalningsmedel, t.ex. kreditkort.

Vid betalning offline är integritetsskyddet starkare än för något digitalt betalningsmedel – banken kan bara se samma uppgifter som vid uttag av kontanter från en uttagsautomat.

Ingen kan se vad människor betalar för om den digitala euron används offline.

Europeiska centralbanken får inte tillgång till uppgifter om personer.

Öppna finanser och betalningar

I takt med att elektroniska betalningar blir allt vanligare dyker nya tjänsteleverantörer upp, t.ex. enheter som erbjuder öppna banktjänster. Mer sofistikerade bedrägeriformer har också dykt upp och innebär en risk för konsumenterna. Som en reaktion på utvecklingen, och för att garantera att EU:s finansiella sektor kan dra nytta av den pågående digitala omställningen, föreslog kommissionen två uppsättningar åtgärder - öppnas i en ny flik. den 28 juni.

För det första föreslog kommissionen att det nuvarande direktivet för betaltjänster - öppnas i en ny flik. ska ändras och moderniseras (PSD2 uppdateras till PSD3). Kommissionen föreslår också en förordning om betaltjänster. Detta garanterar att konsumenterna kan fortsätta genomföra säkra elektroniska betalningar och transaktioner i EU. Syftet är att skydda konsumenternas rättigheter och erbjuda ett större utbud av betaltjänstleverantörer på marknaden.

Förslaget till ett reviderat direktiv om betaltjänster och en ny förordning om betaltjänster kommer att

göra en tjänst allmänt tillgänglig för kontroll av att namn och konto matchar innan överföringar bekräftas

hjälpa banker och andra betaltjänstleverantörer att samarbeta mot bedrägerier genom ökad delning av bedrägerirelaterad information

ge bedrägerioffer rätt till återbetalning från deras bank eller annan betaltjänstleverantör, vid särskilda omständigheter

ålägga banker att öka kundernas kunskap om bedrägerier

För det andra föreslog kommissionen en ram för åtkomst till finansdata - öppnas i en ny flik.. Genom ramen fastställs tydliga rättigheter och skyldigheter när det gäller att hantera delning av kunduppgifter inom finanssektorn utöver betalkonton. I praktiken kommer detta förslag att leda till mer innovativa finansiella produkter och tjänster för användarna och stimulera konkurrensen inom finanssektorn.

Det föreslagna paketet syftar till att garantera att EU:s finanssektor anpassar sig till den pågående omställningen och därmed sammanhängande risker och möjligheter.

Den 7 november nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om kommissionens förslag - öppnas i en ny flik. om att göra direktbetalningar i euro tillgängliga för alla människor och företag som har ett bankkonto i EU. De nya reglerna uppdaterar förordningen om det gemensamma eurobetalningsområdet - öppnas i en ny flik. med syftet att garantera att direktbetalningar i euro kan genomföras säkert och till ett överkomligt pris i hela EU. Direktbetalningar innebär snabba och behändiga lösningar för människor i vardagen, som att få pengar snabbt (på mindre än tio sekunder) i brådskande fall eller dela på utgifterna direkt i sociala sammanhang. De förbättrar också kassaflödeshantering för myndigheter och företag, särskilt små och medelstora företag. De gör det möjligt för välgörenhetsorganisationer och icke-statliga organisationer att snabbt få tillgång till medel och fungerar som en sporre för bankerna att utveckla innovativa finansiella tjänster och produkter.

Åtkomst till finansdata har följande fördelar:

För kunder:

• Ökad insyn och kontroll över datadelningsförhållanden
• Ökad tillit och ökat förtroende vad gäller datadelning
• Mer innovativa och billigare finansiella tjänster att välja bland

För dataanvändare:

• Ökad åtkomst till viktiga kunddataset främjar innovation
• Möjliggör nya tjänster och intäktsflöden för dataanvändare

Hållbar finansiering

VIDEO: Företag kan använda EU:s taxonomiregler för att förbättra sin miljöprestanda, medan investerare kan använda EU:s standarder för gröna obligationer för att avgöra hur miljövänliga deras investeringar verkligen är.

Huvudsyftet med EU:s ram för hållbar finansiering - öppnas i en ny flik. är att styra investeringar för att nå de ambitiösa målen i den europeiska gröna given. Även om genomförandet går framåt krävs det mer arbete för att reglerna ska ge resultat i praktiken och verktygen bli användarvänliga.

För att ramen ska bli effektiv och för att underlätta genomförandet definierar EU tydligt vilka former av ekonomisk verksamhet som kan anses vara miljömässigt hållbara, och hur det kan fastställas hur gröna de är. Det är i sin tur avgörande för att bekämpa grönmålning och garantera att finansiering avsätts för sektorer som är avgörande för den gröna omställningen.

Den 13 juni presenterade kommissionen ett paket - öppnas i en ny flik. om att stärka EU:s ram för hållbar finansiering. Initiativet stöder företag och finanssektorn genom att främja privata investeringar i omställningsprojekt och omställningsteknik och kanalisera finansieringsresurser till hållbara investeringar. Paketet innehåller en ny uppsättning EU-taxonomikriterier och omfattar en större bredd av ekonomisk verksamhet genom den delegerade miljöakten och den delegerade klimatakten - öppnas i en ny flik..

Diagrammet nedan visar den viktigaste ekonomiska verksamheten som nu klassas som miljömässigt hållbar.

EU-taxonomin – ekonomiska sektorer och verksamheter som omfattas

Det finns nio ekonomiska sektorer och verksamheter som omfattas av den delegerade akten på klimatområdet och den delegerade akten på miljöområdet. Klassificeringen av de sektorer som tidigare har omfattats och vad som har lagts till dessa sektorer är följande: Katastrofriskhantering är en sektor som nyligen lagts till. Den omfattar naturbaserade lösningar samt räddningstjänst, förebyggande av översvämningsrisker och skyddsinfrastruktur. Vattenförsörjning och avloppsrening omfattade tidigare vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshantering och sanering. Nu omfattar den även avloppsvatten från tätbebyggelse, hållbara dräneringssystem och återvinning av fosfor från avloppsvatten. Transport omfattade tidigare låga utsläpp, övergångsalternativ fram till 2025 och infrastruktur. Sektorn har utvidgats till att omfatta nya vatten- och lufttransporter under en övergångsfas samt fordons- och järnvägskomponenter. Tjänster är också en ny sektor. Sektorn omfattar försäljning av reservdelar och begagnade varor samt förberedelse av uttjänta produkter och komponenter för återanvändning och en marknadsplats för handel med begagnade varor. Skogsbruk omfattar nybeskogning, bevarande, skogsförvaltning samt återställande av skogar. IKT och yrkesverksamhet omfattade tidigare forskning, datalösningar och datacentraler. Sektorn omfattar numera även programvara och konsulttjänster samt datadrivna lösningar för informationsteknik och operativ teknik. Energi omfattar förnybar energi, överföring samt särskild kärnenergi- och naturgasverksamhet (på stränga villkor). Tillverkning har tidigare omfattat möjliggörande teknik och tung industri (övergångsfas). Sektorn omfattar numera även plastförpackningsvaror, elektrisk och elektronisk utrustning samt läkemedel. Slutligen omfattade byggnadssektorn tidigare byggverksamhet, energieffektivitetsåtgärder och renoveringar. Sektorn omfattar nu även rivning, vägunderhåll och användning av betong inom bygg- och anläggningsverksamhet.

Paketet innehåller också en rekommendation om omställningsfinansiering med vägledning och praktiska exempel för företag och finanssektorn. De visar hur företagen kan använda de olika verktygen i ramen på frivillig basis för att styra investeringar till den gröna omställningen och hantera riskerna kopplade till klimatförändringarna och miljöförstörelsen.

Verktyg för att finansiera den gröna omställningen

Diagrammet visar vägen för ett företags omställning till hållbarhet, under perioden 2023–2033, med förbättringar av hållbarhetsprestandan och en ökande andel grön verksamhet. I takt med att andelen grön verksamhet i ett företag ökar, ökar också dess hållbarhetsprestanda. En stigande grön grafisk linje visar också gradvisa steg, som börjar med bättre energieffektivitet, fortsätter med uppgraderad produktionsteknik och sedan investeringar i ny grön verksamhet. Frivilliga verktyg som företag kan använda för att finansiera sin omställning till hållbarhet över tid inbegriper EU-taxonomin, EU:s klimatreferensvärden, Europeiska standarden för gröna obligationer, vetenskapligt baserade mål och omställningsplaner.

ESG-betygen (klassificieringsverksamhet avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning) spelar också en viktig roll på EU:s hållbara finansmarknad, då de förser investerare och finansbolag med information, t.ex. om investeringsstrategier kopplade till och riskhantering av ESG-faktorer. I juni 2023 föreslog kommissionen en förordning - öppnas i en ny flik. som avhjälper bristen på öppenhet på marknaden för ESG-betyg och gör den mer tillförlitlig. Nya organisatoriska principer och tydliga regler för förebyggande av intressekonflikter kommer att öka integriteten i verksamheten hos tillhandahållare av ESG-betyg.

Tidigare ledde bristen på klarhet om metoder, datakällor och leverantörernas verksamhet till misstro bland investerarna om kvaliteten på ESG-betygen. Företagen var osäkra på om ESG-betygen korrekt återspeglade deras resultat, vilket gjorde det svårare att fatta välgrundade beslut. Potentialen hos den inre marknaden att bidra till den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling utnyttjades följaktligen inte fullt ut. De föreslagna ändringarna syftar till att införa större insyn och integritet, med tydligare mål, metoder och datakällor samt strängare krav på godkännande och tillsyn. Genom dessa åtgärder förväntas investerare och företag kunna fatta mer välgrundade beslut. Därmed ökar den inre marknadens effektivitet och EU:s gröna giv och FN:s mål för hållbar utveckling främjas.

För att garantera att företag rapporterar hållbarhetsinformation på ett harmoniserat sätt antog kommissionen också en första uppsättning tvingande standarder för hållbarhetsrapportering - öppnas i en ny flik. i juli 2023. Standarderna täcker ESG-frågor, däribland klimatförändringar, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Standarderna ger information till investerare så att de bättre kan förstå konsekvenserna för hållbar utveckling i de företag de investerar i. De beaktar också diskussionerna i International Sustainability Standards Board - öppnas i en ny flik. och Global Reporting Initiative - öppnas i en ny flik. för att garantera en hög grad av interoperabilitet mellan EU och de globala standarderna och för att undvika dubbelrapportering för företagen.

Den europeiska gröna given - öppnas i en ny flik. av den 11 december 2019 framhävde vikten av att styra kapital mot gröna investeringar. Gröna obligationer spelar en allt större roll för att finansiera de tillgångar som behövs för övergång till låga koldioxidutsläpp. Den 28 februari 2023 nådde Europaparlamentet och rådet en överenskommelse - öppnas i en ny flik. om förslaget till förordning om europeiska gröna obligationer - öppnas i en ny flik. för att fastställa en officiell standard för gröna obligationer. Förordningen trädde i kraft i december. Standarden för en grön obligation är en uppsättning kriterier med en ram för att utfärda gröna obligationer. Standarden för europeiska gröna obligationer garanterar att gröna obligationer finansierar projekt med faktiska miljömässiga fördelar och bidrar till att upprätthålla integriteten hos och förtroendet för marknaden för gröna obligationer. Utfärdare av gröna obligationer måste säkerställa att minst 85 % av de medel som anskaffas genom obligationen verkligen går till miljömässigt hållbara investeringar i enlighet med taxonomiförordningen - öppnas i en ny flik.. Den nya lagstiftningen inrättar också en ram för tillståndsgivning och tillsyn av tredje part som ska göra det lättare att kontrollera obligationernas kännetecken och därmed göra gröna påståenden mer tillförlitliga.

PODDSÄNDNING: EU:s poddsändning om ekonomi: Avsnitt 9 – Den europeiska standarden för gröna obligationer.

Bankverksamhet

Efter den globala finanskrisen 2007–2008 satsades mycket för att göra EU:s banker mer motståndskraftiga. Tack vare det arbetet har EU:s finansinstitut klarat sig tämligen väl genom de senaste årens kriser, som covid-19-pandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den amerikanska bankkrisen våren 2023. I dag är bankerna i EU välkapitaliserade, mycket likvida och står under tillräcklig tillsyn. Som framgår av de stresstester som genomfördes 2023 - öppnas i en ny flik. av Europeiska bankmyndigheten kan de stå emot även mycket stora påfrestningar.

För att stärka bankerna ytterligare antog kommissionen den 18 april ett förslag om en reform av EU:s befintliga ram för krishantering och insättningsgaranti - öppnas i en ny flik.. Fokus ligger på små och medelstora banker. Tidigare blev många små och medelstora banker i kris hjälpta med metoder som inte fanns med i den befintliga resolutionsramen. Det kunde innebära att skattemedel användes i stället för bankens eget kapital eller branschfinansiering som utformats för att skydda insättare (insättningsgarantisystem och resolutionsfonder). Det nya regelverket kommer att främja användningen av branschfinansierade skyddsnät för att skydda insättare vid bankkriser, t.ex. genom att överföra dem från en krisbank till en sund bank. Sådana skyddsnät får bara användas för att komplettera bankens egna reserver som alltid ska användas i första hand.

Reform av ramen för bankkrishantering och insättningsgarantisystemet

Bevara den finansiella stabiliteten och skydda skattebetalarnas pengar

Förbättra skyddet för bankkunder

Skydda realekonomin från konsekvenserna av bankkonkurser

Syftet med reformen är att upprätthålla finansiell stabilitet och skydda skattebetalarnas pengar. Samtidigt måste insättarna skyddas bättre och realekonomin skyddas från effekterna av bankkonkurser. Syftet är att förbättra systemen för bankkonkurser och insättarskyddet, särskilt för små och medelstora banker. Före reformen var aktieägare och borgenärer de första att stå för förlusterna i händelse av en bankkonkurs, följt av insättare och den nationella resolutionsfonden eller den gemensamma resolutionsfonden (i bankunionen). Efter reformen kommer aktieägare och borgenärer fortsätta att vara i första linjen om en bank går i konkurs, följt av insättningsgarantisystemet, i stället för insättarna, och därefter följt av den nationella resolutionsfonden eller den gemensamma resolutionsfonden (i bankunionen). Denna nya förordning syftar till att göra banksystemet mer resilient, vilket särskilt kommer att gynna affärsmodeller med en hög andel insättningar.

Ett annat viktigt genombrott under året var den politiska överenskommelsen - öppnas i en ny flik. om kommissionens förslag om en översyn av EU:s bankregler - öppnas i en ny flik. (kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet), kända som bankpaketet - öppnas i en ny flik.. Med paketet genomförs den sista uppsättningen internationella standarder för banktillsyn (Basel III-standarderna - öppnas i en ny flik.) som EU och dess G20-partner enats om i Baselkommittén för banktillsyn. Startfasen i Basel III-reformerna – krav på högre och bättre kvalitet på kapitalet, minskad skuldsättningsgrad och strikta likviditetskrav – tillämpas redan på alla banker i EU. Med dessa standarder vill EU göra regelverket enklare, mer jämförbart och riskkänsligt och i slutändan återställa förtroendet för riskbaserade kapitalkrav.

Vad är bankpaketet?

Basel III: nya regler om interna modeller

En ny gräns ska införas så att bankerna inte underskattar riskerna när de använder sina egna beräkningsmodeller.

Bättre tillsyn

Tillsynsorganen ska få bättre verktyg för att övervaka banker i EU, även komplexa bankkoncerner. Det ska införas minimistandarder för att övervaka utomeuropeiska banker i EU.

Hållbarhet

Banker kommer att behöva ta hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker i sin verksamhet.

Rättvisa, enkla och moderna skatter och tullar

Reform av tullunionen

I maj presenterade kommissionen den mest långtgående reformen av tullunionen - öppnas i en ny flik. sedan den inrättades 1968. Reformen var en reaktion på större handelsvolymer, den ökade näthandeln och högre EU-standarder. Det nuvarande systemet är digitalt fragmenterat och samordningen mellan nationella myndigheter är undermålig. Det gör det dyrare för näringsidkare att följa reglerna och underlättar för bedragare.

Reformen inrättar EU:s tullbyrå som ska ansvara för tillsynen av EU:s nya tulldatacentral - öppnas i en ny flik.. Resultatet blir en mer centraliserad och digitaliserad tullstrategi som leder till minskade kostnader för näringsidkare som följer reglerna, mindre arbetsbörda för nationella myndigheter och en effektivare, starkare och bedrägerisäker tullunion.

Bekämpa skatteflykt och skattebedrägerier

Nya rapporteringskrav och krav på informationsutbyte, i linje med OECD:s ram för rapportering av kryptotillgångar, kommer att hjälpa medlemsländerna bekämpa skatteflykt och skattebedrägerier inom sektorerna för kryptotillgångar och e-pengar. Avtalet - öppnas i en ny flik. som ingicks 2023 innehåller kravet för alla tillhandahållare av kryptotillgångar i EU att rapportera transaktioner som genomförts av kunder bosatta i EU, något som gör det lättare att upptäcka skatteflykt och skattebedrägerier.

Som en del av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen från 2020 och handlingsplanen för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin - öppnas i en ny flik. föreslog kommissionen förenklade förfaranden för källskatt för investerare, finansförmedlare och skattemyndigheter. Syftet är att undvika både dubbelbeskattning och missbruk av systemet för skatteåterbäring eller skattelättnader. Tanken är också att förfarandena för att ansöka om källskattelättnader ska harmoniseras, vilket minskar kostnaderna för berörda parter.

Kommissionen föreslog också ett direktiv om internprissättning - öppnas i en ny flik. som gör det lättare att efterleva reglerna, ger större säkerhet i skattefrågor och minskar tvister om internprissättning. Syftet är att förhindra både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning.

Mot rättvisare, enklare och modernare beskattning

Det är kostsamt för företagen att följa skattereglerna när de måste hantera 27 nationella skattesystem som alla har sina särskilda regler. Detta avskräcker företag från gränsöverskridande investeringar i EU och ger dem en konkurrensnackdel jämfört med företag på andra håll i världen.

För att komma till rätta med problemet antog kommissionen i september förslaget Företag i Europa: Ramverk för inkomstskatt - öppnas i en ny flik.. Ramverket skulle införa en uppsättning enhetliga regler för att fastställa skattebasen för företagskoncerner. Detta skulle minska kostnaderna för att följa skattereglerna med upp till 65 % för stora företag som är verksamma i flera medlemsländer. Dessutom skulle det förenkla förfarandena och göra det enklare för nationella skattemyndigheter att fastställa skattebeloppet.

Medan förslaget i huvudsak riktar sig till stora koncerner med verksamhet i hela EU, har EU också agerat för att förenkla skattereglerna för små och medelstora företag och mikroföretag. Förslaget till direktiv om beskattning i huvudkontorets etableringsland - öppnas i en ny flik. inför ett enklare ramverk för små och medelstora företag med verksamhet i andra medlemsländer genom fasta driftsställen. Det ger dem möjligheten att bara ha kontakt med en enda skattemyndighet (eller ett enda huvudkontor) i stället för skattemyndigheterna i alla medlemsländer där de är verksamma. Syftet är att uppmuntra företag att expandera över gränserna.