Framstegen med det digitala årtiondet

Syftet med det digitala årtiondet - öppnas i en ny flik. är att säkerställa att samtliga aspekter av teknik och innovation fungerar för människor. EU lägger stor vikt vid en holistisk omställning, vare sig det handlar om ökad digital kompetens, modernare infrastruktur, AI som en del av företagens affärsmetoder eller bättre offentliga tjänster med digitala verktyg. I september 2023 granskades EU:s digitala framsteg i den inledande rapporten - öppnas i en ny flik. om det digitala årtiondet. Rapporten innehöll rekommendationer för hur medlemsländerna ska uppnå målen för det digitala årtiondet. Rapporten innehöll också det årliga indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle - öppnas i en ny flik. och en analys av genomförandet av digitala projekt som omfattar flera länder - öppnas i en ny flik. – dvs. omfattande projekt som inget enskilt medlemsland skulle kunna utveckla på egen hand.

I rapporten granskades dessutom hur medlemsländerna genomfört förklaringen om de digitala principerna - öppnas i en ny flik. som återspeglar EU:s åtagande om en säker, trygg och hållbar digital omställning med människan i fokus. Rapporten redogjorde också för de gemensamma insatsernas potential och framgångar. En fråga som lyftes fram var det brådskande behovet av investeringar i digital teknik, kompetens och infrastruktur.

VIDEO: Det var en gång i Europas digitala årtionde.

Programmet för ett digitalt Europa

Kommissionen har formaliserat sitt åtagande om digitalt ledarskap genom att anta arbetsprogrammet för ett digitalt Europa 2023–2024. Arbetsprogrammet åtföljs av strategiska investeringar som kommer att bli avgörande för att förverkliga målen för det digitala årtiondet - öppnas i en ny flik.. Programmet handlar inte bara om finansiering utan också om EU:s tekniska suveränitet som går hand i hand med den europeiska gröna given. Därmed slår EU in på vägen mot en digital framtid till nytta för både människor, företag och myndigheter.

• Mars

  Två fleråriga arbetsprogram - öppnas i en ny flik. för programmet för ett digitalt Europa - öppnas i en ny flik. antas.

  Ansökningsomgångar öppnas för företag, offentliga förvaltningar och andra enheter från EU:s medlemsländer, Efta-/EES-länder och associerade länder.

• Maj

  Kommissionen inleder

  • den första ansökningsomgången - öppnas i en ny flik., värd över 122 miljoner euro, för att stärka digital teknik och digital kompetens i hela EU,
  • två ansökningsomgångar - öppnas i en ny flik., till ett sammanlagt värde av 107 miljoner euro, för att stärka cybersäkerheten i EU.

• 30 juni

  Kommissionen undertecknar associeringsavtal om programmet för ett digitalt Europa med Montenegro, Nordmakedonien, Albanien och Serbien i anslutning till lagstiftningsdialogen med västra Balkan. - öppnas i en ny flik.

• 31 augusti

  Associeringsavtalet med Turkiet undertecknas.

• 28 september

  Ansökningsomgång till stöd för avancerade digitala färdigheter och dataområden inleds.

• 21 november

  Ansökningsomgång till stöd för avancerade digitala färdigheter inleds.

• 14 december

  De ändrade arbetsprogrammen för 2024 antas.

Digital teknik för industrin

Konnektivitet

För att hantera den digitala omställningen behövs det både snabb anpassning och ökad konnektivitet. I februari 2023 tog kommissionen fram en plan för hur gigabitkonnektivitet - öppnas i en ny flik. ska nå ut till hela EU. Syftet med den föreslagna akten om gigabitinfrastruktur - öppnas i en ny flik. är att det ska gå snabbare och bli billigare att bygga ut nät med mycket hög kapacitet. Utkastet till gigabitrekommendation - öppnas i en ny flik. ska hjälpa nationella myndigheter med vägledning om villkoren som gäller för operatörers tillträde till konkurrenters nät. Utöver detta har kommissionen samtidigt inlett ett samråd - öppnas i en ny flik. för att samla in synpunkter på framtiden för sektorn för elektronisk kommunikation och dess infrastruktur.

Artificiell intelligens och superdatorer

Med allt från interaktion med chattbotar till skräddarsydda onlinerekommendationer har människor i EU gjort AI till en del av sin vardag. Eftersom användandet av AI är så utbrett behövs ett regelverk som förhindrar missbruk och skyddar våra personuppgifter.

EU siktar på att bli ledande inom AI som människor kan lita på. Man vill förbättra den forskningsrelaterade och industriella kapaciteten och samtidigt se till att tekniken förblir säker och att individers rättigheter skyddas.

I december ledde förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna i EU-rådet om den banbrytande AI-akten - öppnas i en ny flik. till en politisk överenskommelse. Världens första övergripande AI-regelverk kommer att främja dess tillväxt i EU, till nytta för alla, och hantera riskerna som tekniken medför. Regelverket förser de aktörer som utvecklar, inför och använder AI med tydliga krav och skyldigheter för hur det ska nyttjas på ett säkert sätt i EU. Regelverket garanterar att AI respekterar människors grundläggande rättigheter i EU och förbjuder användningsområden såsom sociala kreditriskomdömen. AI-akten uppmuntrar också innovation genom regulatoriska sandlådor – särskilda regelverk där företag, särskilt nystartade företag, kan testa nya produkter och tjänster i en verklig miljö utan att behöva följa de sedvanliga reglerna.

För att ta fram internationella standarder för ansvarsfull AI samarbetar kommissionen med likasinnade partner, som G7, bland annat genom Hiroshimaprocessen - öppnas i en ny flik.. Kommissionen medverkade till och välkomnade G7-ledarnas överenskommelse om internationella vägledande principer - öppnas i en ny flik. för AI och en frivillig uppförandekod - öppnas i en ny flik. för AI-utvecklare.

EU vidtog under 2023 ytterligare åtgärder för att bygga upp ett superdatornätverk av världsklass i medlemsländerna. Det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem - öppnas i en ny flik. – en rättslig och finansiell enhet som sammanför EU-företag för att utveckla superdatorer – valde ut en leverantör som skulle förvärva, tillhandahålla, installera och underhålla Jupiter - öppnas i en ny flik., Europas första superdator i exaskala (en dator som kan utföra mer än en triljon beräkningar per sekund). I juni skrev företaget också under ett avtal med sex platser runt om i EU (i Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien och Polen) där kvantdatorerna - öppnas i en ny flik. ska inhysas och drivas.

EU har använt sitt nätverk av superdatorer av världsklass - öppnas i en ny flik. för att göra generativ AI ”tillverkad i Europa” känd på den internationella arenan. Åtgärden hjälper nystartade företag i hela EU att träna upp sina AI-modeller snabbare.

Halvledare

Halvledare – till vardags kallade chipp – är av grundläggande betydelse för dagens elektronik. EU:s förordning om halvledare trädde i kraft - öppnas i en ny flik. den 21 september och är ett djärvt steg för att stärka halvledarsektorn i Europa. Förordningen ska också styra EU mot suveränitet inom halvledarteknik och halvledartillämpningar. Det ambitiösa målet är att EU ska fördubbla sin globala marknadsandel för halvledare till 20 % senast 2030.

Tre pelare

Prestationer 2023

Stödja utveckling av och innovation inom avancerad chipteknik genom det gemensamma företaget för halvledare.

I november 2023 offentliggjorde det gemensamma företaget för halvledare - öppnas i en ny flik. de första ansökningsomgångarna för pilotproduktionslinjer. Den första ansökningsomgången omfattar 1,67 miljarder euro från EU, som förväntas bli kompletterade av medlemsländerna och privata medel till totalt omkring 3,3 miljarder euro. Det gemensamma företaget kommer att stärka EU:s ekosystem för halvledare och Europas tekniska ledarskap. Målet är att överbrygga klyftan mellan laboratorier och tillverkning. Det innebär att man omsätter forskning och prototyper som utvecklats i laboratorier till skalbara processer för fabriksproduktion.

Attrahera storskaliga investeringar för att producera chips i EU och säkerställa en stabil försörjning.

Sedan förslaget till rättsakt lades fram i början av 2022 har industriinvesteringar för mer än 100 miljarder euro - öppnas i en ny flik. offentliggjorts inom EU.

Övervaka marknadsutveckling och förutse framtida kriser genom en mekanism för samordning mellan medlemsländerna och kommissionen.

Varningssystemet för halvledare - öppnas i en ny flik. infördes i maj 2023 för övervakning av leveranskedjan för halvledare vad gäller potentiella risker.

EU-strategin för data

Data är drivkraften för digital omställning, innovation och tillväxt. Vissa data från den offentliga sektorn – såsom data om väder eller luftkvalitet – som gynnar samhället, miljön och ekonomin borde vara fritt tillgängliga. I januari 2023 offentliggjorde kommissionen en förteckning över värdefulla dataset - öppnas i en ny flik. som måste vara fritt tillgängliga i maskinläsbara format.

Dataförvaltningsakten - öppnas i en ny flik., som tillämpats sedan september 2023, kommer att frigöra den potential som finns hos data från den offentliga sektorn och öka förtroendet för frivillig datadelning. Den reglerar återanvändning av skyddade data från den offentliga sektorn och inför gemensamma logotyper - öppnas i en ny flik. för att identifiera förmedlare och dataaltruismorganisationer i EU. Akten syftar också till att ta bort tekniska hinder med hjälp av Europeiska datainnovationsstyrelsen. Kommissionen lade under året fram planer på ett gemensamt europeiskt dataområde för turism - öppnas i en ny flik. och ett europeiskt dataområde för offentlig upphandling - öppnas i en ny flik.. Kommissionen har också utarbetat en ram för både en europeisk plattform för samarbete mellan aktörer inom turismnäringen och den gemensamma plattformen för offentliga upphandlare.

I november antog - öppnas i en ny flik. EU dataakten om harmoniserade regler för skälig åtkomst till och användning av data, som börjar tillämpas 2025. Dataakten syftar till att stärka EU:s dataekonomi genom att förbättra tillgången till industridata och främja en tillförlitlig europeisk molnmarknad. Dataakten ger ökad kontroll över data, främjar innovation och uppmuntrar till ytterligare skapande av data.

Stöd till företag

Alla företag, oberoende av storlek, måste anamma den digitala omställningen för att förbli konkurrenskraftiga. Genom ett nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter - öppnas i en ny flik. kan företagen få svar och stöd under den digitala omställningen.

Vad är en europeisk digital innovationsknutpunkt?

Det är gemensamma kontaktpunkter runt om i EU som hjälper företag och organisationer i den offentliga sektorn att hantera digitala utmaningar och bli mer konkurrenskraftiga.

Mer än
150 innovations-knutpunkter - öppnas i en ny flik.
har inrättats runt om i Europa.

Samfinansieras med 314 miljoner euro inom ramen
för programmet för ett digitalt Europa.

Vem kan få hjälp av en europeisk digital innovationsknutpunkt?

Innovationsknutpunkterna hjälper små och medelstora företag, medelstora börsnoterade företag och organisationer i den offentliga sektorn att hantera digitala utmaningar. Deras uppdrag är i linje med målet för Europas digitala årtionde om att se till att över 90 % av de små och medelstora företagen når åtminstone en grundläggande nivå av digital intensitet senast 2030.

Hur kan en europeisk digital innovationsknutpunkt hjälpa till?

Innovationsknutpunkterna erbjuder en mängd olika tjänster, teknisk rådgivning, utbildning och ekonomisk rådgivning.

Digitalisering av bolagsrätten

Dagens företag efterfrågar också tydligare lagstiftning. Vidareutvecklingen av onlineverktyg för att starta företag och bedriva affärsverksamhet i andra länder har gjort det lättare att göra affärer i EU. Kommissionens senaste förslag - öppnas i en ny flik. på området syftar till att utöka användningen av digitala verktyg och förfaranden i EU:s bolagsrätt. Engångsprincipen minskar den administrativa bördan eftersom företag som utvidgar verksamheten i EU bara behöver tillhandahålla uppgifterna en gång. Dessutom säkerställer företagsregistrens sammankopplingssystem - öppnas i en ny flik. att företagsuppgifter är både tillförlitliga och lättillgängliga i hela EU.

Bekämpa piratströmning online

Upphovsrättsskyddat innehåll som delas utan tillstånd skadar kreativa företag och hindrar innovation och ekonomisk tillväxt. Kommissionen är medveten om hur viktigt det är att bekämpa piratströmning online, i synnerhet av direktsända idrottsevenemang och konserter, och rekommenderade åtgärder - öppnas i en ny flik. i maj 2023. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att bekämpa olagliga sändningar och därmed stödja kreativa företag och idrotten i EU.

Digitalisering av transporter och rörlighet

Precis som digitala regler för företag främjar ekonomisk tillväxt, säkerställer regler för digitala transporter hållbar, effektiv och omfattande tillväxt. EU har därför antagit nya regler för att främja intelligenta transportsystem - öppnas i en ny flik.. Det omarbetade direktivet optimerar multimodal reseplanering, underlättar trafikledningen och uppmuntrar till miljövänligt resande. Ett förslag till ett enhetligt gemensamt europeiskt dataområde för mobilitet - öppnas i en ny flik. antogs också i november för att underlätta datadelning och datapooler.

EU har även arbetat med att göra vägarna säkrare. Ett viktigt steg mot detta mål togs 2023 med förslaget om uppdaterade körkortsregler - öppnas i en ny flik.. I förslaget införs ett digitalt körkort som är giltigt i hela EU. Det gör det också lättare att genomdriva trafikreglerna över gränserna. Ändringarna är nödvändiga för att förbättra säkerheten på vägarna och uppnå EU:s nollvisionsmål, dvs. inga dödsolyckor i trafiken senast 2050.

Marknaden för drönare växer snabbt i EU vilket föranlett nya regler om drönares säkerhet och prestanda. Nya EU-regler - öppnas i en ny flik. från 2023 inrättar ett luftrum för drönare, U-space-luftrummet, för att göra drönartrafiken säker och ge operatörerna tillgång till fler tjänster. Visionen för den europeiska drönarstrategin 2.0 kommer att omfatta både paketleveranser, katastrofhjälp, sök- och räddningsuppdrag och övervakning av infrastruktur.

Digitalisering för invånarna

Cybersäkerhet och resiliens

De nya reglerna för att säkerställa en hög nivå avseende cybersäkerhet, det så kallade NIS2-direktivet - öppnas i en ny flik., trädde i kraft i januari 2023. Jämfört med åtgärderna från 2016 omfattar de nya reglerna fler sektorer, som telekomleverantörer, posttjänster, offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård. Företag som är verksamma inom dessa sektorer omfattas nu av striktare krav på riskhantering och händelserapportering.

Den 30 november enades Europaparlamentet och ministerrådet om cyberresiliensakten - öppnas i en ny flik. med regler för säkrare hårdvaru- och programvaruprodukter. Det är de första reglerna av i sitt slag i världen. Därmed höjs cybersäkerhetsnivån för alla digitala produkter i EU till nytta för konsumenter och företag. Reglerna gäller för allt från babyvakter till routrar, med olika säkerhetsbestämmelser beroende på produktens risknivå.

I april föreslog kommissionen också EU:s cybersolidaritetsakt - öppnas i en ny flik. för att hjälpa medlemsländerna att samarbeta mot hot på nätet.

VIDEO: Cybersäkerheten i EU: EU intensifierar sina insatser för att skydda privatpersoner, företag och infrastruktur mot cyberattacker och finansierar forskning för att stärka sitt digitala försvar.

Dataskydd

I dagens sammanlänkade värld är globala dataflöden bara ett knapptryck bort. Dataskydd bibehåller människors förtroende. Det innebär att alla som hanterar personuppgifter bör följa samma regler. Detta betonas i kommissionens förslag från juli om en ny förordning om ytterligare förfaranderegler för tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen - öppnas i en ny flik.. Syftet med den föreslagna förordningen är att göra det lättare att se till att den allmänna dataskyddsförordningen följs när människor i mer än ett medlemsland påverkas. Ändamålet är tydligt: snabbare tvistlösning ger människor snabbare rättsmedel och företag mer rättssäkerhet.

Högre standarder för dataskydd har gynnat det internationella samarbetet. Här kan särskilt nämnas den gemensamma vägledningen som EU och Asean tagit fram om klausuler för dataöverföring - öppnas i en ny flik. i maj, ramen för dataskydd mellan EU och USA - öppnas i en ny flik. som kommissionen godkände i juli och den lyckade översynen av avtalet om skydd av personuppgifter med Japan - öppnas i en ny flik..

Lagstiftning om digitala tjänster och digitala marknader

För att bättre skydda de grundläggande rättigheterna och begränsa otillbörliga affärsmetoder i det digitala utrymmet började EU tillämpa två nya akter 2023: förordningen om digitala tjänster - öppnas i en ny flik. och förordningen om digitala marknader - öppnas i en ny flik..

Förordningen om digitala tjänster säkerställer att onlineplattformar och sökmotorer hålls ansvariga för skadligt innehåll. Syftet är att skydda barn och unga på nätet, förtydliga hur algoritmer fungerar och förbjuda riktad reklam där människor profileras på grundval av etniskt ursprung, politisk åskådning eller sexuell läggning.

Senast den 17 februari skulle plattformarna lämna ut uppgifter om antalet användare i EU - öppnas i en ny flik.. De största – som kallas mycket stora onlineplattformar och sökmotorer - öppnas i en ny flik. – hade fram till slutet av augusti på sig att lämna ut uppgifterna. Sedan dess har EU samlat in uppgifter från stora plattformar för att avgöra om de följer vissa bestämmelser i förordningen om digitala tjänster, särskilt när det gäller att skydda barn och unga och avlägsna skadligt innehåll. För att stödja tillämpningen av förordningen om digitala tjänster och övervaka företagens algoritmer inrättades Europeiskt centrum för algoritmers transparens - öppnas i en ny flik..

Även medlemsländerna har uppmanats - öppnas i en ny flik. att agera utan dröjsmål vid terrorisminnehåll online och näthat och därmed se till att förordningen om digitala tjänster efterlevs snabbare. Kommissionen har också undertecknat administrativa avtal - öppnas i en ny flik. med en rad nationella medietillsynsmyndigheter som nu går i bräschen för genomförandet av förordningen om digitala tjänster. Deras uppgift att övervaka medieverksamheten och upprätthålla sändningsstandarder handlar inte bara om tillsyn. De säkerställer att onlineplattformar inte bara är passiva värdar utan aktivt modererar och hanterar onlineinnehåll som är olagligt eller utgör en systematisk samhällsrisk.

Den besläktade förordningen om digitala marknader innehåller tydliga skyldigheter - öppnas i en ny flik. som säkerställer att dominerande företag inom den digitala sektorn, så kallade grindvakter, upprätthåller lika spelregler på internetbaserade marknadsplatser. Sex grindvakter - öppnas i en ny flik. utsågs i början av september, och de har fram till mars 2024 på sig för att följa reglerna fullt ut.

Undertecknarna av 2022 års uppförandekod om desinformation - öppnas i en ny flik., däribland alla stora onlineplattformar, har också inrättat ett nytt transparenscentrum - öppnas i en ny flik. och offentliggjort de första statusrapporterna - öppnas i en ny flik. om hur de omsätter åtagandena i uppförandekoden i praktiken.

VIDEO: Tack vare förordningen om digitala tjänster kommer riktad reklam att bli tydligare och mer begränsad. Till exempel kommer reklam som bygger på känsliga uppgifter (t.ex. sexuell inriktning, religion eller ras) eller som riktar sig till barn att förbjudas.

Virtuella världar

Enligt en EU-studie - öppnas i en ny flik. räknar 98 % av de yrkesverksamma med att utökad verklighet - öppnas i en ny flik. kommer att spela en viktig roll i deras respektive branscher under de kommande fem åren. Mot bakgrund av detta vill EU bättre förstå fördelarna och riskerna med sådan teknik utan att göra avkall på den personliga integriteten. För att få verklighetsförankrad feedback anordnade kommissionen en europeisk medborgarpanel - öppnas i en ny flik. som mellan februari och april 2023 arbetade med att samla in synpunkter på virtuella världar i EU (se kapitel 9).

Synpunkterna togs med i den nya strategin för webb 4.0 och virtuella världar - öppnas i en ny flik. som antogs i juli och syftar till att skapa en öppen, säker och tillförlitlig digital miljö som passar både människor, företag och offentliga förvaltningar.

Hälsa

Studerande och yrkesverksamma kan utbildas i hantering av nödsituationer och göra kirurgisimuleringar, vilket minskar risken för kirurgiska komplikationer och gör diagnosen mer exakt.

Grön omställning

3D-modeller kan simulera effekterna av den globala uppvärmningen, vilket ger en bättre förståelse av dess orsaker och de begränsande åtgärder man kan vidta.

Snabbare installationstider och minskat slöseri med energi, råvaror och resurser kommer att bidra till den gröna omställningen i alla sektorer.

Industri

Senast 2025 ska virtuella industrivärldar minska leveranstiderna för fordon med 60 % och fordonstillverkningens koldioxidavtryck med 50 %.

Konst och design

Från mode till kulturarv och från musik till visuell konst och formgivning kommer virtuella verk att ge möjlighet att skapa på nya sätt. De kommer att ge användarna känslan av att vara på ett riktigt museum eller en riktig konsert eller en teater- eller balettföreställning.

Utbildning

En lärandeprocess som bygger mer på upplevelsebaserat lärande kan hjälpa studerande att lära sig snabbare och förstå omvärlden bättre.

Gränsöverskridande samarbete

När EU-medborgare flyttar inom EU tar de med sig sina sociala förmåner, som hälso- och sjukvård och pensionsrättigheter. Den 6 september föreslog kommissionen en digital plan - öppnas i en ny flik. för att göra det lättare och snabbare att få tillgång till förmånerna i andra medlemsländer. Förbättrat utbyte av uppgifter mellan medlemsländerna och förenklade ansökningsförfaranden gör det lättare inte bara för människor att bo, arbeta och resa utomlands, utan också för företag att bedriva verksamhet i andra medlemsländer och för nationella myndigheter att samordna de sociala trygghetssystemen över gränserna.

Tack vare EU:s e-identitetsplånböcker - öppnas i en ny flik. kommer alla EU-invånare snart att få tillgång till säkra appar som gör det möjligt för dem att legitimera sig både online och offline, och att lagra personliga handlingar som körkort, id-kort och utbildningsbevis.

Snabba upp genomförandet av EESSI

Syftet är att gå från pappersbaserade lösningar till ett digitalt utbyte mellan nationella socialförsäkringsinstitutioner genom att ha ett EESSI - öppnas i en ny flik.-system (elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter) i drift i alla deltagande länder i Europa till slutet av 2024.

Samordning av förfaranden för sociala trygghetssystem online

Syftet är att göra det ännu lättare för människor att flytta och arbeta utomlands, och att säkerställa snabb tillgång till lagstadgade förmåner. Medlemsländerna kan utgå från förordningen om en gemensam digital ingång - öppnas i en ny flik., som föreskriver att vissa administrativa förfaranden ska utföras helt och hållet online senast den 12 december 2023.

Fullt engagemang i pilotverksamheten för Esspass

Det europeiska socialförsäkringskortet (Esspass - öppnas i en ny flik.) syftar till att förenkla utfärdande och kontroll av intyg om människors socialförsäkringsrättigheter.

Införliva EU:s e-identitetsplånbok

EU:s e-identitetsplånbok ska bli ett digitalt verktyg som EU:s invånare kan använda för att verifiera sin identitet online och få tillgång till tjänster i alla medlemsländer.

I november nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse - öppnas i en ny flik. om de viktigaste inslagen i reglerna om en europeisk digital identitet. Hit hör att e-identitetsplånböckerna ger användarna full kontroll över sina personuppgifter genom ett offentligt garanterat system i stället för av en privat leverantör.

EU har också uppdaterat reglerna - öppnas i en ny flik. om gränsöverskridande samarbete i rättsliga frågor. De tidigare reglerna omfattade rättsligt samarbete men inte kommunikation via digitala medier. Nu måste de behöriga myndigheterna i medlemsländerna ansluta sig till ett decentraliserat it-system för att utbyta uppgifter på ett säkert sätt. Det nya systemet blir driftskompatibelt med e-Codex - öppnas i en ny flik., ett kommunikationsverktyg speciellt framtaget för rättsväsendet och som förvaltas av Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa - öppnas i en ny flik..

Dessutom finns det numera en europeisk elektronisk åtkomstpunkt där privatpersoner och företag kan kommunicera digitalt med nationella rättsliga myndigheter. Domstolsförhandlingar kan nu genomföras via videosamtal, och nya regler gäller för elektroniska underskrifter och stämplar, elektroniska handlingars rättsverkan och elektronisk betalning av domstolsavgifter i civilmål.

Hälso- och sjukvårdens framtid är också digital, och det europeiska hälsodataområdet - öppnas i en ny flik. som föreslogs 2022 kan snart spela en nyckelroll för omställningen. I december antog Europaparlamentet och rådet sina ståndpunkter - öppnas i en ny flik. till stöd för att inrätta detta hälsodataområde, som syftar till att ge EU-invånarna lättare tillgång till och kontroll över sina hälsouppgifter också i andra medlemsländer. Vårdgivare som har tillgång till patientens fullständiga sjukdomshistoria får lättare att tillhandahålla effektiv vård. Dessutom är tanken att det ska bli en viktig del i den säkra användningen av hälsouppgifter för viktig forskning och utveckling av hälsopolitik.

Utan en europeisk digital identitet

1
Boka tid hos banken

2
Möte på banken

Ett dokument saknas (→1)

3
Lämna in alla dokument på papper

4
Banken skickar ett förslag

5
Boka ny tid hos banken

6
Nytt möte på banken för att underteckna låneavtalet

Med en europeisk digital identitet

1
Alla dokument finns i din personliga digitala plånbok – från nationellt id-kort till inkomstuppgift

2
Du väljer bara ut de dokument som banken kräver för låneansökan och skickar dem på ett enkelt och säkert sätt

3
Banken tar emot dokumenten elektroniskt. Om något dokument saknas behövs det bara ett klick för att skicka det. Behandlingen av ansökan kan fortsätta

EU:s digitala identitet effektiviserar förfarandet och sparar tid.

Digitala färdigheter

Digitala färdigheter är avgörande för att människor ska kunna delta på arbetsmarknaden och i samhället i stort och för att uppnå social delaktighet. 2023 var Europaåret för kompetens, och EU fortsatte stödja medlemsländerna och utbildningssektorn i att tillhandahålla högkvalitativ, inkluderande och digitalt tillgänglig utbildning och kompetensutveckling för att främja utvecklandet av digitala färdigheter hos EU:s invånare. Under året lanserade EU ett flertal initiativ för att överbrygga kompetensklyftorna.

Med siktet inställt på målet i det digitala årtiondet att det ska finnas 20 miljoner IKT-specialister med jämn könsfördelning i EU senast 2030, har masterutbildningar och korta kurser i avancerade digitala färdigheter erbjudits inom programmet för ett digitalt Europa. Sedan 2023 är de tillgängliga på plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen - öppnas i en ny flik., som har utökats med ytterligare 22 nationella koalitioner för digital kompetens och digitala arbetstillfällen - öppnas i en ny flik..

År 2021 var andelen kvinnliga specialister inom informations- och kommunikationsteknik i EU 19,1 %. EU har som mål att senast 2030 uppnå en jämn könsfördelning och öka andelen kvinnliga IKT-specialister till 50 %.

I framtiden kommer 90 % av alla jobb att kräva digitala färdigheter.

Mer än en tredjedel av arbetskraften i EU saknar de digitala färdigheter som krävs för de flesta jobb, i alla sektorer – från affärsvärlden till transportsektorn och till och med jordbrukssektorn.

Bara 54 % av EU:s invånare i åldrarna 16–74 år kan utföra grundläggande digitala uppgifter.

Mer än 70 % av företagen rapporterar att bristen på personal med lämpliga digitala färdigheter är ett hinder för investeringar.

EU står inför en allvarlig brist på digitala experter, inklusive inom cybersäkerhet och dataanalys. Dessa brister kommer sannolikt att bli större i samband med den beräknade minskningen av antalet invånare i arbetsför ålder från 265 miljoner 2022 till 258 miljoner 2030.

9,4 miljoner specialister på informations- och kommunikationsteknik (IKT) är sysselsatta i dag (4,6 % av hela sysselsättningen i EU). Under nuvarande förhållanden kommer antalet IKT-specialister i EU att uppgå till nästan 12 miljoner 2030, vilket innebär att det kommer att saknas 8 miljoner för målet för 2030 (minst 20 miljoner anställda IKT-specialister).

Det inledde en särskild ansökningsomgång - öppnas i en ny flik. och samarbetade - Pdf-fil – öppnas i en ny flik. med andra initiativ, inklusive Girls Go Circular - öppnas i en ny flik..

Det utlyste den första utmärkelsen, Deep Tech Talent Training Prize - öppnas i en ny flik., för att lyfta fram och belöna organisationer som utmärkt sig när det gäller utmaningar som rör utbildning i deep tech.

Det fick utfästelser från flera universitet och företag om utbildning av över 650 000 studerande.

Det lanserade en ny onlineplattform – EIT Campus - öppnas i en ny flik. – i januari 2023, med mer än 2 500 kurser i entreprenörskap och utveckling av färdigheter.

Bilder: © Getty Images.

2. Europeiskt intyg om digitala färdigheter - öppnas i en ny flik.

3. European Digital Skills Awards - öppnas i en ny flik.

4. Cyberskills Academy - öppnas i en ny flik.

På senare år har cyberhoten i EU ökat kraftigt. Akademin ska stärka EU:s cybersäkerhetskapacitet och öka antalet kompetenta specialister på cybersäkerhet.

Rymden

Rymdteknik spelar en avgörande roll i EU-invånarnas dagliga liv, t.ex. när de använder mobiltelefoner eller GPS, tittar på satellit-tv eller tar ut pengar i en bankomat. Satelliter tillhandahåller också viktiga data under katastrofer och förbättrar samordningen av katastrofberedskap.

Under 2023 infördes nya tjänster som gör EU:s satellitkonstellationer Copernicus och Galileo mer motståndskraftiga och konkurrenskraftiga. Det uppgraderade satellitsystemet Galileo - öppnas i en ny flik. möjliggör nu mer exakt positionsspårning, ner till 20 cm.

För att stödja de nuvarande databehoven och främja innovation har kommissionen infört inköpssystemet Dynamic Purchasing System for Copernicus - öppnas i en ny flik. – ett nytt sätt att göra offentlig rymdupphandling i Europa. Det gör det lättare för små och medelstora företag och nystartade företag - öppnas i en ny flik. att delta på marknaden för rymddata.

VIDEO: Copernicus Data Space Ecosystem är en ny distributionsplattform som ger tillgång till alla data och all infrastruktur som behövs för jordobservationstillämpningar.

I mars antog EU IRIS² - öppnas i en ny flik. (Infrastruktur för motståndskraft, sammanlänkning och säkerhet via satellit), dess tredje stora satellitkonstellation. EU:s budget bidrar med 2,4 miljarder euro till programmet, som är utformat för att säkerställa statskommunikation, stödja militära och försvarsmässiga operationer och utöka kommersiella bredbandstjänster, framför allt i avlägsna områden.

För att EU ska kunna fortsätta att ligga i framkant inom rymdteknik krävs det investeringar i forskning och innovation - öppnas i en ny flik., särskilt genom EU:s finansieringsprogram som Horisont Europa. Programmet In-Orbit Demonstration and Validation - öppnas i en ny flik. (programmet för demonstration och validering i omloppsbana) är ett bevis på detta åtagande. Som framgår av namnet möjliggör det för rymdföretag att testa ny rymdteknik direkt i omloppsbanan. Detta ger exempelvis europeiska forskningscentrum ovärderlig kunskap och gör det möjligt för företag att tidigarelägga uppskjutningen av satelliter.

Kommissionen är medveten om behovet av att locka till sig mer investeringar och lanserade därför i början av 2023 Helios - öppnas i en ny flik., världens första aktieindex för rymdsektorn. Verktyget ger en tydlig bild av hur europeiska rymdföretag har det ställt ekonomiskt. Det drar uppmärksamhet till företagen och gör det lättare för människor att investera i dem.

I takt med att EU:s rymdinfrastruktur växer blir skyddsåtgärder allt viktigare. Europeiska unionens rymdprogrambyrå bedriver arbetet tillsammans med 15 medlemsländer genom EU:s partnerskap för rymdövervakning och spårning - öppnas i en ny flik.. Med ett komplicerat system av sensorer för övervakning och spårning i rymden, bistår partnerskapet över 190 registrerade organisationer och skyddar mer än 400 satelliter från att kollidera med rymdskrot och andra satelliter i drift.

Rymdteknik är avgörande för miljöskyddet, och EU:s projekt Destination Earth - öppnas i en ny flik. är ett utmärkt exempel på samspelet mellan rymden och miljön. Syftet är att skapa en övergripande digital modell av jorden för bättre väder- och katastrofprognoser. Projektet godkändes i december och i den andra fasen - öppnas i en ny flik. ska de befintliga digitala modellerna utökas, datahanteringen förbättras och avancerad AI-teknik inkluderas.

Den europeiska rymdpolitiken - öppnas i en ny flik. lade stor vikt vid rymdsäkerhet under 2023. Kommissionen och Josep Borrell, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, presenterade ett gemensamt meddelande om en europeisk rymdstrategi för säkerhet och försvar - öppnas i en ny flik., där man lade fram strategier för en gemensam tolkning av rymdhot och banade väg för ett förslag till rymdlag under 2024 (se kapitel 8).

I slutet av 2023 hade mer än 15 600 nära passager upptäckts i tre olika omloppsbanor.

434
övervakade satelliter

196
organisationer registrerade från 24 medlemsländer

1 000
kollisionsavvärjande och särskilt uppmärksammade händelser

127
analyser av återinträde

6
analyser av fragmentering

± 445 000
mätningar per dag