Europeisk statistik Potential att förbättra kvaliteten ytterligare

Sammanfattning

I Officiell statistik är en kollektiv nyttighet som syftar till att beskriva ekonomiska, demografiska, sociala och miljömässiga företeelser. Den är nödvändig för att stödja evidensbaserat beslutsfattande av politiker och företagsledare, men även av enskilda personer och hushåll. För EU behövs statistik på alla områden – från utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av EU:s politik till insamling och tilldelning av EU-medel, och det är avgörande att den håller hög kvalitet. Statistik operationaliseras genom följande kriterier: relevans, noggrannhet, jämförbarhet och samstämmighet, aktualitet och punktlighet samt tillgänglighet och tydlighet.

II År 2012 offentliggjorde vi en särskild rapport om kvaliteten på europeisk statistik. Vid uppföljningen 2016 fann vi att vissa överenskomna förbättringar inte hade genomförts fullt ut. Eftersom det dessutom har hänt en del inom europeisk statistik på senare tid har vi beslutat att genomföra en ny revision på samma ämne. Målet är att våra resultat och rekommendationer ska bidra till att göra Eurostats kvalitetsstyrningsprocesser mer ändamålsenliga och därmed förbättra tillförlitligheten för den europeiska statistiken.

III I denna revision har vi bedömt om kommissionen verkligen tillhandahåller europeisk statistik av hög kvalitet. För att besvara den frågan undersökte vi om kommissionen har en övergripande strategi och ändamålsenliga program (489 miljoner euro tilldelade under perioden 2013–2020) för framställning av statistik. Vi bedömde också om Eurostat ger lämpligt stöd, har gjort en grundlig bedömning av uppgifternas kvalitet och säkerställer att alla användare har öppen och jämlik tillgång. För detta ändamål valde vi ut statistisk verksamhet inom tre temaområden (arbete, företag och hälsa) och kontrollerade om Eurostats bedömning säkerställde kvaliteten för datainsamlingarna för 2017–2020. Slutligen undersökte vi om möjligheten till inbördes utvärderingar för att säkerställa kvaliteten på den europeiska statistiken har utnyttjats fullt ut.

IV Vår övergripande slutsats är att kommissionen tillhandahåller statistik som i allmänhet är av tillräcklig kvalitet för beslutsfattare, företag och medborgare. Det återstår dock vissa brister som behöver åtgärdas.

V Eurostats statistiska strategier återspeglar de prioriteringar som fastställts i de fortlöpande programmen men är otillräckliga när det gäller att mäta vilka framsteg som gjorts. Europeiska rådgivande kommittén för statistik, det organ som företräder användarna, företräder inte på ett ändamålsenligt sätt alla användare, såsom den akademiska världen och forskarvärlden. Dessutom tillgodoses inte användarnas behov fullt ut, eftersom det finns dataluckor inom de granskade områdena.

VI Trots ökad finansiering genom programmet för europeisk statistik är framställningen av regelbunden europeisk statistik fortfarande delvis beroende av finansiering från andra avdelningar inom kommissionen. Några av de 13 EU-finansierade projekt som vi analyserade gav inget mervärde ur innovationssynpunkt, utan finansierade helt enkelt obligatorisk verksamhet.

VII Eurostats stöd till medlemsstaterna ligger i stort sett på en lämplig nivå. Eurostats kontrollbefogenheter är dock begränsade på de områden som vi undersökte. Vi fann också att de kvalitetsrapporter som skickas in av medlemsstaterna inte är harmoniserade mellan och inom statistiska processer och inte håller samma detaljnivå. Eurostat utför inte heller några djupgående bedömningar av alla kvalitetsaspekter, såsom jämförbarhet och samstämmighet. Hälso- och företagsstatistik påverkas också av tidsramarna, eftersom vissa dataset kan lämnas in upp till 24 månader efter referensåret.

VIII Eurostat har utarbetat en tidsplan för offentliggörande, men den saknar vissa detaljerade uppgifter. Den har inte någon allmän revideringspolicy, beskriver inte på sin webbplats vilka regler som gäller för att få full tillgång före offentliggörandet och publicerar inte heller någon heltäckande förteckning över vilka användare som har priviligierad tillgång.

IX Utformningen av den inbördes utvärderingen av det europeiska statistiksystemet har visserligen förbättrats, men den är fortfarande inte lämplig för att säkerställa kontinuerliga kvalitetsförbättringar eftersom den inte genomförs tillräckligt ofta och inte täcker de nationella statistiksystemen tillräckligt väl. Dessutom har kommissionen och medlemsstaterna endast delvis åtgärdat de viktigaste rekommendationerna i den inbördes utvärderingen för 2013–2015 om ökat oberoende och ökad opartiskhet.

X Som ett resultat av vår revision rekommenderar vi att kommissionen

• bättre tillgodoser användarnas behov genom att göra den europeiska rådgivande kommittén för statistik mer inkluderande,
• strävar efter att stärka det europeiska statistikprogrammets ekonomiska oberoende och prioriterar innovativa projekt,
• förbättrar medlemsstaternas kvalitetsrapporter och kvalitetsbedömningen av europeisk statistik,
• omprövar den nuvarande praxisen med förhandspublicering av statistik,
• bedömer möjligheten att stärka mandatet för Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning.

Inledning

Kunskap är makt: den officiella statistikens roll

01 Officiell statistik är ”ett oumbärligt inslag i informationssystemet i ett demokratiskt samhälle, som förser regeringen, ekonomin och allmänheten med uppgifter om den ekonomiska, demografiska, sociala och miljömässiga situationen”¹. Som en kollektiv nyttighet utvecklas, framställs och sprids den av nationella statistikmyndigheter och internationella organisationer. Officiell europeisk statistik omfattar själva EU, dess medlemsstater och regioner samt länderna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta).

02 Det är viktigt att europeisk statistik håller hög kvalitet eftersom den hjälper beslutsfattare att utforma och övervaka den ekonomiska, demografiska, sociala och miljömässiga politiken för tillväxt och hållbar utveckling. Den är också av största vikt för insamlingen och tilldelningen av EU-medel och är nödvändig för företag, forskare och allmänheten i stort. Covid-19-pandemin har visat att det finns ett akut behov av att få uppgifter nästan i realtid från snabba, flexibla och mer samordnade statistiska system (se bilaga I).

03 Kvalitet är ett begrepp som omfattar flera aspekter, men en enkel definition är ”lämplig för användning” eller ”ändamålsenlig”. När det gäller europeisk statistik operationaliseras kvalitet genom följande kriterier: relevans, noggrannhet, jämförbarhet och samstämmighet, aktualitet och punktlighet samt tillgänglighet och tydlighet (se tabell 1). Dessa aspekter är sammanflätade och det görs avvägningar mellan vissa av dem.

Den rättsliga ramen för framställning av europeisk statistik

04 EU:s rättsliga ram har utvecklats med tiden, till stor del som svar på EU-institutionernas behov. I fördraget om EU:s funktionssätt² anges att framställningen av statistik ska ”uppfylla krav på opartiskhet, tillförlitlighet, objektivitet, vetenskapligt oberoende, kostnadseffektivitet och insynsskydd för statistiska uppgifter; den får inte innebära en alltför stor belastning för de ekonomiska aktörerna”.

05 Genom förordningen om europeisk statistik³ inrättas det europeiska statistiksystemet (ESS) som ett partnerskap mellan Eurostat (ett av kommissionens generaldirektorat och EU:s statistikbyrå) och de nationella statistikbyråerna och andra nationella myndigheter som i medlemsstaterna ansvarar för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik. I detta partnerskap ingår också Eftaländernas statistikmyndigheter.

06 I förordningen fastställs vidare hur ESS bör organiseras, där beskrivs huvuduppgifterna för dess partner och ges en ram för att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik på grundval av gemensamma statistiska principer. Den utgör också den rättsliga grunden för utarbetandet av europeiska statistikprogram (nedan kallade program) som definierar de viktigaste områdena och målen för utvecklingen, framställningen och spridningen av europeisk statistik för en period som motsvarar den fleråriga budgetramen. Av ett totalt belopp på 489 miljoner euro gav det tidigare programmet (2013–2020) 193 miljoner euro i bidrag till ESS-länderna (och ytterligare 181 miljoner euro tillfördes i form av vidaredelegerade anslag från andra generaldirektorat (DG)). Det nuvarande programmet (2021–2027) har planerat utgifter på 552 miljoner euro⁴, inklusive 74 miljoner euro i åtagandebemyndiganden för 2021⁵. Kommissionen överväger för närvarande en översyn av förordningen med fokus på nya datakällor, teknik och insikter, datadelning samt statistiska åtgärder vid kriser.

07 De statistiska principerna i förordningen vidareutvecklas ytterligare i riktlinjerna för europeisk statistik, vars syfte är att säkerställa allmänhetens förtroende för europeisk statistik⁶. Riktlinjerna reviderades senast 2017 (se figur 1).

Hur det europeiska statistiksystemet styrs

08 Ansvaret för att samla in de data som krävs för att ta fram europeisk statistik för offentligt bruk (av EU och medlemsstaterna) ligger hos två statistiksystem med separata rättsliga ramar som återspeglar olika styrningsstrukturer. Dessa är det europeiska statistiksystemet (ESS)⁷ och Europeiska centralbankssystemet (ECBS)⁸.

09 ESS styrs av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som leds av Eurostat och består av företrädare för de nationella statistikbyråer som är medlemmar. Kommittén ger ESS professionell vägledning om utveckling, framställning och spridning av statistik. Den ansvarar också för riktlinjerna för europeisk statistik.

10 Eurostat fungerar som EU:s statistikmyndighet. Dess roll är att leda harmoniseringen av statistiken i nära samarbete med de nationella statistikmyndigheterna. Dess huvudsakliga funktion är att behandla och offentliggöra jämförbar statistik på europeisk nivå genom att bedöma kvaliteten på de data som medlemsstaterna lämnar in.

11 ESS bistås av Europeiska rådgivande kommittén för statistik⁹ (nedan kallad rådgivande kommittén), och dess verksamhet som rör tillämpningen av riktlinjerna för europeisk statistik övervakas av Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning (Esgab)¹⁰, ett organ med oberoende statistiska experter (se figur 2).

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

12 Det övergripande syftet med denna revision var att bedöma om kommissionen verkligen tillhandahåller europeisk statistik av hög kvalitet. I detta dokument hänvisar vi till Eurostat när vi rapporterar om områden där den som EU:s statistikbyrå har ensamt ansvar.

13 För att besvara revisionsfrågan undersökte vi om

• kommissionen har en övergripande strategi och effektiva program för framställning av statistik av hög kvalitet,
• Eurostat ger lämpligt stöd, gör en grundlig bedömning av kvaliteten på de data som tas emot och säkerställer, när den europeiska statistiken sprids, att alla användare har öppen och jämlik tillgång till den,
• de inbördes granskningarna har utnyttjats fullt ut för att säkerställa och ytterligare förbättra statistikens kvalitet.

14 År 2012 offentliggjorde vi en särskild rapport om kvaliteten på europeisk statistik¹¹. Vid en uppföljning 2016 fann vi att vissa av rekommendationerna fortfarande inte hade genomförts fullt ut. På grund av detta och eftersom den europeiska statistiken också har utvecklats på senare tid har vi beslutat att genomföra en ny revision av samma ämne. Vi har därför undersökt vilka framsteg som gjordes från januari 2013 till december 2021. Målet är att våra resultat och rekommendationer ska bidra till att göra Eurostats kvalitetsstyrningsprocesser mer ändamålsenliga och därmed förbättra kvaliteten på den europeiska statistiken.

15 Vi valde ut tre temaområden (arbete, företag och hälsa) och kontrollerade om Eurostats bedömningsarbete säkerställde statistik av hög kvalitet med inriktning på datainsamlingarna för 2017–2020 i enlighet med de kvalitetskriterier som fastställs i förordning (EG) nr 223/2009. Vi inriktade vår analys på följande statistiska verksamheter (se bilaga II):

• EU:s arbetskraftsundersökning,
• statistik över företagsstrukturer,
• hälsa, indelat i ”hälsoutgifter”, ”icke-utgiftsrelaterade hälsodata” och ”dödsorsaker”.

16 Vi undersökte alla kvalitetsaspekter (se punkt 03) i de medlemsstater som ingick i urvalet (Kroatien, Italien, Cypern, Litauen och Finland). När det gäller aktualitet, punktlighet och fullständighet inkluderade vi alla EU:s medlemsstater på grund av lättillgänglig dokumentation. Vi gjorde vårt urval med hjälp av sex kriterier för att säkerställa relevans, väsentlighet, bred geografisk täckning och en bra blandning av olika statistiksystem, dvs. baserat på undersökningar eller administrativa data.

17 Vårt revisionsarbete omfattade även bidrag från andra avdelningar inom kommissionen (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL), GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD GROW) och GD Hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE)) och bidrag från Esgab och den rådgivande kommittén för framställningen av europeisk statistik. Vi tittade inte på kvaliteten på de data som medlemsstaterna hade skickat in, den europeiska statistiken från ECBS eller utnyttjandet av nya datakällor.

18 Vi grundade vårt arbete på kriterier från olika källor, såsom överenskomna principer för officiell statistik, motsvarande genomföranderiktlinjer och internationell bästa praxis (se bilaga III).

19 Förutom att undersöka data och statistik tittade vi även närmare på relevant lagstiftning, internationella riktlinjer och rekommendationer samt dokument från kommissionen och utvalda medlemsstater – inbegripet deras svar i utförliga frågeformulär som inkluderar hela revisionens omfattning. Vi granskade ett urval på 13 bidrag som är relevanta för de tre temaområdena (se bilaga IV) och som förvaltas av Eurostat inom ramen för programmet för 2013–2020. Bidragen avser projekt som genomförs av nationella statistikbyråer eller andra nationella myndigheter i de fem medlemsstater som ingår i vårt urval.

20 Vi intervjuade personal från kommissionen, Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, nationella statistikbyråer och andra nationella myndigheter i de fem medlemsstaterna samt tre internationella organisationer (ILO, OECD och WHO). Vi observerade också möten i ESS-kommittén och intervjuade nuvarande och tidigare medlemmar i ESS styrorgan (Esgab och den rådgivande kommittén) samt Eftas statistikkontor, Federation of European National Statistical Societies, Royal Statistical Society och experter på arbetsmarknads-, företags- och hälsostatistik. På grund av covid-19-situationen genomförde vi alla intervjuer enbart via videokonferens.

Iakttagelser

Strategin och programmen uppfyllde förväntningarna men fokuserade inte tillräckligt på innovation, och inte alla användarbehov uppfylldes

21 Kommissionen genomför huvudsakligen sina strategiska prioriteringar genom fortlöpande program, som bör utformas för att tillgodose behoven hos användare av europeisk statistik och vid behov ses över för att ta hänsyn till oväntade förändringar (se figur 3). I avsnitten nedan undersöker vi om

1. kommissionens statistiska program och Eurostats strategiska planer är väl utformade, heltäckande och effektivt övervakade,
2. programmen uppfyller användarnas behov,
3. programmen ger valuta för pengarna genom bidrag till nationella statistiksystem.

Strategiska planer och program uppfyllde i stort sett de institutionella förväntningarna men var otillräckliga när det gäller att mäta framsteg

22 Vi granskade programmet för 2013–2020 och Eurostats strategiska planer för 2016–2020 och 2020–2024, de statistiska årliga arbetsprogrammen sedan 2013 och dokumentation om övervakning och utvärdering av programmen. Vi undersökte också det nuvarande programmet inom EU:s program för den inre marknaden för 2021–2027, mekanismen som användes för att fastställa prioriteringar under 2013–2020 och innehållet i samtalen inom ESS under 2019 för att ändra dessa prioriteringar för perioden 2021–2027.

23 Vi fann att programmet för 2013–2020 till stor del var utformat för att uppfylla förväntningarna och behoven hos de institutionella användarna av europeisk statistik och inkluderade en övervakningsram. Kommissionen ansåg dock senare att vissa av de kritiska prestationsindikatorer som ursprungligen användes för att mäta programmets ändamålsenlighet inte var kopplade till programmets mål eller kunde visa på EU-finansieringens inverkan. Dessa indikatorer ersattes av andra (se figur 4), vilket tillsammans med förändringar i metodologin för undersökningen av användartillfredsställelse gjorde det svårt att mäta vilka framsteg som gjorts under hela åttaårsperioden.

Användarnas behov är inte tillräckligt tillgodosedda och det finns fortfarande dataluckor

24 För att säkerställa statistikens relevans måste den först och främst tas fram med användarna i åtanke. Framställning av statistik är inte ett mål i sig, utan den måste tjäna dem som använder uppgifterna för att uppnå bättre politik och resultat. Med detta mål i åtanke bör Eurostat samråda med alla typer av användare för att identifiera de behov som den strategiska planeringen måste tillgodose. Som det viktigaste representativa organet för användare bör den rådgivande kommittén bistå genom att se till att deras krav beaktas i programplaneringsprocessen och genom att upprätta kontakter med råd för användare av nationell statistik¹² (se figur 5).

25 Eurostat identifierar användarnas behov genom ett antal kanaler, till exempel årliga utfrågningar för att samråda med andra avdelningar inom kommissionen, en undersökning av användartillfredsställelse vartannat år och enstaka, mindre samråd om specifika produkter (såsom den europeiska statistiska resultattavlan för återhämtning).

26 Den rådgivande kommittén ger företräde åt de behov som följer av EU:s politik och initiativ. Dessutom deltar de tolv ledamöter som utses av kommissionen i egenskap av enskilda personer i stället för att företräda de vetenskapliga sammanslutningar, universitet och forskningsinstitut som de kommer från¹³. De försvarar därför inte egentligen någon gemensam ståndpunkt. Andra viktiga användare och intressenter, såsom det civila samhället, icke-statliga organisationer som företräder sårbara och marginaliserade grupper och internationella organisationer, deltar inte.

27 Sedan den rådgivande kommittén inrättades har den inte gjort några betydande framsteg när det gäller att upprätta kontakter med nationella statistikanvändare. Det var faktiskt först 2021 som den sammanställde en översikt över 23 råd för användare av nationell statistik och planerade att stärka sitt samarbete med dem. Dessutom fann vi under vårt arbete bevis för att det italienska användarrådets verksamhet hade avbrutits, och att inget råd ännu hade inlett någon verksamhet i Kroatien.

28 I vår revision identifierades brister i icke-utgiftsrelaterad hälsostatistik och statistik över sjuklighet. Statistik över icke-utgiftsrelaterade hälsodata, såsom resurser och verksamhet inom hälso- och sjukvård, är frivillig, och dataseten är fortfarande ofullständiga eftersom inte alla medlemsstater lämnar in alla överenskomna data till Eurostat. Ett utkast till genomförandeförordning som fastställer en minimiförteckning över krav ska antas, och den första dataöverföringen förväntas äga rum 2023. Om inte vissa medlemsstater beviljas undantag förväntas kvaliteten (inklusive fullständigheten) förbättras. Sjuklighetsstatistiken har hållit på att utvecklas i över tio år och har ännu inte färdigställts.

29 En annan viktig lucka som vi fann rör EU:s definition av små och medelstora företag, som Eurostat inte tillämpar korrekt på grund av svårigheterna att få fram alla finansiella data i vissa medlemsstater. Klassificeringen av små och medelstora företag i europeisk statistik baseras endast på antalet anställda (färre än 250 personer) och bortser från de finansiella kriterierna (årsomsättning och balansomslutning).

Finansieringen av EU-statistiken är inte ändamålsenlig och prioriterar inte innovativa projekt tillräckligt

30 Kommissionen bör ta itu med viktiga användarbehov och komplettera den nationella finansieringen genom att förse de nationella statistiksystemen med tillräckliga ekonomiska resurser, i enlighet med rekommendationerna i internationella riktlinjer (se bilaga III). Programmets finansiering fördelas genom årliga arbetsprogram, som utarbetas och antas av kommissionen och omfattar finansiering genom bidrag, upphandling och andra avtal. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 omfattar 552 miljoner euro för programmet – omkring 78,9 miljoner euro per år (+29 % jämfört med det årliga genomsnittet för perioden 2013–2020). EU:s årliga bidrag till ESS utgör 2,4 % av den totala uppskattade kostnaden för att framställa officiell statistik (omkring 3 miljarder euro 2020 enligt en kostnadsbedömning utförd av Eurostat¹⁴).

31 Bidrag är det mest använda och etablerade sättet att främja utvecklingen av ny statistik som svar på de behov som identifierats av institutionella användare. De är efterfrågestyrda och finansierar omkring 70 % av projektkostnaderna för att utveckla statistisk verksamhet såsom skapandet av nya undersökningsmoduler, datainsamling via direktkontakt och telefonintervjuer.

32 Eurostat förvaltar också bidrag som finansieras av andra avdelningar inom kommissionen (t.ex. GD EMPL och GD SANTE) utanför programmet (se figur 6). I likhet med de som finansieras genom programmet är syftet med dessa bidrag att främja utvecklingen av statistik för att tillgodose generaldirektoratens särskilda behov – även om de ibland också bidrar till sådan statistisk verksamhet som redan är obligatorisk. I detta sammanhang rekommenderade vi 2012 följande: ”För att uppförandekoden avseende europeisk statistik ska tillämpas fullt ut bör kommissionen e) […] avveckla mekanismen för vidaredelegerade driftsanslag för statistikproduktion”. Vi anser att det nuvarande systemet, där Eurostat är ekonomiskt beroende av andra generaldirektorat, inte är helt anpassat till internationella rekommendationer och bästa praxis för tillräckliga resurser och inte främjar institutionellt oberoende.

33 Vi fann att EU-bidrag till stor del täcker institutionella behov, med ett betydande antal finansieringar av obligatorisk statistisk verksamhet och i vissa fall täcker de de nationella statistiksystemens ordinarie personalkostnader. Endast ett fåtal bidrag går till finansiering av innovativa projekt (t.ex. pilotstudier om sjuklighetsstatistik) med ett betydande mervärde som annars inte skulle finansieras nationellt.

34 De finansierade projekten måste bedömas för att kontrollera om de uppnår sina mål och ger fördelar som står i proportion till de resurser som investeras. Även om de enskilda bidragen hade bedömts gavs det i allmänhet ingen motivering till den kvalitativa bedömningen av resultaten, vilket riskerar att begränsa utrymmet för uppföljning och minska resultatens hållbarhet.

Eurostat ger de nationella statistiksystemen lämpligt stöd, men brister i bedömningen och spridningen kvarstår

35 Eurostats uppgift är att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik¹⁵. I detta syfte ger den stöd till nationella statistikbyråer, bedömer kvaliteten på de uppgifter som tas emot från medlemsstaterna enligt de fastställda kriterierna (se punkt 03) och konsoliderar och offentliggör dem sedan. Kvalitetskriterierna ”relevans” och ”tillgänglighet och tydlighet” behandlas i punkterna 24–29 respektive 59–69.

36 Eurostat bör ha ett effektivt kvalitetsstyrningssystem med skriftliga förfaranden för kvalitetsbedömning av varje temaområde¹⁶ (se figur 7).

37 I avsnitten nedan undersöker vi om Eurostat

1. ger de nationella statistikbyråerna lämpligt stöd,
2. gör en grundlig bedömning av kvaliteten på inkommande data,
3. vid spridning av statistik säkerställer att alla användare har öppen och lika tillgång.

Eurostat ger de nationella statistiksystemen lämpligt stöd

38 I sin roll som samordnare för att förbättra kvaliteten på den europeiska statistiken bör Eurostat i god tid ge medlemsstaterna lämpligt stöd och utveckla samarbetsnätverk för att främja kunskapsutbyte¹⁷. Av de tillgängliga dokumenten fann vi att Eurostats stöd till medlemsstaterna vanligtvis är lämpligt och ges i tid. Till exempel skapade covid-19-pandemin en aldrig tidigare skådad efterfrågan från regeringar, medier och allmänheten på snabb och tillförlitlig statistik på flera områden (se bilaga I). Kort efter pandemins utbrott utfärdade Eurostat riktlinjer och metodanmärkningar om framställningen av dataset som till exempel arbetskraftsundersökningen.

39 Eurostat har dock inga skriftliga interna förfaranden för tillhandahållandet av stöd, särskilt inte när det gäller tidsramen. Vi hittade exempel på invecklade metodproblem som har tagit lång tid att lösa. Problemet med hur man ska behandla uppgifter om långtidsvård (där åtskillnad görs mellan sociala tjänster och hälso- och sjukvård) har till exempel funnits sedan 2015 då systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvård (System of Health Accounts 2011) infördes¹⁸. Problemet påverkar uppgifternas fullständighet och jämförbarhet inom detta område. En arbetsgrupp började arbeta med denna fråga i februari 2022 och förväntas lägga fram en rapport i slutet av 2023.

Medlemsstaternas kvalitetsrapportering har inte harmoniserats eller dokumenterats fullt ut

40 ESS-handboken innehåller riktlinjer för ESS-partners utarbetande av kvalitetsrapporter från framställare och användare om samtliga statistiska processer och utfall. För varje statistiskt dataset bör dessa rapporter harmoniseras mellan och inom de statistiska processerna för att säkerställa överensstämmelse med riktlinjerna för att se till att viktig information om datainsamlings- och valideringsprocesser görs tillgänglig för användare och framställare.

41 Vi undersökte om de kvalitetsrapporter som medlemsstaterna lämnat in på de tre temaområden som omfattas av vår revision överensstämde med ESS-handboken och innehöll information som var både lämplig och harmoniserad för att möjliggöra en korrekt bedömning och förståelse av motsvarande statistiska utfall.

42 Enligt de sektorsspecifika förordningarna ska medlemsstaterna skicka in kvalitetsrapporter och metadata från Eurostat med upp till fem års mellanrum. Ett långt intervall mellan två rapporter ökar risken för att beskrivningar av källor och metoder har ändrats mellan två dataset. Dessutom har en av de fem medlemsstaterna i vårt urval (Kroatien) ännu inte lämnat in sin förväntade kvalitetsrapport för uppgifter om ”dödsorsaker”. Det finns inget rättsligt krav på att lämna in en kvalitetsrapport för icke-utgiftsrelaterade hälsodata. Medlemsstaterna förväntas dock lämna in en metadatafil, som inte följer kvalitetsrapporternas struktur.

43 Det finns skillnader i rapporteringen mellan och till och med inom statistiska verksamheter. Detaljnivån varierar mellan medlemsstaterna i vårt urval. Vissa ger inte tillräcklig information för att man ska kunna förstå och bedöma datakvaliteten på ett korrekt sätt. Dessutom följer inte strukturen på kvalitetsrapporterna riktlinjerna, med undantag för ”dödsorsaker”. Dessa inkonsekvenser gör att informationen blir ofullständig, vilket kan vara förvirrande för användarna.

Eurostats kvalitetsbedömning säkerställde inte fullt ut uppgifternas tillförlitlighet

44 Eurostat har rättslig befogenhet att utföra kontrollarbete på plats i medlemsstaterna på statistikområden som till exempel rör förfarandet vid alltför stora underskott och bruttonationalinkomsten. Den har inte jämförbara befogenheter på de tre områden som vår revision omfattar. Med tanke på att EU:s bidrag genom ett antal finansieringsinstrument, såsom den nya fonden för återhämtning och resiliens, beräknas på grundval av europeisk statistik där Eurostat inte har några kontrollbefogenheter (t.ex. arbetskraft och befolkning) och därför inte kan garantera tillförlitligheten, finns det en risk för att den tilldelning av EU-medel som baseras på sådana uppgifter är felaktig.

45 Eurostat har utarbetat skriftliga förfaranden för validering av data inom vart och ett av de temaområden som vi undersökte. Dessa förfaranden omfattar dock inte mer djupgående kontroller av datakvaliteten i medlemsstaterna, till exempel kontroller på plats.

46 Eurostat har också tagit fram användarhandböcker och riktlinjer för övervakning av efterlevnaden av EU:s statistiklagstiftning. En aspekt som saknas i dessa riktlinjer är en tidsplan för egna åtgärder om den upptäcker att en medlemsstat inte följer de tidsfrister som fastställs i reglerna.

47 Eurostat använder en rad it-verktyg för att utföra valideringskontroller (i fråga om logik, rimlighet, konsekvens, revideringstakt och årlig förändringstakt). Vissa av dessa kontroller finns inbyggda i de filer som innehåller det frågeformulär som medlemsstaterna måste fylla i så att de kan upptäcka och korrigera eventuella fel innan de skickar in dem. När valideringar har gjorts skickas en valideringsrapport till medlemsstaterna för godkännande. Först då kan deras data spridas vidare.

48 Eurostat, OECD och WHO samlar in och delar upp valideringen av ”hälsoutgifter” och ”icke-utgiftsrelaterade hälsodata” sinsemellan och genomför kontrollerna på ett identiskt sätt. Valideringen av arbetskraftsundersökningen, uppgifter om ”dödsorsaker” och ”hälsoutgifter” är likartad i alla medlemsstater. De slutliga kvalitetsbedömningarna för varje medlemsstat är dock inte strukturerade och dokumenterar inte eller föreslår lösningar på alla problem som hittas. För de andra temaområdena (”icke-utgiftsrelaterade hälsodata” och statistik över företagsstrukturer) mottog vi datafiler, men inga slutliga kvalitetsbedömningar. Vi fann att Eurostat var medveten om kvalitetsproblem som uppstod i samband med dess valideringsarbete eller information från medlemsstaterna. Vissa datakvalitetsproblem tar lång tid att lösa (se t.ex. diskussionen om uppgifter om långtidsvård i punkt 39).

49 Under revisionsperioden fann vi brister vad gäller uppgifternas noggrannhet inom de tre granskade områdena (se ruta 1).

50 Vi undersökte huruvida Eurostat analyserade efterlevnaden av de begreppsmässiga ramarna och graden av uppgifternas jämförbarhet och samstämmighet, och fann brister på alla de tematiska områden som vår revision omfattade (se ruta 2).

51 Vi fann också att uppgifterna om ”dödsorsaker” uppvisar betydande skillnader, vilket tyder på att dessa uppgifter, trots ett antal riktlinjer om harmonisering, inte kodas på samma sätt i alla medlemsstater. Figur 8 illustrerar den dåliga jämförbarheten hos uppgifter om ”dödsorsaker” som rör demens: den visar på betydande skillnader i medlemsstaternas sätt att koda demens, en av de dyraste sjukdomarna¹⁹ och den näst vanligaste dödsorsaken i höginkomstländer²⁰. Även om Alzheimers sjukdom globalt står för 60–70 % av alla demensfall²¹ varierade andelen alzheimersfall i kategorin ”demens” bland ”dödsorsaker” 2018 från 3,4 % på Malta till 99,9 % i Rumänien. Vi fann också stora skillnader i andelen dödsfall på grund av luftvägssjukdomar som lunginflammation och influensa.

52 Skillnader i hälsoresultat kan tillskrivas inte bara skillnader i hälso- och sjukvårdssystem eller folkhälsan, utan även olika nationella och/eller automatiserade kodningsmetoder som kan leda till icke jämförbara uppgifter.

53 Inom statistik är aktualitet och punktlighet viktiga för ett ändamålsenligt beslutsfattande. För de tre granskade områdena anges i de sektorsspecifika förordningarna referensperioder och specifika datum då medlemsstaterna måste lämna in uppgifter och kvalitetsrapporter/metadatafiler till Eurostat (se figur 9). De flesta medlemsstater lämnar endast in uppgifter i enlighet med kraven i förordningarna om så krävs.

54 Såsom framgår av figur 9 kan statistik på vissa områden lämnas in upp till 24 månader efter referensperioden, vilket gör dem mindre användbara för användarna. Under 2018, 2019 och 2020 lämnade endast sex, nio respektive åtta medlemsstater frivilligt in data om hälsoutgifter inom fyra månader efter referensårets slut, vilket ger mer aktuella uppgifter. När nya behov uppstår har ESS dessutom inte den nödvändiga förfarandemässiga flexibiliteten för att reagera snabbt med nya dataset. Detta har blivit särskilt tydligt i samband med covid-19-pandemin, då det inte fanns direkt tillgängliga uppgifter för hälso- och företagsstatistik. Särskilt när det gäller uppgifter om dödsorsaker var det nödvändigt att hitta alternativa sätt att beräkna dödstal, närmare bestämt att anordna en frivillig datainsamling om dödsfall per vecka för att kunna beräkna överdödligheten per månad (se bilaga V).

55 Vi noterade brister när det gäller punktlighet inom alla de statistikområden som omfattas av vår revision. Förseningar i tillhandahållandet av data som redan är föråldrade gör hela processen ineffektiv när det gäller att tillgodose användarnas behov. Den tillgängliga informationen om de faktiska datumen för medlemsstaternas inlämning visar på förseningar när det gäller arbetskraftsundersökningen och hälsostatistiken i förhållande till de lagstadgade tidsfristerna. Exempel på förseningar som rör hälsostatistiken ges i ruta 3. Ingen sådan information fanns tillgänglig för statistiken över företagsstrukturer, så vi kunde inte bedöma situationen på detta område.

56 Vid sammanställningen av EU-aggregat bör Eurostat vid behov göra en uppskattning av medlemsstaternas data. Vi fann att medlemsstaterna ofta inte tillhandahöll data för de tre temaområdena i vår revision, eller att de rapporterade sent. När så varit fallet (t.ex. för statistik över icke-utgiftsrelaterade hälsodata och statistik över företagsstrukturer) har Eurostat använt skattningar för att få fram ett EU-aggregat. Ett undantag var EU:s aggregat av ”dödsorsaker” för 2018, som inte togs fram eftersom Eurostat inte gjorde någon uppskattning för Frankrike (se ruta 3).

Harmoniserade informations- och övervakningsindikatorer saknas i rapporteringen till parlamentet och rådet

57 Slutligen måste kommissionen vart tredje år rapportera till parlamentet och rådet om kvaliteten på den statistik som den sprider, med undantag för hälsostatistik. Vi analyserade de två senaste rapporterna om arbetskraftsundersökningen och statistiken över företagsstrukturer. Vi fann att detaljnivån skilde sig åt i de två rapporterna, och informationen var inte tillräcklig för att få en tydlig bild av de brister som finns (se ruta 4).

58 Ingen av rapporterna använde detaljerade övervakningsindikatorer för att visa framstegen med förordningarna om arbetskraftsundersökningar och statistik över företagsstrukturer. Det behövs lämpliga indikatorer för varje statistisk produkt för att möjliggöra en korrekt övervakning av genomförandet av förordningarna och sammanställning av harmoniserad information om uppgifternas kvalitet.

Spridningsförfarandena är inte tillräckligt harmoniserade

59 För att säkerställa tillgänglighet och tydlighet i spridningen av statistik bör Eurostat bland annat ha inrättat lämpliga skriftliga förfaranden, med en policy för offentliggörande och en tidsplan för offentliggörande²². Policyn för offentliggörande bör göra en åtskillnad mellan olika typer av publikationer och uppdelningar, och tidsplanen för offentliggörande samt policyn och tidsplanen för revidering bör offentliggöras i förväg.

60 De dokument som vi undersökte visar att Eurostat har infört en uppsättning verktyg och förfaranden, såsom redaktionella regler, som den tillämpar på spridningsprocessen. Det finns dock inga regler som fastställer tidsramen från Eurostats insamling till offentliggörandet av data, inklusive krav om att offentliggöra samtliga medlemsstaters data på samma datum. Sedan mitten av 2021 har Eurostat utarbetat och offentliggjort en årlig tidsplan för offentliggörande av viktiga produkter i enlighet med riktlinjerna för europeisk statistik.

61 Vi kontrollerade datumen för offentliggörandet av arbetskraftsundersökningen och data om hälsoutgifter, som var de enda filer som fanns tillgängliga för oss. Under 2018–2020 spreds inte alla medlemsstaters data om arbetskraftsundersökningen på samma datum av Eurostat. Detsamma gällde data om hälsoutgifter, eftersom vissa medlemsstater (se punkt 54 och ruta 3) var sena med att lämna in data och besvara Eurostats undersökningar under valideringsprocessen. Förseningar i spridningen förlängde perioden mellan referensåret och publiceringsdatumet.

62 I enlighet med riktlinjerna för europeisk statistik utarbetade och offentliggjorde Eurostat en årlig tidsplan för offentliggörande av viktiga produkter för 2022. När det gäller de tre temaområdena i vår revision offentliggörs dock inte vissa detaljerade uppgifter (indikatorer, uppdelningar efter klassificeringsnivå, referensperioder, poster som håller på att revideras osv.).

63 Ett syfte med en policy och tidsplan för revidering är att informera användarna om de planerade ändringarnas förutsebara inverkan på jämförbarheten och på så sätt rusta dem bättre för att förutse och hantera avbrott i tidsserier (se bilaga III). Vi fann att Eurostat uppdaterade data när inlagor kom in och där revideringar och korrigeringar krävdes. Eurostat har ingen allmän revideringspolicy, men särskilda strategier har utvecklats för områden såsom företagsstatistik. På andra områden, till exempel ”hälsoutgifter” och ”dödsorsaker”, revideras uppgifterna men omfattas inte av någon gemensam policy. Revideringarna beror på varje medlemsstats policy.

Tillgång före offentliggörandet kan äventyra jämlikheten och leda till informationsläckage

64 För att bygga upp förtroendet för officiell statistik föreskriver både EU:s rättsliga ram och internationella statistiska principer att alla användare måste behandlas lika²³. De relevanta internationella riktlinjerna är ännu tydligare, eftersom de även hänvisar till samtidig tillgång (se bilaga III).

65 I den inbördes granskningen 2014 ansåg Esgab att det fanns starka skäl till ett fullständigt förbud mot förhandspublicering och rekommenderade en fullständig undersökning av effekterna av sådana åtgärder (se bilaga VI: 2014/11). Sedan dess har Esgab formulerat fyra andra rekommendationer om bland annat en minskning av frekvensen och antalet statistiska uppgifter som förhandspubliceras och om harmonisering och insyn i förfarandena för förhandspublicering bland ESS-partnerna (2015/5, 2015/6, 2015/7 och 2018/1²⁴). Vi noterade att Eurostat har gjort vissa framsteg i genomförandet av dessa rekommendationer. Under 2021 begärde Esgab att Eurostat skulle göra en kritisk granskning av sin praxis med förhandspublicering av statistik inom kommissionen (se bilaga VI: 2021/4). Eurostat svarade med att gå med på att ge en översikt över det aktuella läget i befintliga samförståndsavtal med kommissionens övriga avdelningar.

66 Tillgång före offentliggörandet motiveras på ESS-nivå på grundval av riktlinjerna för europeisk statistik²⁵. Eurostat ger sin egen högsta ledning, GD Ekonomi och finans, GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och ECB samt medierna tillgång till vissa viktiga data före offentliggörandet. Ackrediterade nyhetsbyråer tar emot nyhetsmeddelanden i förväg på elektronisk väg²⁶. Den italienska nationella statistikbyrån däremot ger endast tillgång på förhand vid genomgångar med journalister som hålls utan kontakt med omvärlden (s.k. lock-up)²⁷. Vi anser att Eurostats arrangemang inte säkerställer att data inte läcker ut.

67 Tillgång till makroekonomiska EU-data före offentliggörandet innebär en risk för ekonomisk vinning för dem som får tidig tillgång till uppgifterna (se ruta 5). Alternativet med tillgång före offentliggörandet skulle kunna ge upphov till ekonomiska fördelar som kan snedvrida marknaderna allvarligt.

68 För öppenhetens skull rekommenderar internationell bästa praxis att pressmeddelanden åtföljs av en förteckning över vem som har tillgång till uppgifterna före offentliggörandet. Eurostats webbplats innehåller dock inte uttömmande information om alla användare och utsedda tjänster som har tillgång före offentliggörandet.

69 I ESS har minst tio länder (Tjeckien, Danmark, Kroatien, Italien, Polen, Slovenien, Finland, Sverige, Island och Norge) avskaffat bruket att ge tillgång till regeringar och/eller medier före offentliggörandet. Praxisen vad gäller förhandstillgång inom ESS förblir därför oharmoniserad (se punkt 65).

Möjligheten för inbördes utvärderingar för att förbättra situationen har inte utnyttjats fullt ut

70 Inbördes utvärderingar används för att bedöma Eurostats och de nationella statistiksystemens övergripande efterlevnad av riktlinjerna för europeisk statistik, som utgör hörnstenen i ESS gemensamma kvalitetsram. De nationella statistiksystemen granskas av en expertgrupp och Esgab utför en inbördes utvärdering av Eurostat. Sedan riktlinjerna för europeisk statistik först antogs 2005 har ESS anordnat tre omgångar av självreglerande inbördes utvärderingar, vilket innebär att beslut som rör dem fattas internt av ESS-kommittén (se figur 2). I avsnitten nedan undersöker vi om

1. kommissionen på ett effektivt sätt har genomfört rekommendationerna från den andra inbördes utvärderingen,
2. Eurostats övervakning av de nationella statistiksystemens framsteg mot att genomföra rekommendationerna från den andra inbördes utvärderingen har varit effektiv,
3. utformningen av den tredje omgången inbördes utvärderingar av nationella statistiksystem är ändamålsenlig.

Kommissionen har gjort stora framsteg med de flesta rekommendationer från de inbördes utvärderingarna

71 För att säkerställa att rekommendationerna från Esgab får största möjliga genomslag är det viktigt att kommissionen genomför dem snabbt och så fullständigt som möjligt. Om detta inte görs bör den ge en lämplig motivering i linje med internationella statistiska riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis.

72 År 2014 genomförde Esgab den andra inbördes utvärderingen av Eurostat och utfärdade 16 rekommendationer om sex huvudområden, nämligen den lagstiftning som ligger till grund för förfarandena för utnämning och entledigande av chefer, utformningen av lagstiftningen om statistik, samstämmigheten i den europeiska statistiken, spridningen, kommunikationen och användarna samt samordningen (se bilaga VI). Som svar på detta utarbetade Eurostat en genomförandeplan med 20 förbättringsåtgärder²⁸.

73 Vi fann att kommissionen gjorde stora framsteg vad gäller de flesta av rekommendationerna för inbördes utvärdering, särskilt de som rör lagstiftningsstrukturen, kommunikationen och användarna. Vissa viktiga rekommendationer på områdena oberoende och opartiskhet (lagstiftning om utnämning och entledigande av chefer och förhandstillgång – se punkterna 64–69) godtogs dock inte och/eller åtgärdades inte på ett effektivt sätt²⁹.

74 I den inbördes utvärderingen 2014 utfärdade Esgab fyra rekommendationer om all EU-lagstiftning om rekrytering, utnämning och entledigande av Eurostats högsta ledning (se bilaga VI: 2014/1 – 2014/4). Eurostat godtog dock inte dessa rekommendationer och föreslog inte några motsvarande förbättringsåtgärder. Eurostat hävdade att rekommendationerna antingen gick utöver riktlinjerna (2014/1, 2014/2 och 2014/4) eller åtgärdades i tillräcklig utsträckning inom EU:s rättsliga ram (2014/3). I nästa inbördes utvärdering (2021) upprepade Esgab ett antal av sina rekommendationer på detta område (se bilaga VI: 2021/1 och 2021/2), som fortfarande inte godtogs.

75 2012 rekommenderade vi även följande³⁰:”För att uppförandekoden avseende europeisk statistik ska tillämpas fullt ut bör kommissionen […] (d) öka EU:s chefsstatistikers yrkesmässiga oberoende genom att utse honom eller henne på ett tidsbegränsat mandat efter samtycke från Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning och efter Europaparlamentets och rådets godkännande.” Trots Europaparlamentets stöd genomfördes inte vår rekommendation, eftersom kommissionen ansåg att den befintliga rättsliga ramen var lämplig och att de nödvändiga skyddsåtgärderna redan fanns.

Eurostats bedömning av medlemsstaternas genomförande av åtgärder för att förbättra den inbördes utvärderingen bygger till stor del på ömsesidigt förtroende mellan statistikmyndigheterna

76 Eurostats samordnande roll omfattar en effektiv övervakning av rekommendationer som lämnas till medlemsstaterna till följd av inbördes utvärderingar. Efter den andra inbördes utvärderingen (2013–2015) använde Eurostat årliga frågeformulär för att övervaka de nationella statistikbyråernas genomförande av överenskomna förbättringsåtgärder (2016–2019). Som en allmän princip baserades hela övervakningen på förtroende. De nationella statistikbyråerna hade därför ansvaret för att förbättringsåtgärderna genomfördes och de var tvungna att se till att de var lämpliga, fullständiga och korrekt dokumenterade. Det var först under den senaste övervakningsomgången 2019 som Eurostat ansträngde sig för att kontrollera rapporterade framsteg genom att skicka ut begäranden om förtydliganden till medlemsstaterna.

77 Figur 10 visar de nationella statistikbyråernas framsteg över tid vad gäller att slutföra förbättringsåtgärderna från den andra inbördes utvärderingen. Enligt den senast tillgängliga övervakningsrapporten var 155 av de 910 åtgärder som identifierats (17 %) fortfarande ofullständiga i slutet av 2019 (se bilaga VII för en detaljerad uppdelning).

78 Vi fann att genomförandet av förbättringsåtgärder hindrades där de var beroende av organ utanför den nationella statistikbyrån eller där det saknades politisk vilja och/eller politiskt stöd. Sådana åtgärder omfattade vanligtvis ändringar av lagstiftningen (t.ex. utnämning och avskedande av chefer för nationella statistikbyråer, tillgång till administrativa uppgifter, inrättande av tillsynsorgan) men vissa rörde personalresurser eller ekonomiska resurser eller till och med it-utveckling.

79 I Italien och Finland har lagstiftningsprocessen avstannat, och åtgärderna har ännu inte slutförts mer än sju år efter den andra inbördes utvärderingen. I Kroatien och Cypern gjordes de nödvändiga lagändringarna efter en avsevärd försening på omkring fem år. Högre företrädare för viktiga intressenter (såsom ministerier och parlament) deltog inte tillräckligt tidigt i processen med inbördes utvärderingar för att underlätta genomförandet av viktiga åtgärder i frågor som rörde institutionell struktur och styrning (yrkesmässigt oberoende).

80 Utöver yrkesmässigt oberoende behöver de nationella statistikmyndigheterna tillräckliga personalresurser och ekonomiska och tekniska resurser för att genomföra sina statistikprogram (se bilaga III). Vi granskade Esgabs årsrapporter, medlemsstaternas inbördes utvärderingar och information om resurser, och bad de fem länder som ingick i vårt urval och andra intressenter om deras åsikter om styrning i nationella statistiksystem.

81 Vi fann att yrkesmässigt oberoende fortfarande inte är garanterat, särskilt när det gäller utnämning och entledigande av chefer för nationella statistikbyråer. Eftersom andra nationella myndigheter vanligtvis ingår i ett ministerium är deras oberoende ännu mer osäkert. Vår iakttagelse bekräftar Eurostats slutsats att 25 av 72 förbättringsåtgärder (35 %) avseende yrkesmässigt oberoende fortfarande inte slutförts i december 2019 (se bilaga VII).

82 Några nationella statistikbyråer delade också med sig av sin oro över sitt ekonomiska beroende, och nämnde bristen på resurser mot bakgrund av den ökande efterfrågan på ny statistik och behovet av betydande tekniska investeringar. I detta avseende erkände rådet i november 2021 att både Eurostat och de nationella systemen måste beviljas tillräckliga personalresurser och ekonomiska resurser för att de ska kunna arbeta vidare med nya datakällor och digital teknik³¹.

Utformningen av inbördes utvärderingar har förbättrats med tiden, men betydande brister kvarstår

83 Syftet med inbördes utvärderingar är att bedöma ESS-partnernas efterlevnad av riktlinjerna för europeisk statistik, som utgör hörnstenen i den gemensamma kvalitetsram som inrättats för att säkerställa kvaliteten på den europeiska statistiken. De mest avancerade icke-europeiska statistiksystemen är jämförelsevis endast föremål för självbedömningar. Utöver efterlevnad är ett annat syfte att tillhandahålla rekommendationer som hjälper statistikmyndigheterna att förbättra och utveckla sina statistiksystem. I figur 11 visas de viktigaste stegen i inbördes utvärderingar.

84 I tabell 2 visas hur viktiga delar av utformningen av inbördes utvärderingar har utvecklats över tiden. Den första inbördes utvärderingen (2005–2007) syftade främst till att öka medvetenheten om riktlinjerna för europeisk statistik och var en introduktion för alla deltagare. Den hade dock betydande brister³². Den andra omgången (2013–2015) förbättrades när det gäller utformning, inkluderade externa experter och nådde ett större internationellt erkännande. I den tredje omgången (2021–2023) genomfördes också några ytterligare rekommendationer från Esgab. Medlemsstaterna i vårt urval var i allmänhet nöjda med Eurostats bidrag till utformningsprocessen och betonade att de redan från början var involverade i utarbetandet av metoden.

85 Under våra möten med berörda parter fann vi att det råder enighet om att inbördes utvärderingar måste genomföras tillräckligt ofta för att möjliggöra kontinuerliga kvalitetsförbättringar inom ESS. Den genomsnittliga perioden mellan den andra och den tredje omgången kommer att vara sju och ett halvt år, och nästan tio år för Slovakien. Med denna tidsfördröjning är det inte möjligt att på ett korrekt sätt fånga upp effekterna av förändringar såsom tekniska framsteg och nya datakällor, som ESS måste förbli uppmärksamt på och kunna anpassa sig efter.

86 För att inbördes utvärderingar ska vara heltäckande och rättvisa för alla länder måste de också utvärdera de kritiska inslagen i varje nationellt statistiksystem i dess helhet. I 2020 års metod föreskrevs att högst sex andra nationella myndigheter fick delta per land, ett godtyckligt tröskelvärde som inte tar hänsyn till i vilken utsträckning framställningen av europeisk statistik är decentraliserad inom ett land (se bilaga VIII). Dessutom var den rekommenderade metoden vag och subjektiv och tillämpade inte jämförbara urvalskriterier för alla länder. Dessutom väljs andra deltagande nationella myndigheter ut av nationella statistikbyråer snarare än på EU-nivå, vilket skulle ha krävts för att arbetet skulle ha varit trovärdigt och konsekvent. Varken Esgab eller någon expertgranskare hade något att säga till om vad gäller urvalet av andra nationella myndigheter.

87 Många nationella statistikbyråer begränsade antalet andra nationella myndigheter till tre. Detta är en annan godtycklig tröskel, som innebär en risk för att andra viktiga nationella myndigheter utesluts från europeisk statistik. En nationell statistikbyrå uppgav till och med uttryckligen att dess utgångspunkt var att endast välja ut tre andra nationella myndigheter. Genom att använda denna metod inkluderade den inte den andra nationella myndigheten som ansvarar för uppgifter om ”dödsorsaker” – ett organ som under två år i följd underlät att lämna in de begärda uppgifterna till Eurostat.

88 Esgab inrättades för att förbättra Eurostats och ESS oberoende, integritet och ansvarsskyldighet³³ som en reaktion på brister i de nationella systemen³⁴. Esgabs roll är dock begränsad till att förse parlamentet och rådet med en årsrapport som innehåller dess oberoende bedömning av genomförandet av riktlinjerna för europeisk statistik i det europeiska statistiksystemet som helhet, med tonvikt på Eurostat snarare än på nationella statistiksystem. År 2012 rekommenderade vi att en tillsynsfunktion skulle utvecklas genom att utvidga Esgabs befogenheter³⁵. Även om rekommendationen godtogs genomfördes den inte på ett effektivt sätt.

89 För närvarande innebär den ”självreglerande” karaktären hos ESS inbördes utvärderingar att man enas om deras utformning (tidpunkt, omfattning, strategi, urvalsförfarande för andra nationella myndigheter och sammansättning samt urval av expertgrupper) genom samråd bland partner som företräder en rad nationella snarare än bredare europeiska perspektiv. Trots att Esgab är oberoende av nationella intressen beslutar det inte om viktiga aspekter som rör utformningen.

Slutsatser och rekommendationer

90 Vår övergripande slutsats är att kommissionen tillhandahåller europeisk statistik som i allmänhet är av tillräcklig kvalitet för beslutsfattare, företag och medborgare. Det återstår dock vissa brister som behöver åtgärdas.

91 Eurostats strategiska planer återspeglar huvudsakligen de institutionella prioriteringar som fastställs i de fortlöpande europeiska statistikprogrammen. De är dock bristfälliga när det gäller att mäta framstegen mot att uppnå målen (se punkterna 22 och 23).

92 I sin nuvarande sammansättning företräder Europeiska rådgivande kommittén för statistik, det organ som företräder användarna, inte på ett ändamålsenligt sätt alla användare, såsom internationella organisationer, den akademiska världen och forskarvärlden. Dessutom har Europeiska rådgivande kommittén för statistik inte gjort några betydande framsteg i sina kontakter med nationella användarråd. Användarnas behov tillgodoses inte fullt ut, eftersom det finns dataluckor inom de granskade områdena. Programmet för europeisk statistik har inte alltid prioriterat åtgärder för att ta itu med dessa luckor för att förbättra den europeiska statistikens relevans, och Eurostat tillämpar inte definitionen av små och medelstora företag korrekt (se punkterna 24–29).

Rekommendation 1 – Tillgodose användarnas behov bättre

För att tillgodose användarnas behov bättre bör kommissionen se till att Europeiska rådgivande kommittén för statistik blir mer inkluderande, genom en balanserad och ändamålsenlig representation av alla användare, som bistås av experter på särskilda områden.

Måldatum för genomförande: 2023.

93 Trots ökad finansiering genom programmet för europeisk statistik är framställningen av europeisk statistik fortfarande delvis beroende av finansiering från andra avdelningar inom kommissionen. Finansieringen täcker till stor del de institutionella behoven. Även om ett fåtal EU-bidrag finansierar innovativa projekt, finansierar ett betydande antal faktiskt obligatorisk statistisk verksamhet. Det mervärde som programmet för europeisk statistik skulle kunna ge för att underlätta innovativa projekt är därför begränsat. Även om de enskilda bidragen hade bedömts gavs det i allmänhet ingen motivering till den kvalitativa bedömningen av resultaten, vilket riskerar att begränsa utrymmet för uppföljning och minska resultatens hållbarhet (se punkterna 30–34).

Rekommendation 2 – Sträva efter att stärka det europeiska statistikprogrammets ekonomiska oberoende och prioritera innovativa projekt

Kommissionen bör

1. bedöma möjligheten att göra nästa program för europeisk statistik mindre beroende av flera olika finansieringskällor,
2. prioritera innovativa projekt med ett tydligt mervärde för EU.

Måldatum för genomförande: 2024.

94 Eurostat har inrättat ett lämpligt kvalitetsstyrningssystem. Dess stöd till medlemsstaterna ligger i stort sett på en lämplig nivå. Det finns dock inga interna riktlinjer som fastställer en ram för att tillhandahålla stöd, och komplexa metodproblem kan ta lång tid att lösa, vilket påverkar flera datakvalitetsaspekter, inbegripet jämförbarhet (se punkterna 35–39).

95 Vi fann att medlemsstaternas kvalitetsrapporter inte alltid följer riktlinjerna och inte är harmoniserade mellan och inom statistiska processer. Detaljnivån varierar mellan medlemsstaterna, vilket gör det svårt att förstå och bedöma uppgifternas kvalitet korrekt. Rapporteringsfrekvensen varierar mellan de statistiska aktiviteterna, och rapporteringen är inte obligatorisk för alla. Dessa brister leder till ofullständig information för användarna (se punkterna 40–43).

96 Eurostat har inte fått befogenhet att utföra kontrollarbete på plats inom de tre områden som vi granskade. Den validerar de uppgifter som medlemsstaterna lämnat, men dokumenterar inte alltid resultaten av sina bedömningar på ett korrekt sätt. Den utför inte djupgående bedömningar av alla kvalitetsaspekter, såsom jämförbarhet och samstämmighet (se punkterna 44–52).

97 Hälso- och företagsstatistik påverkas också av tidsramarna, eftersom vissa dataset kan lämnas in 14–24 månader efter referensåret. På grund av bristen på realtidsdata för ”dödsorsaker” uppskattas dödligheten för covid-19 på andra sätt. Förseningar i tillhandahållandet av data gör hela processen ineffektiv för användarna. Eurostat har riktlinjer för att bedöma efterlevnaden av förordningarna, men dessa går inte så långt som att fastställa en tidsplan. ESS har inte den flexibilitet som krävs för att reagera snabbt. I ett fall som rör dataluckor om ”dödsorsaker” på nationell nivå har Eurostat inte gjort några uppskattningar, så det finns inga EU-aggregat tillgängliga (se punkterna 53–56).

98 När så krävs enligt lagstiftningen lämnar kommissionen rapporter till Europaparlamentet och rådet om statistikens kvalitet. Dessa ger dock ingen tydlig bild av de brister som finns, och de saknar detaljerade övervakningsindikatorer för att visa framsteg i fråga om förordningarna. Vissa viktiga sektorsspecifika förordningar, till exempel om hälsa, ställer inga krav på att sådana rapporter lämnas in (se punkterna 57 och 58).

Rekommendation 3 – Förbättra medlemsstaternas kvalitetsrapporter och kvalitetsbedömningen av europeisk statistik

Kommissionen bör

1. säkerställa att de kvalitetsrapporter som den får från medlemsstaterna baseras på gemensamma standarder och innehåller fullständig och jämförbar information,
2. göra mer ingående och bättre dokumenterade bedömningar på områdena arbetsmarknads-, företags- och hälsostatistik för att förbättra uppgifternas korrekthet, aktualitet och punktlighet, jämförbarhet och samstämmighet.

Måldatum för genomförande: 2024.

99 Även om Eurostat har utarbetat en tidsplan för spridning av statistik saknar tidsplanen vissa detaljerade uppgifter. Dessutom har Eurostat ännu inte någon allmän revideringspolicy och offentliggör inte alla medlemsstaters data om arbetskraftsundersökningar och hälsoutgifter på samma datum (se punkterna 59–63).

100 Eurostat ger kommissionens avdelningar och mediekanaler tillgång till uppgifter före offentliggörandet, vilket kan ge upphov till ekonomiska fördelar och leda till läckor. De bestämmelser som gäller för att få tillgång före offentliggörandet beskrivs inte i sin helhet på Eurostats webbplats, och ingen förteckning över alla användare med privilegierad tillgång offentliggörs (se punkterna 64–69).

Rekommendation 4 – Ompröva den nuvarande praxisen med förhandspublicering av statistik

Kommissionen bör

1. noggrant bedöma behovet och mervärdet av att bevilja tillgång före offentliggörandet,
2. publicera omfattande information om tillgång före offentliggörandet och stärka skyddet mot potentiella läckor, om denna praxis upprätthålls.

Måldatum för genomförande: 2023.

101 Kommissionen gjorde stora framsteg när det gäller de flesta av rekommendationerna för inbördes granskning, bland annat de som rör lagstiftningsstrukturen, kommunikation och användare. Den har dock inte tagit upp några viktiga rekommendationer om oberoende och opartiskhet (se punkterna 70–75).

102 Eurostats bedömning av medlemsstaternas genomförande av åtgärder för att förbättra den inbördes utvärderingen bygger till stor del på ömsesidigt förtroende mellan statistikmyndigheterna. Genomförandet av vissa förbättringsåtgärder hindrades där de var beroende av organ utanför den nationella statistikbyrån och där politiskt stöd saknades. Viktiga förbättringsåtgärder, såsom ändring av nationell statistiklagstiftning, har endast genomförts delvis. Dessutom förekommer yrkesmässigt oberoende fortfarande inte i alla medlemsstater, särskilt inte på den nivå som rör andra nationella myndigheter (se punkterna 76–82).

103 Utformningen av det verktyg för inbördes utvärdering som används för att bedöma Eurostats och ESS efterlevnad av riktlinjerna för europeisk statistik har förbättrats sedan det först användes. Inbördes utvärderingar görs dock inte tillräckligt ofta för att möjliggöra kontinuerliga kvalitetsförbättringar, och de är inte alltid uttömmande när det gäller omfattningen av de nationella statistiksystemen. Trots sitt oberoende från nationella intressen har Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning en begränsad roll i utformningen av inbördes utvärderingar (se punkterna 83–89).

Rekommendation 5 – bedöma möjligheten att stärka mandatet för Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning.

Kommissionen bör bedöma om det är genomförbart och lämpligt att utöka mandatet för Europeiska rådgivande organet för statistikstyrning till att omfatta beslut om alla centrala delar av utformningen av den inbördes utvärderingen.

Måldatum för genomförande: 2023.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Mihails Kozlovs som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 26 oktober 2022.

Bilagor

Bilaga I – Officiell statistik i samband med covid-19-krisen

Covid-19 har inneburit betydande utmaningar för statistiksystemen, vilket har satt de myndigheter som ansvarar för statistikverksamheten under avsevärd press. Utmaningen har varit mest akut när det gäller att säkerställa att folkhälsostatistik tillhandahålls i rätt tid och att ge adekvat information om realekonomin, närmare bestämt hushåll och små och medelstora företag.

Pandemin störde inledningsvis dataflödena från företag och hushåll, vilket orsakade problem för officiell statistik. Traditionella metoder för insamling av data var inte längre genomförbara, och vissa undersökningar blev omöjliga och måste skjutas upp. Covid-19 utgjorde också en utmaning för befintliga standarder vad gäller tolkning och tillräcklighet. Den officiella statistiken måste därför snabbt anpassas till de föränderliga förhållandena. Alternativa metoder för datainsamling, såsom telefonsamtal, internetprogram eller stordata, har blivit allmänt använda. Denna övergång kan dock påverka uppgifternas kvalitet och jämförbarhet. Inledningsvis tillgodosåg beslutsfattare och medier i första hand efterfrågan på globala epidemiologiska data nästan i realtid genom resultattavlor, såsom den som utvecklats av Johns Hopkins-universitetet, som fungerade oberoende av officiella statistiksystem. Senare skapade WHO och ECDC sina egna resultattavlor, vilket överbryggade klyftan, men som innebar jämförbarhetsproblem.

Enligt Esgab svarade ESS positivt på covid-19-krisen. Även om flera faser av framställningen av statistiska uppgifter påverkades allvarligt av pandemin lyckades ESS-länderna och Eurostat fortsätta att producera nyckelindikatorer utan avbrott. För att säkerställa fortsatt kvalitet och jämförbarhet för statistik i den förändrade miljön offentliggjorde Eurostat mer än 30 riktlinjer för både allmänna och sektorsspecifika metodfrågor. Eurostat skapade också en särskilt avdelning på sin webbplats för att ge användarna den senaste informationen. Den tillhandahöll en förteckning över covid-19-dataset och lanserade den europeiska resultattavlan för statistisk återhämtning, som för närvarande innehåller 27 återhämtningsrelevanta indikatorer för hälso- och sjukvårdsfrågor samt sociala, ekonomiska, affärsmässiga och miljömässiga frågor. Slutligen införde Eurostat flera nya krisspecifika indikatorer (t.ex. dödsfall per vecka och överdödlighet per månad) för att bättre bedöma effekterna av pandemin. I november 2020 enades cheferna för de nationella statistikbyråerna och Eurostat om ett samordnat svar på framtida kriser som påverkar ESS, det så kallade Wiesbaden-memorandumet, som skulle kunna underlätta en gemensam strategi för framtida kriser.

Bilaga II – Utvald statistisk verksamhet

Bilaga III – Exempel på internationella statistiska riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis

Bilaga IV – Förteckning över de projekt som valdes ut för denna revision

Bilaga V – Söka efter alternativ för mer aktuella uppgifter om covid-19-dödsfall

EU:s första dödsfall i covid-19 bekräftades i februari 2020. Det finns dock inga utsikter till att någon fullständig europeisk statistik över ”dödsorsaker” för 2020 offentliggörs före 2023 (se figur 10). För att tillgodose informationsbehoven under pandemin samlades två dataset in nästan i realtid: antalet covid-19-dödsfall per dag och dödsfall som demografiska händelser per vecka.

Antal covid-19-dödsfall: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) har offentliggjort antalet covid-19-dödsfall i Europa från källor såsom hälso- och sjukvårdsministerier och folkhälsoinstitut.WHO och Johns Hopkins-universitetet har publicerat samma statistik globalt. På grund av nationella skillnader i klassificeringen av ”dödsorsaker” och flera frågor som rör under- och övertäckning kan uppgifterna dock skilja sig åt avsevärt och försvåra jämförelser mellan olika länder. I början av pandemin registrerade Belgien till exempel alla dödsfall där covid-19 möjligen var inblandat såsom dödsfall orsakade av covid-19, utan att det krävdes laboratorietester. Italien krävde däremot att ett positivt testresultat för att dödsfall skulle tillskrivas covid-19, och Cypern använde en kombination av de två metoderna.

Dödsfall och överdödlighet: Denna metod, som de nationella statistikbyråerna ansvarar för, anses av experter vara ett mer lämpligt mått på pandemins totala inverkan på dödstalet, även om den inte tar hänsyn till demografiska förändringar såsom befolkningens åldrande. Den fångar upp covid-19-dödsfall som inte diagnostiserades och rapporterades korrekt, liksom dödsfall av andra orsaker som beror på de allmänna pandemiförhållandena. ESS införde datainsamlingen avseende dödsfall per vecka i april 2020 och började offentliggöra statistik om överdödlighet i december 2020. De nationella statistikbyråerna har fortsatt att frivilligt skicka in data om dödsfall per vecka till Eurostat.

I tabellen nedan visas uppgifterna för 2020 och 2021 i EU- och Eftaländerna, beräknade med hjälp av båda metoderna. Siffran för överdödlighet är omkring 34 % högre än ECDC:s siffror för covid-19-dödsfall.

Bilaga VI – Esgabs rekommendationer, 2014 och 2021

Bilaga VII – Sammanfattning av förbättringsåtgärder för nationella statistikbyråer – status den 31 december 2019

Bilaga VIII – Täckning av nationella statistiksystem i den tredje omgången inbördes utvärderingar

Förkortningar

ECB: Europeiska centralbanken.

ECDC: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar.

Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

ESS: det europeiska statistiksystemet.

GD EMPL: kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

GD SANTE: kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet.

GD GROW: kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

ILO: Internationella arbetsorganisationen.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

WHO: Världshälsoorganisationen.

Ordlista

arbetslös: en arbetslös person i åldern 15 eller 16–74 år, utan arbete under referensveckan, som kan börja arbeta inom de närmaste två veckorna (eller som redan har fått ett arbete som inleds inom de närmaste tre månaderna) och aktivt har sökt arbete någon gång under de föregående fyra veckorna.

data: en uppsättning värden som motsvarar kvalitativa eller kvantitativa variabler, såsom fakta eller mätningar, från vilka information kan genereras.

datalucka: när de uppgifter som krävs för ett visst ändamål inte är tillgängliga.

det civila samhället: den del av samhället som skiljer sig från staten och näringslivet och som består av föreningar och andra sammanslutningar som företräder gemensamma intressen på det offentliga området.

dödsorsak: den sjukdom eller skada som startade de sjukdomsrelaterade händelser som direkt ledde till dödsfallet, eller de omständigheter kring olyckan eller våldsamheten som orsakade den dödliga skadan.

institutionell statistikanvändare: en nationell eller internationell organisation, till exempel en nationell regering eller en nationell centralbank, eller en EU-institution, ett EU-organ eller en EU-avdelning.

kritisk prestationsindikator: ett kvantifierbart mått som visar prestationen i förhållande till de viktigaste målen.

metadata: data som definierar och beskriver andra data.

mikrodata: data om enskilda personer, hushåll, företag eller organisationer.

opartiskhet: principen att statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på ett neutralt sätt och att alla användare ska behandlas lika.

relativ standardavvikelse: mått på en skattnings statistiska noggrannhet; mindre relativa standardavvikelser tyder på mer tillförlitliga resultat, och större relativa standardavvikelser tyder på mindre tillförlitliga resultat.

sjuklighet: tillståndet att vara sjuk.

små och medelstora företag: en definition av storleken på företag och andra organisationer som bygger på antalet anställda och vissa ekonomiska kriterier; små företag har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som inte överstiger 10 miljoner euro; medelstora företag har färre än 250 anställda, en årsomsättning på högst 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro.

standardiserat dödstal: dödstalet för en befolkning anpassat till en standardåldersfördelning för att förbättra jämförbarheten över tid och mellan olika samhällsgrupper.

systemet för redovisning av utgifterna för hälso- och sjukvård: System of Health Accounts utgör den standardiserade ekonomiska ramen för redovisning av hälso- och sjukvård i ESS-länderna, med hjälp av redovisningsregler som är metodologiskt förenliga med nationalräkenskapssystemet för att ta fram heltäckande, konsekventa och internationellt jämförbara räkenskaper som uppfyller viktiga användarbehov.

överdödlighet: det antal dödsfall av alla orsaker som mätts under en kris och som överstiger antalet dödsfall som kunde observeras under ”normala” förhållanden.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62590

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62590

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi, där ledamoten Mihails Kozlovs är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Ildikó Gáll-Pelcz med stöd av Claudia Kinga Bara (kanslichef), Zsolt Varga (attaché), Sabine Hiernaux-Fritsch (förstachef), Athanasios Koustoulidis (uppgiftsansvarig) och Maria Isabel Quintela och Ezio Guglielmi (revisorer). Thomas Everett gav språkligt stöd.

Slutnoter

¹ FN:s ekonomiska och sociala råd, Resolution adopted by the Economic and Social Council on 24 July 2013: 2013/21 - Fundamental Principles of Official Statistics, 2013.

² Artikel 338 i EUF-fördraget.

³ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 (EUT L 87, 31.3.2009), senast ändrad genom förordning (EU) 2015/759.

⁴ Artikel 4.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021.

⁵ Artikel 03 02 05 ”Sammanställning och spridning av europeisk statistik av hög kvalitet” i den antagna budgeten för 2021, som finns på https://data.europa.eu/eli/budget/2021/1/oj

⁶ Artikel 11 i förordning (EG) nr 223/2009.

⁷ Enligt beskrivningen i artikel 4 i förordning (EG) nr 223/2009.

⁸ ECBS statistiska funktion grundar sig på artikel 5 i stadgan för ECBS och ECB.

⁹ Inrättad genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 234/2008/EG.

¹⁰ Inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 235/2008/EG.

¹¹ Revisionsrättens särskilda rapport 12/2012 Har kommissionen och Eurostat förbättrat processen för att framställa tillförlitlig och trovärdig europeisk statistik?

¹² Se artiklarna 1 och 3 i beslut nr 234/2008/EG av den 11 mars 2008.

¹³ Se artikel 4 i beslut nr 234/2008/EG av den 11 mars 2008.

¹⁴ Eurostat,Support for the Final Evaluation of the European Statistical Programme 2013–2020, juli 2021, s. 43.

¹⁵ Artikel 6 i förordning (EG) 223/2009.

¹⁶ Kommissionens beslut 2012/504/EU och riktlinjer för europeisk statistik.

¹⁷ Artiklarna 6.3, 7, 15 och 18 i förordning (EG) nr 223/2009 och kommissionens beslut 2012/504/EU.

¹⁸ Kommissionens förordning (EU) 2015/359 om genomförande av förordning (EG) nr 1338/2008.

¹⁹ El-Hayek, Y., Tip of the Iceberg: Assessing the Global Socioeconomic Costs of Alzheimer’s Disease and Related Dementias and Strategic Implications for Stakeholders, Journal of Alzheimer’s Disease, 70, 2019, s. 323–341.

²⁰ WHO,The top 10 ”causes of death’, 9 december 2020.

²¹ WHO,Dementia: Key facts, 2 september 2021.

²² Såsom beskrivs närmare i 2017 års riktlinjer för europeisk statistik.

²³ Artiklarna 2 och 18.1 i förordning (EG) nr 223/2009, i dess ändrade lydelse, artikel 6.2 i kommissionens beslut 2012 om Eurostat och FN:s kodifierade principer (UNFP och principerna för internationell statistikverksamhet).

²⁴ ESGAB Annual Report 2015 och Opinion of the European Statistical Governance Advisory Board (ESGAB), concerning the implementation of the Commission’s Commitment on Confidence.

²⁵ Princip 6: ”Alla användare har lika och samtidig tillgång när statistik offentliggörs. Eventuell privilegierad tillgång för externa användare före offentliggörandet begränsas, motiveras väl, kontrolleras och sker öppet.”

²⁶ Protocol on impartial access to Eurostat data for users, januari 2014.

²⁷ Istat,Embargo: a policy for transmitting correct information.

²⁸ Esgabs rekommendationer och Eurostats förbättringsåtgärder som svar på rekommendationerna.

²⁹ Esgabs årsrapport 2021.

³⁰ Revisionsrättens särskilda rapport 12/2012.

³¹ Rådets slutsatser om EU-statistik som godkändes av Ekofinrådet den 9 november 2021.

³² Se revisionsrättens särskilda rapport 12/2012 Har kommissionen och Eurostat förbättrat processen för att framställa tillförlitlig och trovärdig europeisk statistik? och Esgabs årsrapport 2011.

³³ Inrättad genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 235/2008/EG.

³⁴ COM(2005) 217 final och W. Radermacher (2011), European Statistics: People Count.

³⁵ Revisionsrättens särskilda rapport 12/2012 Har kommissionen och Eurostat förbättrat processen för att framställa tillförlitlig och trovärdig europeisk statistik?

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-9050-0	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/497878	QJ-AB-22-023-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-9071-5	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/302083	QJ-AB-22-023-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

Figur 2 – ikoner: Dessa figurer har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.