Kontroll av bruttonationalinkomsten för finansieringen av EU:s budget: riskerna i samband med uppgiftssammanställningen beaktas i allmänhet väl, men åtgärderna skulle kunna prioriteras bättre

Sammanfattning

I BNI-baserade egna medel är EU-budgetens viktigaste finansieringskälla och uppgick till totalt 116 miljarder euro 2021. Kommissionen beräknar dessa egna medel som en procentandel av medlemsstaternas årliga BNI, en makroekonomisk indikator som används för att mäta ett lands ekonomiska välstånd.

II Kommissionen använder BNI-prognoser för att beräkna medlemsstaternas bidrag och reviderar dem när mer exakta uppgifter blir tillgängliga. Varje justering av uppgifterna för en viss medlemsstat påverkar de andra medlemsstaternas bidrag. EU-lagstiftningen kräver därför att kommissionen kontrollerar de källor och metoder som medlemsstaterna använder för att sammanställa sina BNI-uppgifter. Kontrollerna, som utförs av Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat), ska säkerställa att medlemsstaterna betalar rättvisa och förutsägbara BNI-baserade bidrag till EU:s budget, och kontrollprocessen i sig ska vara kostnadseffektiv.

III Eurostat organiserar sina kontroller i fleråriga cykler, vilket gör att processerna per definition är långa. Vid kontrollerna görs en detaljerad analys av de BNI-uppgifter som medlemsstaterna rapporterar, för att säkerställa att de är jämförbara, tillförlitliga och fullständiga och i slutändan att de belopp som betalas till EU:s budget är riktiga. Ju längre processen är och ju fler problem som Eurostat identifierar, desto mindre förutsägbara blir medlemsstaternas bidrag. Det kan göra att medlemsstaterna får problem att betala eventuella tilläggsbelopp.

IV Vi granskade den senast avslutade BNI-kontrollcykeln (2016–2019) för att bedöma om kommissionen hade förvaltat den ändamålsenligt och effektivt. Vi analyserade om kommissionen på ett ändamålsenligt sätt hade identifierat och åtgärdat de största riskerna i fråga om BNI-uppgifternas jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet. Vi undersökte också om BNI-kontrollcykeln och tillhörande kommunikation följde en lämplig tidsplan och var effektiv. Vi genomförde revisionen vid denna tidpunkt för att kunna granska en slutförd cykel under vilken det skett ändringar av kommissionens kontrollmetod. Vi förväntar oss att vårt arbete kan hjälpa kommissionen att förbättra sin kontrollmetod inför nästa cykel som inleds 2025.

V Vi samlade in våra revisionsbevis genom skrivbordsgranskningar av relevant dokumentation, två enkäter samt intervjuer med kommissionen och medlemsstaternas nationella statistikbyråer. För att bedöma Eurostats effektivitet granskade vi kontrollhandlingarna för sex medlemsstater (Irland, Spanien, Frankrike, Malta, Nederländerna och Polen).

VI Vår slutsats var att Eurostat på det hela taget identifierade högriskproblem ändamålsenligt men inte alltid tog itu med dem i rätt tid.

VII Vi konstaterade att Eurostats riskbedömning i allmänhet var väl utformad och att den identifierade högriskproblem för alla medlemsstater. Men det finns utrymme för att i högre grad prioritera arbetet med de problem som har störst potentiell inverkan. På det hela taget gav Eurostat lämpligt stöd till de nationella statistikbyråerna i deras arbete med att ta itu med högriskproblem. Eurostat inledde flera initiativ för att ta itu med problemet med globaliseringen men reagerade inte i tid på det.

VIII Kontrollcykeln slutfördes i stort sett som planerat under 2019, och kommissionen informerade medlemsstaterna i tid om justeringar av deras bidrag till följd av BNI-kontrollerna. Många problem som skulle kunna påverka medlemsstaternas framtida bidrag var dock fortfarande olösta i slutet av cykeln. Vi konstaterade att Eurostat kontrollerade många problem som visade sig ha liten inverkan på BNI och att viss ineffektivitet förekom när det gäller de verktyg som Eurostat använde för att dokumentera sina kontroller.

IX Som ett resultat av vår revision lämnar vi rekommendationer som avser att hjälpa kommissionen att genom Eurostat

• i högre grad prioritera högriskproblem,
• se till att det stöd som ges till medlemsstaterna kommer i rätt tid och bättre motivera beslut om att begränsa tillämpningsperioden för reservationer,
• ytterligare förbättra kontrollcykelns effektivitet.

Inledning

EU:s budget och BNI-baserade egna medel

01 Egna medel baserade på bruttonationalinkomst (BNI) är den viktigaste finansieringskällan för EU:s budget. De beräknas på grundval av BNI, en makroekonomisk indikator som används för att mäta ett lands ekonomiska välstånd. Det är den källa som i slutändan balanserar EU:s finansiering (”utjämnande resurs”). Det innebär att den säkerställer att det finns tillräckliga inkomster för att täcka budgetutgifterna när alla andra intäktskällor har beaktats. Den beräknas som en procentandel av medlemsstaternas årliga BNI, kallad den enhetliga uttagssatsen. Som ett exempel var uttagssatsen 0,84 % för budgetåret 2021. För att säkerställa jämförbarhet mellan medlemsstaterna måste BNI-sammanställningen överensstämma med det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS 2010)¹.

02 Ursprungligen behövde BNI-baserade egna medel endast uppbäras om de övriga egna medlen inte helt täckte utgifterna. Under årens lopp har de dock blivit den största intäktskällan för EU:s budget (se figur 1). De BNI-baserade medel som medlemsstaterna har bidragit med för 2021 framgår av bilaga I.

03 De BNI-baserade egna medlen har tredubblats i absolut värde sedan slutet av 1990-talet, från cirka 40 miljarder euro till cirka 120 miljarder euro. BNI-medlens procentandel av EU:s totala intäkter har nästan fördubblats under den tiden, från 40 % till 71 % 2020. År 2021 stod de för 63 %, främst på grund av införandet av nya egna medel baserade på icke-materialutnyttjat plastförpackningsavfall (se figur 2). Ökningen över tid hänger framför allt samman med anslutningen av nya medlemsstater, den gradvisa ökningen av budgeten och det faktum att inkomsterna från andra egna medel inte har ökat i samma takt som utgifterna. De BNI-baserade egna medlens andel av EU:s totala intäkter kan inom en snar framtid komma minska, på grund av att nya egna medel införs, men de kommer ändå att förbli EU:s primära inkomstkälla.

04 Förvaltningen av dessa egna medel omfattar två huvudprocesser som båda är kopplade till användningen av statistik för att beräkna medlemsstaternas BNI-baserade bidrag. För det första den årliga budgetprocessen, som baseras på BNI-prognoser, och för det andra kontrollen av de faktiska BNI-uppgifter som medlemsstaterna rapporterar årligen (se bilaga II).

05 Kommissionens generaldirektorat för budget (GD Budget) ansvarar för den årliga budgetprocessen. Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat) ansvarar för att kontrollera BNI-uppgifterna på både årlig och flerårig basis. Enligt BNI-förordningen² ska Eurostat kontrollera uppgifternas jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet, med beaktande av principen om kostnadseffektivitet. Denna princip innebär att man för vissa transaktioner i BNI-sammanställningen ska göra en bedömning av deras potentiella storlek och betydelse. Syftet är att undvika att lägga alltför stora resurser på att beräkna oväsentliga poster³. Termen ”transaktioner” används ofta i nationalräkenskaperna (se ruta 1).

Beräkning och överföring av BNI-baserade egna medel till EU:s budget

06 I maj varje år beräknar GD Budget medlemsstaternas bidrag med hjälp av BNI-prognoser från kommissionens generaldirektorat för ekonomi och finans (GD Ekonomi och finans) och begär betalning i tolv månatliga delbetalningar. En ny beräkning av bidragen görs i februari året därpå med hjälp av uppdaterade uppgifter baserade på Eurostats kontroller. I mars det påföljande året samlar GD Budget in utestående belopp från de medlemsstater som har betalat för lite och fördelar dem mellan de medlemsstater som har betalat för mycket i proportion till deras uppdaterade andel av EU:s totala BNI⁴.

07 BNI-uppgifterna bygger på uppskattningar som förfinas under flera år innan de når den förväntade precisionsnivån. Enligt EU:s regler för beräkning av egna medel kan därför uppskattningarna för ett visst budgetår ”N” revideras fram till den 30 november år ”N + 4”. Revideringsperioden kan förlängas om kommissionen eller en medlemsstat anser att BNI-uppgifternas kvalitet behöver förbättras⁵. Detta uppnås genom att man uttrycker ”reservationer” avseende BNI-uppgifterna.

08 Eftersom de BNI-baserade egna medlen är en utjämnande resurs påverkar för lågt eller för högt uppskattade BNI-uppgifter för en viss medlemsstat inte det totala belopp som uppbärs som EU-inkomster. De leder dock till minskade eller ökade bidrag från de andra medlemsstaterna tills problemet upptäcks och korrigeras. Ju längre BNI-uppgifterna är öppna för revidering, och ju fler reservationer som görs, desto mindre förutsägbara blir medlemsstaternas bidrag.

09 Att tillhandahålla stora belopp med kort varsel för de BNI-baserade egna medlen har tidigare visat sig skapa problem för medlemsstaterna. Till exempel under 2014 ledde revideringar av BNI-uppgifter till en aldrig tidigare skådad nivå av justeringar av medlemsstaternas bidrag, på upp till nära 10 miljarder euro, med större inverkan för vissa medlemsstater än för andra. Förenade kungariket behövde betala 2,1 miljarder euro till EU:s budget utöver sitt vanliga bidrag (21 % av det totala budgeterade nationella bidraget för det året).

Kontroll av medlemsstaternas BNI-uppgifter

10 Medlemsstaternas nationella statistikbyråer ansvarar för att sammanställa BNI-uppgifterna⁶. De förser Eurostat med en ”BNI-förteckning” med uppgifter om de källor och metoder som använts för att ta fram BNI och dess komponenter (se ruta 2) i enlighet med ENS 2010.

11 Vid Eurostats kontroll granskas de BNI-uppgifter som används för beräkning av egna medel. Kontrollen omfattar följande två huvudsakliga delprocesser:

• En årlig kontroll av de BNI-uppgifter och de ändringar av källor och metoder som medlemsstaterna rapporterar via BNI-enkäten och kvalitetsrapporter.
• En flerårig kontroll (”kontrollcykel”) av de statistiska källor och metoder som används för att beräkna BNI och som beskrivs i medlemsstaternas BNI-förteckningar.

12 Eurostat bistås i sina kontroller av BNI-expertgruppen. Det är en grupp av företrädare för alla medlemsstater med en företrädare för kommissionen som ordförande. Expertgruppen ger kommissionen råd och uttrycker sin ståndpunkt om BNI-beräkningarnas jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet. Den behandlar också frågor som rör genomförandet av BNI-förordningen och avger årliga yttranden om hur lämpliga medlemsstaternas BNI-uppgifter är som beräkningsgrund för egna medel. Fram till 2019 bedrevs BNI-expertgruppens verksamhet av BNI-kommittén.

Årlig kontroll

13 Varje år kontrollerar Eurostat de nationalräkenskapsuppgifter som medlemsstaterna rapporterar via BNI-enkäten, som utgörs av tabeller med BNI-uppgifter för flera år. Kontrollerna omfattar bland annat formell och numerisk korrekthet och uppgifternas samstämmighet över tid och med offentliggjorda siffror. Eurostat kontrollerar också ändringar av de källor och metoder som används för att sammanställa BNI som beskrivs i kvalitetsrapporterna. Den årliga kontrollen ligger till grund för BNI-expertgruppens formella yttrande om användningen av uppgifter för att beräkna egna medel.

Flerårig kontroll

14 Eurostats fleråriga kontroll är inriktad på BNI-förteckningarna, som är omfattande dokument som beskriver de statistiska källor och metoder som har använts för att sammanställa BNI-uppgifterna under ett antal år. Detta arbete omfattar en detaljerad och standardiserad analys av förfarandena för sammanställning av BNI för att säkerställa uppgifternas jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet. För detta ändamål genomför Eurostat kontrollcykler som löper över flera år (vanligtvis fyra eller fem år). Resultaten från den fleråriga kontrollen ligger till grund för expertgruppens årliga yttrande om BNI-uppgifternas kvalitet.

15 Eurostats senaste avslutade fleråriga kontrollcykel inleddes 2016 och avsåg 2016–2019. Arbetet avslutades före utgången av 2019 för alla medlemsstater utom Frankrike, vars kontroller slutfördes 2021 på grund av att BNI-förteckningen lämnades in sent⁷. GD Budget avslutade formellt kontrollcykeln i april 2020. De kontroller som genomfördes under cykeln 2016–2019 omfattade de källor och metoder som medlemsstaterna använt för att sammanställa sina BNI-uppgifter från 2010 och framåt.

16 Om reservationer har uttryckts förblir BNI-uppgifterna öppna för revidering (se punkt 07) till dess att de problem som konstaterats genom Eurostats kontroller har lösts. Detta kan ta flera år och i många fall pågå även efter det att kontrollcykeln formellt har avslutats, vilket påverkar förutsägbarheten i medlemsstaternas bidrag. Detta understryker vikten av att rikta in kontrollerna på de viktigaste problemen och att avsluta kontrollcykeln så snabbt som möjligt.

17 Under 2013 offentliggjorde vi en särskild rapport⁸ om vår effektivitetsrevision av den föregående kontrollcykeln 2007–2012. I rapporten drogs slutsatsen att den fleråriga kontrollcykeln endast var delvis ändamålsenlig eftersom Eurostat inte planerade och prioriterade sitt arbete på ett lämpligt sätt och inte tillämpade en enhetlig strategi för alla medlemsstater. I enlighet med våra rekommendationer och för att tillämpa principen om kostnadseffektivitet införde Eurostat två viktiga förändringar i sin kontrollmetod för cykeln 2016–2019:

• En riskbedömning för att prioritera kontrollerna.
• En väsentlighetströskel för att rikta kontrollerna och göra reservationer endast när det gäller problem med betydande inverkan.

18 Kontrollcykeln 2016–2019 inleddes med inlämningen av BNI-förteckningar i slutet av mars 2016. Den kännetecknades av införandet av en ny redovisningsram (ENS 2010) som innehöll flera ändringar jämfört med den tidigare (ENS 95⁹), vilket krävde ytterligare ansträngningar från Eurostats sida för att granska genomförandet i medlemsstaterna.

19 De följande stegen i kontrollcykeln omfattade riskbedömning och kontroller genom skrivbordsgranskningar med hjälp av ett frågeformulär för bedömning av BNI-förteckningar (GIAQ) samt informationsbesök i medlemsstaterna. Kontrollerna resulterade i att åtgärdspunkter och reservationer uttrycktes, vilket påverkar BNI-uppgifterna. Figur 3 visar en översikt över de viktigaste inslagen i kontrollcykeln 2016–2019, medan den vägledande tidsplanen framgår av bilaga III.

20 Eurostats riskbedömning gav i huvudsak tre typer av output:

• En förteckning över övergripande problem med hög risk (se bilaga IV) som bör kontrolleras i alla medlemsstater genom ”länderjämförelser”, däribland problem som rör globalisering (se ruta 3), export och import samt finansiella tjänster.
• En riskvärdering för varje medlemsstat för att fastställa kontrollernas prioriteringsordning och omfattning.
• En pool av specifika områden av BNI-sammanställningen som är förknippade med hög risk, från vilken man kan välja ut områden för direkt kontroll i varje medlemsstat i syfte att följa verifieringskedjan från en utvald BNI-komponent till källuppgifterna och se över beräkningen av de viktigaste underliggande siffrorna.

21 Som ett resultat av sitt kontrollarbete uttrycker kommissionen åtgärdspunkter (fastställda av Eurostat) och reservationer (fastställda av GD Budget på grundval av ett tekniskt förslag från Eurostat). Åtgärdspunkter som riktar sig till nationella statistikbyråer rör problem som eventuellt kräver metodändringar eller korrigering av fel i sammanställningen (åtgärdspunkter ”A”) eller förtydligande, korrigering eller komplettering av informationen i BNI-förteckningen (åtgärdspunkter ”B”).

22 Eurostat omvandlar åtgärdspunkter ”A” till reservationer när de anser att de kan ha en väsentlig inverkan (över 0,1 % av BNI) och inte har åtgärdats av medlemsstaterna före tidsfristens utgång. Detta sker vanligtvis i slutet av kontrollcykeln.

23 Reservationer ger medlemsstaterna möjlighet att revidera sina BNI-uppgifter efter att den fyraåriga granskningsperioden har löpt ut (se punkt 07). Det finns två huvudtyper av reservationer:

• Allmänna reservationer, som omfattar sammanställningen av alla BNI-komponenter för en medlemsstat.
• Specifika reservationer, som rör en aspekt av BNI-beräkningen (transaktionsspecifika reservationer) eller problem som kräver en jämförande analys av de lösningar som medlemsstaterna har valt (övergripande reservationer). Kommissionen använder också processpecifika reservationer för att hålla BNI-uppgifterna öppna för revidering efter att den fyraåriga granskningsperioden har löpt ut och fram till dess att de fleråriga kontrollerna har slutförts.

24 Både åtgärdspunkter och reservationer kan leda till revideringar av medlemsstaternas BNI-uppgifter. Revideringar görs för att öka uppgifternas riktighet när datakällor ger ny information och/eller för att införa metodförbättringar¹⁰. Varje år gör länderna större revideringar av sina nationalräkenskaper, så kallade riktmärkesrevideringar, för att införliva nya datakällor och större förändringar i de statistiska metoderna¹¹.

25 Riktmärkesrevideringar påverkar de uppgifter som rapporterats för BNI, BNP (bruttonationalprodukt) och flera andra makroekonomiska indikatorer under många år. En harmoniserad europeisk revideringspolitik infördes 2012 för att säkerställa samordnade och enhetliga revideringar inom olika statistikområden, länder och EU. Detta inbegriper rekommendationen att genomföra samordnade riktmärkesrevideringar vart femte år, med början 2014. Nästa samordnade riktmärkesrevidering bör äga rum 2024.

26 Eurostats kontroller påverkar tidpunkten för riktmärkesrevideringarna, som i sin tur påverkar inledandet av nästa kontrollcykel, eftersom den baseras på de uppdaterade BNI-förteckningarna efter revideringarna. Medlemsstaterna behöver vanligtvis relevant information om de åtgärdspunkter som uttryckts av Eurostat minst ett år innan riktmärkesrevideringar görs, så att de kan beakta dem vid sammanställningen av nationalräkenskaperna. Att åtgärdspunkter uttrycks i tid är avhängigt att medlemsstaterna lämnar in BNI-förteckningar i tid och att kontrollcykeln är effektiv.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

27 Denna effektivitetsrevision omfattar kontrollcykeln 2016–2019 avseende BNI-uppgifter för beräkning av egna medel. Vi valde detta ämne eftersom de BNI-baserade egna medlen är EU:s största intäktskälla, och det är viktigt att se till att medlemsstaternas bidrag till dessa medel är rättvisa och förutsägbara och följer principen om kostnadseffektivitet.

28 Vi genomförde revisionen vid denna tidpunkt för att kunna granska en slutförd cykel som omfattade de två större förändringarna av kommissionens kontrollmetod (riskbedömning och väsentlighetströskel). Vi förväntar oss att vårt arbete kan hjälpa kommissionen att förbättra sin kontrollmetod inför nästa cykel som inleds 2025.

29 Vår övergripande revisionsfråga var om kommissionen hade förvaltat kontrollcykeln 2016–2019 på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. I den första delen av denna rapport granskar vi ändamålsenligheten i kommissionens riskbedömning och dess åtgärder för att minska de största riskerna när det gäller BNI-uppgifternas jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet. I den andra delen bedömer vi om kontrollcykeln och kommunikationen av dess resultat gjordes i rätt tid och effektivt.

30 Revisionen omfattade kommissionens förvaltnings- och kontrollsystem för att kontrollera och bedöma de BNI-uppgifter som medlemsstaterna lämnar in för beräkningen av egna medel. Vi undersökte särskilt om den kontrollmodell som Eurostat fastställt för kontrollcykeln 2016–2019 var lämplig. Vi genomförde revisionen på kommissionsnivå med fokus på Eurostats verksamhet avseende kontrollcykeln 2016–2019 fram till januari 2022.

31 Vi samlade in revisionsbevis genom skrivbordsgranskningar av relevant dokumentation (förfaranden, vägledning, kontrollhandlingar osv.). Vi granskade Eurostats kontrollhandlingar för ett urval om sex medlemsstater (Irland, Spanien, Frankrike, Malta, Nederländerna och Polen). Vi valde dessa länder för att täcka in skillnader i fråga om: storlek på de BNI-baserade bidragen, antal reservationer och åtgärdspunkter, riskkategorier som identifierats av Eurostat (låg, medelhög och hög), handläggare vid Eurostat som ansvarar för kontrollerna samt geografisk spridning.

32 Vi intervjuade också företrädare för GD Budget och den enhet vid Eurostat som ansvarar för kontrollerna, andra enheter som deltar i relaterad verksamhet avseende nationalräkenskaper samt statistikexperter från de sex utvalda medlemsstaternas nationella statistikbyråer.

33 Vi kompletterade ovanstående beviskällor med en enkät riktad till de 28 nationella statistikbyråerna (26 svarande, 93 % svarsfrekvens) och till de 28 nationella myndigheter som ansvarar för att ställa egna medel till EU-budgetens förfogande i alla medlemsstater (10 svarande, 36 % svarsfrekvens). Syftet med enkäterna var att inhämta synpunkter på hur kommissionen förvaltar kontrollcykeln och processen för att meddela budgetjusteringar efter revideringar av BNI-uppgifter.

34 Vi bedömde inte direkt kvaliteten på de källor och metoder som används för att sammanställa BNI. Vi samrådde dock med två oberoende experter angående specifika frågor, såsom åtgärdspunkters potentiella inverkan på BNI, och granskade flera publikationer på teman som rörde nationalräkenskaperna (särskilt globaliseringen och användningen av en väsentlighetströskel för kontroll av kvaliteten på statistiska uppgifter).

35 I de fall det inte uttryckligen anges att vi avser de sex utvalda medlemsstaterna gäller iakttagelserna alla medlemsstater som omfattades av kontrollcykeln 2016–2019.

Iakttagelser

Kommissionen identifierade högriskproblem för sammanställningen av BNI-uppgifter på ett ändamålsenligt sätt, men kontrollinsatserna skulle kunna prioriteras bättre

Eurostats riskbedömningsprocess identifierade högriskproblem ändamålsenligt

36 För att vara ändamålsenliga bör Eurostats kontroller (och därmed även de nationella statistikbyråernas åtgärder för att förbättra BNI-uppgifterna) inriktas på de problem som mest sannolikt har betydande inverkan (”högriskproblem”). På så sätt kan man prioritera att åtgärda dessa problem. I vår rapport från 2013 rekommenderade vi därför Eurostat att införa en riskbedömningsmodell för att kunna prioritera de problem som bör kontrolleras¹².

37 Vi granskade Eurostats riskbedömningsmodell och hur den hade tillämpats inom ramen för kontrollcykeln 2016–2019 för att identifiera övergripande problem, medlemsstater och BNI-komponenter som var förknippade med hög risk.

38 Vi konstaterade att Eurostat hade utformat och genomfört ett strukturerat och formaliserat riskbedömningsförfarande för kontrollcykeln 2016–2019 med användning av relevanta riskbedömningskriterier. Kriterierna avsåg specifika risker i samband med medlemsstaternas sammanställning av sina nationalräkenskaper och de berörda BNI-komponenternas relativa storlek, i linje med vår rekommendation. De kriterier som användes för att identifiera övergripande problem och välja ut områden för direkta kontroller tog hänsyn till både sannolikheten för och den potentiella inverkan av riskerna.

39 I enlighet med sin planering inledde Eurostat kontrollcykeln 2016 med att identifiera 18 övergripande problem med hög risk (se bilaga IV). Den delade också in medlemsstaterna i tre riskkategorier (sju med hög risk, nio med medelhög risk och tolv med låg risk) som avgjorde det minsta antalet direkta kontroller i varje medlemsstat. Eurostat genomförde och uppdaterade också riskbedömningen, vilket ledde till att områden valdes ut för direkt kontroll.

40 För att testa fullständigheten i Eurostats förteckning över övergripande problem med hög risk jämförde vi de BNI-uppgifter för åren 2010–2019 som offentliggjorts på nationell nivå med de BNI-uppgifter som användes för beräkningen av egna medel. Vi valde dessa år eftersom det var den period som kontrollcykeln 2016–2019 omfattade. Denna jämförelse gjorde att vi kunde avgöra om medlemsstaterna hade upptäckt betydande problem (som krävde en revidering av deras BNI-uppgifter) som inte hade identifierats genom Eurostats riskbedömning. Vi hittade inga sådana fall.

41 Eurostat presenterade sin riskbedömningsmodell för BNI-kommittén tillsammans med förteckningen över de övergripande problem som identifierats och medlemsstaternas riskklassificering. BNI-kommittén godkände tillämpningen av denna modell och dess resultat. Efter att kontrollcykeln hade slutförts ansåg nästan alla (96 %) av de nationella statistikbyråer som besvarade vår enkät att Eurostat hade identifierat de flesta eller alla övergripande problem med hög risk.

42 De omständigheter som beskrivs ovan (punkterna 40 och 41) visar att Eurostat tog hänsyn till alla relevanta högriskproblem i sin bedömning. Riskområden identifierades på ett lämpligt sätt, vilket gav en god grund för planeringen och prioriteringen av Eurostats kontroller och för en ändamålsenlig minskning av riskerna.

Eurostat utnyttjade inte fullt ut resultaten av riskbedömningen för att prioritera kontroller av de problem som var förknippade med högst risk

43 Vi undersökte om Eurostat hade utfört sina kontroller i linje med resultaten av sin riskbedömning och om Eurostat hade prioriterat problem med högre risk såsom planerat. Vi förväntade oss att Eurostat skulle ha utfört kontroller av problem (eller medlemsstater) med högre risk före kontroller av problem (eller medlemsstater) med lägre risk. Vi förväntade oss också att man under cykeln skulle ha ägnat mer arbete åt högriskproblem än åt problem med medelhög eller låg risk. Ett sådant tillvägagångssätt skulle ge medlemsstaterna mer tid att åtgärda mer riskfyllda problem innan kontrollcykeln avslutades. Detta skulle kunna minska antalet reservationer angående dessa problem och göra medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten mer förutsägbara.

Prioritering av övergripande problem

44 År 2017 använde Eurostat information som samlades in genom inledande kontroller för att göra en ny bedömning av risknivån och uppskatta den potentiella inverkan av de 18 övergripande problem som identifierats 2016 (se punkt 39). Efter denna analys tog Eurostat bort två problem från förteckningen och minskade det planerade arbetet med tre problem som ansågs ha en lägre risknivå. Eurostat bekräftade den tidigare höga prioritetsnivån för de återstående 13 problemen, varav fyra ansågs ha ”mycket stor” och nio ”stor” potentiell inverkan.

45 Eurostat utförde länderjämförelser för de övergripande högriskproblemen som planerat, genom att analysera BNI-förteckningar och i vissa fall skicka frågeformulär till de nationella statistikbyråerna. När det gäller de tre lägre prioriterade problemen begränsade Eurostat sina kontroller till en analys av uppgifter från BNI-förteckningarna och utarbetade färre lägesrapporter än för övriga problem. Det fanns ingen särskild prioriteringsordning bland de återstående 13 övergripande problemen, trots att Eurostat ansåg att fyra var förknippade med högre risk än de övriga.

46 Vi analyserade inverkan av de åtgärdspunkter ”A” som Eurostat uttryckt angående övergripande problem som berörde de sex medlemsstaterna i urvalet för denna revision, för att kontrollera om Eurostats förväntningar om deras potentiella inverkan hade förverkligats i dessa medlemsstater. Vi tog också hänsyn till åtgärdspunkter som hade omvandlats till reservationer i de fall där det fanns tillgänglig information om deras inverkan. De åtgärdspunkter vi analyserade utgjorde en fjärdedel av det totala antalet åtgärdspunkter ”A” som uttryckts angående övergripande problem, vilket ger en fingervisning om betydelsen av dessa problem.

47 Vi konstaterade att Eurostat hade uttryckt åtgärdspunkter ”A” i fråga om 14 av de 18 övergripande problemen. Vår analys visade att den stora eller mycket stora potentiella inverkan som Eurostat förväntat sig endast förverkligades för ett övergripande problem (boendetjänster) som hade en genomsnittlig inverkan på 0,39 % av BNI i de sex medlemsstaterna. Åtgärdspunkterna för de återstående 13 problem som identifierats som ”högriskproblem” hade en relativt liten inverkan (i genomsnitt 0,08 % av BNI). Dessutom konstaterade 27 % av de nationella statistikbyråer som svarade på vår enkät att vissa övergripande problem inte var relevanta för alla medlemsstater eller endast hade en mindre inverkan på deras BNI-uppgifter. Vissa av dessa problem var föremål för specifika eller övergripande reservationer och kan därmed fortfarande få betydande inverkan vid slutförandet av det pågående arbetet.

48 Det är svårt att uppskatta den potentiella inverkan av ett specifikt problem innan kontrollarbetet inleds, men Eurostats förutsättningar att bedöma inverkan förbättras under cykeln allteftersom mer information blir tillgänglig från analysen av BNI-förteckningarna. Denna information ledde dock inte till att arbetet prioriterades ytterligare.

Prioritering på grundval av medlemsstaternas risknivå

49 Såsom anges i punkt 20 planerade Eurostat att prioritera sina kontroller på grundval av medlemsstaternas risknivå. De planerade att uppnå detta inom ramen för den portfölj med medlemsstater som tilldelats varje handläggare. Vi förväntade oss därför att Eurostat skulle inrikta sina kontroller på medlemsstater med hög och medelhög risk i den första delen av kontrollcykeln och vänta med kontrollerna av medlemsstater med låg risk till den senare delen av cykeln (se bilaga III).

50 Vi analyserade i vilken ordning handläggarna hade uttryckt åtgärdspunkter till följd av sina kontroller för att avgöra om de hade prioriterat medlemsstater med högre risk. Ett centralt moment i kontrollcykeln är när åtgärdspunkter uttrycks, eftersom det är då Eurostat informerar om vilka problem som har identifierats och medlemsstaterna kan börja åtgärda dem. Vi uteslöt åtgärdspunkter avseende övergripande problem, eftersom vissa av dem kunde ha uttryckts senare i kontrollcykeln på grund av behovet att jämföra olika metoder som medlemsstaterna tillämpade.

51 Vi konstaterade att handläggarna hade kontrollerat tre av de sju medlemsstaterna med hög risk tidigt i kontrollcykeln innan de kontrollerade andra medlemsstater med lägre risk som ingick i deras portföljer. Vad gäller de övriga fyra konstaterade vi följande:

• För två medlemsstater med hög risk hade handläggarna börjat uttrycka åtgärdspunkter först efter att de gjort det för andra medlemsstater (en med låg risk och en med hög risk).
• För en medlemsstat med hög risk hade handläggaren samtidigt utfört kontroller avseende en medlemsstat med låg risk, vilket minskade den tid som ägnades åt högrisklandet.
• För den återstående medlemsstaten med hög risk hade åtgärdspunkter börjat uttryckas relativt sent i kontrollcykeln (juni 2017) trots att handläggaren inte hade några andra medlemsstater i sin portfölj.

52 I allmänhet hade handläggarna prioriterat kontroller av medlemsstater med medelhög risk framför kontroller av lågriskländer. Vi identifierade dock ett fall där en handläggare som skulle kontrollera tre medlemsstater (en med låg risk och två med medelhög risk) prioriterade kontrollerna av medlemsstaten med låg risk.

53 Vi konstaterade att omkring en fjärdedel av de transaktionsspecifika reservationer som Eurostat hade uttryckt i slutet av kontrollcykeln gällde de fyra medlemsstater med hög risk som inte hade prioriterats på ändamålsenligt sätt (se punkt 51). Vissa metodproblem kan till sin natur vara komplexa och kräva reservationer även om de prioriteras, men om de hade identifierats i ett tidigare skede hade medlemsstaterna med hög risk fått bättre möjligheter att ta itu med problemen innan cykeln avslutades.

Prioritering genom direkta kontroller

54 Såsom anges i punkt 20 planerade Eurostat att välja ut områden för direkt kontroll från en pool av specifika områden av BNI-sammanställningen som genom tillämpning av dess riskbedömningsmodell identifierats som förknippade med hög risk. Eurostat förbehöll sig rätten att ändra sammansättningen av den pool som riskbedömningsmodellen resulterade i baserat på en kvalitativ övervägning. Enligt riskbedömningsförfarandet fastställs det minsta antalet direkta kontroller som följer:

• Medlemsstater med låg risk: en.
• Medlemsstater med medelhög risk: tre.
• Medlemsstater med hög risk: fyra.

55 Vi kontrollerade om Eurostat hade tillämpat riskbedömningsmodellen för att fastställa poolen av områden för direkt kontroll, valt ut områden från poolen (eller lämnat en motivering om så inte var fallet) och genomfört åtminstone det minsta antal direkta kontroller som krävdes för varje riskkategori.

56 Vi konstaterade att Eurostat hade tillämpat riskbedömningsmodellen för att fastställa poolen av områden för direkt kontroll, som planerat. Men för åtta av de 28 medlemsstaterna hade Eurostats handläggare beslutat att genomföra direkta kontroller av områden som inte hade valts ut enligt riskbedömningshandlingarna för att uppnå det minsta antalet kontroller. Enligt förfarandet får visserligen kvalitativa överväganden göras, men motiveringen till detta beslut dokumenterades inte. Det gör att Eurostat inte har överblick över handläggarnas skäl till att ändra resultaten av riskbedömningen och inte kan analysera potentiella förbättringar av modellen genom att göra några av dessa skäl till riskkriterier.

57 Eurostat har genomfört åtminstone det minsta antal direkta kontroller som krävs enligt risknivån för varje medlemsstat. Det visar att Eurostat täckte in riskområdena väl och ägnade mer tid och resurser åt direkta kontroller i medlemsstater med högre risk, som planerat. För elva av de 28 medlemsstaterna genomförde Eurostat fler direkta kontroller än det minsta antal som krävdes genom att välja ut ett till fyra ytterligare kontrollområden.

Prioritering av åtgärdspunkter

58 Eurostat fastställde inte och gav ingen indikation om i vilken grad de nationella statistikbyråerna skulle prioritera mer riskfyllda åtgärdspunkter som skulle kunna ha större inverkan, till exempel genom att uppmana byråerna att börja arbeta med dessa punkter först eller genom att tidigarelägga tidsfrister. Det var upp till varje nationell statistikbyrå att besluta i vilken ordning åtgärdspunkterna skulle behandlas, på grundval av tidsfrister som man kom överens om med Eurostat.

59 Utan anvisningar från Eurostat om prioriterade problem kan de nationella statistikbyråerna besluta att lägga sina resurser på åtgärdspunkter som är lättare att åtgärda och vänta med dem som är mer komplexa och kräver mer omfattande metodologiska förändringar. Enligt Eurostat är det rimligt att anta att de åtgärdspunkter som omvandlas till reservationer rör mer komplexa och/eller större problem än de punkter som skulle kunna åtgärdas snabbare och avslutas, och att de därför kommer att leda till större revideringar.

Eurostat gav lämpligt stöd till medlemsstaterna för att ta itu med högriskproblem men reagerade inte i tid på problemet med globaliseringen

Stöd och vägledning till de nationella statistikbyråerna

60 För att göra det möjligt för medlemsstaterna att ta itu med högriskproblem i rätt tid bör Eurostat ge de nationella statistikbyråerna lämpligt stöd och vägledning.

61 Vi konstaterade att Eurostat på det hela taget hade gett ändamålsenligt stöd till de nationella statistikbyråerna i deras arbete med att åtgärda de övergripande problemen. Man gjorde detta främst genom att inrätta arbetsgrupper för att klargöra metodaspekter inom BNI-expertgruppen, samordna arbetet med att utarbeta riktlinjer med andra enheter inom Eurostat och med internationella organisationer, anordna en workshop och inleda ett pilotprojekt för att analysera multinationella företags verksamhet. Eurostat utarbetade läges- och slutrapporter med information om det arbete som utförts för att åtgärda dessa problem och de lösningar som valts av olika nationella statistikbyråer.

62 De nationella statistikbyråer som svarade på vår enkät uppskattade Eurostats stöd, vägledning och information under kontrollcykeln. Alla nationella statistikbyråer angav att samarbetet med Eurostat varit antingen bra eller utmärkt, och 88 % av de nationella statistikbyråerna höll med om att Eurostat i de flesta fall hade gett adekvat vägledning i rätt tid. Dessutom var alla nationella statistikbyråer överens om att Eurostat hade lämnat tillräcklig information om omfattningen av och framstegen med sina kontroller.

63 Två nationella statistikbyråer betonade att Eurostat hade gett vägledning om dagtraktamenten först efter att ha uttryckt en reservation, i stället för innan, vilket också var fallet med vinster från handel med finansiella tillgångar. De nationella statistikbyråerna föreslog också att Eurostat skulle ge tydligare och/eller mer praktisk vägledning, anordna fler bilaterala möten mellan handläggare och nationella statistikbyråer och ge mer tekniskt stöd.

Eurostats svar på globaliseringens utmaningar

64 Globalisering innebär att företag organiserar sin verksamhet på internationell basis och omlokaliserar sin verksamhet eller sina tillgångar för att dra nytta av förmånliga skattesystem. Det är svårt för Eurostat och de nationella statistikbyråerna att beakta denna verksamhet på korrekt sätt i BNI-beräkningarna, eftersom varje nationell statistikbyrå endast kan se den ekonomiska verksamheten i organisationer som är verksamma inom deras jurisdiktion.

65 Vi kontrollerade om Eurostat hade reagerat i tid på detta problem och om dess tillvägagångssätt (att ge vägledning och stöd till de nationella statistikbyråerna, och i sista hand uttrycka en reservation) hade varit ändamålsenligt när det gäller att uppnå rimlig säkerhet om nationalräkenskapssystemens lämplighet när det gäller att mäta globaliseringens inverkan på BNI.

66 Vi konstaterade att problemen med mätningen av multinationella företags verksamhet i nationalräkenskaperna fanns redan innan BNI-kontrollcykeln 2016–2019 inleddes och kunde ha behandlats av Eurostat tidigare. Det fanns flera indikationer redan 2011 på att globaliseringen med tillhörande förändringar av redovisningsramarna skulle ha betydande inverkan på nationalräkenskaperna och kräva en mer djupgående analys för att identifiera praktiska lösningar, såsom en samordnad profilering av multinationella företag på EU-nivå (se ruta 4).

67 Även om Eurostat identifierade risken med globaliseringen, och redan hade gett stöd till medlemsstaterna angående vissa globaliseringsaspekter, hade Eurostat inget system för att hjälpa medlemsstaterna att upptäcka omlokalisering av multinationella företags verksamhet och säkerställa ett ändamålsenligt samarbete mellan medlemsstaterna för att underlätta profilering av multinationella företag förrän 2016.

68 I juli 2016 rapporterade Irland en ökning med 24 % (39 miljarder euro) av BNI-uppgifterna för 2015 jämfört med 2014, på grund av att några stora multinationella företag hade flyttat sina tillgångar. Eurostat granskade den metod som låg till grund för de BNI-uppgifter som Irland rapporterat, och BNI-kommittén validerade dessa uppgifter.

69 Efter det att problemet hade identifierats i Irland började Eurostat ta itu med problemet med multinationella företags verksamhet mer praktiskt. Eurostat inrättade nya arbetsgrupper på området och inledde informationsinsamlingar och ett pilotprojekt (se punkt 60) som skulle hjälpa till att fastställa tillförlitligheten i redovisningen av globaliseringsaspekter i BNI-uppgifterna och de inneboende problemen. Eurostat föreslog också att ett system för tidig varning skulle införas för att upptäcka omstruktureringar av multinationella företag. Om kommissionen hade inlett dessa initiativ tidigare skulle de nationella statistikbyråerna ha kunnat samla in relevant information från multinationella företag i ett tidigt skede.

70 I slutet av kontrollcykeln drog Eurostat slutsatsen att alla medlemsstater behövde arbeta vidare med globaliseringsrelaterade problem. Kommissionen uttryckte en övergripande reservation för detta ändamål, med en tidsfrist i september 2022. Detta är den viktigaste av de fem övergripande reservationer som gjordes i slutet av kontrollcykeln 2016–2019 (se bilaga V) på grund av dess komplexitet och breda räckvidd. Medan de övriga fyra övergripande reservationerna avser BNI-uppgifterna från och med 2010 beslutade kommissionen att begränsa omfattningen av den övergripande reservationen om globaliseringen till att gälla för åren från 2018 och framåt.

71 Genom att den här reservationens tillämpningsperiod begränsas minskar jämförbarheten, tillförlitligheten och fullständigheten i medlemsstaternas BNI-rapportering från 2010 till 2017¹³. Vissa medlemsstater kanske inte har tagit hänsyn till detta fenomen på lämpligt sätt i sina nationalräkenskaper före 2018, medan andra (såsom Irland) har rapporterat tillförlitliga uppgifter för den perioden.

72 Kommissionen (Eurostat och GD Budget) motiverade begränsningen av tidsperioden genom att hänvisa till praktiska svårigheter att få in den information som krävs från multinationella företag för tidigare år. Den ansåg att den osäkerhet i budgeten som skulle skapas av en långdragen oavslutad BNI-reservation inte stod i proportion till den potentiella inverkan på BNI¹⁴. Även om det är motiverat att tillämpa principen om kostnadseffektivitet när man beslutar om omfattningen av en reservation, bör detta baseras på lämplig information om det aktuella problemets potentiella inverkan. Kommissionen uppgav att den i sitt beslut tog hänsyn till slutsatserna från Eurostats pilotprojekt för multinationella företag där man inte konstaterade några större snedvridningar av BNI. Pilotprojektet omfattade dock bara ett litet urval av multinationella företag och löpte bara över ett år (2016). Det ger inte tillräckliga bevis för åren före 2018.

73 Det finns flera indikationer på att globaliseringen hade en betydande inverkan på nationalräkenskaperna före 2018, vilket kan ha orsakat förändringar i BNI. Till exempel rapporterade tre medlemsstater 2017 till Eurostat att de sedan 2010 hade observerat vissa fall av omlokalisering av företag med betydande tillgångar (mer än 100 miljoner euro) till eller från deras land. En medlemsstat lämnade i september 2021 information om betydande revideringar av sina BNI-uppgifter med koppling till tre BNI-reservationer, däribland reservationen om globalisering (som delvis hade genomförts vid den tidpunkten). Den kombinerade inverkan av dessa tre reservationer varierade mellan −2,0 % (2010) och 16,3 % (2012) av BNI mellan 2010 och 2019.

74 I årsrapporten för 2020 lämnade vi rekommendationen att om reservationen om globalisering skulle hävas och inverkan av det skulle skilja sig kraftigt åt mellan medlemsstaterna borde kommissionen på nytt bedöma kvaliteten på BNI-uppgifterna från föregående år för att informera budgetmyndigheten om den reviderade statistikens eventuella konsekvenser för budgetintäkterna sedan 2010. Kommissionen godtog inte denna rekommendation eftersom den ansåg att den tidsperiod som reservationen avsåg, det vill säga åren 2018 och framåt, var lämplig.

75 Nästan hälften av de nationella statistikbyråer som svarade på vår enkät ansåg att omfattningen av den övergripande reservationen om globaliseringen inte säkerställde jämförbarhet, tillförlitlighet och fullständighet i medlemsstaternas BNI-uppgifter. Vissa av de angivna skälen till detta gällde problemets komplexitet och specifika karaktär (mer relevant för länder med konkurrenskraftiga skattesystem), det låga antalet multinationella företag som omfattades och det faktum att reservationen inte omfattar åren före 2018, vilket skulle kunna minska jämförbarheten mellan medlemsstaternas BNI-uppskattningar.

BNI-kontrollcykeln slutfördes som planerat, men vissa brister påverkade effektiviteten

I allmänhet slutförde kommissionen sina kontroller som planerat och meddelade resultaten i tid

76 Förutsägbarheten för de BNI-baserade bidragen är beroende av huruvida kontrollcykeln genomförs vid lämplig tidpunkt och hur snabbt kommissionen informerar medlemsstaterna om resultaten (justeringar av inbetalda bidrag) i förhållande till betalningsfristen för bidragen. Vi kontrollerade om Eurostat hade slutfört BNI-kontrollcykeln som planerat (2019) och om GD Budget hade informerat medlemsstaterna om justeringarna av deras BNI-baserade bidrag i tid för att möjliggöra en ändamålsenlig budgetplanering.

77 Trots det stora antalet metodproblem efter införandet av en ny redovisningsram (ENS 2010) slutförde Eurostat de planerade kontrollerna i cykeln 2016–2019 i tid, utom när det gäller Frankrike. Det berodde på att Frankrikes BNI-förteckning lämnades in sent (se punkt 15). Det finns dock fortfarande olösta problem i form av reservationer som innebär att kontrollerna utvidgas till efter det officiella slutförandet av kontrollcykeln (se punkterna 07 och 08).

78 Som ett resultat av sina kontroller uttryckte kommissionen omkring 1 200 åtgärdspunkter och 300 reservationer, vilket var en ökning jämfört med den föregående kontrollcykeln (se figur 4). Reservationerna gäller mer än tio års BNI-uppgifter och kan ha en betydande inverkan på medlemsstaternas framtida bidrag. Medlemsstaterna ska ha åtgärdat alla dessa reservationer senast i september 2022. Eurostat hävde de flesta reservationerna avseende den föregående kontrollcykeln (som i allmänhet inverkade på uppgifterna från 2002 till 2010) till 2017.

79 När det gäller kommunikation konstaterade vi att GD Budget hade informerat medlemsstaterna om justeringarna av de BNI-baserade bidragen i tid, främst på grund av att ändringar av relevant EU-lagstiftning gav mer tid för betalning.

80 En ändring 2016 av EU-förordningen om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel¹⁵ ledde till en längre tidsfrist mellan det datum då GD Budget informerar medlemsstaterna om de belopp som ska betalas (1 februari varje år) och det datum då dessa belopp ska göras tillgängliga (1 juni samma år). En ny ändring av förordningen om tillhandahållande av egna medel antogs i april 2022¹⁶. Den innebar att tidsfristen för tillhandahållande av justeringarna av de BNI-baserade egna medlen flyttades fram ytterligare från juni varje år till mars påföljande år. Vi stödde denna ändring, eftersom den ytterligare minskade budgetosäkerheten för medlemsstaterna samtidigt som den var neutral med avseende på EU-budgeten¹⁷.

81 Svaren på den enkät som vi skickade till de nationella myndigheter som ansvarar för tillhandahållandet av egna medel till EU-budgeten bekräftar, med beaktande av 2022 års ändring av förordningen om tillhandahållande av egna medel, att den information som kommissionen lämnat om justeringar har kommit i tid och varit tillräcklig för att möjliggöra en ändamålsenlig budgetplanering på nationell nivå (enligt nio av de tio nationella myndigheter som svarade).

Eurostat kontrollerade många problem som visade sig ha liten inverkan på BNI

82 För att förbättra effektiviteten kan en väsentlighetströskel användas för att inrikta kontrollerna på problem som sannolikt har stor inverkan på BNI. Eurostat införde en väsentlighetströskel på 0,1 % av BNI för kontrollcykeln 2016–2019. De ansåg att problem vars inverkan var lägre än detta tröskelvärde inte krävde ytterligare åtgärder. Vi undersökte varför Eurostat hade fastställt väsentlighetströskeln till 0,1 % av BNI och hur mycket de tog hänsyn till detta vid kontrollerna.

Nivån på väsentlighetströskeln

83 Att Eurostat satte väsentlighetströskeln till 0,1 % grundades inte på någon särskild modell eller hänvisning till internationell statistisk praxis. Vår litteraturgenomgång och enkät bland de nationella statistikbyråerna visade att begreppet väsentlighet inte används i någon större utsträckning i statistiken. Tillämpningen av ett tröskelvärde motiveras av BNI-kontrollcykelns unika karaktär. Kontrollcykeln måste garantera kvaliteten på de statistiska uppgifterna med tanke på deras ekonomiska konsekvenser för medlemsstaternas bidrag till EU:s budget. Den föreslagna väsentlighetsnivån lades fram för BNI-kommittén som godtog användningen av den som ett sätt att säkerställa tillämpningen av principen om kostnadseffektivitet (se punkterna 05 och 17).

84 Eurostats val att sätta väsentlighetströskeln till 0,1 % av BNI indikerar en hög grad av granskning av BNI-uppgifterna och en låg tolerans för eventuella felaktigheter eller metodbrister som kan upptäckas under kontrollcykeln. I den litteratur som vi granskade¹⁸ framhålls att nationalräkenskaperna är en mycket komplex typ av ekonomisk statistik. Eftersom de kombinerar ett stort antal interna och externa datakällor som omfattar olika aspekter av ekonomin för att härleda BNI och andra nyckelindikatorer är det svårt att säkerställa en mycket hög precisionsnivå. I OECD:s lärobok om nationalräkenskaper¹⁹ anges att det skulle vara en illusion att tro att precisionsnivån när det gäller BNP-nivåerna är mindre än flera procentenheter. För vissa BNI-komponenter kan den inneboende avvikelsen (mätfelet) i de uppskattade siffrorna vara mycket högre än 0,1 %.

85 I ekonomier som har en relativt liten BNI jämfört med EU-genomsnittet, men som är exponerade för den globala ekonomin, innebär tröskelvärdet på 0,1 % i praktiken att nästan alla finansiella transaktioner eller verksamheter som utförs av stora internationella företag anses väsentliga. I Malta var exempelvis väsentlighetströskeln 13 miljoner euro 2019, medan den för Tyskland var nästan 300 gånger högre (3,6 miljarder euro). Det arbete som krävs för att utreda problem över väsentlighetströskeln kan därför vara oproportionerligt i förhållande till de resurser som finns tillgängliga i vissa medlemsstater.

86 I sina svar på vår enkät ansåg 85 % av de nationella statistikbyråerna att 0,1 % var en lämplig väsentlighetströskel, medan 11 % ansåg att den var för låg. Samtidigt uppgav 39 % av de svarande att kontrollcykeln var delvis effektiv (35 %) eller ineffektiv (4 %). Det vanligaste skälet till att svaret var ”delvis effektiv” (90 % av fallen) var att Eurostats kontroller omfattade alltför många problem med liten inverkan på BNI.

Tillämpning av väsentlighetströskeln

87 Vi förväntade oss att Eurostat skulle tillämpa väsentlighetströskeln när det fanns tillräcklig information för att göra en rimlig bedömning av potentiell inverkan på BNI. På det sättet skulle man undvika att detaljkontrollera problem som kunde visa sig vara icke väsentliga.

88 Enligt Eurostats förfaranden ska väsentlighetströskeln beaktas i flera steg av kontrollcykeln. Medlemsstaterna är inte skyldiga att vidta åtgärder om de visar att inverkan av ett problem inte är väsentlig (se tabell 1):

89 Vi konstaterade att de nationella statistikbyråerna vid upprättandet av sina BNI-förteckningar i allmänhet valde att lägga fram en fullständig beskrivning av BNI-komponenter oavsett väsentlighet. Eftersom BNI-förteckningar används av ett stort antal intressenter (inklusive Eurostat) med olika intresse av den information som presenteras är detta en rimlig metod för att tillgodose deras behov.

90 När Eurostats handläggare analyserade BNI-förteckningarna för att identifiera brister och begärde förtydliganden från de nationella statistikbyråerna tog de inte hänsyn till väsentlighet om inte de nationella statistikbyråerna uttryckligen lämnade denna information. När det gäller de sex medlemsstaterna i vårt urval ställde handläggarna över 1 100 frågor till de nationella statistikbyråerna för att klargöra vissa aspekter efter analysen av BNI-förteckningarna. De flesta av dessa frågor klargjordes innan de blev åtgärdspunkter, antingen för att de nationella statistikbyråerna lämnade den information som krävdes eller för att de kunde visa att problemet var icke väsentligt. De återstående frågorna (omkring en fjärdedel) blev åtgärdspunkter, varav vissa omvandlades till reservationer (se figur 5).

91 När det gäller de åtgärdspunkter som vi granskade hade handläggarna inte bedömt den potentiella inverkan på BNI genom att använda befintlig information från BNI-förteckningen (såsom den berörda BNI-komponentens väsentlighet), offentlig information eller andra dokument eller rapporter som Eurostat hade tillgång till. Enligt Eurostats kontrollförfaranden krävdes inte att handläggare systematiskt skulle samla in preliminära uppgifter från de nationella statistikbyråerna om åtgärdspunkters förväntade inverkan. Av de sex medlemsstaterna i vårt urval var det bara Nederländerna som tillhandahöll denna typ av preliminär information för alla åtgärdspunkter, medan andra nationella statistikbyråer gjorde det i ett mycket begränsat antal fall. Detta kan bero på att det är svårt att entydigt bevisa inverkan av en åtgärdspunkt innan det underliggande metodproblemet har lösts.

92 För att se om dessa preliminära uppskattningar av potentiell inverkan var tillförlitliga samlade vi in den senaste tillgängliga informationen om de slutliga uppskattningarna för de sex medlemsstaterna. Bland de åtgärdspunkter för vilka de nationella statistikbyråerna hade förutsett att inverkan skulle vara icke väsentlig hade 75 % i själva verket en slutlig inverkan under väsentlighetströskeln. Detta tyder på att de preliminära uppskattningarna hade en hög grad av tillförlitlighet. I de fall Eurostat mottog sådana uppskattningar fortsatte handläggarna sina kontroller och bad om ytterligare information tills de ansåg att metodproblemet hade åtgärdats i tillräcklig utsträckning och de nationella statistikbyråerna hade lämnat all information om den slutliga inverkan på BNI.

93 För de sex medlemsstater som vi analyserade tillämpade Eurostat oftast väsentlighetströskeln i slutskedet av sina kontroller av åtgärdspunkterna för att avgöra om de nationella statistikbyråerna skulle revidera sina BNI-uppgifter i syfte att åtgärda de konstaterade bristerna. Detta tillvägagångssätt påverkade kontrollcykelns effektivitet eftersom både Eurostat och de nationella statistikbyråerna avsatte resurser för att lösa problem som sannolikt inte var väsentliga enligt preliminära uppgifter.

94 Vi analyserade 15 åtgärdspunkter mer ingående med stöd av oberoende experter. Vi noterade att med den information som fanns tillgänglig när Eurostat uttryckte åtgärdspunkterna (eller kort därefter) kunde handläggarna ha beslutat om de skulle följa upp problemet. Detta var information som antingen fanns offentligt tillgänglig, redovisades i BNI-förteckningarna eller tillhandahölls av de nationella statistikbyråerna strax efter det att åtgärdspunkterna hade uttryckts. Ruta 5 visar exempel på åtgärdspunkter där sådan information fanns lätt tillgänglig och där inverkan sannolikt inte var betydande.

95 I vår enkät bedömde de flesta nationella statistikbyråer att arbetsbördan i samband med Eurostats frågor om förtydliganden, åtgärdspunkter och reservationer var hög eller mycket hög (se figur 6).

Slutlig inverkan av åtgärdspunkter och reservationer

96 Med hjälp av information om åtgärdspunkters och reservationers slutliga inverkan skulle Eurostat kunna bedöma effektiviteten i sin kontrollmetod och fatta förvaltningsbeslut på detta område. Det skulle kunna innefatta en finjustering av riskbedömningen eller det sätt på vilket väsentlighetströskeln tillämpas. Vi konstaterade att Eurostat inte hade sammanställt någon översikt över åtgärdspunkternas inverkan på BNI. Information om reservationernas inverkan lämnades för ett begränsat antal fall i ett översiktsdokument med uppgifter om alla reservationer.

97 Vi analyserade den tillgängliga informationen om inverkan av de 130 åtgärdspunkter ”A” som hade uttryckts för de sex utvalda medlemsstaterna och den tid som krävdes för att åtgärda dem. Vår analys visade att de 106 åtgärdspunkter för vilka den slutliga inverkan var känd hade en inverkan med ett medianvärde på 0,02 % av BNI, och 75 % var icke väsentliga. Mer än hälften av de 130 åtgärdspunkterna tog minst två år att avsluta, och 24 åtgärdspunkter, omvandlade till reservationer, var fortfarande olösta vid tidpunkten för revisionen. Det tyder på att det krävdes betydande arbetsinsatser från de nationella statistikbyråerna. Figur 7 visar inverkan av de 106 åtgärdspunkter för vilka denna information fanns tillgänglig vid tidpunkten för revisionen, och den tid som behövdes för att åtgärda dem.

98 Eurostat har en förteckning över problem (vilka uttryckts genom frågor, åtgärdspunkter eller reservationer) som under kontrollcyklerna konstaterats vara icke väsentliga. Eurostat kräver att medlemsstaterna i samband med varje kontrollcykel ser över denna förteckning och för varje problem kontrollerar om dess potentiella inverkan fortfarande ligger under väsentlighetströskeln. Det kan innebära en ytterligare börda för de nationella statistikbyråerna, eftersom de måste uppdatera information om problem som tidigare ansetts icke väsentliga. I april 2022, efter vår revision, vidtog Eurostat åtgärder för att minska antalet problem i denna förteckning och förenkla förfarandet för att stryka problem i framtida kontrollcykler.

99 Vår analys av de 39 reservationer som hävdes i slutet av 2021 (av totalt 300 reservationer) visar att 41 % hade icke väsentlig inverkan och att medianvärdet för deras inverkan var 0,15 %. Detta tyder på att reservationer tenderar att gälla problem med en något större inverkan än de åtgärdspunkter som avslutades under kontrollcykeln.

Ineffektiva dokumentationsverktyg användes i kontrollcykeln

100 Vi analyserade de verktyg som Eurostat använde för att dokumentera sina kontroller och bedömde om de underlättade kontrollcykeln och granskningen av dess resultat för att förbättra effektiviteten och begränsa den administrativa bördan.

101 Vi konstaterade att de nationella statistikbyråerna hade presenterat viktig information för Eurostats analys i flera olika typer av dokument, med hjälp av Word- och Excel-mallar. Eurostats handläggare dokumenterade kontrollerna i Word- och Excel-filer och kontaktade de nationella statistikbyråerna via e-post angående frågor, åtgärdspunkter och reservationer och för att följa upp deras arbete.

102 Det stora antalet dokument och verktyg skapade ett komplext system där handläggarna måste hålla reda på och uppdatera all relevant information om de länder eller de problem som de hade ansvar för. Systemet gjorde det svårt för granskare, interna/externa revisorer och annan personal vid Eurostat att hitta och analysera relevant information utan att ta hjälp av handläggarna. Trots att mallar användes för att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt fann vi flera skillnader i hur de nationella statistikbyråerna lämnade informationen i fråga och i hur Eurostats handläggare dokumenterade sitt arbete (se ruta 6). Detta äventyrar effektiviteten och enhetligheten i Eurostats interna granskning.

103 Eurostats handläggare var tvungna att klargöra flera problem med de nationella statistikbyråerna vilket inte hade behövts om man hade haft ett mer standardiserat verktyg med stöd av ett integrerat it-system, anpassat för BNI-kontroller. En annan nackdel med Eurostats verktyg är att de erbjuder begränsade möjligheter till automatiska kontroller och påminnelser för att följa upp åtgärdspunkter. Vi noterade att Eurostats handläggare inte hade någon gemensam strategi för att skicka påminnelser till de nationella statistikbyråerna, vilket kunde ha snabbat på processen eftersom tidsfristerna inte alltid respekterades.

104 Ineffektiva dokumentationsverktyg påverkar tidsåtgången för kontrollarbetet, eftersom det tar tid att utföra manuella kontroller, skicka påminnelser, hitta relevant information vid granskning av åtgärdspunkter och så vidare. Det kan leda till förseningar i hanteringen av åtgärdspunkter och nödvändiga revideringar av BNI-uppgifterna.

Slutsatser och rekommendationer

105 Kontrollcykeln för bruttonationalinkomst (BNI) 2016–2019 kännetecknades av införandet av en ny redovisningsram för nationalräkenskaperna (ENS 2010) och en betydande förändring av Eurostats kontrollmetod. För första gången baserades denna metod på en formaliserad riskbedömning och tillämpning av en väsentlighetströskel. Dessa förändringar hjälpte Eurostat att identifiera och minska riskerna i samband med sammanställningen av BNI-uppgifter genom att kontrollerna kunde inriktas på de viktigaste problemen. Eurostat drog dock inte full nytta av dessa nya aspekter av kontrollcykeln för att bättre rikta Eurostats och de nationella statistikbyråernas insatser och ta itu med högriskproblem i tid.

106 Vi konstaterade att Eurostats riskbedömning var väl utformad och att den identifierade högriskproblem som påverkade BNI-sammanställningen. Eurostat använde dock inte resultaten fullt ut för att prioritera kontroller av övergripande problem och medlemsstater med hög risk. Eurostat genomförde direkta kontroller i enlighet med risknivån för varje medlemsstat, men det fanns fall där handläggarna inte dokumenterade motiveringen till att man kontrollerade områden som inte pekats ut genom riskbedömning. Eurostat fastställde ingen riskbaserad prioritetsnivå för åtgärdspunkterna som meddelades till de nationella statistikbyråerna. Detta ökar risken för att metodproblem med större inverkan åtgärdas efter problem med mindre inverkan, vilket påverkar förutsägbarheten i medlemsstaternas bidrag till EU:s budget (se punkterna 36–59).

Rekommendation 1 – Prioritera högriskproblem i högre grad

Kommissionen bör genom Eurostat göra följande:

1. Om det finns många övergripande problem att hantera, prioritera arbetet med de övergripande problem som mest sannolikt har mycket stor inverkan i de flesta medlemsstater, och ta itu med problem med lägre potentiell inverkan senare i kontrollcykeln eller i framtida cykler.
2. Systematiskt prioritera kontroller av medlemsstater med hög risk genom att utföra dem så tidigt som möjligt under kontrollcykeln.
3. Bättre dokumentera skälen till att man valt ut områden för direkt kontroll, i fall som innefattar kvalitativa överväganden, och analysera dessa skäl för att avgöra om några ytterligare relevanta kriterier bör införas i den befintliga riskbedömningen.
4. I samarbete med de nationella statistikbyråerna analysera olika sätt att förbättra prioriteringen av arbetet med åtgärdspunkter med hänsyn till deras risknivå.

Måldatum för genomförande: 2025 (vid inledandet av kontrollcykeln efter cykeln 2020–2024).

107 På det hela taget gav Eurostat lämpligt stöd till de nationella statistikbyråerna i deras arbete med att åtgärda övergripande högriskproblem, även om nödvändig vägledning försenades i två fall. Högriskproblemet med globaliseringen var det viktigaste övergripande problemet under kontrollcykeln 2016–2019. Eurostat inledde flera initiativ på området globalisering men reagerade inte i tid på detta framväxande problem, och tillämpningsperioden för motsvarande övergripande reservation begränsades utan tillräckliga bevis för dess potentiella inverkan. Det finns därför ingen rimlig säkerhet om globaliseringens inverkan på BNI-uppgifterna före 2018. När det gäller detta problem rekommenderade vi i årsrapporten för 2020 att om hävandet av reservationen om globaliseringen hade avsevärt olika inverkan i olika medlemsstater borde kommissionen göra en ny bedömning av BNI-uppgifternas kvalitet för tidigare år (se punkterna 60–75).

Rekommendation 2 – Se till att stödet till medlemsstaterna kommer i rätt tid och att beslut om att begränsa tillämpningsperioden för reservationer motiveras bättre

Kommissionen bör genom Eurostat göra följande:

1. Reagera snabbt när ett nytt högriskproblem identifieras genom att i god tid ge vägledning och stöd till de nationella statistikbyråerna.
2. Om ett beslut måste fattas om att begränsa tillämpningsperioden för framtida reservationer, genomföra en sund kostnadseffektivitetsanalys baserad på tillräcklig kvantitativ och/eller kvalitativ information och den specifika risken i varje berörd medlemsstat.

Måldatum för genomförande: 2025 (vid inledandet av kontrollcykeln efter cykeln 2020–2024).

108 På det stora hela slutfördes kontrollcykeln som planerat under 2019. Kommissionen informerade medlemsstaterna i tid om justeringar till följd av BNI-kontrollerna, med beaktande av de senaste lagändringarna som förlänger tidsfristen för att tillgängliggöra bidragen till EU-budgeten. Detta möjliggör en ändamålsenligare budgetplanering på nationell nivå (se punkterna 76–81).

109 Många problem som skulle kunna påverka medlemsstaternas framtida bidrag kvarstod dock i form av olösta reservationer i slutet av cykeln. Även om Eurostat hade för avsikt att rikta sina kontroller genom att tillämpa en väsentlighetströskel kontrollerade den många problem som visade sig ha liten inverkan på BNI. Det finns utrymme för att använda tillgänglig information om potentiell inverkan bättre för att kunna avsluta sådana problem i ett tidigare skede. Dessutom var kontrollcykeln ineffektiv på grund av de verktyg som användes för att dokumentera kontrollerna (se punkterna 82–104).

Rekommendation 3 – Förbättra kontrollcykelns effektivitet ytterligare

Kommissionen bör genom Eurostat göra följande:

1. Analysera den nuvarande väsentlighetströskelns lämplighet på grundval av erfarenheterna från kontrollcykeln 2016–2019 när det gäller åtgärdspunkter och reservationer som har uttryckts och avslutats/hävts.
2. I samarbete med de nationella statistikbyråerna analysera olika sätt att bättre integrera väsentlighetsbegreppet, inbegripet potentiell inverkan på BNI där så är relevant, i arbetet med åtgärdspunkter. Detta bör tillämpas så tidigt som möjligt i kontrollprocessen för att avsluta åtgärdspunkterna.
3. Analysera möjligheten att förbättra befintliga verktyg eller införa nya it-verktyg för att möjliggöra en integrerad uppföljning i realtid av all relevant information om BNI-förteckningar, planerade och slutförda kontroller, åtgärdspunkter och reservationer (som kan användas av Eurostats handläggare och ledning liksom de nationella statistikbyråernas personal när så är lämpligt).

Måldatum för genomförande: 2025 (vid inledandet av kontrollcykeln efter cykeln 2020–2024).

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning V, med ledamoten Jan Gregor som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 26 oktober 2022.

Bilagor

Bilaga I – Medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU:s budget för 2021 (i miljarder euro)

Bilaga II – Viktiga processer vid beräkningen av BNI-baserade egna medel

Bilaga III – Vägledande tidsplan för Eurostats kontrollcykel 2016–2019

Bilaga IV – Förteckning över övergripande problem med hög risk

Bilaga V – Övergripande reservationer

Förkortningar

BNI: bruttonationalinkomst.

BNP: bruttonationalprodukt.

ENS: det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet.

Eurostat: Europeiska unionens statistikkontor.

GD Budget: Europeiska kommissionens generaldirektorat för budget.

GIAQ: (GNI Inventory Assessment Questionnaire) frågeformulär för bedömning av BNI-förteckningar.

moms: mervärdesskatt.

Ordförklaringar

BNI-enkäten: årligt frågeformulär som lämnas in till Eurostat med medlemsstaternas BNI-uppgifter för det föregående året och eventuella ändringar av siffrorna för tidigare år.

BNI-expertgruppen: ett organ bestående av företrädare för medlemsstaterna, och med en företrädare för kommissionen som ordförande, som tog över vissa uppgifter från BNI-kommittén 2019.

BNI-förteckning: förteckning över förfaranden, statistik och andra uppgifter som används för att beräkna BNI.

BNI-kommittén: fram till 2019 ett organ bestående av företrädare för medlemsstaterna, och med en företrädare för kommissionen som ordförande, som bistod kommissionen i dess arbete med BNI-kontroll och i utövandet av dess genomförandebefogenheter.

BNI-kontrollcykel: kontroll av de statistiska källor och metoder som används för att beräkna BNI under en viss period.

BNI-processtabell: sätt att presentera numerisk information om varje etapp av BNI-sammanställningen, från statistiska källor till de slutliga nationalräkenskaperna.

BNI-reservation: ett påpekande från kommissionen till en medlemsstat om något som måste ändras i den metod som medlemsstaten använder för att sammanställa sina BNI-uppgifter; reservationer skiljer sig från åtgärdspunkter genom att de berörda BNI-uppgifterna kan revideras efter det att den lagstadgade granskningsperioden på fyra år har löpt ut.

bruttonationalinkomst: ett standardmått på ett lands välstånd, grundat på inkomst från nationella källor och från utlandet.

bruttonationalprodukt: ett standardmått på ett lands välstånd, grundat på det totala värdet av varor och tjänster som produceras där (vanligtvis under ett år).

frågeformulär för bedömning av BNI-förteckningar: checklista som används av Eurostat för att säkerställa enhetlighet i den information som används för att bedöma tillförlitligheten, jämförbarheten och fullständigheten i medlemsstaternas beräkningar av BNP och BNI.

länderjämförelse: detaljerad jämförande analys av de lösningar som medlemsstaterna har valt för att ta itu med ett problem som är gemensamt för alla.

nationalräkenskaper: uppsättning statistikuppgifter som ger information om ett lands ekonomiska verksamhet.

riktmärkesrevidering: ändringar i nationalräkenskaperna för att införliva nya datakällor och större förändringar i statistiska metoder.

väsentlighetströskel: den gräns som används av Eurostat för att besluta om ett problem som rör regelefterlevnad eller kvalitet som upptäcks under BNI-kontrollerna är betydande.

övergripande problem: aspekt av nationalräkenskaperna som Eurostat anser vara problematisk i alla medlemsstater.

övergripande reservation: BNI-reservation avseende en övergripande fråga som kräver en jämförande analys av de lösningar som medlemsstaterna har valt.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62634

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62634

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning V EU:s finansiering och förvaltning, där ledamoten Jan Gregor är ordförande. Revisionen leddes av ledamoten Marek Opioła med stöd av Kinga Wisniewska-Danek (kanslichef), Bernard Witkos (attaché), Alberto Gasperoni (förstachef), Diana Voinea (uppgiftsansvarig) samt Mircea-Cristian Martinescu och Anthony Balbi (revisorer). Alexandra Mazilu och Jesús Nieto Muñoz gav grafiskt stöd.

Från vänster: Alberto Gasperoni, Kinga Wisniewska-Danek, Marek Opioła, Diana Voinea, Bernard Witkos och Anthony Balbi.

Slutnoter

¹ Förordning (EU) nr 549/2013.

² Artikel 5 i förordning (EU) 2019/516.

³ Artikel 5.2 b i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003.

⁴ Artikel 10b.5 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

⁵ Artikel 10b.4 i förordning (EU, Euratom) nr 609/2014.

⁶ Artikel 2.2 i förordning (EU) 2019/516.

⁷ Punkterna 4.18, 3.21 respektive 3.9 i årsrapporterna för 2018, 2019 och 2020.

⁸ Särskild rapport 11/2013 Korrekta uppgifter om bruttonationalinkomst (BNI): en mer strukturerad och målinriktad strategi skulle göra kommissionens kontroll mer ändamålsenlig.

⁹ Förordning (EG) nr 2223/96.

¹⁰ Genomförande av ENS 2010 (på engelska: ESA 2010 implementation).

¹¹ A Harmonised European Revision Policy for Macroeconomic Statistics, Kommittén för penning-, finans- och betalningsbalansstatistik.

¹² Rekommendation 4 i särskild rapport 11/2013.

¹³ Punkt 3.11 i årsrapporten för 2020.

¹⁴ Europeiska kommissionen, notering i ärendehandlingarna, BNI-reservation om globalisering, 24.9.2020.

¹⁵ Förordning (EU, Euratom) 2016/804.

¹⁶ Förordning (EU, Euratom) 2022/615.

¹⁷ Punkt 13 i yttrande 02/2021.

¹⁸ Viktiga studier och dokument som granskats är bland annat följande: Understanding National Accounts, OECD, 2006 och 2014; Independent review of UK economic statistics, C. Bean, 2015; Documentation of statistics for National Accounts 2020, Statistics Denmark; Quality Dimensions of the Australian National Accounts, Australian Bureau of Statistics, 2007; Assessing Accuracy and Reliability: A Note Based on Approaches Used in National Accounts and Balance of Payments Statistics, IMF:s arbetsdokument, 2002; Statistical quality by design: certification, rules and culture, Statistics Netherlands, 2018.

¹⁹ Understanding National Accounts, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 2014.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-9084-5	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/166259	QJ-AB-22-024-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-9079-1	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/757247	QJ-AB-22-024-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.

Ikonerna i ruta 5: För denna ruta har resurser från Flaticon.com använts. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.