Investeringsplanen för Europa

Tillsammans med Europeiska investeringsbanken presenterade kommissionen 2015 Investeringsplanen för Europa. Europeiska fonden för strategiska investeringar inrättades med en ursprunglig budget på 21 miljarder euro av EU-medel.

Fonden fungerade som avsett under 2016 och är på god väg att uppbåda 315 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin senast i mitten av 2018. Den är verksam i alla de 28 medlemsstaterna och i slutet av december 2016 förväntades den leda till knappt 164 miljarder euro i sammanlagda investeringar.

I slutet av 2016 hade 175 infrastrukturprojekt för 22,4 miljarder euro godkänts av fonden. Dessutom hade 247 finansieringsavtal för 8,2 miljarder euro godkänts för mindre företag. Nästan 385 000 småföretag förväntades dra nytta av medlen.

Mot bakgrund av investeringsplanens framgångar föreslog kommissionen i september att dess löptid och anslag skulle utökas, med ett mål på minst 500 miljarder euro i investeringar fram till 2020. Europeiska rådet gav sitt stöd till detta i december 2016.

EU stärker fondens sociala inslag i form av mikrokrediter och socialt entreprenörskap. Totalt väntas stödet till dessa områden öka från 193 miljoner euro inom programmet för sysselsättning och social innovation till omkring 1 miljard euro, och leda till omkring 3 miljarder euro i ytterligare investeringar. Avtal har undertecknats med över 100 mikrokreditgivare för att stödja över 100 000 mikroföretagare i EU:s medlemsstater.

Stöd till små och medelstora företag

Stöd till småföretagen kom från många olika källor.

Mot bakgrund av hur väl Europeiska fonden för strategiska investeringar lyckades ökades anslagen för småföretag i juli 2016 med ytterligare 500 miljoner euro.

Förutom investeringsplanen finns EU:s program för små och medelstora företag (Cosme-programmet) 2014–2020 med en budget på 2,3 miljarder euro för att hjälpa företag att starta och växa. Det hjälper företag att få tillträde till marknader, skapar ett gynnsamt företagsklimat och främjar entreprenörskap. I halvtidsöversynen av budgeten föreslås att anslagen till finansieringsinstrument ska öka med 200 miljoner euro.

Under 2016 användes ytterligare 45 miljoner euro via nätverket Enterprise Europe för att hjälpa små och medelstora företag att finna affärspartner, förstå EU:s lagstiftning och få tillgång till EU-finansiering. Ungefär 450 000 företag fick hjälp av 625 deltagande organisationer i alla EU:s regioner och i 35 länder utanför EU.

I november antog kommissionen initiativet Start-up and Scale-up för att ge EU:s många innovativa företagare chansen att bli världsledande. Det sammanför alla de möjligheter som EU redan erbjuder och bidrar med en ny tonvikt på riskkapitalinvesteringar, insolvensrätt, beskattning och immaterialrätt.

Stärka ekonomin i EU

Under året stöddes nya jobb och tillväxt av politiska insatser på många områden, bl.a. regionalpolitik, forskning och innovation, transporter, jordbruk, sysselsättning och utbildning.

Regionalpolitik

De europeiska struktur- och investeringsfonderna förfogar över 454 miljarder euro för perioden 2014–2020, och fortsatte att investera på EU:s prioriterade områden. Regionalpolitiken investerar på strategiskt viktiga tillväxtfrämjande områden och är ett viktigt inslag i EU:s agenda för sysselsättning och tillväxt.

Under 2014–2020 kommer fonderna att investera 121 miljarder euro i forskning och innovation, digital teknik och stöd till småföretag i hela EU.

Två miljoner företag och uppstartsföretag får direkt stöd från fonderna för att stärka sin konkurrens­kraft och öka sin forsknings- och innovationskapacitet.

Under 2016 blev det enklare för små företag och kommuner att få pengar från fonderna. Dessutom ökade EU användningen av finansiella instrument och såg till att fler kombinationer kunde göras med andra EU-fonder, särskilt Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Utvärderingen av de regionala utvecklings- och sammanhållningsfonderna 2007–2013 offentlig­gjordes i september. Viktiga resultat är bl.a. 2,74 euro i BNP-ökning för varje euro som investerats genom sammanhållningspolitiken, samtidigt som över 1 miljon jobb har skapats och 5 000 km ny väg och 1 000 km ny järnväg har byggts.

Forskning och innovation

Horisont 2020 är EU:s största forsknings- och innovationsprogram någonsin, med 77 miljarder euro i anslag för perioden 2014–2020. Programmet stöder forskning av världsklass, ger EU industriellt ledarskap och syftar till att lösa samhällsutmaningar inom bl.a. klimatförändringar, energi, hälsa och säkerhet.

Europeiska fonden för strategiska investeringar fortsatte att komplettera Horisont 2020, särskilt när det gäller stöd till innovativa små och medelstora företag. Fonden har bidragit till att tillgodose den mycket stora efterfrågan på stöd från initiativet EU-finansiering för innovatörer, ett gemensamt initiativ av kommissionen och Europeiska investeringsbanken inom Horisont 2020.

EU:s forsknings- och innovationspolitik lades om till tre strategiska mål: öppen innovation, öppen vetenskap och öppenhet gentemot omvärlden. Målen genomfördes genom tre olika slags initiativ: ökat erkännande av forskning och innovation som en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt och nya jobb (särskilt genom den europeiska planeringsterminen och enheten för politiskt stöd inom Horisont 2020), förbättrade ramvillkor för forskning och innovation samt fortsättning av den strategiska plane­ringen för Horisont 2020. Bland de nya initiativen kan nämnas pilotprojektet innovationsavtal, som startade 2016 med målet att minska innovationshinder och stärka den cirkulära ekonomin, och det europeiska öppna forskningsmolnet. Förberedelser inleddes för mer långsiktiga åtgärder för att förbättra innovationsklimatet i EU, bl.a. genom en inbjudan att lämna idéer om ett eventuellt Europeiskt innovationsråd.

Rymd för innovation och investeringar

I oktober 2016 offentliggjorde kommissionen en rymdstrategi för Europa. Tanken är att maximera EU-rymdprogrammens samhällsnytta och frigöra den potential rymdsektorn har för att stimulera innovation, jobb och tillväxt i EU:s ekonomi. Strategin ska hjälpa EU:s rymdindustri att fortsätta att vara världsledande. I och med strategin bekräftas också rymdsektorns betydelse för EU:s säkerhet och för EU:s globala roll.

Galileoprogrammet, EU:s initiativ för ett toppmodernt globalt satellitnavigeringssystem, nådde en viktig milstolpe under 2016 då ytterligare fyra satelliter sköts upp med den europeiska Ariane 5-raketen. De första tjänsterna – navigering, sök- och räddningstjänst och den offentliga reglerade tjänsten – tillkännagavs i december 2016.

Hållbar tillväxt

Under året gjorde EU ytterligare framsteg med paketet om den cirkulära ekonomin som lades fram 2015. Många naturtillgångar är ändliga, och EU är nettoimportör av många råvaror. För att tillväxten ska vara hållbar måste vi använda våra resurser på ett smartare, mer hållbart sätt. Förebyggande av avfall, bättre utformning av produkter, återvinning, återanvändning och liknande åtgärder kan ge företagen i EU nettobesparingar på 600 miljarder euro och samtidigt minska de totala årliga växthusgasutsläppen med 2–4 %.

I mars lade kommissionen fram ett förslag till förordning om en inre marknad för gödselmedel från returråvaror, så att problem med avfallshanteringen vänds till ekonomiska möjligheter. Detta kan skapa omkring 120 000 nya jobb genom att bioavfall återvinns som organiska gödselmedel.

I november antog kommissionen en arbetsplan för ekodesign för 2016–2019 som en del av paketet om ren energi för alla européer. Detta ska göra det lättare att införa produktkrav som är relevanta för den cirkulära ekonomin, öka produkternas livslängd och göra det lättare att reparera, återanvända och materialåtervinna dem.

Skydda Europas hav

EU:s fiskenäring är världens fjärde största, och levererar cirka 6,4 miljoner ton fisk varje år. Fisket och fiskförädlingsindustrin sysselsätter över 350 000 personer. Att använda resurserna i Europas hav på ett hållbart sätt är grundbulten i EU:s fiske- och havspolitik. I november 2016 lade kommissionen fram sina förslag till en bättre internationell förvaltning av haven. Här anges hur EU kan bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling genom att se till att världens hav förvaltas på ett klokare sätt. Kommissionär Karmenu Vella presenterade initiativet MedFish4Ever i april 2016, för att uppmärksamma den kritiska situationen för fiskbestånden i Medelhavet, där mer än 90 % av de kartlagda bestånden är överfiskade.

Ett sammanlänkat Europa

För att bidra till digitalisering av och minskade koldioxidutsläpp på transportområdet lade kommissionen i juni fram en lista på 195 transportprojekt som tillsammans ska få 6,7 miljarder euro i EU-bidrag från Fonden för ett sammanlänkat Europa. Investeringen förväntas skapa upp till 100 000 nya jobb till och med 2030.

De utvalda projekten ingår mestadels i det centrala transeuropeiska transportnätet. Projekt som får stöd är bl.a. upprustningen av järnvägssträckan Brasov-Sighisoara i Rumänien, järnvägsförbindelsen Aveiro-Vilar Formoso i Portugal, utvecklingen av normalspårsbana i stråket mellan Nordsjön och Östersjön samt forskningsprogrammet inom det gemensamma europeiska luftrummet. I oktober 2016 inledde kommissionen den tredje ansökningsomgången inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa för transporter, som ställer 1,9 miljarder euro till förfogande för att finansiera viktiga transportprojekt.

Sysselsättning och tillväxt genom jordbruk

Jordbruket i EU erbjuder många bra livsmedel, bevarar miljön för allmänheten och bidrar till den kulturella och sociala strukturen på landsbygden. Jordbruks- och livsmedelssektorn står för nästan 44 miljoner jobb i EU, och EU:s livsmedelsexport uppgår till drygt 120 miljarder euro om året.

Den gemensamma jordbrukspolitiken stöder detta med en årlig budget på omkring 59 miljarder euro för att stödja inkomsterna för jordbrukarna så att de kan skapa miljönytta, och andra insatser för att förbättra sektorns konkurrenskraft och resurseffektivitet samt höja livskvaliteten på landsbygden.

Det årliga direktstödet till jordbrukarna ger ett grundläggande inkomstskydd vid de prischocker som jordbruket är utsatt för.

I mars 2016 vidtog kommissionen särskilda åtgärder för att stärka djuruppfödarnas ställning. I juli tillkännagav kommissionen ett stödpaket på 500 miljoner euro för att minska mjölkproduktionen, och stödja mjölkproducenterna och jordbrukarna i andra djurhållningssektorer. Ytterligare stöd beviljades också till frukt- och grönsakssektorn, som drabbats av det ryska importförbudet.

I januari inrättade kommissionen en arbetsgrupp för jordbruksmarknaderna som ska lämna rekommendationer på hur man kan förbättra livsmedelskedjan och ge jordbrukarna attraktiva utsikter till ekonomisk stabilitet och tillväxt. Den lade fram en rapport i november. Ett organ för bevakning av köttmarknaden inrättades för att förbättra insynen på marknaden för nötkött, kalvkött och griskött, hjälpa aktörerna att avläsa marknadens signaler och bättre hantera turbulensen på marknaden.

Tillsammans med andra ledamöter av kommissionen drev kommissionär Phil Hogan en målmedveten kampanj mot icke-tariffära handelshinder i länder utanför EU där det finns en potentiell marknad för EU-produkter. Detta ledde till att marknaderna i Kina, Colombia, Japan och USA under året öppnades för vissa exportprodukter från EU. Lovande nya marknader i Indonesien, Mexiko och Vietnam bearbetades också av handelsdelegationer på hög nivå.

Ny kompetens, bättre trygghet och fler jobb för unga

EU-finansiering, bland annat via Europeiska socialfonden (ESF), ger stöd till kompetensutveckling av 8 miljoner arbetstagare i EU åren 2014–2020. Med en budget på 14,7 miljarder euro skapar Erasmus+ möjligheter för drygt 4 miljoner människor att studera, praktisera, få arbetslivserfarenhet och jobba som volontärer utomlands. Programmet ger också stöd till insatser för att hjälpa medlemsstaterna att modernisera och förändra sina utbildningssystem.

I maj startade det europeiska forumet mot odeklarerat arbete, vars syfte är att göra odeklarerat arbete deklarerat. Forumet garanterar social trygghet för miljoner människor i EU som förlorar på osäkra arbetsformer, t.ex. anställningar som döljs som egenföretagande.

Kommissionen presenterade en ny kompetensagenda för Europa i juni med tio åtgärder för att förbättra kompetensen och göra den mer relevant för arbetsmarknaden. Här ingår bl.a. ett initiativ som hjälper lågutbildade vuxna att förbättra sina läs- och räknefärdigheter samt sin digitala kompetens och ge dem gymnasieexamen eller motsvarande.

För att bekämpa ungdomsarbetslösheten fortsatte EU att stödja utbyggnaden av ungdomsgarantin i medlemsstaterna. En lägesrapport i oktober visade hur ungdomsgarantin från 2013, med stöd av sysselsättningsinitiativet för unga, Europeiska socialfonden och nationella medel, gett konkreta resultat. Tre år efter starten 2013 finns det 1,4 miljoner färre arbetslösa ungdomar i EU. Omkring 9 miljoner ungdomar har fått ett erbjudande om arbete, praktikplats eller lärlingsplats. Det har lett till djärva strukturreformer i många medlemsstater och bidragit till partnerskap mellan näringsliv och skolor. För att ungdomsgarantin ska fungera fullständigt och långsiktigt föreslog kommissionen att sysselsättningsinitiativet för unga skulle fortsätta till 2020 och få ökade anslag. Dessutom tillkännagav kommissionen ett nytt långvarigt program för rörlighet för lärlingar (6–12 månader), Erasmus Pro som ingår i det befintliga programmet Erasmus+, till stöd för arbetsplatsbaserat lärande utomlands.

Kontakter mellan människor

Programmet Erasmus+ för utbildning, ungdom och idrott hade 2016 en budget på 2,2 miljarder euro, och gav cirka 497 000 ungdomar möjlighet att studera, arbeta som volontärer eller delta i ungdomsutbyten utomlands. Dessutom fick cirka 141 000 anställda vid skolor och ungdomsorganisationer möjlighet att höja sin kompetens genom att gå kurser eller undervisa utomlands. Under året tillhandahöll programmet drygt 400 miljoner euro från den totala budgeten för samarbetsprojekt, t.ex. för främjande av medborgaranda och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning.

Europeiska solidaritetskåren

I december, tre månader efter att kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talat om en europeisk solidaritetskår i sitt tal om tillståndet i unionen, presenterade kommissionen sitt förslag. Ungdomar mellan 17 och 30 år kan få nya möjligheter att ge ett viktigt bidrag till samhället i hela EU samt skaffa sig erfarenheter och färdigheter. Deltagarna kan placeras i ett projekt för frivilligarbete eller för praktik, en lärlingsplats eller ett arbete under 2–12 månader. De kan delta i utbildning, hälso- och sjukvård, social integration, livsmedelsbistånd, uppförande av logi, stöd till och integration av migranter och flyktingar, miljöskydd och förebyggande av naturkatastrofer. I slutet av december hade över 18 000 personer anmält sig.

Ekonomisk politik och finanspolitik

Den ekonomiska politiken i EU samordnas genom den årliga europeiska planeringsterminen. Den inleds i slutet av varje år i och med att den årliga tillväxtöversikten och en rekommendation om den ekonomiska politiken för euroområdet läggs fram. I februari 2016 offentliggjorde kommissionen landsrapporterna, där den analyserade de ekonomiska och sociala utmaningarna i EU:s medlemsstater. Landsrapporterna tjänade som underlag för en diskussion med medlemsstaterna om deras politik, innan medlemsstaterna antog sina nationella reformprogram och medelfristiga bud­getplaner i april. Senare under våren utgjorde rapporterna underlag för kommissionens landsspecifika rekommendationer.

Dessa rekommendationer ger vägledning till medlemsstaterna om hur de kan främja sysselsättning och tillväxt, särskilt genom tillväxtfrämjande reformer inom bl.a. forskning och innovation, och hålla de offentliga finanserna sunda. Under året lämnades också rekommendationer till Cypern, eftersom landet återgick till den normala ekonomiska styrningen under våren efter att ha avslutat sitt ekonomiska anpassningsprogram.

När det gäller finanspolitiken visar kommissionens rekommendationer från 2016 att stabilitets- och tillväxtpakten kan tillämpas klokt och flexibelt. Kommissionen tog hänsyn till de särskilda utgifterna för extraordinära händelser utanför statens kontroll (t.ex. flyktingkrisen och bekämpning av terrorism) när den bedömde medlemsstaternas medelfristiga budgetplaner. Spanien och Portugal fick mer tid på sig att korrigera sina alltför stora underskott, och rådet följde kommissionens rekommendation att inte ta ut böter på grund av ländernas tidigare finanspolitiska resultat. Året präglades av fortsatta framsteg med att åtgärda de alltför stora underskotten, vilket gjorde det möjligt att minska antalet medlemsstater med alltför stora underskott från de 24 länder som hade det våren 2011 till sex länder. Tre medlemsstater korrigerade sina alltför stora underskott under 2015, varför förfarandena avslutades formellt av rådet i juni 2016.

Kommissionen efterlyste en betydligt mer positiv finanspolitisk inriktning för euroområdet som helhet, för att möta risken för låg tillväxt och låg inflation och stödja Europeiska centralbankens penningpolitik.

Kommissionen bedömde också om euroländernas utkast till budgetplaner för 2017 uppfyllde kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. I flera fall fann kommissionen att de planerade finanspolitiska korrigeringarna inte uppfyllde eller riskerade att inte uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten.

När det gäller övervakning av makroekonomiska obalanser konstaterade kommissionen att 13 medlemsstater fortfarande hade obalanser, ibland alltför stora. Kommissionen noterade framstegen med att åtgärda obalanser, och gjorde också förfarandet tydligare och öppnare genom att minska antalet kategorier av obalanser från sex till fyra och lägga större fokus på sysselsättning och sociala frågor under den europeiska planeringsterminen.

Fortsatt stöd till EU:s medlemsstater

Förhandlingarna fortsatte i Europaparlamentet och rådet om programmet för stödtjänster för strukturreformer som kommissionen föreslog i november 2015.

Cypern avslutade framgångsrikt sitt treåriga ekonomiska anpassningsprogram i slutet av mars 2016. Kommissionen fortsatte att genom sin stödtjänst för strukturreformer hjälpa de cypriotiska myndigheterna att genomföra tillväxtvänliga förvaltnings- och strukturreformer.

Under året gjordes stora framsteg med programmet för Grekland, som har utformats för att skapa förutsättningar för att återställa förtroendet och lägga grunden till en varaktig ekonomisk återhämtning i Grekland. Den första översynen avslutades, så att den andra delen av finansiering från programmet, på 10,3 miljarder euro, kunde betalas ut. Den andra delen betalades i flera steg, och den sista utbetalningen godkändes i oktober. Kommissionen stödde arbetet i Eurogruppen, som beslutade om skuldåtgärderna i maj. Åtgärderna kommer att genomföras stegvis. En första diskussion om kortfristiga åtgärder ägde rum i början av december. I fråga om genomförandet av programmet gjordes goda framsteg med att slutföra den andra översynen.

Grekland fick också ekonomiskt stöd genom investeringsplanen för Europa. En första överenskommelse med stöd av Europeiska fonden för strategiska investeringar undertecknades i Grekland i maj. Då undertecknade Europeiska investeringsfonden tre avtal med grekiska förmedlande banker och fonder för att tillhandahålla kompletterande investeringar för mikroföretag, småföretag och medelstora företag i Grekland.

Stöd bortom EU:s gränser

Kommissionen hjälpte Georgien, Kirgizistan, Jordanien, Tunisien och Ukraina genom makroekonomiska biståndsprogram. Syftet är att hjälpa länder som ligger geografiskt, ekonomiskt och politiskt nära EU att återställa en hållbar extern finansiell situation och samtidigt uppmuntra ekonomiska anpassningar och strukturreformer. Programmen kompletterar stöd från Internationella valutafonden.

I september föreslog kommissionen en ny europeisk yttre investeringsplan för att få fart på investeringarna i Afrika och EU:s grannländer och ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. Syftet är att stödja social och ekonomisk infrastruktur och småföretag, särskilt nya arbetstillfällen, genom att ta bort hinder för privata investeringar. Med ett tillskott på 3,35 miljarder euro från EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden ska planen bidra till innovativa garantier och liknande instrument för att stödja privata investeringar.

Genom planen kan upp till 44 miljarder euro mobiliseras i investeringar. Om medlemsländerna och andra partner matchar EU:s bidrag kan totalbeloppet fördubblas till 88 miljarder euro.

En resultatinriktad EU-budget

Under 2016 fortsatte kommissionen med initiativet En resultatinriktad EU-budget, så att EU:s resurser används på ett sätt som gynnar medborgarna, och alla EU-finansierade projekt ger tydliga fördelar och valuta för pengarna.

EU-medlen fortsatte att investeras enligt kommissionens politiska prioriteringar, t.ex. för att stimulera tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft och snabbt och effektivt reagera i nödsituationer.

En databas över framgångsrika projekt som EU-budgeten finansierat finns på kommissionens webbplats, och där fanns 2016 över 1 000 projekt.

I samband med kommissionsordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen i september lade kommissionen fram sin halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen (2014–2020), med ett åtgärdspaket som ska

• tillhandahålla ytterligare medel för att på ett effektivt sätt ta itu med migrations- och säkerhetsriskerna och främja ekonomisk tillväxt, nya jobb och konkurrenskraft,
• öka EU-budgetens flexibilitet och förmåga att snabbt och effektivt reagera på oförutsedda händelser,
• förenkla budgetbestämmelserna och därigenom minska den administrativa bördan för mottagarna av EU-medel.

Bättre tillgång till varor och tjänster

Nya e-handelsregler hjälper enskilda och företag

I maj 2016 föreslog kommissionen åtgärder för att enskilda och företag enklare ska kunna köpa och sälja varor och tjänster på nätet i hela EU. Kommissionen föreslog även en förordning om geoblockering för att stoppa diskriminering av personer som köper varor och tjänster från andra EU-länder.

Enskilda och småföretag klagar ofta på att höga avgifter och problem med paketleveranser hindrar dem från att sälja och köpa i andra EU-länder. En förordning antogs av kommissionen i maj och ska öka prisinsynen och tillsynen. För att öka konsumenternas förtroende vill kommissionen uppdatera förordningen om konsumentskyddssamarbete.

Underlag för e-handel

Kommissionen har inhämtat underlag från nära 1 800 företag inom e-handeln för konsumentvaror och digitalt innehåll, och gått igenom omkring 8 000 distributionsavtal. I mars kom de första resultaten som visade att geoblockering var vanligt inom e-handeln i EU, särskilt för digitalt innehåll. I september lade kommissionen fram en preliminär rapport som visade att e-handeln växer snabbt i EU: över hälften av alla vuxna i EU beställde varor eller tjänster på nätet under 2015. I rapporten belystes även affärsmetoder som kan hämma konkurrensen och begränsa konsumenternas urval. Slutrapporten kommer 2017.

Enklare momsregler

Det nuvarande momssystemet för gränsöverskridande e-handel är krångligt och kostsamt för både medlemsstaterna och företagen. För företagen är genomsnittskostnaderna för att leverera varor till ett annat EU-land uppskattningsvis 8 000 euro per år och medlemsstat. EU-företagen har också en konkurrensnackdel, eftersom leverantörer utanför EU kan leverera momsfria varor till konsumenter i EU genom undantaget för import av små sändningar. Det krångliga systemet gör det också svårt för medlemsstaterna att kontrollera att reglerna följs, vilket leder till skatteförluster på uppskattningsvis 5 miljarder euro per år.

Som en del av strategin för den digitala inre marknaden lade kommissionen fram ett åtgärdspaket om enklare moms vid gränsöverskridande e-handel, särskilt för små och medelstora företag. Företag som säljer till konsumenter i andra medlemsstater ska enligt förslaget inte behöva momsregistrera sig i den medlemsstat där kunden finns. Dessutom ska elektroniska publikationer kunna komma i fråga för samma lägre moms som publikationer på papper.

Moderna EU-regler om upphovsrätt

73 % av ungdomarna i EU lyssnar på musik, tittar på tv eller filmer och spelar spel på nätet enligt Eurobarometer (kommissionens tjänst för opinionsundersökningar). Nästan 20 % av dem har försökt få tillgång till material i andra EU-länder, men medieföretagen tycker att det är krångligt att tillgodose denna ökande efterfrågan. För att förbättra utbudet föreslog kommissionen en förordning för att underlätta för medieföretag att få tillstånd från rättighetshavarna. Enligt förslaget ska det också bli lättare att sända nätprogram till andra EU-länder, och kanaler från andra länder ska enklare kunna tas med i de paket som erbjuds konsumenterna.

Detta kompletterades av ett förslag till nytt upphovsrättsdirektiv. Direktivet är tänkt att hjälpa museer, arkiv och andra institutioner att digitalisera och gränslöst tillhandahålla upphovsrättsskyddade böcker och filmer som inte längre är tillgängliga för allmänheten.

Studerande och lärare vill gärna använda digitala läromedel och digital teknik, men nära en fjärdedel av alla lärare drabbas av upphovsrättsliga begränsningar i sin undervisning. Förslaget till upphovsrättsdirektiv tillåter skolor att använda innehåll i sin undervisning och i gränsöverskridande nätkurser. Det ska bli enklare för forskare att använda text- och datautvinning för att analysera stora datamängder. Dessutom innehåller direktivet ett obligatoriskt EU-omfattande undantag så att kulturarvs­institutioner kan bevara verk digitalt.

Enligt Eurobarometer får 57 % av invånarna i EU sina nätnyheter från sociala medier, sökmotorer eller nyhetssamlare, medan 31 % lyssnar på musik från video- och musikdelningssajter. Det digitala tidevarvet har lett till mer valfrihet för konsumenterna, bredare publik och nya möjligheter för rättighetshavare, konstnärer och förläggare, men många av dem har svårt att få skälig ersättning eller förhandla med nätplattformarna. Förslaget till direktiv är tänkt att skapa en rättvisare, mer långsiktigt hållbar marknad genom att klargöra nätplattformarnas skyldigheter. Dessutom stärks rättighetshavarnas ställning för att förhandla och få betalt, samtidigt som pressförläggarnas viktiga roll för att investera i och skapa kvalitetsjournalistik erkänns.

Skapa rätt förutsättningar

Hej då till roamingavgifter

I april 2016 blev samtal, sms och surf med mobilen i andra EU-länder (roaming) billigare, så man behöver bara betala lite mer än det pris som gäller inrikes: upp till 0,05 euro per minut för samtal, 0,02 euro per sms och 0,05 euro per MB data (exkl. moms). Den 15 juni 2017 säger folk i EU hej då till roamingavgifter när de reser inom EU.

Under året lade kommissionen fram ett antal åtgärder för att få det här att fungera i form av ett förslag om reglering av grossistroamingavgifter (de avgifter som operatörerna tar ut av varandra för att använda varandras nät) och regler för att avskaffa roamingavgifter för alla i EU. Alla som reser inom EU kan ringa som hemma, och betala samma pris för mobilsamtal, sms och surf som hemma, dvs som i det land där man bor eller är etablerad. I april trädde nya regler i kraft som för första gången garanterar principen om nätneutralitet i EU-lagstiftningen.

Mer och bättre internet

År 2020 kommer den mobila internettrafiken att vara nästan åtta gånger större än i dag. Kommissionen lade under 2016 fram viktiga lagförslag och politiska initiativ för att tillgodose denna ökande efterfrågan. I februari lade kommissionen fram ett förslag om bättre samordning av radiofrekvenser på 700 megahertz-bandet för att förbättra tillgången till mobilt internet och göra det möjligt för uppkopplade bilar, telemedicin och andra innovativa tjänster att fungera i hela EU.

I september föreslog kommissionen en genomgång av EU:s teleregler och lade fram planer för att möta EU-invånarnas ökande behov av uppkoppling. Kommissionen har tre mål:

• Alla skolor, högskolor, forskningscentrum, transportnav, sjukhus, offentliga tjänster och företag ska ha tillgång till gigabituppkoppling (användarna kan ladda upp och ned 1 gigabit data per sekund) senast 2025.
• Alla hushåll i EU ska få tillgång till internet med en nedladdningshastighet på minst 100 megabit per sekund, som kan uppgraderas till gigabithastigheter, senast 2025.
• Alla tätorter ska ha oavbruten täckning med 5G, den femte generationens trådlösa kommunikation, senast 2025. 5G ska vara kommersiellt tillgängligt i minst en större stad i varje EU-land senast 2020.

Dessa mål kan bara uppnås med massiva investeringar. Den nya europeiska kodexen för elektronisk kommunikation innehåller regler som gör det mer attraktivt för alla företag att investera i ny infrastruktur av högsta kvalitet överallt i EU, både lokalt och över nationsgränserna, utan att den fria konkurrensen inskränks. Kommissionen skisserade också en plan för utbyggnad av 5G i hela EU. I talet om tillståndet i unionen 2016 presenterade kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker initiativet WiFi4EU, en investering på 120 miljoner euro för att främja tillgången till trådlöst internet på allmän plats. Då kommer det att finnas gratis Wi-Fi i parker, på torg, i bibliotek och offentliga byggnader för att gynna enskilda och allmännyttiga institutioner.

I april framhävdes behovet av att den offentliga sektorn och näringslivet samarbetar för att förbättra datainfrastrukturen för transporter genom Amsterdamdeklarationen, som diskuterades av de 28 EU-ländernas transportministrar. EU:s ordförandeland Nederländerna, kommissionen, medlemsstaterna och transportindustrin åtog sig att utforma regler som gör det möjligt att använda självkörande fordon på vägarna i EU.

Nya EU-regler för kulturell mångfald inom film och tv

I dag tittar publiken allt oftare på program med beställvideotjänster (som Netflix) och videodelningsplattformar (som Youtube), oavsett om det är på telefonen eller tv-apparaten i vardagsrummet. Som svar på denna utveckling lade kommissionen i maj fram ett förslag till uppdatering av direktivet om audiovisuella medietjänster.

Förslaget går ut på att hitta en bättre avvägning i de regler som i dag gäller för traditionella etermedier, beställvideoleverantörer och videodelningsplattformar, särskilt i fråga om att skydda barn. Det kommer även att stärka EU:s kulturella mångfald: beställvideoleverantörerna måste se till att minst 20 % av deras utbud är europeiskt.

Plattformar

I maj presenterade kommissionen resultaten av en helhetsbedömning av den sociala och ekonomiska betydelsen av plattformar som nätmarknader, sökmotorer, betalningssystem, sociala medier och videodelningssajter. Kommissionen skisserade en principiellt upplagd metod att lösa problem som framkommit under bedömningen. Bland annat bör jämförbara digitala tjänster följa samma eller liknande regler. Nätplattformar bör agera ansvarsfullt, särskilt genom självreglering av branschen såsom reglerna mot näthat.

Bättre it-säkerhet

Enligt undersökningen Global State of Information Security 2017 drabbades över 80 % av företagen i EU av minst en it-säkerhetsincident under det senaste året. Detta undergräver förtroendet för och motverkar tillväxten på den digitala inre marknaden. I juli presenterade kommissionen ett nytt offentlig–privat partnerskap om it-säkerhet för att främja samarbete i de tidiga skedena av forsknings- och innovationsprocessen och för att bygga upp it-säkerhetslösningar för sektorer som energi, vård, transporter och finans. Detta är ett av flera initiativ för att EU ska bli bättre rustat mot it-attacker och för att stärka it-säkerhetsbranschens konkurrenskraft. Arbetet bygger på de första EU-täckande reglerna om it-säkerhet: direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem, som parlamentet och rådet antog i juli.

Bättre skydd av privatlivet på nätet

Under sommaren genomförde kommissionen ett offentligt samråd om uppdatering av EU:s regler om skydd av privatlivet på nätet, något som tillsammans med den allmänna dataskyddsförordningen ska ge allmänheten i EU ett bättre skydd av elektronisk kommunikation (t.ex. telefonsamtal, nätsamtal och e-post).

Ta vara på tillväxtpotentialen

Digitalisering av EU:s industri

Enligt färska studier kan digitaliseringen av varor och tjänster ge ett tillskott på mer än 110 miljarder euro i intäkter för EU-industrin de närmaste fem åren.

I april presenterade kommissionen planer på att hjälpa EU:s industri, de små och medelstora företagen, forskarna och den offentliga förvaltningen att ta vara på den nya teknikens möjligheter. Kommissionen vill stödja och sammankoppla befintliga nationella initiativ för industrins digitalisering och koncentrera investeringarna inom EU:s offentlig–privata partnerskap. Exempelvis kommer kommissionen att investera 500 miljoner euro i ett EU-omfattande nätverk av digitala innovationsknutpunkter där företagen kan få rådgivning och testa digitala innovationer.

Miljarder sammankopplade telefoner, datorer och sensorer bör kunna kommunicera säkert och obehindrat med varandra, oavsett tillverkare, specifikationer och ursprungsland. Det förutsätter ett gemensamt språk. Kommissionen vill skynda på standardiseringsprocessen, bl.a. genom att fokusera på 5G, datormoln, sakernas internet, datateknik och it-säkerhet.

Enskilda och företag kan fortfarande inte dra full nytta av de digitala tjänster som borde vara skarv­fritt tillgängliga i hela EU. I handlingsplanen för e-förvaltning 2016–2020 skisseras 20 åtgärder för att modernisera digitala allmänna tjänster och göra EU till ett bättre ställe att leva, arbeta och investera i. Bland annat bör det inrättas en enda gemensam och användarvänlig digital ingång för information, e-rutiner och rådgivning för hela EU. Ett offentligt samråd som genomfördes 2016 kommer att bidra till detta.

Kommissionen lade fram en färdplan för molnbaserade tjänster och en datainfrastruktur i världsklass så att forskning, företag och myndigheter kan delta i stordatarevolutionen. Kommissionen ska inrätta ett europeiskt öppet forskningsmoln. Det ger EU:s 1,7 miljoner forskare och 70 miljoner yrkesverksamma inom naturvetenskap och teknik en virtuell miljö där de kan lagra, hantera, analysera och återanvända stora mängder forskningsdata. För att rivstarta detta kommer kommissionen att göra alla vetenskapliga data från programmet Horisont 2020 öppna från och med 2017. Det öppna forskningsmolnet ska bygga på den europeiska datainfrastrukturen, som kombinerar höghastighetsnätverk, storskalig lagring och superdatorer för att hämta och behandla stora mängder molnlagrade data.

Digital kompetens

Enligt studier som kommissionens generaldirektorat för kommunikationsnät, innehåll och teknik utförde 2016 har 47 % av EU:s befolkning låg eller obefintlig digital kompetens, men inom en snar framtid kommer 90 % av jobben och merparten av allas vardag att kräva någon form av datakunnande. Inom den nya kompetensagendan för Europa uppmanade kommissionen EU-ländernas regeringar att öka sina satsningar, t.ex. genom att införa digital kompetens på alla utbildningsnivåer. I december startade koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen, som sammanför aktörer inom offentlig förvaltning, utbildning, sysselsättning och näringsliv för att utveckla en bred digital kompetens och se till att enskilda och arbetstagare i EU är rustade med den kompetens som krävs.

Stimulera EU:s kultur och kreativitet i en digital värld

Den uppkopplade digitala inre marknaden skapar enorma tillväxtmöjligheter för EU:s kulturella och kreativa sektor. Den står dock också inför utmaningar i denna föränderliga miljö, t.ex. hur man ska finna finansiering. I juni lanserade kommissionen i samarbete med Europeiska investeringsfonden ett lånegarantisystem på 121 miljoner euro till stöd för över 10 000 små och medelstora företag inom bland annat film, tv, festivaler, musik, kulturarv, design, scenkonst, förlagsverksamhet, radio och bildkonst.

2016 kännetecknades av 25-årsdagen för EU:s Mediaprogram, en del av kreativa Europa, EU:s huvudprogram för den kulturella och kreativa sektorn. Sedan 1991 har Media investerat mer än 2,4 miljarder euro i kreativitet och kulturell mångfald i EU. Varje år stöder programmet omkring 2 000 europeiska filmer, tv-serier och andra projekt. Media har bidragit till att utbilda över 20 000 producenter, regissörer och manusförfattare och hjälpt dem att anpassa sig till ny teknik. Media har bidragit till ökad publik för europeisk film. Enligt kommissionens utvärdering av Mediaprogrammet gällde 33 % av alla biobesök i EU år 2014 europeiska filmer, en ökning från 25 % år 2010.

Ren energi för alla européer

Den globala övergången till ren energi pågår nu och kan inte vridas tillbaka. Europeiska unionen vill inte bara anpassa sig, utan visa vägen framåt. Det är unionens globala ansvar.

År 2015 lockade rena energikällor till sig investeringar på över 300 miljarder euro. EU är väl lämpat för att använda sin politik för forskning, utveckling och innovation till att göra övergången till en drivande kraft för arbetstillfällen och tillväxt. Genom att från 2021 mobilisera 177 miljarder euro i offentliga och privata investeringar per år kan paketet för ren energi skapa en ökning på upp till 1 % av BNP under det kommande decenniet och skapa 900 000 nya arbetstillfällen.

Energieffektivitet

Den billigaste och renaste energin är den som aldrig används. Därför lade kommissionen 2016 fram nya och innovativa åtgärder för energieffektivitet som inriktade sig på att

• skapa en ram för ökad allmän energieffektivitet,
• förbättra energieffektiviteten i byggnader,
• förbättra energiprestandan hos produkter (ekodesign) och informera konsumenterna (energimärkning),
• finansiera energieffektivitet genom förslaget om smart finansiering för smarta byggnader.

Som stöd för dessa förslag lade kommissionen fram ett nytt bindande energieffektivitetsmål för hela EU på 30 % senast år 2030. Ambitiösa energieffektivitetsmål är tänkta att minska medlemsstaternas beroende av importerad energi, stärka den lokala ekonomin, öka konkurrenskraften och skapa fler gröna arbetstillfällen.

Bli världsledande inom förnybar energi

Förnybar energi kommer att spela en central roll i övergången till ett rent energisystem. EU har satt upp det egna målet att senast 2030 uppnå en sammanlagd andel förnybar energi på minst 27 % av den slutliga energiförbrukningen. Förslaget till ett nytt direktiv om förnybar energi kommer att ge investerarna förutsebarhet och skapa lika villkor för alla teknikslag. Kommissionens förslag är inriktat på att skapa rätt förutsättningar för att de förnybara energikällorna ska kunna utvecklas framgångsrikt och göra EU till en livskraftig marknad för ren energi. Redan arbetar över 1 miljon människor inom energisektorn och den har en omsättning på omkring 144 miljarder euro per år.

Priserna för sol- och vindkraft minskade med 80 % respektive 30–40 % mellan 2009 och 2015. Denna kostnadsminskning gör att konsumenterna i allt större utsträckning kan producera egen förnybar energi. Med det omarbetade direktivet stärks konsumenternas rätt att producera egen elektricitet som kan förbrukas i hemmet eller säljas till elnätet.

Rättvisa villkor för konsumenterna

Konsumenterna står i centrum i energiunionen. Betala räkningar, byta leverantör eller teckna nytt kontrakt vid flytt är vardagsärenden som kommer att bli enklare och gå snabbare, tack vare bättre hantering av digitala kunduppgifter. Konsumenterna kommer att få tillförlitlig och tydlig information om de bästa erbjudandena på marknaden med hjälp av certifierade nätverktyg för prisjämförelser så att de kan göra det bästa valet.

Det kommer också att bli enklare att byta leverantör, tack vare förslaget om att förbjuda ändringsavgifter. Den genomsnittliga skillnaden mellan etablerade leverantörers standarderbjudande och det billigaste erbjudandet på marknaden är över 50 euro per år inom EU.

Konsumenterna kommer att kunna be sin energileverantör om en smart mätare och därmed få marknadspriser på energin. Ny teknik kommer att göra det möjligt att ha en högre förbrukning när energin är billig och minska förbrukningen när priserna är höga. Detta innebär att konsumenterna kommer att få bättre översikt över sina energiutgifter.

Energitrygghet, solidaritet och förtroende

Paketet för trygg energiförsörjning som föreslogs i februari 2016 byggde vidare på de framsteg som EU har gjort de senaste åren när det gäller att hantera kriser i energiförsörjningen. Paketet handlade främst om gas, där man hade nytta av lärdomarna från 2014 års gasstresstest, men också om beslut om mellanstatliga avtal om energi samt en strategi för uppvärmning och kylning.

Medlagstiftarna antog kommissionens förslag till mellanstatliga avtal i december, bara nio månader efter det inledande förslaget. Med de nya bestämmelserna kommer kommissionen att kunna garantera att energiuppgörelser inte äventyrar försörjningstryggheten i en medlemsstat eller verkar hämmande på EU:s energimarknad.

I mars stärkte EU banden till Indien, en betydelsefull aktör i världen och en mycket viktig partner till EU när det gäller energi. Den gemensamma förklaringen om energitrygghet och kampen mot klimatförändringarna räcker långt för att bygga ett bestående och hållbart samarbete med en av de snabbast växande större ekonomierna.

En helt integrerad EU-marknad

År 2016 var viktigt för EU:s energiinfrastrukturprojekt, där 800 miljoner euro har gjorts tillgängliga genom Fonden för ett sammanlänkat Europa. Det här stödet är avgörande för att frigöra de ytterligare investeringar som krävs för att kunna avlägsna flaskhalsar som hindrar ett fritt flöde av energi.

Under våren undertecknades två bidragsavtal på 5,6 miljoner euro för undersökningar inför byggandet av Midcat-gasledningen. När den har byggts kommer den att bidra till att integrera gasmarknaden på Iberiska halvön med övriga Europa. Dessutom avsattes 29,9 miljoner euro till en 140 km lång kraftledning i Bulgarien som kommer att ge förnybara energikällor ökat nättillträde och höja kapaciteten i det bulgariska kraftnätet.

I oktober slöts ett bidragsavtal på 187 miljoner euro för Balticconnector – den första gasledningen som länkar samman Estland och Finland. När gasen släpps på 2020 kommer den östra delen av Östersjöområdet att förenas med resten av EU:s energimarknad.

Under 2016 var investeringsplanen för Europa ett viktigt verktyg för att fullborda energiunionen. Europeiska fonden för strategiska investeringar fortsatte att skapa fler arbetstillfällen och få fram investeringar i realekonomin. Fonden fortsatte även med sitt stöd till intelligenta och framåtblickande investeringar i energieffektivitet, förnybara energikällor och modern energiinfrastruktur.

Från 2014 till 2020 finns 69 miljarder euro i sammanhållningspolitiska medel tillgängliga för investeringar till stöd för energiunionens mål.

Mer innovation för ren energi

I slutet av året lade kommissionen fram sina idéer om att påskynda innovation för ren energi. Den här strategin innehåller en rad konkreta åtgärder för att trappa upp och bygga ut energieffektiva, koldioxidsnåla och innovativa lösningar i syfte att höja EU:s globala konkurrenskraft inom detta område.

I juni anslöt sig kommissionen till Mission Innovation, ett globalt initiativ för ren energi, och undertecknade ministrarnas ramdokument om ren energi på Europeiska unionens vägnar för att underlätta multilateralt samarbete kring innovation. Man kom dessutom överens om ett antal handlingsplaner vid G20-energiministermötet i Kina.

Under 2016 lanserades fyra Horisontpriser för att uppmuntra till innovation och hitta lösningar på utmaningar inom energiinnovation. Priserna har ett sammanlagt värde på 6,75 miljoner euro och finansieras genom Horisont 2020, EU:s forsknings- och innovationsprogram. De delas ut till innovativa idéer för att integrera solenergi i äldre byggnader, använda förnybar energi på sjukhus, utveckla produkter för minskade utsläpp genom återanvändning av koldioxid och utveckla framtidens renaste motor.

Förbindelserna till EU:s viktigaste energipartner stod fortsatt högt på dagordningen under året. I juni deltog kommissionen i G20-energiministermötet i Beijing. Det gav möjligheter till diskussioner med internationella partner om innovation inom energiteknik, förnybar energi, energieffektivitet, energitillgång och energisystemets betydelse för Parisavtalet om klimatförändringar. Avtalet om energifärdplanen för EU och Kina undertecknades vid toppmötet mellan EU och Kina i juli.

Utfasning av fossila bränslen i ekonomin

Uppföljning av Parisavtalet

I oktober 2014 kom EU:s ledare överens om ett bindande utsläppsminskningsmål för hela ekonomin på minst 40 % jämfört med utsläppsnivån 1990. Det ska ha uppnåtts senast 2030. Detta blev EU:s bidrag till Parisavtalet om klimatförändringar som undertecknades i december 2015.

I april 2016 satte 175 parter nytt rekord för flest undertecknanden första dagen av ett internationellt avtal, vilket tydligt visade den politiska vilja som finns för att hålla de löften som gavs i Paris.

EU stod bakom det första rättsligt bindande, globala klimatavtalet någonsin och skapade den koalition mellan industriländer och utvecklingsländer som möjliggjorde Parisavtalet, och det var den snabba ratificeringen på EU-nivå i oktober som gjorde att avtalet kunde träda i kraft i november. Även de enskilda EU-länderna har redan ratificerat eller kommer att ratificera avtalet.

I november möttes länderna igen vid FN:s klimatkonferens i Marrakech för att fortsätta arbetet med det detaljerade regelverket för genomförandet av Parisavtalet. Stats- och regeringscheferna lade i Marrakech fram en åtgärdsförklaring om största möjliga politiska engagemang för att ta itu med klimatförändringarna, vilket sände ett budskap om global enighet och fortsatt beslutsamhet att uppfylla målen i Parisavtalet och att genomföra övergången till en koldioxidsnål ekonomi i hela världen.

Det gjordes framsteg på Parispaketets huvudpunkter, bland annat när det gäller tillgång till finansiering, teknikstöd och kompetensutveckling och bättre processer för att genomföra nationella klimatplaner i utvecklingsländerna.

Genomförandet av Parisavtalet i EU

Arbetet med att infria EU:s löfte påbörjades redan före konferensen i Paris med ett förslag om att se över EU:s system för handel med utsläppsrätter, EU:s viktigaste politiska instrument för att minska utsläppen. Som komplement till detta förslag presenterade kommissionen i juli 2016 de bindande utsläppsmålen för växthusgaser 2021–2030 för varje medlemsstat inom sektorerna transport, byggnader, jordbruk, avfallshantering, markanvändning och skogsbruk.

Ambitiösa klimatåtgärder skapar affärsmöjligheter och öppnar upp nya marknader för innovation och användning av koldioxidsnål teknik. Kommissionen har också införlivat markanvändning och skogsbruk i EU:s arbete med minskade utsläpp till år 2030. Sektorn ger inte enbart ifrån sig växthusgaser, utan kan också avlägsna koldioxid från atmosfären. EU:s skogar tar upp motsvarande 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser inom EU varje år.

I juli offentliggjorde kommissionen meddelandet En europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet, och satte därmed kursen för utvecklingen av EU-omfattande åtgärder för fordon med små eller inga utsläpp och alternativa utsläppssnåla bränslen. Den här strategin lägger fram planerade initiativ under de kommande åren och anger inom vilka områden som möjligheter utforskas.

Arbetet fortsatte med att stärka sambandet mellan utfasningen av fossila bränslen, övergången till en cirkulär ekonomi, luftkvaliteten och miljön. Genomförandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin har potential att minska de årliga växthusgasutsläppen med 2–4 %, och har redan gett resultat. Genomförandet av programmet för ren luft i Europa, som det slöts ett interinstitutionellt avtal om i juni 2016, kommer att ge påtagliga fördelar när det gäller klimatförändringarna. Investeringsplanen för Europa har också använts som stöd för övergången till en resurseffektiv, cirkulär och koldioxidfri ekonomi, där 5 % av Europeiska fonden för strategiska investeringar täcker miljö- och resurseffektivitetssektorn.

Bygga vidare på Parisavtalet

Parterna till Montrealprotokollet, som framgångsrikt fasat ut ozonnedbrytande ämnen, kom i oktober i Kigali i Rwanda överens om att börja begränsa användningen av klimatuppvärmande fluorkolväten som används i kylanläggningar och luftkonditionering. Det här är ett snabbt och kostnadseffektivt sätt att uppfylla Parisavtalets mål för tiden före 2020. Beslutet från Kigali kräver att både industriländer och utvecklingsländer gradvis begränsar sin konsumtion och produktion av fluorkolväten, och industriländerna måste agera först. EU är världsledande när det gäller att begränsa användningen av fluorkolväten. Före 2030 ska utsläppen inom EU ha minskat med två tredjedelar jämfört med nuvarande nivåer.

I oktober nådde Internationella civila luftfartsorganisationen, med aktivt deltagande från EU, en banbrytande överenskommelse om koldioxidutsläpp från luftfarten. Denna så kallade globala marknadsbaserade åtgärd syftar till att stabilisera de internationella luftfartsutsläppen på 2020 års nivåer och kommer att tvinga flygbolagen att kompensera för ökade koldioxidutsläpp över den nivån. Systemet ska tillämpas från 2021, och den första fasen kommer att bygga på frivilligt deltagande. Under andra fasen (2027–2035) kommer deltagandet att bli tvingande, förutom för länder med lite flygtrafik. Detta innebär att man 2021–2035 kommer att kompensera för omkring 80 % av de utsläpp som krävs för att uppnå målet med koldioxidneutralitet från 2020.

EU och dess medlemsstater har varit bland de främsta förespråkarna för att ta itu med utsläppen av växthusgaser inom sjöfarten. Under det möte som hölls i oktober av Internationella sjöfartsorganisationens kommitté för skydd av den marina miljön antogs ett världsomfattande och tvingande system för insamling av uppgifter om bränsleförbrukningen hos fartyg. Från 2019 kommer i praktiken fartyg med en kapacitet som överstiger en viss gräns bli skyldiga att samla in uppgifter om bränsleförbrukning och energieffektivitet och rapportera detta till flaggstaten.

Den inre marknaden

I juni klargjorde kommissionen i ett meddelande hur befintlig EU-lagstiftning ska tillämpas på delningsekonomin, bland annat vad gäller krav för marknadstillträde, ansvar och konsumentskydd.

Standarder minskar kostnaderna, främjar innovation, möjliggör driftkompatibilitet mellan olika system och tjänster, och underlättar för företag att få tillträde till marknader. I juni presenterade kommissionen ett paket med initiativ för att modernisera och förbättra det europeiska standardiseringssystemet mot bakgrund av teknisk utveckling, politiska prioriteringar och globala trender.

Underlätta rörligheten för yrkesverksamma och arbetstagare

Ett mål i strategin för den inre marknaden är att göra det möjligt för EU-medborgare att välja vilket land inom EU de vill arbeta i. Med hjälp av det europeiska yrkeskortet förenklas de krångliga och utdragna förfaranden som yrkesutövare ställs inför innan de kan arbeta i en annan medlemsstat. Yrkeskortet blev tillgängligt för fem yrken (allmänsjuksköterskor, sjukgymnaster, apotekare, fastighetsmäklare och bergsguider) i januari 2016 och i framtiden kan det komma att införas kort även för andra yrken.

I mars lade kommissionen fram en riktad översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare, som behandlar frågan om arbetstagare som är tillfälligt utsända av sina arbetsgivare för att arbeta i en annan medlemsstat. Genom översynen införs ändringar på tre huvudområden: lön till utstationerade arbetstagare, bland annat vid underentreprenad, regler för arbetstagare som hyrs in av bemanningsföretag och långvarig utstationering.

Effektivare offentlig upphandling

I april trädde nya regler i kraft som förändrade hur offentliga myndigheter i EU använder en stor del av de 1,9 biljoner euro som går till offentlig upphandling. Nationell lagstiftning måste vara förenlig med tre direktiv om offentlig upphandling och koncessioner, som gör det enklare och mindre kostsamt för små och medelstora företag att lämna anbud vid offentlig upphandling, säkerställer att offentliga medel utnyttjas så effektivt som möjligt och att EU:s principer om öppenhet och konkurrens respekteras. Reglerna gör det också möjligt att ta hänsyn till miljöfrågor, sociala aspekter och innovation.

Stärka EU:s industribas

I april föreslog kommissionen en rad åtgärder som ska stödja och koppla samman nationella initiativ för digitaliseringen av industrin och relaterade tjänster samt stimulera investeringar.

I juni inrättades en plattform för smart specialisering avseende industriell modernisering för att stödja samarbetet mellan regioner, företagskluster, företagsnätverk och privata industripartner och utveckla ambitiösa investeringsprojekt som kan dra nytta av EU:s program, investeringsplanen för Europa och privat finansiering.

Mer tillförlitliga och realistiska provningsmetoder infördes för både kväveoxid- och koldioxidutsläpp från bilar. Kommissionen lade också fram lagstiftningsförslag för att se över systemet för utsläppande av bilar på marknaden. Den föreslagna förordningen syftar till att göra fordonsprovningen mer oberoende, öka kontrollen av fordon i bruk och öka tillsynen på EU-nivå.

I juli offentliggjorde kommissionen den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet med syftet att utveckla EU-omfattande åtgärder för utsläppssnåla och utsläppsfria fordon och alternativa bränslen med låga utsläpp.

För att hjälpa EU:s bilindustri att förbli konkurrenskraftig inför framtidens utmaningar inrättades en ny högnivågrupp för bilindustrin, Gear 2030, som ska arbeta med framtidens utmaningar, t.ex. automatisk körning, uppkopplade bilar och utsläppsfria fordon.

Stålindustrin utgör 1,3 procent av EU:s BNP och spelar en viktig roll i många andra industriella sektorer, t.ex. i bilindustrin. Trots de betydande ansträngningar som gjorts för att förnya och modernisera har EU:s konkurrensställning på den globala stålmarknaden under de senaste åren försämrats. Överproduktion av stål i länder utanför EU, t.ex. i Kina, har gett upphov till en våg av otillbörliga affärsmetoder som snedvrider den globala marknaden. I mars lade kommissionen fram ett meddelande som behandlar de svåra utmaningar som sektorn står inför. Kommissionen vidtar en rad åtgärder som bland annat består av preliminära antidumpningstullar, ett system för förhandsövervakning av stålprodukter och bidrag till moderniseringen av stålindustrin och till hög kompetens hos arbetstagarna.

Skydd av immaterialrätten

I strategin för den inre marknaden lyfts skyddet av immaterialrätten fram som viktigt för att främja innovation och kreativitet, vilket skapar arbetstillfällen och förbättrar konkurrenskraften.

Kommissionen inledde en utvärdering av den nuvarande rättsliga ramen för immateriella rättigheter. Syftet är att se till att de rättsliga åtgärderna och rättsmedlen är ändamålsenliga, särskilt över gränserna och på nätet. Tonvikten ligger på missbruk i kommersiell skala och på ”följ pengarna”-strategin för att hindra dem som gör intrång i kommersiell skala från att tjäna pengar, snarare än på att försöka få fast enskilda individer. I juni undertecknade internetplattformar, varumärkesägare och branschorganisationer ett frivilligt avtal för att stoppa nätförsäljningen av varumärkesförfalskade varor.

Företagen i EU gynnas också av varumärkesreformen som trädde i kraft i mars och som gör det lättare för EU:s företag att skydda EU-varumärken. Reformen medför lägre kostnader, moderna standarder för nya typer av varumärken, kortare registreringstid och bättre medel att bekämpa varumärkesförfalskning.

Med starkt stöd från Europaparlamentet och medlemsländerna utfärdade kommissionen i november ett klargörande av vissa bestämmelser i direktivet om bioteknik, som fastställer att produkter som härrör från väsentligen biologiskt förfaringssätt inte ska vara patenterbara.

Bättre service för tågresenärer

I april enades parlamentet och rådet om åtgärder för att göra järnvägarna i EU mer innovativa och konkurrenskraftiga. Genom det fjärde järnvägspaketet kommer de nationella persontrafikmarknaderna gradvis att konkurrensutsättas, vilket främjar nya företagsmodeller och ger konsumenterna ett större utbud (ökad frekvens, bättre service och lägre priser).

Stärka hamnarna

I juni enades parlamentet och rådet om ett gemensamt europeiskt ramverk för hamnar. Genom hamnförordningen kommer finansiell insyn och optimal resursanvändning att garanteras, vilket ökar investerarnas förtroende, säkerställer rättvis konkurrens och stimulerar investeringar. Mer investeringar kommer att leda till fler arbetstillfällen och mer välstånd. Sektorn sysselsätter för närvarande 469 000 personer direkt och bidrar till 3 miljoner arbetstillfällen. Genom förordningen kommer högkvalitativa tjänster i EU:s hamnar att säkerställas och större frihet att ges, t.ex. när det gäller att fastställa infrastrukturavgifter.

Motverka snedvriden konkurrens

Konkurrenspolitiken bidrar till en väl fungerande inre marknad där företagen konkurrerar av egen kraft och effektivitetsvinsterna kommer EU:s konsumenter till godo. Sunda företag som möter stark konkurrens på de inhemska marknaderna är de som är bäst utrustade för att konkurrera på den globala marknaden.

Kampen mot karteller är ett sätt att bevara konkurrensen. I juli konstaterade kommissionen att fem lastbilstillverkare hade kommit överens om priser i 14 år och tagit ut kostnaderna för strängare utsläppsregler. De fick böter på rekordhöga 2,9 miljarder euro.

Antitrustreglerna säkerställer även att företag med dominerande ställning inte snedvrider konkurrensen på en specifik marknad. Kommissionen drev under året tre undersökningar av Google vad gäller missbruk av företagets dominerande ställning.

Genom övervakning av statligt stöd främjades konkurrens och innovation under 2016. Målet var att förhindra att offentliga medel beviljas till företag i svårigheter och att göra det möjligt att utveckla mer innovativa företag.

Kommissionen offentliggjorde också ett meddelande om när offentliga utgifter omfattas av EU:s kontroll av statligt stöd. Detta kommer att hjälpa offentliga myndigheter och företag att veta när offentliga anslag inte utgör statligt stöd och alltså inte omfattas av bestämmelserna om statligt stöd.

I januari slog kommissionen fast att Belgien brutit mot EU:s regler om statligt stöd genom att bevilja vissa multinationella företag avsevärda skatteförmåner till ett värde av minst 700 miljoner euro. Detta innebar att mindre företag, som inte är multinationella, missgynnades. Minst 35 multinationella företag, i huvudsak från EU, måste nu betala de obetalade skatterna till belgiska staten. I augusti beslutade kommissionen att Irland hade gett Apple oberättigade skattefördelar på upp till 13 miljarder euro. Någon liknande subvention finns inte för andra företag. Tre andra ärenden, bland annat Luxemburgs beskattning av Amazon, McDonald’s och GDF Suez (Engie), pågick i slutet av året.

Kommissionen upprätthåller konkurrenslagstiftningen bland annat för att förhindra företagskoncentrationer från att skada konkurrensutsatta marknader. De allra flesta av de koncentrationer som anmäldes 2016 medförde inga konkurrensproblem och godkändes efter en rutingranskning. I maj beslutade dock kommissionen att förbjuda Hutchisons planerade köp av Telefónica UK, eftersom den befarade att övertagandet skulle begränsa de brittiska mobilkundernas valmöjligheter, leda till högre priser och skada innovationen i mobilsektorn.

Öppenhet och insyn i kampen mot skatteflykt

I januari antog kommissionen ett åtgärdspaket mot skatteflykt, i vilket medlemsländerna uppmanas att inta en starkare och mer samordnad hållning gentemot företag som försöker undvika sin del av skattebördan och att tillämpa de internationella standarderna mot urholkning av skattebasen och vinstöverföring. De viktigaste inslagen i förslagen är följande:

• Rättsligt bindande åtgärder för att blockera företagens vanligaste metoder för att undvika skatt (förslaget till direktiv mot skatteflykt).
• Ett förslag om att skattemyndigheter i medlemsländerna ska dela skatterelaterad information om multinationella företag som är verksamma i EU (direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning).
• En rekommendation till medlemsländerna om hur de kan förebygga missbruk av skatteavtal.
• Åtgärder för att främja god förvaltning i skattefrågor internationellt, inbegripet en ny EU-process för att lista länder utanför EU som inte följer reglerna.

Direktivet mot skatteflykt antogs av rådet i juli. Medlemsländerna måste införliva reglerna i sin nationella lagstiftning senast i slutet av 2018 och tillämpa dem från och med januari 2019. De nya bestämmelserna om landsspecifik rapportering mellan skattemyndigheterna godkändes av rådet i mars och medlemsländerna måste införliva dem i sin nationella lagstiftning senast i mitten av 2017.

Överenskommelser undertecknades med Andorra och Monaco, enligt vilka EU-länderna och de två grannländerna från och med 2018 automatiskt kommer att utbyta upplysningar om sina invånares bankkonton.

I april föreslog kommissionen att stora multinationella företag på EU:s inre marknad, som har en omsättning på mer än 750 miljoner euro, bör offentliggöra den bolagsskatt de betalar, land för land. De föreslagna bestämmelserna kommer att ge större insyn i bolagsbeskattningen, vilket gör det möjligt för allmänheten att bedöma multinationella företags skattestrategier och bidrag till välfärden.

I april presenterade kommissionen även åtgärder för att modernisera mervärdesskatten i EU. Handlingsplanen är ett första steg mot ett gemensamt mervärdesskatteområde som är utrustat för att bekämpa bedrägeri, stödja företagen och främja den digitala ekonomin och e-handeln.

I juli presenterade kommissionen nästa steg för att öka skattetransparensen och bekämpa skatteflykt och skatteundandragande, både på EU-nivå och internationellt. Initiativen fokuserade på att täppa till de luckor i skattelagstiftningen som möjliggör gränsöverskridande skattebedrägerier och olagliga finansiella flöden.

I september presenterade kommissionen en ”resultattavla” för ekonomiska och finansiella indikatorer, stabilitetsindikatorer och indikatorer som rör god förvaltning i skattefrågor för att hjälpa medlemsländerna att bestämma vilka jurisdiktioner utanför EU som ska granskas först. Medlemsländernas arbete med att skapa den första gemensamma EU-listan över jurisdiktioner utanför EU som inte följer de internationella standarderna för god förvaltning i skattefrågor har framskridit avsevärt.

I oktober antog kommissionen ett stort paket om reform av bolagsbeskattningen. Paketet omfattar tre nya förslag om att skapa ett modernare och rättvisare bolagsskattesystem, täppa till kryphål mellan EU-länderna och länder utanför EU och införa regler för tvistlösning för att avhjälpa problemen med dubbelbeskattning av företag.

Rent konkret omfattar paketet bland annat nylanseringen av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen, i samband med vilken man kommer att se över bolagsskatten på den inre marknaden, så att den blir mer rättvis, konkurrenskraftig och tillväxtvänlig. Den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen innehåller också viktiga nya regler som gör det lättare att motverka skatteflykt och främja tillväxt.

Kommissionen föreslog även ett bättre system för att lösa tvister om dubbelbeskattning i EU, där man justerat det nuvarande systemet så att det bättre tillgodoser behoven hos företagen för vilka dubbelbeskattning är ett stort hinder.

Paketet om reform av bolagsbeskattningen omfattar även ett förslag om att utvidga de redan överenskomna interna EU-bestämmelserna mot hybridarrangemang till att också omfatta dem som rör länder utanför EU.

Finansmarknader för konsumenterna

Finansföretag är de som skulle dra mest nytta av stordriftsfördelarna på en helt integrerad EU-marknad, samtidigt som internettjänster öppnar för nya möjligheter och innovativa lösningar.

Medlemsländerna skulle ha införlivat direktivet om hypotekslån senast i mars 2016. I slutet av året hade 19 medlemsländer fullständigt införlivat direktivet. Genom de nya bestämmelserna säkerställs att konsumenter som köper en fastighet eller tar bostadslån får tillräcklig information och är skyddade mot risker. Direktivet kommer att främja konkurrensen på bolånemarknaderna och erbjuda kreditgivare och kreditförmedlare nya affärsmöjligheter, vilket i framtiden leder till kostnadsminskningar som direkt gynnar konsumenterna.

I september skulle medlemsländerna också ha införlivat direktivet om betalkonton, som ger alla konsumenter rätt till grundläggande betalkontotjänster, oberoende av ekonomisk situation. Endast 14 medlemsländer (Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Litauen, Ungern, Malta, Österrike, Polen, Slovenien, Slovakien och Storbritannien) hade gjort detta i slutet av året. Frankrike och Finland anmälde att införlivandeåtgärder delvis hade vidtagits.

Bygga upp kapitalmarknadsunionen

Kommissionen fortsatte att bygga upp en kapitalmarknadsunion utifrån handlingsplanen för en kapitalmarknadsunion som antogs 2015. Den presenterade ett meddelande om att påskynda genomförandet av handlingsplanen och utarbeta ytterligare prioriteringar, inbegripet en EU-omfattande privat pensionsprodukt.

Den första åtgärden trädde i kraft i april 2016. Genom denna blir investeringar i infrastruktur mer attraktiva för de försäkringsbolag som kan tillhandahålla den långsiktiga finansiering som krävs.

I juli föreslog kommissionen ändringar av gällande lagstiftning för att stimulera europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för socialt företagande, för att göra det lättare och mer attraktivt för privata investerare att investera i små och växande företag.

I september redovisade kommissionen en bredare strategi för hållbara finanser för att stödja investeringar i ren teknik. I november avsatte kommissionen upp till 300 miljoner euro för saminvestering i en storskalig, EU-omfattande fondandelsfond för riskkapital. Detta gör att EU:s riskkapitalbransch kommer att kunna erbjuda investerande institutioner bättre avkastning och att fler medlemsländer kan omfattas.

I november lade kommissionen även fram ett lagstiftningsförslag om företagsomstrukturering och en andra chans. Syftet med förslaget är att ge hederliga företagare en andra chans efter konkurs, vilket bidrar till ett dynamiskt företagsklimat och mer innovation.

Kontroll av statligt stöd och säkerställande av rättvis konkurrens

Kontroll av statligt stöd spelar en viktig roll när det gäller att se till att likvärdiga konkurrensvillkor gäller för alla i bankunionen. Sedan början av krisen 2008 har 113 banker i EU, med motsvarande cirka 30 % av tillgångarna i banksystemet i EU, omstrukturerats på de villkor som gäller för statligt stöd efter att ha mottagit offentliga medel. EU-länderna har stöttat sina banker med 655,3 miljarder euro i kapitaltillskott (4,5 % av EU:s BNP 2015) och har ställt 1 293,1 miljarder euro, eller 9,2 % av BNP, till förfogande i form av garantier och annat likviditetsstöd. Stödet har beviljats för att säkra människors besparingar och förhindra okontrollerade konkurser och en efterföljande kollaps för hela banksystemet i Europa. Sedan dess har flertalet banker som gavs stöd under krisen återhämtat sig efter att ha genomfört en stor del av sina omstruktureringsplaner. De banker vars affärsmodell helt misslyckats bortom all räddning (42 av 113 banker) avvecklades under ordnade former.

I juli avslutade kommissionen sin antitrustundersökning av kreditswappar genom att göra åtaganden bindande på grundval av uppgifter från dataleverantören Markit och branschsammanslutningen ”International Swaps and Derivatives Association”. De två enheterna kommer att under 10 år bevilja licens för nyckeldata och immateriella rättigheter till börser på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor. Denna åtgärd kommer att bidra till att göra handeln i kreditswappar säkrare och billigare för investerare.

I mars meddelade kommissionen att den preliminärt anser att gruppundantagsförordningen för försäkringssektorn inte bör förlängas. Denna preliminära ståndpunkt godkändes därefter i december efter en konsekvensbedömning. Förordningen kommer således att löpa ut i mars 2017.

Enligt Europeiska centralbanken stod kortbetalningar 2014 för 46 % av alla elektroniska betalningar inom EU. Multilaterala förmedlingsavgifter, som banker kollektivt kommit överens om och som åläggs detaljhandlare för att acceptera kort, kan leda till högre priser för konsumenterna. Detta syftar förordningen om förmedlingsavgifter till att lösa, vilken trädde i kraft i slutet av 2015 och begränsade dessa avgifter på konkurrenskraftiga nivåer. En andra uppsättning regler enligt förordningen började gälla i juni 2016. Dessa regler gör betalkostnader mer genomblickbara för detaljhandlare och konsumenter och gör det möjligt för dem att göra effektiva val.

Parallellt med detta fortsatte kommissionen sina antitrustförfaranden mot multilaterala förmedlingsavgifter som Visa och MasterCard kommit överens om för interregionala transaktioner som inte omfattas av förordningen om förmedlingsavgifter. Interregionala multilaterala förmedlingsavgifter är avgifter som handlarna i EU betalar för att godta betalningar med kort som är utfärdade utanför det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

I juni bekräftade tribunalen kommissionens konstaterande att Groupement des cartes bancaires (som förvaltar kortbetalsystemet ”CB” i Frankrike) hade begränsat konkurrensen på den franska marknaden för utfärdande av kort genom att försvåra för nya aktörer att ta sig in på marknaden. Tribunalens dom har överklagats.

Nya nämnder för att stärka fördjupningsprocessen

Den ekonomiska styrningen i EU har stärkts genom inrättandet av en oberoende europeisk finanspolitisk nämnd. Genom genomförandet av de förslag som ingår i de fem ordförandenas rapport – ett dokument utarbetat av kommissionens ordförande och dennes motsvarigheter i Europaparlamentet, Europeiska centralbanken, Eurogruppen och Europeiska rådet – och på grundval av kommissionens beslut från oktober 2015, blev nämnden operativ i november 2016. Dess roll är att utvärdera genomförandet av EU:s finanspolitiska ram och ge kommissionen råd om den finanspolitiska inriktningen för euroområdet som helhet. Nämnden samarbetar också med medlemsstaternas nationella finanspolitiska råd och lämnar specialistråd på begäran av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Nämnden är oberoende och består av respekterade specialister som tillhandahåller oberoende sakkunskap inom sina områden, utsedda efter samråd med medlemsstaterna, de nationella finanspolitiska råden och Europeiska centralbanken.

I september rekommenderade rådet, som ett ytterligare steg i genomförandet av de fem ordförandenas rapport, att medlemsstaterna i euroområdet ska inrätta eller utse nationella produktivitetsnämnder. Dessa nämnder bör analysera utvecklingen och politiken på området för produktivitet och konkurrenskraft och bidra till att främja egenansvar och genomförandet av de reformer som behövs på nationell nivå. På detta sätt kommer de att främja hållbar ekonomisk tillväxt och konvergens. Nämnderna kommer att regelbundet offentliggöra rapporter om sin analys.

Bankunionen

EU fortsatte att arbeta för färdigställandet av bankunionen som en hörnsten i en motståndskraftig och dynamisk ekonomisk och monetär union. Bankunionen utformades för att säkerställa att banker i euroområdet är starkare och bättre övervakade. Om det uppstår problem ska de kunna lösas lättare utan att skattebetalarnas pengar används.

I januari blev ännu en milstolpe i bankunionen, den gemensamma resolutionsmekanismen, fullt operativ. Den gemensamma resolutionsmekanismen är ett mycket väsentligt komplement till den gemensamma tillsynsmekanismen, ledd av Europeiska centralbanken, för en mer integrerad tillsyn och krishantering i bankunionen. Den gemensamma resolutionsmekanismen ska stärka det finansiella systemets återhämtningsförmåga och den bidrar till att undvika framtida kriser i bankunionen genom att se till att banker hanteras på ett effektivt sätt och i tid.

Förhandlingarna fortsatte även i Europaparlamentet och rådet om den tredje pelaren i bankunionen, nämligen det europeiska insättningsgarantisystemet, som bygger på de befintliga nationella systemen för garanti av insättningar. Det bankfinansierade europeiska insättningsgarantisystemet syftar till att skapa ett kompletterande skyddsnät för sparare i hela EU. Det är tänkt att förbättra riskdelningen inom banksektorn mellan en större grupp av institut. Sårbarhet för stora lokala chocker skulle därigenom minska.

Parallellt med arbetet med det europeiska insättningsgarantisystemet konstaterade medlemsstaterna att ytterligare åtgärder behöver vidtas när det gäller att minska och dela riskerna i den finansiella sektorn i syfte att åtgärda ett antal kvarstående utmaningar. Kommissionens förslag till regler om total förlusttäckningskapacitet är avsedd att bidra till att säkerställa att bankernas fordrings­ägare, snarare än skattebetalarna, står för notan i händelse av problem i banker.

Vid utgången av 2016 hade vidare en majoritet av medlemsstaterna införlivat och i nationell lagstiftning genomfört det enhetliga regelverkets relevanta rättsliga bestämmelser som säkerställer en än mer konsekvent reglering och en högkvalitativ tillsyn inom bankunionen. Alla utom åtta medlemsstater hade antagit direktivet om återhämtning och resolution av banker, som föreskriver harmoniserade och förbättrade verktyg för att hantera bankkriser, medan 20 medlemsstater även fullt ut genomfört direktivet om insättningsgarantisystem, och därigenom sett till att EU-medborgarnas besparingar i dessa medlemsstater är skyddade.

Finansmarknader

Referensvärden är avgörande för en fungerande finansmarknad. Förordningen om referensvärden trädde i kraft i juni. Genom förordningen förbättras referensvärdenas funktionssätt och styrning och det säkerställs att de inte manipuleras. De nya reglerna kommer att bidra till att skydda investerare och konsumenter.

I november föreslog kommissionen nya regler för centrala aktörer på den finansiella marknaden för att se till att både centrala motparter och nationella myndigheter i EU har resurser och är beredda att agera beslutsamt i en krissituation. Centrala motparter agerar som motparten till båda sidor av en transaktion i ett finansiellt instrument. Förslagets huvudsyfte är att se till att centrala motparters kritiska funktioner bevaras, och samtidigt värna den finansiella stabiliteten och förhindra att kostnaderna för omstrukturering och resolution av fallerande centrala motparter övervältras på skattebetalarna.

Samma månad föreslog kommissionen ändringar av kapitalkravsförordningen och kapitalkravsdirektivet, som anger tillsynskrav för institut och regler om styrning respektive tillsyn av institut. Kommissionen föreslog också en ändring av direktivet om återhämtning och resolution av banker och förordningen om den gemensamma resolutionsmekanismen som anger reglerna om återhämtning och resolution av konkurshotade institut och fastställer den gemensamma resolutionsmekanismen. Ändringarna innehåller åtgärder som kommer att stärka motståndskraften i EU:s banksektor och därigenom öka marknadernas förtroende för den.

Att få allt att fungera

Under året har kommissionen aviserat en uppföljning av sitt regelverk för finansiella tjänster i EU om de huvudsakliga resultaten av uppmaningen att inkomma med synpunkter och de nästföljande steg som den resulterat i. Detta är ett initiativ för att samla in synpunkter från berörda aktörer och bedöma de nuvarande finansreglernas kumulativa effekter och hur de samverkar. Kommissionen planerar att inrikta sig på bl.a. undanröjande av onödiga restriktioner för bankfinansiering och finansiering för små och medelstora företag och på att förbättra proportionaliteten i bestämmelser inom banksektorn, derivatmarknader, försäkringssektorns kapitalförvaltning och kreditvärderingssektorn. Andra åtgärder, varav vissa redan har lagts fram, kommer att minska onödiga administrativa bördor, som exempelvis rapportering till tillsynsorgan och krav på offentliggörande för EU:s finansiella sektor. Kommissionen har för avsikt att göra bestämmelserna mer konsekventa och framåtblickande och åtgärda inkonsekventa samverkanseffekter och luckor i EU:s regelverk.

Offentligt samråd om den europeiska pelaren för sociala rättigheter

I mars lade kommissionen fram ett första preliminärt utkast till vad som ska bli den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Som ordförande Jean-Claude Juncker nämnde i sitt tal om tillståndet i unionen i september 2015: ”Vi måste intensifiera arbetet för en rättvis och verklig alleuropeisk arbetsmarknad [...] Jag vill också utveckla en europeisk pelare för sociala rättigheter, som tar hänsyn till förändringarna i samhället och i arbetslivet i Europa. Den ska kunna fungera som en kompass för mer konvergens inom euroområdet.” I sitt tal 2016 upprepade ordförande Juncker sin uppslutning kring den europeiska pelaren för sociala rättigheter och anförde att EU inte är tillräckligt socialt och att kommissionen kommer att fortsätta att arbeta energiskt och entusiastiskt för att ändra på det.

I pelaren för sociala rättigheter kommer en rad väsentliga principer att identifieras som gäller tillträde till arbetsmarknaden, arbetsvillkor och socialt skydd, med fokus på nya utmaningar, såsom åldrande, globalisering, tekniska förändringar och sociala skillnader inom den ekonomiska och monetära unionen.

Under 2016 inledde kommissionen en diskussion med andra EU-institutioner och med nationella myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhället, den akademiska världen och allmänheten om pelarens innehåll och roll för att uppnå en fördjupad och mer rättvis ekonomisk och monetär union. Resultatet av denna debatt kommer att ligga till grund för ett initiativ som kommer att offentliggöras under våren 2017.

Pelaren bör bygga på och komplettera EU:s regelverk på det sociala området i syfte att vägleda politiken på ett antal områden som är viktiga för väl fungerande och rättvisa arbetsmarknads- och välfärdssystem. Den bör, när den väl etablerats, bli en referensram när det gäller att granska de deltagande medlemsstaternas resultat på områdena sysselsättning och socialpolitik, driva på reformerna på nationell nivå och i synnerhet tjäna som kompass för en förnyad konvergensprocess inom euroområdet.

En ny start för den sociala dialogen

I juni undertecknade kommissionen ett uttalande om ”en ny start för den sociala dialogen”, tillsammans med det nederländska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och de branschövergripande arbetsmarknadsparterna på europeisk nivå (Europeiska fackliga samorganisationen, BusinessEurope, Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag och Europeiska centrumet för offentliga företag). Uttalandet är en del av en ny start för den sociala dialogen som inleddes av kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en konferens på hög nivå i mars 2015, tillsammans med europeiska, nationella och sektorsövergripande arbetsmarknadsparter och med de övriga EU-institutionerna.

I uttalandet understryks den europeiska sociala dialogens grundläggande roll som en väsentlig del i utformningen av EU:s sysselsättningspolitik och sociala politik.

Kommissionen kommer att fortsätta att inbegripa arbetsmarknadens parter i utformningen av politik och lagstiftning i EU, liksom i frågor som rör ekonomisk styrning och den europeiska planeringsterminen. Medlemsstaterna har enats om att nära involvera arbetsmarknadens parter i utformningen och genomförandet av reformer och politik och om att förbättra den sociala dialogen på nationell nivå. Medlemsstaterna har också åtagit sig att involvera de nationella arbetsmarknadsparterna under hela den europeiska planeringsterminen, för att bidra till ett framgångsrikt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna.

Europa 2020, den europeiska planeringsterminen och humankapitalet

Kvalificerade personer är en av de viktigaste drivkrafterna för långsiktig ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Denna viktiga koppling underströks ytterligare i kommissionens meddelande Att förbättra och modernisera utbildningen. För att kunna konkurrera i en global ekonomi är EU beroende av kvaliteten på dess humankapital. Att investera i människor genom moderna och effektiva utbildnings- och yrkesutbildningssystem är en förutsättning för långsiktigt välstånd. EU:s välutbildade arbetskraft stimulerar forskning och utveckling och omsätter nya idéer till innovation. Kunskaper och färdigheter som utbildningssystemet förmedlar bidrar till att garantera sysselsättning och en stabil inkomst och minskar risken för fattigdom och social utestängning.

Reformer inom utbildnings- och yrkesutbildningssystem är följaktligen en högt prioriterad fråga i de flesta medlemsstater och har också en framträdande plats i den europeiska planeringsterminen för 2016. Totalt 21 medlemsstater erhöll en landsspecifik rekommendation på området för utbildning och yrkesutbildning.

Handel – en drivkraft för arbetstillfällen och tillväxt

EU är en av världens mest öppna ekonomier. Den öppna handeln leder till en stark ekonomi, skapar arbetstillfällen, ger konsumenterna större utbud och köpkraft samt stärker de europeiska företagens konkurrenskraft utomlands.

Varje dag exporterar och importerar EU varor för hundratals miljoner euro. EU är världens största exportör av färdiga varor och tjänster, och samtidigt också den största exportmarknaden för omkring 80 länder. Tillsammans står de 28 medlemsländerna för 16 % av världens import och export.

I oktober undertecknades EU:s övergripande avtal om ekonomi och handel med Kanada vid toppmötet mellan EU och Kanada i Bryssel. Det avtalet är EU:s mest omfattande och progressiva avtal hittills och utgör en milstolpe som blir ett riktmärke för framtida avtal. Kapitlen om hållbar utveckling, arbete och miljö är de mest ambitiösa någonsin på dessa områden i ett bilateralt handelsavtal. Avtalet kommer att gynna både stora och små exportörer och skapa möjligheter såväl för europeiska och kanadensiska företag och deras anställda som för konsumenter.

EU fortsatte också förhandlingarna om flera andra frihandelsavtal med målet att skapa arbetstillfällen och tillväxt för både enskilda och företag i EU. Under 2016 fortsatte bland annat förhandlingarna med Japan, och man inledde förhandlingar med Indonesien och Tunisien. EU deltog också i förhandlingar med flera länder om ett avtal om miljöanpassade varor och om ett avtal om handel med tjänster som förhandlades med flera medlemmar i Världshandelsorganisationen.

Ett permanent multilateralt system med investeringsdomstolar

EU vill att företag ska kunna investera i trygg förvissning om att de är skyddade om något går fel. I förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar inkluderade kommissionen ett förslag till ett system med investeringsdomstolar av samma slag som det som redan ingår i handelsavtalen med Kanada och Vietnam och som kommer att ingå i framtida förhandlingar. Systemet med investeringsdomstolar bygger på samma grundprinciper som inhemska och internationella domstolar, det stadfäster ländernas rätt att reglera samt säkerställer transparens och ansvarsskyldighet.

Frihandel måste vara rättvis handel

EU anser att frihandel måste vara rättvis. Betydande åtgärder vidtogs därför under året för att införa kraftfulla handelspolitiska skyddsinstrument som säkerställer lika villkor för EU-tillverkare och motverkar den skada som illojal konkurrens utifrån har åstadkommit och som har lett till att tusentals arbetstillfällen försvunnit, särskilt inom stålindustrin.

Kommissionen har till fullo utnyttjat dessa instrument och infört fler antidumpnings- och antisubventionsåtgärder än någonsin tidigare – 41 för stålprodukter, varav 18 för produkter med ursprung i Kina.

Rådet bröt det dödläge som varat i flera år och lyckades till slut enas om sin förhandlingsposition för ett förslag om modernisering av EU:s handelspolitiska skyddsinstrument, vilket gjorde att det sista skedet i förhandlingarna med parlamentet och kommissionen kunde inledas. Målet med detta förslag, som kommissionen lagt fram, är att göra EU:s handelspolitiska skyddsinstrument mer transparenta, få fram snabbare förfaranden och öka efterlevnaden, och i vissa fall införa högre tullavgifter.

Man lade fram ytterligare ett förslag inom samma område om en ny metod för beräkning av dumpning på import från länder där det förekommer avsevärda snedvridningar av marknaden eller där staten har ett stort inflytande på ekonomin. Målet är att EU:s handelspolitiska instrument ska klara av att hantera de rådande förhållandena i den internationella handeln, och samtidigt fullt ut respektera EU:s internationella skyldigheter inom ramen för Världshandelsorganisationen.

Vad förhandlade EU om med USA?

Bättre tillträde till den amerikanska marknaden

Under 2016 fortsatte EU förhandlingarna om bättre tillträde till den amerikanska marknaden för EU genom avskaffande av tullar och andra handelshinder och genom att underlätta nya handels- och investeringsmöjligheter på nya områden. Detta skulle gälla alla företag, oavsett storlek.

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar skulle bidra till arbetstillfällen och tillväxt, sänkta priser och ett större utbud av varor och tjänster för konsumenterna. Samtidigt skulle det upprätthålla EU:s höga skyddsstandarder. Partnerskapet skulle också hjälpa EU och USA att skydda och stärka gemensamma värden som demokrati och rättsstatsprincipen.

Med ett sådant partnerskap skulle EU-företag kunna öka exporten till USA och öka importen av de varor och tjänster som de behöver för att tillverka sina slutprodukter. Tjänster står för nära tre fjärdedelar av EU:s ekonomi, men ändå möter europeiska företag som försöker sälja sina tjänster på den amerikanska marknaden stora hinder. Enligt Eurostat går 15 % av EU:s jordbruksexport till USA, vilket särskilt gäller produkter med stort mervärde. EU vill gärna se att det genom partnerskapet blir möjligt att ytterligare öka exporten på det här området. Inom ramen för partnerskapet vill EU också att det ska vara möjligt för europeiska företag att konkurrera med amerikanska företag om offentliga kontrakt på lika villkor.

Regleringssamarbetet – minskad byråkrati och lägre kostnader utan sämre resultat

EU försökte bryta ny mark för handelsavtal genom att få regleringsmyndigheter i EU och USA att i framtiden samarbeta mycket närmare än vad de gör idag. För att kunna exportera till USA måste europeiska företag uppfylla amerikanska regler och standarder. Dessa regler och standarder garanterar ofta samma säkerhetsnivå och kvalitet men de tekniska detaljerna skiljer sig åt, till exempel i fråga om vilken färg ledningarna har och hur kontakter och uttag är utformade. Ibland blir kontrollerna av tekniska krav en onödig upprepning av kontroller som redan gjorts på andra sidan Atlanten, vilket kan leda till stora kostnader, särskilt för mindre företag och för konsumenter. Ett samarbete på regleringsnivå skulle kunna minska kostnaderna och samtidigt upprätthålla EU:s stränga krav på skydd för människor och miljö.

Handelsregler som gör det lättare och mer rättvist att exportera, importera och investera

EU har fortsatt arbetet med att införa och vidareutveckla handelsregler så att alla europeiska företag lättare kan dra nytta av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar.

Vad vill EU få ut av avtalet?

• Att mindre företag ska kunna dra nytta av fördelarna med partnerskapet.
• Att fri och rättvis konkurrens främjas, bland annat genom regler som förhindrar att företag samarbetar om prissättning eller missbrukar sin marknadsställning, och genom bestämmelser om statsägda företag och subventioner.
• Att företagen får hjälp att spara tid och pengar genom minskad tullbyråkrati.
• Att företag ska kunna få tillgång till den hållbara energi och de hållbara råmaterial de behöver.
• Att de europeiska företagens immateriella rättigheter ska skyddas.
• Att hållbar utveckling ska spela en central roll i avtalet.

Genom partnerskapet kommer EU, precis som i sina andra handelsavtal, att skydda allmännyttiga företag på alla myndighetsnivåer, även på lokal nivå. Partnerskapet kommer inte att innebära krav på länderna att liberalisera, avreglera eller privatisera offentliga tjänster på nationell eller lokal nivå, t.ex. hälso- och sjukvård, statliga skolsystem, offentliga kommunikationer samt uppsamling, rening, distribution och förvaltning av vatten.

Hur förhandlade EU med USA?

Kommissionen förhandlade om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar på grundval av det mandat som regeringarna i medlemsländerna i EU enhälligt godkänt. Förhandlingarna inleddes i juni 2013, och under 2016 hölls fyra förhandlingsrundor. I ett intensivt skede av förhandlingarna träffade handelskommissionär Cecilia Malmström sin amerikanske kollega Michael Froman nio gånger under året, och man fortsatte att göra framsteg på flera områden. EU klargjorde dock hela tiden att det var viktigare att nå ett bra avtal än att slutföra förhandlingarna så snabbt som möjligt.

Kommissionen fortsatte att på en särskild webbplats offentliggöra EU:s textförslag, dvs. EU:s inledande förslag till juridisk text om områden som ingår i partnerskapet, t.ex. tjänster och regleringssamarbete. Kommissionen offentliggjorde också detaljerade rapporter om varje förhandlingsrunda på webbplatsen. Dessutom offentliggjordes en rad dokument om partnerskapet, en del på EU:s samtliga officiella språk, bland annat broschyrer som på ett enkelt sätt förklarar avtalets mål och det eventuella innehållet i det. Kommissionen fortsatte med detta under förhandlingarnas gång och det gjorde dem till de mest transparenta som någonsin förts för ett EU-handelsavtal.

Som vanligt när ett handelsavtal förhandlas utnyttjade kommissionen veckomötena i rådets handels­politiska kommitté för att informera medlemsländernas regeringar om hur förhandlingarna fortskridit. Kommissionen höll också Europaparlamentet, och framförallt utskottet för internationell handel, informerade om förhandlingarna, och både handelskommissionär Cecilia Malmström och förhandlarna framträdde inför parlamentet och dess utskott. Medlemsländerna och Europaparlamentets ledamöter hade tillgång till förhandlingsdokumenten enligt det förfarande som man kommit överens om.

Detta säkerställde demokratisk insyn under förhandlingarnas gång och att regeringarna i medlemsländerna och de direktvalda ledamöterna i Europaparlamentet var fullt informerade om förhandlingsläget och om EU:s förhandlingspositioner. Europaparlamentet fortsatte att följa förhandlingarna noga.

Kommissionen var särskilt aktiv med att offentliggöra överläggningarna om det föreslagna avtalet och förklara vad EU ville få ut av dem. Kommissionen bemötte också farhågorna om partnerskapets påstådda negativa effekter. Kommissionen bemödade sig särskilt om att alla intresserade berörda parter skulle kunna komma till tals direkt med förhandlarna och att information om förhandlingarna offentliggjordes online. Under varje förhandlingsrunda sammankallade EU:s och USA:s förhandlare gemensamma möten med hundratals berörda parter från vitt skilda områden. Kommissionen använde sociala medier för att informera allmänheten, bland annat genom ett särskilt Twitter-konto som hade över 26 500 följare i slutet av 2016.

Under förhandlingarnas gång tog kommissionen fortsatt hjälp av den rådgivande grupp som bildats för att bistå EU-förhandlarna med experthjälp. Gruppen består av företrädare, både män och kvinnor, från områden som miljö, hälsa, konsumentfrågor, arbetsrätt och olika näringslivssektorer.

Efter förhandlingarna

När man har enats om en text kommer förslaget till det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar att offentliggöras online. Därefter kommer det att lämnas till parterna för ratificering enligt gällande förfaranden.

Hantera hot mot säkerheten i EU

Under 2016 inledde EU en rad initiativ för att motverka terrorismhotet både i EU och i andra länder.

Europaparlamentet och rådet godkände i december kommissionens förslag att kontrollera EU-medborgare mot relevanta databaser vid de yttre gränserna. Systematiska kontroller av medborgare från länder utanför EU är redan obligatoriska.

I januari inrättades ett europeiskt centrum mot terrorism vid Europols huvudkontor i Haag. Centrumet ska bidra till ett effektivare operativt samarbete och förbättra överföringen av säkerhetsinformation mellan medlemsländerna. Kommissionen antog också en handlingsplan mot finansiering av terrorism för att strypa terroristernas inkomstkällor och spåra dem genom deras finansiella verksamhet. I december antog kommissionen ett åtgärdspaket som ska stärka EU:s kapacitet att bekämpa terrorismfinansiering och organiserad brottslighet. Åtgärderna kompletterar och skärper EU:s regler om penningtvätt, olagliga penningflöden och frysning och beslagtagande av tillgångar.

Efter att det fjärde penningtvättsdirektivet antogs 2015 hjälpte kommissionen EU-länderna att snabbt införliva direktivet i sin nationella lagstiftning. I juli 2016 antog kommissionen ett nytt förslag till ändring av penningtvättsdirektivet för att ytterligare stärka EU:s regelverk efter terroristattackerna 2015 och 2016 samt avslöjandena i Panamadokumenten. Kommissionen intensifierade återigen sitt stöd till EU-länderna för att införliva direktivet och gav dem ytterligare befogenheter i kampen mot terrorism. I juli sammanställde kommissionen också en lista med länder utanför EU som har strategiska brister i sina system för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

En annan viktig fråga var att förbättra informationsutbytet, särskilt när det gäller brottsbekämpande ändamål. Kommissionen drev på genomförandet av Prümramen (ett verktyg för informationsutbyte för att automatiskt jämföra DNA-profiler, fingeravtryck och uppgifter ur fordonsregister) och lade fram förslag för att förbättra utbytet av information om brottmålsdomar genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur brottsregister.

I juli antogs EU:s direktiv om passageraruppgifter (PNR-direktivet). Enligt direktivet måste flygbolagen överföra uppgifter om passagerare på internationella flygningar till ankomst- eller avreselandet i EU. Uppgifterna kommer att analyseras och användas för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism. Kommissionen har börjat samarbeta med EU-länderna för att säkra ett snabbt genomförande.

Den omarbetade Europolförordningen antogs slutgiltigt hösten 2016. Förordningen ökar Europols ansvarsskyldighet, ändamålsenlighet och effektivitet och ser till att Europaparlamentet och de nationella parlamenten kontrollerar dess verksamhet.

EU:s internetforum i december var ett sätt att samla it-branschen och brottsbekämpande myndigheter i kampen mot terroristmaterial på nätet och engagera civilsamhället i att ta fram effektivare positiva motbudskap. Europols enhet för anmälan av innehåll på internet ska hjälpa till att få bort terroristmaterial.

Expertcentrumet vid nätverket för kunskapsspridning om radikalisering inrättades för att stärka stödet till berörda aktörer och erbjuda skräddarsytt stöd till medlemsländerna och länder utanför EU.

I september antog kommissionen ett meddelande om att förbättra säkerheten i en rörlig värld. I november föreslog kommissionen att man skulle införa ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd för att avgöra om icke EU-medborgare som inte behöver visum har rätt att resa till Schengen­området, och om en sådan resa medför säkerhets- eller migrationsrisker. Systemet kommer att bidra till en effektivare kontroll av EU:s yttre gränser och förbättra den inre säkerheten, och samtidigt underlätta lagliga resor inom Schengenområdet.

För att skydda minoriteter och bekämpa den ökande rasismen och främlingsfientligheten nådde kommissionen i maj en överenskommelse med Facebook, Microsoft, Twitter och YouTube om en uppförandekod för att motverka spridning av olaglig hatpropaganda på nätet.

I april inledde kommissionen arbetet med en effektiv säkerhetsunion i EU för att ta fram en nödvändig gemensam strategi för gränsöverskridande hot. I december lade kommissionen fram sin tredje lägesrapport om säkerhetsunionen, där man beskriver det nya paketet mot finansiering av terrorism – ett viktigt steg för att strypa terroristernas tillgång till pengar. Rapporten beskriver också olika förslag som ska göra Schengens informationssystem effektivare och mer ändamålsenligt. Man framhåller de viktiga framstegen med nya EU-lagar för att motverka terrorism och organiserad brottslighet och förbättra säkerheten vid EU:s gränser. Parlamentet och rådet nådde en politisk överenskommelse om direktivet om bekämpande av terrorism, översynen av skjutvapendirektivet och översynen av kodexen om Schengengränserna för att möjliggöra systematiska kontroller av EU-medborgare.

Värna rättsstatsprincipen

Under året fortsatte kommissionen att främja och upprätthålla respekten för rättsstatsprincipen i EU.

Kommissionen fortsatte också att uppmuntra medlemsländerna att förbättra rättsväsendets kvalitet, oberoende och effektivitet, eftersom effektiva rättsväsenden stöder ekonomisk tillväxt och försvarar de grundläggande rättigheterna. Kommissionen antog 2016 års resultattavla för rättsskipningen i EU som visar att vissa länder, trots en allmänt positiv utveckling, fortfarande står inför stora utmaningar.

I juli antog kommissionen en rekommendation om rättsstatsprincipen i Polen, där man redogör för sina farhågor och föreslår åtgärder. Kommissionen ansåg att det fanns ett systemhot mot rättsstaten i Polen och ville därför bedöma situationen. Slutsatsen var att det finns stora problem med rättsstatsprincipen i Polen. Kommissionen lade i december fram fler konkreta rekommendationer för de polska myndigheterna om hur de kan ta itu med problemen.

Straffrättsliga frågor

Bättre processuella rättigheter och rättsligt samarbete

Europaparlamentet och rådet antog tre direktiv om misstänkta och tilltalade personers processuella rättigheter:

• Direktivet om förstärkning av oskuldspresumtionen och rätten att närvara vid rättegång i straffrättsliga förfaranden.
• Direktivet om rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden.
• Direktivet om rättshjälp för misstänkta eller tilltalade i straffrättsliga förfaranden och för eftersökta personer i förfaranden i samband med en europeisk arresteringsorder.

När det gäller straffrättsligt samarbete avslutade EU en översyn av 2010 års avtal med USA om ömsesidig rättslig hjälp och man enades om åtgärder för att förbättra och fördjupa samarbetet.

Dessutom enades EU-länderna om att förbättra tillgången till digitala bevis i brottsutredningar genom rådets slutsatser om förbättrad straffrätt i cyberrymden som antogs i juni.

Civilrättsliga frågor

Förenklad familje- och civilrätt

År 2016 antog EU lagstiftning för att hjälpa internationella par att dela upp sina tillgångar vid skilsmässa eller dödsfall.

EU antog också lagstiftning som gör det lättare att använda vissa officiella handlingar i andra EU-länder. Det ska inte längre behövas någon apostill-stämpel på till exempel födelsebevis, och det ska bli enklare att få bestyrkta kopior och översättningar.

Kommissionen föreslog nya EU-regler för att bättre skydda barn vid gränsöverskridande tvister om föräldraansvar när det gäller vårdnadsrätt, umgängesrätt och bortförande av barn. De nya reglerna kommer att påskynda rättsliga och administrativa förfaranden och se till att man alltid tar hänsyn till barnets bästa.

Kommissionen lade också fram ett lagförslag om tidig omstrukturering och en andra chans, tillsammans med andra insolvensfrågor. Initiativet ska få bort de största hindren för den fria rörligheten för kapital, och bygger på välfungerande nationella system.

Bättre regler för företagsstyrning

2016 års förhandlingar mellan parlamentet och rådet om översynen av direktivet om aktieägares rättigheter ledde till en politisk överenskommelse, som dock måste godkännas formellt av de båda institutionerna.

När det gäller kreditinstitut och värdepappersföretag har kommissionen sett över ersättningsbestämmelserna i kapitalkravsdirektivet och antagit en riktad ändring som tar hänsyn till proportionalitetsprincipen.

Rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna

Försvara grundläggande rättigheter i EU

I maj publicerade kommissionen sin Rapport om tillämpningen 2015 av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, som beskriver hur grundläggande rättigheter har beaktats och främjats genom lagstiftning och andra initiativ.

Rapporten inriktades på det första årliga seminariet om de grundläggande rättigheterna på temat ”Tolerans och respekt: förebyggande och bekämpning av antisemitiskt och antimuslimskt hat i Europa”. Seminariet mynnade ut i en lista med konkreta åtgärder på hur man kan bekämpa rasism, främlingsfientlighet, hatpropaganda och hatbrott och främja tolerans, mångfald och icke-diskriminering.

Det andra årliga seminariet om de grundläggande rättigheterna handlade om ”Mediemångfald och demokrati” och fick kommissionen att vidta åtgärder för att skydda medierna från politiska påtryckningar och garantera deras ekonomiska oberoende, skydda journalister som utsätts för hot och hatpropaganda och övervaka yttrandefriheten i medlemsländerna.

Bättre skydd av personuppgifter

Dataskyddsreformen antogs i april 2016 och de nya reglerna träder i kraft 2018. Den allmänna dataskyddsförordningen var ett viktigt steg för att stärka människors grundläggande rättigheter i den digitala tidsåldern. Den underlättar också för företagen genom att förenkla reglerna på den digitala inre marknaden. Genom att reglerna samlas i en enda lag försvinner dessutom den nuvarande splittringen och de administrativa bördorna, vilket leder till besparingar för företagen. Ett särskilt dataskydds­direktiv för polis och rättsväsende ska dessutom garantera ett konsekvent gott personuppgiftsskydd och underlätta informationsutbytet och samarbetet mellan medlemsländernas polis och rättsväsende.

Skydd av personuppgifter som överförs till det amerikanska rättsväsendet

I juni undertecknade EU och USA ett paraplyavtal om dataskydd. Det ställer stränga krav på skyddet av personuppgifter som överförs mellan brottsbekämpande myndigheter. Europaparlamentet godkände avtalet i december.

Säkrare att överföra personuppgifter mellan EU och USA

I juli antog kommissionen beslutet att tillämpa den så kallade skölden för skydd av privatlivet i EU och USA, som möjliggör säkra överföringar av personuppgifter från EU till företag i USA. Skölden för skydd av privatlivet innehåller tydliga skyldigheter för företag som hanterar uppgifter, tydliga skyddsåtgärder och krav på öppenhet för amerikanska regeringens åtkomst, ett effektivt skydd av enskildas rättigheter och en årlig gemensam översynsmekanism.

Konsumenters rättigheter

Bättre konsumentskydd på nätet

Kommissionen vill se över förordningen om konsumentskyddssamarbete för att anpassa EU:s konsumentlagstiftning till utvecklingen på nätet. Europeiska konsumentcentrum informerar regelbundet tillsynsmyndigheterna om problem som konsumenterna stöter på.

Vid ett toppmöte 2016 mellan EU, Kina och USA om säkra konsumentprodukter gick myndigheterna med på att stärka samarbetet, särskilt för produkter som säljs på nätet.

Nytt verktyg för att lösa tvister på nätet

År 2016 skapade kommissionen en webbplats för tvistlösning på nätet. Den gör det lättare för konsumenter och näringsidkare i EU att lösa näthandelstvister utanför domstol, helt på nätet.

Konsumentsäkerhet

Genom varningssystemet för konsumentprodukter (Rapex) kan EU-länderna snabbt informera om farliga produkter på marknaden och om vad som gjorts för att produkterna inte ska nå konsumenterna. Under 2016 spreds 2 126 anmälningar om farliga produkter till de 31 nationella myndigheter som deltar i systemet och till Europeiska kommissionen. Det är något fler än de 2 072 anmälningar som gjordes 2015. De flesta anmälningar gäller produkter som medför en risk för personskador (t.ex. motorfordon) eller innehåller farliga kemikalier (t.ex. leksaker som innehåller ftalater).

Skydda konsumenterna mot vilseledande och aggressiva affärsmetoder

För att se till att de nationella tillsynsmyndigheterna har lämpliga verktyg för att bättre skydda konsumenterna, även på nätet, har kommissionen uppdaterat sin vägledning för direktivet om otillbörliga affärsmetoder från 2009. Syftet är att göra det enklare att tillämpa direktivet.

Jämställdhet

Ökad jämställdhet

I december 2015 lade kommissionen fram en strategi för jämställdhet som ska styra jämställdhetspolitiken fram till 2019. I juni 2016 antog rådet sina slutsatser om kommissionens strategi.

I mars föreslog kommissionen också att EU ska ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som innehåller rättsligt bindande normer för att förebygga våld, skydda offren och bestraffa förövarna.

Kartlägga insatser för jämställdhet

Jämställdhetsrapporten från 2015 visar på vissa framsteg i fråga om sysselsättning och beslutsfattande. Det finns dock fortfarande stora skillnader i lön och pension mellan könen.

Kommissionen är fast besluten att skapa en bättre balans mellan arbete och privatliv för att främja ett delat omsorgsansvar mellan kvinnor och män, öka jämställdheten, minska löne- och pensionsskillnaderna, bidra till att hantera de demografiska utmaningarna i EU och ge företagen ett bredare rekryteringsunderlag.

Under 2016 anslog kommissionen bidrag till nationella myndigheters insatser för upplysning och utbildning för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor.

Kampen mot diskriminering

Kommissionen har börjat genomföra olika insatser för ökad jämlikhet för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella, bland annat när det gäller icke-diskriminering, utbildning, hälso- och sjukvård, hatbrott och hatpropaganda.

2016 års rapport om romer visade att det finns allvarliga flaskhalsar för integrationen, bland annat bostads- och utbildningssegregering och vräkningar av romer.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Omkring 80 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. Den europeiska tillgänglighetslagen, som började diskuteras i Europaparlamentet och rådet 2016, ska göra vanliga varor och tjänster mer tillgängliga. Det gäller bland annat mobiltelefoner, transporter och banktjänster. I oktober godkände parlamentet och rådet formellt de första EU-reglerna som ska se till att offentliga institutioners webbplatser och appar är tillgängliga för personer med nedsatt syn eller hörsel. Det gäller inte bara statliga, regionala och lokala myndigheter, utan också sjukhus, universitet, bibliotek och andra offentliga organ. Som en del av upphovsrättspaketet från september föreslog kommissionen lagstiftning för att genomföra Marrakechfördraget för att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som har nedsatt syn eller annat läshandikapp.

För att personer med funktionsnedsättning lättare ska kunna resa i andra EU-länder har EU tagit fram ett initiativ för EU-intyg om funktionsnedsättning. Intyget ska ge innehavarna samma tillgång som andra till bland annat kultur, fritidsaktiviteter, idrott och transport och bygger på ett system med ömsesidigt erkännande.

Kampen mot människohandel

I maj lade kommissionen fram sin första lägesrapport om kampen mot människohandel. En slutsats är att det är viktigt att öka antalet utredningar och lagföringar, införa lämpliga mekanismer för att tidigt identifiera och skydda offren och stärka åtgärderna för att förhindra människohandel.

Kommissionen har också publicerat en studie om människohandelns genusaspekter, i enlighet med EU:s lagar och strategier.

Kommissionen kommer att samla mer kunskap om genusspecifika konsekvenser av de olika typerna av människohandel och eventuella skillnader i kvinnors och mäns viktimisering och hur detta påverkar dem. Mer specifikt handlar det om genusaspekter på utsatthet, rekrytering, viktimisering, män­niskohandlare och de som skapar efterfrågan. Man ska också granska lagstiftning och andra initiativ för att bekämpa människohandel ur ett genusperspektiv.

Den europeiska migrationsagendan

Under 2016 följde Europeiska kommissionen upp den europeiska migrationsagendan och föreslog åtgärder för att hantera de mest brådskande utmaningarna i den pågående migrations- och flyktingkrisen. Kommissionen ville också ge EU verktyg för att kunna hantera migrationen bättre på medel­lång och lång sikt på områdena irreguljär migration, gränser, asyl och laglig migration.

Skydda människor i behov av internationellt skydd

I april offentliggjorde kommissionen ett meddelande där de lade fram olika alternativ för hur EU:s befintliga bestämmelser om migration och asyl kan reformeras.

Efter att ha fått in synpunkter på meddelandet lade kommissionen i maj fram ett första lagstiftningspaket med förslag på reformer av det gemensamma europeiska asylsystemet. Bland annat föreslogs en reform av Dublinsystemet, som avgör vilken medlemsstat som är ansvarig för ett asyl­ärende. Kommissionen föreslog också att Europeiska stödkontoret för asylfrågor omvandlas till en fullt fungerande EU-byrå för asyl så att det gemensamma asylsystemet blir lättare att genomföra och fungerar bättre.

I juli slutförde kommissionen den föreslagna översynen av det gemensamma europeiska asylsystemet i och med ett andra paket med förslag om de tre återstående delarna av den lagstiftning som utgör EU:s asylsystem. Reformerna förenklar, förtydligar och förkortar asylprocessen, vilket skapar ett rättvisare och effektivare EU-förfarande för asylärenden, som är generöst mot de mest utsatta, men strikt mot dem som försöker utnyttja systemet. Reformerna kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera människor som är i verkligt behov av internationellt skydd och erbjuda skydd så länge de behöver det, och samtidigt ge möjlighet att skicka tillbaka dem som inte har rätt till skydd i EU. Reformerna kommer också att se till att asylsökande får lika och värdiga mottagningsvillkor, var de än hamnar.

I december antog kommissionen den fjärde rekommendationen om vilka specifika åtgärder Grekland måste vidta för att till fullo genomföra EU:s asylstandarder enligt Dublinförordningen. I rekommendationen påpekades att trots den svåra situation som Grekland ställdes inför, hade landet gjort betydande framsteg och fått de nödvändigaste institutionella och rättsliga strukturerna på plats för ett fungerande asylsystem, och att det fanns goda utsikter till att ett fullt fungerande asylsystem inom en snar framtid finns på plats. Därför gavs rekommendationen att överföringar av personer till Grekland enligt Dublinförordningen stegvis kan återupptas efter den 15 mars 2017, med enskilda garantier för varje asylsökande och med undantag för utsatta grupper av migranter. Målet är att uppmuntra till omplaceringsinsatser och återställa ett fullt fungerande Dublinsystem som en central del i ett normalt fungerande Schengenområde, inför en framtida reform.

Omplacering och vidarebosättning

I mars och oktober manade Europeiska rådet till att öka takten i omplaceringsarbetet för att minska det höga trycket på Grekland och Italien.

Det tillfälliga systemet för omplacering i nödsituationer upprättades 2015, då EU-länderna åtog sig att omplacera 98 255 personer från Italien och Grekland fram till september 2017. Under 2015 kom medlemsstaterna också överens om att vidarebosätta över 22 000 tredjelandsmedborgare i tydligt behov av internationellt skydd.

I slutet av 2016 hade 9 602 flyktingar omplacerats – 7 198 från Grekland och 2 404 från Italien – till 24 deltagande stater. I slutet av året hade dessutom nästan 14 000 personer fått vidarebosättning i 21 olika länder och därmed kommit in i EU på ett säkert och lagligt sätt.

I mars kom Europeiska rådet och den turkiska motparten överens om att stoppa den irreguljära migrationen från Turkiet till EU och ersätta den med lagliga vägar för vidarebosättning i EU-länderna. Ett uttalande från EU och Turkiet gjordes, där det bland annat meddelades att alla nya irreguljära migranter eller asylsökande som korsar gränsen från Turkiet till de grekiska öarna, ska skickas tillbaka till Turkiet efter enskild bedömning av asylskälen i enlighet med internationella lagar och EU-rätten samt på villkor att de får skydd i Turkiet. För varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet från de grekiska öarna ska dessutom en annan syrier vidarebosättas i ett EU-land, direkt från Turkiet. Vid årets slut hade 2 672 syriska flyktingar fått vidarebosättning från Turkiet enligt dessa bestämmelser.

I september rapporterade kommissionen om att antalet människor som migrerar irreguljärt eller mister livet på Egeiska havet minskat påtagligt. Från juni och framåt anlände 80 personer dagligen, jämfört med över 10 000 under en enda dag i oktober 2015.

Kommissionen samarbetade med Grekland och Italien för att underlätta omplaceringen av migranter, bland annat genom lämplig säkerhetsscreening av omplaceringssökande, med hjälp från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol. Ett protokoll för omplacering undertecknades i Grekland och Italien i juni 2016 av alla EU:s medlemsstater, FN:s flyktingkommissariat, Internationella organisationen för migration och Europeiska stödkontoret för asylfrågor.

Återvändande och återtagande

Som en del av reformpaketet för det gemensamma europeiska asylsystemet föreslog kommissionen en förbättring av EU:s fingeravtrycksdatabas för identifiering av asylsökande och irreguljära migranter. Förslaget skulle ge medlemsstaterna möjlighet att lagra och söka uppgifter om personer från länder utanför EU eller statslösa personer som inte har ansökt om internationellt skydd och uppehåller sig olagligen i EU. En ny förordning om europeisk gräns- och kustbevakning stärkte Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns stöd till medlemsstaterna under återvändandeinsatser. Dessutom antog rådet kommissionens förslag om en europeisk resehandling i ett enhetligt format med förbättrade säkerhetsegenskaper för att underlätta återsändandet av tredjelandsmedborgare som uppehåller sig olagligen i EU.

Inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen utvärderade kommissionen och experter från Schengenländerna återvändandesystemen i tio medlemsstater och associerade länder mellan 2015 och 2016. Sex utvärderingsrapporter antogs av kommissionen, och rekommendationer om att åtgärda brister i de nationella återvändandesystemen gavs till rådet.

Ett förbättrat samarbete kring återvändande och återtagande är också ett av huvudmålen i den nya partnerskapsramen för migration som kommissionen lanserade i juni 2016 för att ta itu med de underliggande orsakerna till irreguljär migration och för att bättre hantera migrationen i samarbete med tredjeländer. (Se kapitel 9 för mer information om partnerskapsramen.)

Kampen mot människosmuggling

I februari upprättades Europeiska centrumet för bekämpning av människosmuggling vid Europol, och en överenskommelse nåddes om tätare operativt samarbete mellan Europeiska gräns- och kust­bevakningsbyrån och Europol. Samarbetet omfattar bland annat delning av personuppgifter från frivilliga intervjuer med migranter vid gemensamma insatser som samordnas av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån för effektivare utredning av människosmuggling.

Livräddning och hotspot-systemet

Den europeiska gräns- och kustbevakningen

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån bidrog till att rädda över 169 000 människor under 2016 enbart i centrala Medelhavsområdet.

I slutet av 2016 hade Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån placerat ut mer än 1 550 tjänste­män till hjälp för medlemsstaterna vid EU:s yttre gränser, vilket kompletterade medlemsstaternas befintliga kapacitet på över 100 000 gränsvakter.

Som fortsättning på ett förslag från december 2015 nåddes en politisk överenskommelse i juni 2016 om förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning, som trädde i kraft i oktober. Den europeiska gräns- och kustbevakningen består av dels den Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som bygger vidare på det tidigare Frontex, dels medlemsstaternas egna gränsförvaltningsmyndigheter, inräknat kustbevakningen i den utsträckning den sköter gränskontrollerna.

Den nya byråns roll och arbetsuppgifter har blivit betydligt bredare enligt det nya mandatet. Sedan oktober har viktiga framsteg gjorts för att få byrån operativ, med inrättande av reserver av gränsvakter och utrustning för snabba insatser och nya personalreserver för interventionsenheter för återvändande. Dessa personalreserver kan sättas in som stöd till medlemsstaterna, som har den främsta rollen och kompetensen för stärkt kontroll av de yttre gränserna.

Hotspot-systemet

Som en del av arbetet med migrationskrisen fortsatte genomförandet av hotspot-systemet i Grekland och Italien. Operativt och ekonomiskt stöd tillhandahölls av EU och berörda EU-organ (Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol), med ytterligare stöd från medlemsstaternas experter och gästande tjänstemän.

Mottagningscentrumen är belägna vid de viktigaste ankomstpunkterna i de medlemsstater som påverkats mest, såsom Italien och Grekland. Där identifieras och registreras alla ankommande och får sitt ärende behandlat. Hotspot-systemet och omplaceringsprocessen inbegriper systematiska säkerhetskontroller. Detta kräver att det finns tillräckliga resurser så att inte mottagningscentrumen blir överfulla, med särskild hänsyn till utsatta grupper såsom barn.

Ansvaret för att genomföra hotspot-systemet ligger främst på den berörda medlemsstaten. Sedan mars 2016 har emellertid Europolpersonal utfört sekundära säkerhetskontroller vid mottagningscentrumen i Grekland. För att få en bättre fungerande säkerhetsprocess vid de yttre gränserna upprättade Europol en reserv med 116 gästande tjänstemän – experter utsända av nationella myndigheter – för att hjälpa medlemsstater i behov av understöd. De två första grupperna med gästande tjänstemän utstationerades vid mottagningscentrumen i Grekland för att understödja Europols personal. Fem mottagningscentrum i Grekland och fyra i Italien var i drift under 2016, med ytterligare landstigningsplatser i Italien med liknande funktion.

Bättre kontroll över EU:s yttre gränser

Att återvända till Schengen – en färdplan

I mars lade kommissionen fram en detaljerad färdplan med konkreta åtgärder för att EU ska kunna återgå till ett normalt fungerande Schengenområde, eftersom systemet har varit hårt prövat av migrations- och flyktingkrisen.

Det stora antalet irreguljära migranter och asylsökande som anlände till Grekland satte EU:s yttre gränser i landet under hårt tryck, vilket i sin tur blottade stora brister i systemet och påverkade hela Schengenområdet. Med anledning av detta uppmanades Grekland att arbeta fram och genomföra en handlingsplan enligt rådets och kommissionens rekommendationer, medan andra medlemsstater uppmanades att ta ansvar och ge omedelbart stöd åt Grekland.

I maj antog rådet en rekommendation till Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Norge om att tillåta tillfälliga inre gränskontroller. Trots att situationen i stort inom Schengenområdet alltmer stabiliserats rekommenderade kommissionen i november att rådet skulle låta dessa länder behålla de inre gränskontrollerna på strikta villkor och under en begränsad tid.

Paketet för smarta gränser

I april föreslog kommissionen ett paket för smarta gränser i syfte att modernisera förvaltningen av Schengenområdets yttre gränser för att hjälpa medlemsstaterna att hantera det ökande antalet migranter och bidra till kampen mot terrorism och allvarliga brott.

Kärnan i paketet är en modernisering av gränskontrollerna genom in- och utresesystemet som ger gränsvakterna precis och automatiserad information när de utför kontroller. Systemet ger också nationella rättsvårdande myndigheter och Europol möjlighet att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott.

Kommissionen offentliggjorde samtidigt ett meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, där man föreslår åtgärder för bättre funktion och samverkansförmåga hos befintliga och potentiella nya informationssystem för att täppa till informationsluckor.

I november föreslog kommissionen ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd för att stärka säkerhetskontrollerna av resande som är undantagna från viseringskravet.

I december föreslog kommissionen att göra Schengens informationssystem (SIS) effektivare och mer ändamålsenligt för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet, förbättra gräns- och migrationsförvaltningen och skapa ett bättre informationsutbyte mellan medlemsstaterna i syfte att öka tryggheten hos EU:s medborgare.

Veckovisa videokonferenser för västra Balkan

Videokonferenserna för västra Balkan ledde till god samordning och förbättrad informationsdelning mellan EU:s medlemsstater och de närmaste grannländerna längs en annan viktig migrationsrutt.

Bättre möjligheter till laglig migration

Ett förslag om ett omarbetat blåkort lades fram av kommissionen i juni och syftar till att förbättra EU:s förmåga att dra till sig och behålla välutbildade arbetstagare för att höja konkurrenskraften i ekonomin och bemöta de demografiska utmaningarna. De som innehar ett blåkort kommer att ha lättare att få högkvalificerade jobb i EU, med möjlighet till egenföretagande, omedelbar familjeåterförening och snabbare uppehållstillstånd.

Integration av tredjelandsmedborgare

I juni antog kommissionen en handlingsplan för integration av tredjelandsmedborgare. Den är tänkt att stödja medlemsstaterna i arbetet med att integrera tredjelandsmedborgare. Handlingsplanen utgör en gemensam politisk ram som kommer att hjälpa medlemsstaterna i arbetet med att vidare­utveckla och stärka integrationspolitiken i respektive land. Den lägger fram 50 konkreta åtgärder på områden såsom integration före avresa och ankomst, utbildning, jobb, tillgång till grundläggande service, aktivt deltagande och inkludering i samhället.

Viseringar

Kommissionen lade fram lagstiftningsförslag i början av 2016 för att sätta upp Georgien, Kosovo (denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999) och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring), Turkiet och Ukraina på förteckningen över viseringsbefriade länder för kortare vistelser som en följd av den positiva utvärderingen av dessa länders handlingsplaner eller färdplaner för viseringsliberalisering. Förslagen lades fram på villkor att Kosovos och Turkiets myndigheter skulle uppfylla de återstående riktmärkena i sina respektive färdplaner för viserings­liberalisering innan förslagen kunde antas av parlamentet och rådet. Kommissionen föreslog också en lagändring för att stärka upphävandemekanismen, som ger EU rätt att upphäva viseringsfritt resande för medborgare från länder utanför EU om migrations- eller säkerhetsriskerna ökar påtagligt. Parlamentet och rådet nådde en politisk överenskommelse om den reviderade upphävande­mekanismen och viseringsliberaliseringen för Georgien.

Under året har EU undertecknat undantag från viseringskravet för Kiribati, Marshallöarna, Mikronesien, Peru, Salomonöarna och Tuvalu.

Förhandlingar inleddes med Tunisien i oktober om att underlätta utfärdandet av visum för kortare vistelser och om att införa förfaranden för återtagande av irreguljära migranter.

I november inleddes förhandlingar om viseringslättnader och återtagande med Jordanien.

Den kanadensiska regeringen offentliggjorde 2016 sin avsikt att avskaffa viseringskravet för alla bulgariska och rumänska medborgare som reser till Kanada från och med december 2017.

Ekonomiskt stöd för effektiv migrationshantering

EU ökade också sitt ekonomiska stöd till medlemsstaterna för utveckling av en gemensam strategi för migration och effektiv hantering av migrationsströmmar, huvudsakligen genom asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet. Nödhjälpen från dessa fonder gav EU möjlighet att reagera snabbt och flexibelt på utmaningarna med migrationen genom att skjuta till ytterligare medel till de medlemsstater som hade ett högt migrationstryck. I mars föreslog kommissionen att ett nödhjälpsinstrument skulle användas inom EU för att man ska kunna vidta riktade åtgärder snabbare vid allvarligare kriser, exempelvis för att hjälpa medlemsstaterna med att hantera större flyktingströmmar. Fram till 2018 kommer omkring 700 miljoner euro att göras tillgängligt genom det här instrumentet via partnerorganisationer, till exempel FN-organ, Röda korset och icke-statliga organisationer. Hela 198 miljoner euro har redan fördelats till organisationer för projekt i Grekland, i nära samarbete med de grekiska myndigheterna.

Utöver detta höjde EU budgeten 2015–2016 för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån samt Europol, vilket stärkte deras förmåga att hantera migrationen på plats.

EU:s grannskap

EU:s förbindelser med länderna söder och öster om unionen är av avgörande betydelse. Dessa förbindelser omfattas av den europeiska grannskapspolitiken som sågs över 2016. Politiken gör det möjligt för EU och grannländerna att ingå genuina partnerskap och den bygger på goda styrelseformer, politiska och ekonomiska frågor, säkerhet och migrationspolitik.

Det östra grannskapet

EU:s politik gentemot länderna i öster är omfattande och anpassad till de enskilda ländernas behov. Politiken fokuserar på en mängd prioriterade områden, bland annat social och ekonomisk utveckling, goda styrelseformer och energieffektivitet. Den gör det lättare för människorna i EU och det östra grannskapet att mötas, arbeta och studera i samt resa mellan regionerna.

EU har associeringsavtal med Georgien, Moldavien och Ukraina som inkluderar djupgående och omfattande frihandelsområden. Avtalen med Georgien och Moldavien trädde i kraft i juli. Förbindelserna med Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland förbättrades också. Betydande framsteg gjordes vad gäller visumfrihet vid resor till EU för ukrainska och georgiska medborgare.

En av EU:s prioriteringar under året var att stödja politiska och ekonomiska reformer i Ukraina. Viktigt finansiellt stöd gavs inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet (200 miljoner euro till nya program för öppna och ansvarfulla styrelseformer), humanitärt bistånd (22,4 miljoner) och makroekonomiskt bistånd (2,21 miljarder euro). EU och Ukraina förde även samtal om gasleveranser.

EU fortsatte att verka för en fredlig lösning på konflikten i östra Ukraina, genom ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. EU:s sanktioner mot Ryssland, som följer av Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol och destabiliseringen av Ukraina, fortsatte att gälla.

Ryssland

I början av 2016 bekräftade EU:s medlemsländer riktlinjerna för EU:s strategi för Ryssland. Riktlinjerna omfattar ett fullständigt genomförande av Minskavtalen, stärkta förbindelser med de östliga partnerländerna och andra grannländer, särskilt i Centralasien, stärkt motståndskraft inom EU, selektivt samarbete med Ryssland om frågor som är av särskilt intresse för EU, t.ex. utrikespolitik och globala frågor, ökat stöd till det ryska civilsamhället och bättre kontakt mellan EU och ryska medborgare. Eftersom Minskavtalen inte har genomförts fortsatte sanktionerna mot Ryssland, som infördes 2014 till följd av de ryska ingripandena i Ukraina, att gälla. Den fortsatta försämringen av de mänskliga rättigheterna i Ryssland och de ökade restriktionerna för det civila samhället fortsatte att stå högt upp på EU:s agenda.

Det södra grannskapet

Grannskapspolitiken i EU:s södra grannskap handlar om att stödja enskilda länder inom områden där EU kan ge ett konkret och positivt bidrag.

Länder som påverkas av flyktingkrisen uppmärksammas särskilt. Kommissionen fortsatte att genomföra EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien och vidtog åtgärder inom ramen för EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika för att hantera migrationskrisen. Tack vare givarkonferensen för Syrien och Syriens grannländer i London i februari nåddes överenskommelser med Jordanien och Libanon, med syftet att hjälpa dessa länder att hantera den stora tillströmningen av syriska flyktingar. EU ökade märkbart sin handel med Jordanien för att bidra till nya arbetstillfällen, särskilt för syriska flyktingar i landet.

Under 2016 riktade EU särskild uppmärksamhet mot Tunisien med anledning av landets övergång till demokrati.

Syrien

Krisen i Syrien fortsatte under 2016 att vara en av de svåraste utmaningarna för det internationella samfundet. EU fortsatte sina diplomatiska ansträngningar och humanitära insatser i nära samarbete med FN och FN:s särskilda sändebud Staffan de Mistura. Sedan krisen började har EU ökat sitt ekonomiska bistånd med över 9 miljarder euro. EU:s stöd till Syrien bekräftades när EU:s ledare träffades i oktober för att diskutera Syrien. EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini försökte även skapa större regional förståelse för Syriens framtid genom EU:s regionala initiativ som syftar till att fastställa en gemensam grund för samarbete mellan regionala aktörer efter konflikten, genom att undersöka möjligheten till försoning och återuppbyggnad när en trovärdig politisk övergång väl har kommit till stånd.

Libyen

Under hela året fortsatte EU att stödja Libyen och landets övergång till att bli en inkluderande och stabil demokrati och FN:s medlingsförsök i denna process. EU bidrar för närvarande med omfattande medel till projekt och verksamheter i Libyen inom sex områden som motsvarar prioriteringarna i det bilaterala samarbetet: det civila samhället, demokratiskt styre, hälsa, ungdomsfrågor, aktivt medborgarskap och socioekonomisk integration, migration och skydd samt den politiska processen, säkerhet och medling.

Västra Balkan och utvidgningsförhandlingar

EU:s utvidgningsprocess är avgörande för stabiliteten på västra Balkan. Genom att främja säkerhet och välstånd i länderna på västra Balkan investerar EU i regionens framtid, vilket ligger i unionens intresse. Bosnien och Hercegovina ansökte om EU-medlemskap och rådet beslutade att gå vidare med processen. Albanien antog med EU:s stöd viktiga lagar för att reformera sitt rättsväsende. Detta kommer att förbättra livet för albanerna och bidra till att landet närmar sig EU. EU och Kosovo ingick ett stabiliserings- och associeringsavtal. I f.d. jugoslaviska republiken Makedonien bidrog medling från EU och andra internationella parter till en överenskommelse som gjorde att ett lugnt och välordnat parlamentsval kunde hållas i december.

Samtalen mellan Kosovo och Serbien för att normalisera förbindelserna har också gått framåt. Framsteg gjordes även i medlemskapsförhandlingarna med Montenegro och Serbien.

Turkiet

Under 2016 förbättrades förbindelserna mellan EU och Turkiet på många områden, i linje med vad man hade kommit överens om vid toppmötet mellan EU och Turkiet i november 2015. Ett viktigt framsteg var överenskommelsen mellan EU och Turkiet i mars, där EU fokuserade på hanteringen av migrationsströmmarna och kampen mot smugglare och människohandel. En facilitet för flyktingar inrättades i Turkiet för att stödja syriska flyktingar och deras hårt belastade värdsamhällen. Genom denna samordnades 3 miljarder euro för 2016 och 2017.

EU stödde den turkiska demokratin efter kuppförsöket i juli och uppmanade myndigheterna att tillämpa stränga normer i fråga om rättssäkerhet och grundläggande rättigheter.

Västra Europa

Västeuropeiska länder utanför EU har nära förbindelser med EU. Norge och Schweiz utgör två av EU:s främsta handels- och investeringspartner och är viktiga partner även när det gäller forskning och innovation. Schweiz är dock fortfarande en utmaning. Omröstningen i Schweiz förbundsförsamling i december om ändringar i utlänningslagen utgjorde ett steg i rätt riktning, men det saknas fortfarande en institutionell ramöverenskommelse som kan hantera och uppdatera det komplexa systemet av sektorsavtal så att potentialen hos de bilaterala förbindelserna kan utnyttjas fullt ut.

Nordamerika

USA

Prioriteringarna för 2016 när det gäller förbindelserna mellan EU och USA inbegrep terroristbekämpning, ökad ekonomisk tillväxt och åtgärder för att hantera den globala flyktingkrisen. Detta återspeglades under mötet i juli i Warszawa mellan USA:s president Barack Obama, Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar diskuterades i flera omgångar.

I juni undertecknade EU och USA ett paraplyavtal om dataskydd som ger en rättslig ram för skydd vid överföring av uppgifter till USA, inom ramen för det rättsliga samarbetet. I december antog rådet ett beslut som bemyndigar Europeiska unionen att ingå avtalet.

I juli antogs skölden för skydd av privatlivet i EU och USA för att skydda medborgarnas personuppgifter och ge ökad tydlighet för företagen.

EU och USA samarbetade även när det gäller den europeiska gräns- och kustbevakningen samt hanteringen av flyktingkrisen.

I december undertecknade EU och USA ett avtal om logistiksamverkan för att kunna ge varandra logistiskt stöd vid militära operationer.

Kanada

Under året ingicks också två viktiga avtal med Kanada – det strategiska partnerskapsavtalet och ett omfattande avtal om ekonomi och handel – som har stor betydelse för EU:s förbindelser med Kanada. Dessa kommer att medföra en uppdatering av den övergripande samarbetsramen mellan EU och Kanada. Det strategiska partnerskapsavtalet kommer att stärka den politiska dialogen, bland annat på områdena internationell fred och säkerhet, ekonomisk och hållbar utveckling, rättvisa, frihet och säkerhet. Det omfattande avtalet om ekonomi och handel kommer att främja sysselsättning och tillväxt och ge stora ekonomiska fördelar på båda sidor av Atlanten genom att främja handel och investeringar och fastställa globala standarder för skydd av arbetstagarnas rättigheter och av miljön.

Kina

En ny strategi för Kina godkändes i juli. EU:s förbindelser med Kina kommer att vara principstyrda, praktiska och pragmatiska och svara mot unionens värderingar och intressen – särskilt när det gäller internationella regler och normer samt respekt för de mänskliga rättigheterna.

Under toppmötet mellan EU och Kina i Beijing i juli fördes strategiska diskussioner om frågor av gemensamt intresse, inbegripet ekonomiska reformer och överkapacitet inom stålsektorn.

Den strategiska samarbetsagendan 2020 mellan EU och Kina har utgjort grunden för förbindelserna sedan 2013 och en miljöpolitisk dialog har pågått sedan 2005.

Mellanöstern

Iran

Efter det historiska kärnteknikavtalet mellan Iran och världssamfundet i juli 2015, besökte EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini tillsammans med sju kommissionsledamöter Teheran i april 2016. Syftet var att öka samarbetet på områden som ekonomiska förbindelser, transport, vetenskap, humanitära frågor, energi och mänskliga rättigheter.

Irak

EU:s insatser i Irak inriktades på att stödja regeringens brådskande politiska, ekonomiska och människorättsliga reformer, inte minst inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak. Samarbetet med Irak fortsatte i kampen mot Isil/Daish. EU ger humanitärt bistånd som ska täcka de mest akuta behoven hos fördrivna irakier och stöder stabiliseringen av befriade områden.

Latinamerika

Under 2016 stärkte EU sina förbindelser med Latinamerika och Västindien. EU och Mexiko inledde förhandlingar om att modernisera det övergripande avtalet för att bland annat stärka den bilaterala dialogen om globala frågor (särskilt klimatförändringar, energi, tryggad livsmedelsförsörjning, global ekonomi och säkerhet) och anpassa förbindelserna mellan EU och Mexiko till de nya förhållandena inom den globala handels- och investeringspolitiken och handelsflödena. EU och Kuba fortsatte sin formella politiska dialog och i december undertecknades ett avtal om politisk dialog och samarbete som utgör den nya rättsliga ramen för förbindelserna. I maj tog förhandlingarna om ett biregionalt associeringsavtal mellan EU och den gemensamma marknaden i Sydamerika (Mercosur) ny fart, med det första utbytet av erbjudanden sedan 2004.

EU gav politiskt stöd till fredsprocessen i Colombia. EU:s förvaltningsfond som lanserades i december 2016 kommer att vara ett viktigt inslag i EU:s insatser för att stödja genomförandet av fredsavtalet.

I oktober hölls ett möte mellan EU:s utrikesministrar och Gemenskapen för Latinamerikas och Väst­indiens stater i Santo Domingo, Dominikanska republiken. Mötet bidrog till att stärka det strategiska partnerskapet och banade väg för ett toppmöte mellan EU och Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater 2017.

Partnerskapet mellan EU och Afrika

På Afrikas horn antog EU ett nytt politiskt och ekonomiskt avtal med Etiopien. EU var också en av de aktörer som mest stödde valen i Somalia. EU fortsatte att stödja kampen mot terrorism i regionen och i Sahel. Under året undertecknades avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Södra Afrikas utvecklingsgemenskap och avtalet har trätt i kraft.

Migration

Under 2016 försökte EU, med hjälp av alla politikområden som står till dess förfogande, få till stånd partnerskap med ursprungs- och transitländer utanför EU. I juni antog Europeiska rådet förslaget från EU:s utrikesrepresentant och kommissionen att lansera en ny partnerskapsram för migration med viktiga partner i Afrika, för att på så sätt kunna hantera situationen tillsammans.

Den ingår i den europeiska migrationsagendan och de främsta prioriteringarna är att rädda liv till sjöss, öka antalet återvändande, göra det möjligt för migranter och flyktingar att stanna kvar närmare hemmet och, på lång sikt, hjälpa länderna att ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration.

Inom ramen för partnerskapet inleddes arbete med fem prioriterade länder: Etiopien, Mali, Niger, Nigeria och Senegal. Parallellt har dialoger om migration med ursprungs- och transitländerna fortsatt som ett led i uppföljningen av resultaten från toppmötet i Valletta 2015.

Under året har EU:s förvaltningsfond för Afrika lett till de första konkreta resultaten och även sam­arbetet med EU:s partner börjar nu visa resultat.

Mänskliga rättigheter

Internationellt präglades 2016 av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ett ökande antal trakasserier och attacker mot människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer. I den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik som lanserades i juni, fastställdes åter att de mänskliga rättigheterna ska stå i centrum för EU:s yttre åtgärder och överensstämma helt med EU:s intressen. EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini lanserade initiativet #EU4HumanRights för att öka medvetenheten om EU:s och medlemsländernas ansträngningar att genomföra prioriteringarna i handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019. Till dessa prioriteringar hör att förespråka, försvara och främja mänskliga rättigheter i hela världen.

Agenda 2030 för hållbar utveckling

EU har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och genomföra målen för hållbar utveckling. Kommissionär Karmenu Vella och den nederländske ministern Sharon Dijksma deltog i maj i FN:s andra miljö­församling i Kenya. Ministrarna var ense om att genomföra målen för hållbar utveckling för hållbar produktion, konsumtion, kemikalier, avfall, klimatförändring och haven.

Kommissionen har fastställt en strategi för att uppnå hållbar utveckling i EU och i världen. Förslagen lades fram den 22 november av EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini, kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans och kommissionär Neven Mimica. Kommissionen offentliggjorde i samband med detta ett meddelande om de kommande stegen för en hållbar europeisk framtid, där målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 integreras med EU:s politiska ram och kommissionens prioriteringar. De kommande stegen omfattar bedömning av framstegen, fastställande av de mest relevanta hållbarhetsproblemen och säkerställande av att alla åtgärder och politiska initiativ, såväl inom EU som i övriga världen, redan från början tar hänsyn till målen för hållbar utveckling.

Internationell utveckling

Under 2016 började EU genomföra målen för hållbar utveckling inom det internationella samarbetet.

I september inledde EU den europeiska yttre investeringsplanen för att genomföra åtaganden om finansiering av utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling.

I november föreslog kommissionen ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling, med en gemensam vision och ram för EU:s och medlemsländernas utvecklingssamarbete. Där föreslås en plan för att anpassa EU:s utvecklingspolitik till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, eftersom den ingår i det internationella samfundets gemensamma respons på de nya tendenser och utmaningar som följer med globaliseringen. De europeiska utvecklingsdagarna var det första större internationella mötet för att diskutera frågan. EU fortsatte också sitt arbete med ett nytt partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet efter 2020. Man har föreslagit ett paraplyavtal som ska kompletteras med regionala partnerskap för Afrika, Västindien och Stillahavsområdet med hänsyn till specifika regionala möjligheter och utmaningar.

För att visa att EU fortsätter att stödja Afghanistan hölls en stor internationell konferens i Bryssel i oktober. I november hölls en givarkonferens för Centralafrikanska republiken där internationella donatorer lovade att ge över 2 miljarder euro.

Forskning och innovation

Vetenskapsdiplomati är en viktig del av EU:s internationella verksamhet. Med det gemensamma meddelandet En integrerad EU-politik för Arktis integrerades forskning om Arktis i det internationella samarbetet och vetenskapens roll betonades.

Med hjälp av det globala forskningssamarbetet om smittskydd mobiliserades finansiärer världen över för akuta forskningsinsatser kring zikautbrottet. Forskningsprojekt om zikaviruset till ett värde av 30 miljoner euro valdes efter en särskild ansökningsomgång 2016 för finansiering från Horisont 2020.

Anständigt arbete på EU:s globala agenda

Vid Internationella arbetskonferensen i juni gjorde Jean-Claude Juncker, kommissionens ordförande, en utfästelse om att prioritera ett socialt Europa, ungdomssysselsättning och social dialog. Han lyfte även fram kommissionens initiativ om en europeisk pelare för sociala rättigheter. Tillsammans med kommissionär Marianne Thyssen underströk han Internationella arbetsorganisationens normer och framhöll behovet av att diskutera framtidens arbete. EU bidrog på ett avgörande sätt till konferensens arbete och resultat. Omfattande riktlinjer om anständigt arbete i globala leverantörskedjor antogs. Dessa behandlar tillbörlig aktsamhet, gränsöverskridande social dialog, handel och öppenhet.

Säkerhet och försvar

I november enades EU:s utrikes- och försvarsministrar om att genomföra den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik på säkerhets- och försvarsområdet. Dessa slutsatser grundades på en genomförandeplan för säkerhet och försvar som Federica Mogherini, EU:s utrikesrepresentant och chef för Europeiska försvarsbyrån, lade fram för ministrarna.

Strategin innehåller förslag för att stärka den civila och militära kapaciteten, fördjupa försvarssamarbetet, förbättra snabba insatser från EU i krissituationer, inrätta en permanent planerings- och ledningskapacitet på strategisk nivå för icke-militära uppdrag, undersöka möjligheterna till ökat samarbete med partnerländer på säkerhets- och försvarsområdet och fortsätta arbetet med kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utveckling.

Strategin är den första av tre delar i EU:s nya försvarspaket som godkändes av Europeiska rådet i december. Den andra delen är den europeiska försvarshandlingsplanen som kommissionen föreslagit i syfte att inrätta en europeisk försvarsfond som ska stödja investeringar i gemensam forskning och gemensam utveckling av försvarsmateriel och teknik. Dessutom föreslogs åtgärder för en stärkt inre marknad för försvar. Den tredje delen består av ett samarbete mellan EU och Nato som en uppföljning av den gemensamma förklaring som undertecknades i Warszawa i juli 2016.

I april enades EU-länderna om bättre samordning för att stärka EU:s respons på hybridhot, till exempel cyberattacker, avbrott i energiförsörjning eller finansiella tjänster, undergrävande av allmänhetens förtroende för offentliga institutioner och utnyttjande av sociala spänningar.

Hantering av humanitära kriser och nödlägen

EU har fortsatt att hjälpa dem som drabbats av naturkatastrofer och kriser orsakade av människan runt om i världen. Det har skett i form av katastrofhjälp på 2,1 miljarder euro för mat, boende, skydd samt hälso- och sjukvård för mer än 120 miljoner människor i över 80 länder.

EU har en ledande roll när det gäller finansiering av humanitärt bistånd i alla större konfliktområden där ett mycket stort antal människor har fördrivits, från Irak och Syrien till Centralafrikanska republiken, Sydsudan och Jemen.

För första gången någonsin gav EU humanitärt bistånd inom unionens gränser, i form av stöd till Grekland för att klara av flyktingströmmen. För perioden 2016–2018 har 700 miljoner euro i EU-medel avsatts via humanitära partnerorganisationer.

Nya initiativ inleddes också. Som en direkt uppföljning av erfarenheterna från ebolakrisen i Västafrika 2014 inrättades den europeiska sjukvårdsstyrkan, som snabbt ska reagera på nödsituationer med hälsokonsekvenser, både inom och utanför EU.

Ungefär 4 % av EU:s totala budget för humanitärt bistånd anslogs till utbildning för barn i nödsitua­tioner, ett område som hör till ett av de mest underfinansierade när det gäller humanitärt bistånd. Mer än 3,8 miljoner barn i 47 länder har på så sätt fått tillgång till undervisning. Kommissionär Christos Stylianides har också meddelat att stödet ska öka till 6 % under 2017.

Internationellt samarbete

EU och Förenta nationerna

En EU-delegation på hög nivå deltog i FN:s generalförsamlings ministervecka och toppmötet om stora flykting- och migrantströmmar, där EU med framgång förespråkade globalt ansvar. Syrien­krisen, klimatförändringarna och genomförandet av Agenda 2030 dominerade diskussionerna. Genom samarbetet FN–EU säkerställdes under året samordning mellan ett stort antal olika verksamheter: fredsuppdrag, diplomatiska insatser, mänskliga rättigheter, bekämpning av svält, inkluderande samhällen, god samhällsstyrning och bekämpning av brottslighet. I sitt tal vid FN:s säkerhetsråd i juni framhöll EU:s utrikesrepresentant Federica Mogherini också de nära banden mellan de två organisationerna.

EU och Nato

Den första gemensamma förklaringen någonsin mellan EU och Nato undertecknades i Warszawa i juli av Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Detta ger ny drivkraft åt partnerskapet. I förklaringen underströks det gemensamma åtagandet om samarbete för att motverka hybridhot; operativt samarbete, bland annat i marina frågor; cybersäkerhet och försvar; forskning inom försvarsindustrin; övningar och försvar samt kapacitetsuppbyggande på säkerhetsområdet. I december godkände EU och Nato i en parallell process en serie gemensamma förslag om genomförandet av den gemensamma förklaringen.

Samarbete på den internationella arenan

EU samarbetade aktivt med internationella partner i forum som G7 och G20 i syfte att hantera globala politiska och ekonomiska utmaningar. I kommunikén från toppmötet i Hangzhou i september betonade G20-ledarna behovet av ökad integrering, så att ekonomisk tillväxt kommer alla till godo och gagnar alla länder och människor.

Europaparlamentet

Under 2016 behandlade Europaparlamentet alla viktiga EU-politiska frågor och diskuterade allt från flyktingkrisen till folkomröstningen i Storbritannien, från säkerhet och terroristhot till bolagsskatter. Parlamentet fattade viktiga beslut om lagstiftning som gör det möjligt för EU att agera bl.a. när det gäller insamling av passageraruppgifter, dataskydd och den digitala inre marknaden. Många framstående personer besökte parlamentet under året, t.ex. Nederländernas kung Willem-Alexander, Estlands president Toomas Hendrik Ilves, Bulgariens president Rosen Plevneliev, Israels president Reuven Rivlin och den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas samt flera ledare för EU:s institutioner.

Europeiska rådet

Under 2016 sammanträdde Europeiska rådet i februari, mars, juni, oktober och december. Stats- och regeringscheferna diskuterade och kom fram till riktlinjer i strategiska frågor som stimulans till tillväxt, jobb och konkurrenskraft, fullbordande av den inre marknaden, EU:s handelspolitik, migrationspolitikens inre och yttre aspekter, säkerhet samt energi och klimatförändringar. EU-ledarna höll också ett informellt möte i Bratislava för att diskutera tillståndet i unionen och EU:s gemensamma framtid efter den brittiska folkomröstningen.

Europeiska unionens råd

Under 2016 var Nederländerna och Slovakien i tur och ordning ordförande för rådet. Den pågående migrationskrisen, väpnade konflikter runtom i världen och kampen mot terrorismen stod högt på rådets dagordning under året. Rådet gjorde framsteg på en rad områden, bl.a. beskattning, energi och klimatförändringar, finansiering av ekonomin och en fördjupning av den inre marknaden.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska regionkommittén

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén tog tydligt ställning i frågan om flyktingkrisen 2016. På begäran av kommissionen avgav kommittén också ett förberedande yttrande om den europeiska pelaren för sociala rättigheter. I september antog kommittén på kommissionens begäran ett förberedande yttrande om hållbar utveckling.

Europeiska regionkommittén organiserade ett europeiskt toppmöte för regioner och städer i den slovakiska huvudstaden Bratislava i juli. Vid mötet antogs en förklaring där man efterlyser en framsynt vision för Europa som bygger på stärkta investeringar för att främja sammanhållning, hållbar tillväxt och nya jobb i EU:s städer och regioner. Kommittén stod också värd för Europeiska veckan för regioner och städer i oktober.

Bättre lagstiftning

Interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning

I april undertecknade Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning som bygger på ett förslag från kommissionen. Syftet är att principerna om bättre lagstiftning ska tillämpas bättre av alla EU:s institutioner. Detta innebär att kraftfulla insatser sätts in för att lösa problem i EU och att insatserna utformas så effektivt, ändamålsenligt och öppet som möjligt. Avtalet främjar evidensbaserat beslutsfattande under hela lagstiftningsarbetet tillsammans med en systematisk utvärdering av hur lagstiftningen fungerar i praktiken. Avtalet kommer att öka insynen i EU:s lagstiftningsprocess, öppna för synpunkter från berörda aktörer och göra det lättare att följa lagstiftningsarbetet.

Europeiska kommissionens arbetsprogram 2017

I oktober antog kommissionen sitt arbetsprogram för 2017 som innehåller en rad åtgärder som kommer att vidtas under det kommande året. I programmet anger kommissionen även på vilka områden den avser att dra tillbaka förslag eller se över befintlig lagstiftning. Arbetsprogrammet för 2017 bygger på kommissionens tio politiska prioriteringar.

Refit-resultattavlan

Det arbete kommissionen lägger ned på att utvärdera, se över och förenkla EU-lagstiftningen och minska regelbördan avspeglas i Refit-resultattavlan som lades fram tillsammans med kommissionens arbetsprogram 2017. Resultattavlan visar hur de 231 initiativ som tagits för att förenkla och minska den administrativa bördan i befintlig lagstiftning har framskridit. Kommissionen offentliggjorde också en sammanfattning av Refit-resultattavlan där man gav utförlig information om de första 22 yttrandena från Refit-plattformen och hur kommissionen avser att följa upp dem.

Refit-plattformen

Refit-plattformen samlar 48 högnivåexperter från en rad olika aktörer, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och alla EU-länders regeringar. Den ger kommissionen råd om hur EU:s regelverk kan bli mer effektivt och ändamålsenligt och hur den administrativa bördan kan minskas utan att de politiska målen undergrävs. En stor del av plattformens arbete bygger på synpunkter från berörda aktörer (ofta i form av kommentarer på webbplatsen Hjälp oss – tyck till). Möten hölls i januari, april, maj, juni, september och november, och plattformen antog 24 yttranden om EU-reglering inom en rad olika områden.

Nämnden för lagstiftningskontroll

Nämnden för lagstiftningskontroll är ett oberoende kommissionsorgan som granskar kvaliteten på utkasten till konsekvensbedömningar och på viktiga efterhandsutvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten. Den bildades i juli 2015 och ersatte då konsekvensbedömningsnämnden. Under 2016 granskade nämnden 60 konsekvensbedömningar och 7 utvärderingar.

Mer information på nätet och mer återkoppling

Under året fortsatte kommissionen att öppna EU:s beslutsprocess så att berörda aktörer och privatpersoner kan lägga fram sina synpunkter. Från och med slutet av juni var utkast till delegerade akter och genomförandeakter öppna för synpunkter från allmänheten under fyra veckor. I slutet av året hade 106 utkast till delegerade akter och genomförandeakter offentliggjorts.

Färdplaner och inledande konsekvensbedömningar för nya initiativ, utvärderingar och lagförslag har varit öppna för synpunkter och kommentarer från berörda aktörer sedan juli 2015. I slutet av 2016 hade 338 färdplaner och inledande konsekvensbedömningar offentliggjorts för återkoppling. Under samma period offentliggjordes 147 lagstiftningsförslag för återkoppling.

Kontroll av EU-rättens tillämpning

I juli antog kommissionen sin 33:e årsrapport om kontrollen av EU-rättens tillämpning, som beskriver hur EU-länderna har tillämpat EU-lagstiftningen på olika områden och belyser huvudtendenserna i tillsynspolitiken under 2015. Rapporten visar att det sammanlagda antalet överträdelseförfaranden var avsevärt lägre än fem år tidigare.

Kommissionen har arbetat mer förebyggande och hjälpt EU-länderna att genomföra EU:s lagstiftning. Kommissionen har också fortsatt att tillämpa det system för ekonomiska sanktioner som infördes genom Lissabonfördraget, i de fall där ett land inte har införlivat ett direktiv i tid.

I december lade kommissionen fram sitt meddelande EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning där man beskriver hur EU-rättens tillämpning, genomförande och efterlevnad ska förbättras till nytta för alla privatpersoner, konsumenter och företag i EU.

Insyn, öppenhet och ansvar

Förslag om ett obligatoriskt öppenhetsregister

I september föreslog kommissionen att ett obligatoriskt öppenhetsregister inrättas för Europaparlamentet, kommissionen och, för första gången, för rådet.

Tillgång till handlingar

Rätten att få tillgång till handlingar är viktig för att öka insynen. I augusti antog kommissionen 2015 års rapport om ansökningar om tillgång till handlingar. Antalet ansökningar hade ökat med mer än 8 % (6 752 ansökningar 2015 jämfört med 6 227 under 2014). De begärda handlingarna lämnades ut helt eller delvis i 84 % av fallen.

Kontroll av EU-budgeten

Efter en positiv rekommendation från rådet beviljade Europaparlamentet i april kommissionen ansvarsfrihet för budgetgenomförandet under 2014.

I juli lade kommissionen fram ett paket med integrerad finansiell rapportering om EU-budgeten, där all information om EU:s intäkter, utgifter, förvaltning och resultat 2015 samlats. Av paketet framgår det att EU:s budget gav resultat i enlighet med kommissionens prioriteringar och genomfördes korrekt. Det utgjorde underlag för det årliga förfarandet för ansvarsfrihet för 2015.

I sitt beslut om att bevilja, uppskjuta eller vägra ansvarsfrihet tar parlamentet hänsyn till Europeiska revisionsrättens årsrapport. Revisionsrätten lämnade sin årsrapport om EU:s budget för 2015 i oktober. För nionde året i rad godkände revisionsrätten EU:s räkenskaper och bekräftade att det inte fanns några väsentliga fel varken på intäkts- eller utgiftssidan. Revisionsrätten uppskattade också att felprocenten överlag minskade för tredje året i rad (3,8 %).

Det bör också framhållas att det är medlemsländerna som ytterst ansvarar för att förvalta omkring 80 % av EU:s årliga budget, särskilt inom jordbruks- och sammanhållningspolitiken, även om kommissionen har en viktig kontrollfunktion.

Nationella parlament

I juli antog kommissionen två årsrapporter för 2015, en om subsidiaritet och proportionalitet och en om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten.

Subsidiaritetsfrågor under 2016

Genom mekanismen för subsidiaritetskontroll fick kommissionen under året in 68 motiverade yttran­den från de nationella parlamenten, där parlamenten hävdade att en rättsakt som kommissionen lagt fram stred mot subsidiaritetsprincipen. Sammanlagt 14 av de motiverade yttrandena rörde kommissionens förslag om en översyn av direktivet om utstationerade arbetstagare. Efter en noggrann analys drog kommissionen slutsatsen att förslaget överensstämmer med subsidiaritetsprincipen. Kommissionen beslutade att hålla fast vid det och förklarade i juli bakgrunden till sitt beslut.

Förbindelser med de nationella parlamenten

Under 2016 fortsatte kommissionen att stärka sina förbindelser med de nationella parlamenten. Antalet yttranden från nationella parlament ökade från 350 under 2015 till 613 under 2016, vilket är en ökning med 75 %. Under sina resor till de olika medlemsstaterna mötte kommissionärerna parlamentsledamöter från de olika EU-länderna vid interparlamentariska sammanträden och andra evenemang.

Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannen utreder klagomål om administrativa missförhållanden vid EU:s institutioner och organ. Under 2016 utreddes bland annat sammansättningen av kommissionens expertgrupper, regler för tobakslobbyisternas kontakter med kommissionen, kommissionens särskilda rådgivare, uppförandekodexen för kommissionsledamöter och insyn i trepartsmötena mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen under lagstiftningsförfarandet.

EU:s medborgarinitiativ

En miljon medborgare från minst en fjärdedel av EU-länderna kan med ett medborgarinitiativ kräva att kommissionen lägger fram ett lagförslag på de områden där kommissionen har befogenhet. Under 2016 tog kommissionen emot tre nya initiativ och meddelade i arbetsprogrammet för 2017 sin avsikt att lagstifta i frågor som togs upp av ett tidigare initiativ (Right2Water).

Medborgardialog

Kommissionen har fortsatt föra diskussioner med allmänheten genom medborgardialogerna. Kommissionens ordförande, vice ordförande och ledamöter deltog under året, tillsammans med en rad EU-parlamentariker och politiker i de olika EU-länderna, i dialogerna. De 73 dialogerna var utmärkta tillfällen att ansikte mot ansikte med beslutsfattarna diskutera vad som händer i EU, hur EU hanterar sina viktigaste utmaningar och hur EU:s åtgärder hjälper medborgarna. EU:s ledare och politiker i de olika EU-länderna kunde samtidigt lyssna på och lära av människor i hela EU i en lång rad frågor.

För att få fler upplysningar och publikationer om Europeiska unionen på svenska kan du vända dig till: