Europeiska Revisionsrätten 2017 Verksamhetsrapport

Europeiska revisionsrätten

Vilka vi är

Europeiska revisionsrätten är EU:s externa revisor.

Vi är en av EU:s sju institutioner. Vårt kollegium består av 28 ledamöter, en från varje medlemsstat. Vi har ungefär 900 anställda – revisorer och administrativ personal – från alla länder i EU.

Revisionsrätten inrättades 1977. Vi har vårt säte i Luxemburg.

Vad vi gör

Vi kontrollerar att EU har tillförlitliga räkenskaper och tillämpar de finansiella reglerna korrekt samt att EU:s politik och program ger valuta för pengarna.

Genom vårt arbete bidrar vi till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och främja redovisningsskyldighet och insyn. Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s beslutsfattare och lagstiftare vägledning.

Vi presenterar våra iakttagelser och rekommendationer för Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, nationella parlament och allmänheten.

Revisionsrättens lokaler på Kirchberg i Luxemburg 2017.

Inledning av ordföranden

Kära läsare,

Europeiska revisionsrätten inledde sin verksamhet 1977 – 40 år senare kan vi titta tillbaka på våra många värdefulla bidrag till offentlig redovisningsskyldighet och EU:s ekonomiska förvaltning.

I oktober 2017 firades detta jubileum vid en officiell ceremoni i närvaro av storhertigen och storhertiginnan av Luxemburg, Estlands president Kersti Kaljulaid, Europaparlamentets talman Antonio Tajani och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Deras närvaro var ett tydligt erkännande av vår roll som Europeiska unionens ”ekonomiska samvete”.

Men under året blickade vi också framåt. Vi diskuterade och fastställde vår strategi för de tre år som återstår av den innevarande fleråriga budgetramen fram till slutet av 2020. Medborgarna behöver tydlig, tillförlitlig och tillgänglig information för att kunna behålla förtroendet för EU och EU:s institutioner. Människor måste kunna se att EU agerar med integritet, tillämpar rättsstatsprincipen, använder offentliga medel med omsorg, är tydligt med sina politiska mål och åstadkommer de resultat som utlovats. Som EU:s externa revisor har vi goda förutsättningar att kontrollera och rapportera om detta.

Under året offentliggjorde vi särskilda rapporter om en stor mängd olika EU-politikområden och EU-program och också analysbaserade publikationer såsom översiktliga analyser och snabbgranskningar. Dessutom avgav vi flera yttranden över lagstiftningsförslag och offentliggjorde, som varje år, våra årsrapporter om EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, liksom om EU:s byråer och många andra EU-organ.

I denna rapport lämnar vi en uttömmande redogörelse för vår verksamhet 2017 och nyckelinformation om vår organisation, budget och personal.

God läsning!

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

2017 i korthet

Vår verksamhet

• 28 särskilda rapporter om ändamålsenligheten och mervärdet i EU:s politik och program avseende till exempel ungdomsarbetslöshet, miljö, migration och bankunionen.
• En översiktlig analys av EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar och en snabbgranskning av EU-institutionernas personalnedskärningar.
• Fem yttranden över ny eller uppdaterad EU-lagstiftning med betydande effekter för den ekonomiska förvaltningen, bland annat ett över budgetförordningen för EU:s budget och ett över finansieringen av europeiska politiska partier.
• Årsrapporter om genomförandet av EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden, inklusive den sammanfattande rapporten EU-revisionen 2016 i korthet.
• 55 särskilda årsrapporter och två sammanfattande rapporter om räkenskaperna för EU:s olika byråer, organ och gemensamma företag runtom i unionen.
• Möten, seminarier och konferenser med våra institutionella intressenter och partner, till exempel mötet i EU:s kontaktkommitté för ordförandena för EU-medlemsstaternas högre revisionsorgan och konferenser om ungdomsarbetslöshet och energi, klimatförändringar och konsekvensbedömning.

Vår förvaltning

• Vi välkomnade två nya ledamöter till institutionen: Juhan Parts (Estland) den 1 januari 2017 och Ildikó Gáll-Pelcz (Ungern) den 1 september 2017.
• Vi offentliggjorde en ny flerårig strategi som ska vägleda oss i arbetet och förvaltningen från 2018 till och med 2020.
• Vi såg över vår verksamhetsplanering för att säkerställa en mer strategisk, konsekvent och institutionsomfattande planering av revisionsprioriteringar.
• Vi såg över vår riskhanteringspolitik och förstärkte våra finansiella förfaranden.
• Vi fortsatte att minska antalet tjänster, enligt överenskommelsen mellan EU:s institutioner, liksom att tillämpa en politik för lika möjligheter när det gäller rekrytering och personalförvaltning.
• Vi miljöcertifierades enligt Emas och ISO 14001:2015 för vårt miljöledningssystem.

Vår verksamhet

Revisionsarbetet

Vi utför olika typer av revisioner på EU-budgetens olika områden:

• Effektivitetsrevisioner av ändamålsenligheten, effektiviteten och sparsamheten i EU:s politik och program. Dessa revisioner är inriktade på specifika förvaltningsteman eller budgetområden som vi väljer ut baserat på kriterier som allmänintresse, förbättringspotential, risken för bristfälliga resultat och risken för oriktigheter.
• Finansiella revisioner och regelefterlevnadsrevisioner av årsräkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet (framför allt för revisionsförklaringen) samt bedömningar av om systemen eller transaktionerna inom specifika budgetområden överensstämmer med de regler och föreskrifter som gäller för dem.

Baserat på de bevis vi samlar in när vi utför vårt revisionsarbete innehåller våra rapporter tydliga slutsatser om i vilken mån EU:s politiska mål har uppfyllts och om räkenskaperna och den ekonomiska förvaltningen av EU:s budget. Det gör att vi kan ge konkreta och kostnadseffektiva rekommendationer.

Revisionsbesök under 2017

Vi utför merparten av revisionsarbetet i våra lokaler i Luxemburg. Under 2017 gjorde våra revisorer också ett stort antal besök vid de övriga EU-institutionerna, hos byråer och organ, vid EU-delegationer, hos nationella, regionala och lokala myndigheter i medlemsstaterna samt vid internationella organisationer, till exempel FN, som hanterar EU-medel. Vi kontrollerar även mottagare av EU-medel på plats både inom och utanför EU. Genom kontrollerna inhämtar vi direkta revisionsbevis hos dem som förvaltar EU:s politik och program och uppbär och betalar ut EU-medel samt hos de slutmottagare som tagit emot pengarna.

Hur ofta enskilda medlemsstater och mottagarländer besöks och hur mycket granskningsarbete som utförs beror på vilken typ av revision som genomförs. Under 2017 ägnade våra revisorer 3 670 dagar åt revision på plats (4 246 under 2016) – i medlemsstaterna och utanför EU.

Granskningsteamen består i allmänhet av två eller tre revisorer, och våra revisionsbesök kan vara mellan några dagar och ett par veckor. Inom EU görs revisionsbesöken på plats ofta i samarbete med det nationella revisionsorganet i den berörda medlemsstaten.

Dessutom tillbringade revisorerna 2 300 dagar (2 510 under 2016) vid EU:s institutioner i Bryssel och Luxemburg, liksom vid decentraliserade byråer och organ runtom i EU, internationella organisationer som FN eller OECD samt privata revisionsföretag. Vi använder oss alltmer av videokonferenser och annan informationsteknik (som säkert utbyte av uppgifter och dokument) för att inhämta och validera våra revisionsbevis.

5 970 revisionsdagar under 2017

Att upptäcka oegentligheter

Vi samarbetar nära med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) i kampen mot bedrägerier riktade mot EU:s budget. Vi meddelar Olaf alla misstänkta fall av oegentligheter, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar EU:s ekonomiska intressen som vi upptäcker under revisionsarbetet. Dessa fall följs sedan upp av Olaf som beslutar om en eventuell utredning och vid behov samarbetar med myndigheter i medlemsstaterna.

Våra revisioner syftar inte specifikt till att leta efter oegentligheter, men vi upptäcker ändå ett antal fall där vi misstänker att oriktig eller bedräglig verksamhet kan ha ägt rum. Under 2017 meddelade vi Olaf 13 sådana fall av misstänkta oegentligheter (elva under 2016) som vi upptäckte under arbetet inför revisionsförklaringen för budgetåren 2016 och 2017 och våra övriga granskningsuppgifter.

Publikationer

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del av EU:s ansvarskedja, eftersom de används till att ställa de ansvariga för förvaltningen av EU:s budget till svars, särskilt inom det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. De ansvariga är huvudsakligen Europeiska kommissionen, men även övriga EU-institutioner och EU-organ. Nationella, regionala och lokala förvaltningar i medlemsstaterna spelar också en viktig roll inom områden med delad förvaltning, som jordbruks- och sammanhållningsutgifter, och står för omkring 80 % av användningen av EU:s budget.

I vår portfölj med publikationer ingår följande:

• Särskilda rapporter med resultatet av utvalda revisioner av specifika politik- eller budgetområden eller av budget- eller förvaltningsteman.
• Årsrapporter, som i första hand innehåller resultatet av finansiell revision och regelefterlevnadsrevision av Europeiska unionens budget och Europeiska utvecklingsfonden, men som även behandlar budgetförvaltning och resultataspekter.
• Särskilda årsrapporter om EU:s byråer, decentraliserade organ och gemensamma företag, som offentliggörs separat.
• Yttranden över nya eller uppdaterade lagar med betydande effekter på den ekonomiska förvaltningen, antingen på begäran av en annan institution eller på vårt eget initiativ.
• Analysbaserade publikationer, till exempel följande:
  • Översiktliga analyser, som beskriver och analyserar komplexa och omfattande politikområden eller förvaltningsfrågor, där vi använder vår samlade erfarenhet och kunskap i det aktuella ämnet, ofta med ett övergripande perspektiv.
  • Informationsdokument, som liknar översiktliga analyser (dokument som beskriver och analyserar politikområden eller förvaltningsfrågor) men behandlar mer avgränsade ämnen.
  • Snabbgranskningar, som presenterar och fastställer fakta om mycket specifika frågor eller problem och vid behov innehåller en analys som underlättar förståelsen av fakta.

Alla våra publikationer finns på vår webbplats (eca.europa.eu). I slutet av den här rapporten förtecknas alla särskilda rapporter, yttranden och analysbaserade publikationer från 2017.

Antal publikationer 2017

Årsrapporter

Årsrapport om EU:s budget för 2016

I vår årsrapport om EU:s budget för 2016 granskade vi hur EU:s medel hade använts under året och lyfte fram områden där det fanns störst risk för att de användes felaktigt. Dessutom gjorde vi specifika bedömningar av varje större område i EU:s budget utifrån rubrikerna i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och tillhandahöll information om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen samt om resultataspekter. Vi analyserade också varför fel hade uppkommit och lämnade rekommendationer till förbättringar.

Våra revisorer granskade omkring 1 000 utbetalningar till stödmottagare på alla utgiftsområden i EU:s budget. Det betyder att vi bedömde cirka 1 000 olika fall där EU:s pengar hade använts för att ge stöd till viktiga infrastrukturprojekt, små och medelstora företag, forskningsorganisationer, jordbrukare, studenter i medlemsstaterna eller till mottagare i länder utanför EU.

Presentationen av vår årsrapport inleder Europaparlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget. Vi presenterade årsrapporten för parlamentets budgetkontrollutskott den 28 september och därefter också vid parlamentets plenarsammanträde och för rådet (ekonomiska och finansiella frågor) och medlemsstaternas parlament.

”Årsrapporten för 2016 var historisk eftersom den innebar en stor förändring jämfört med tidigare rapporter. För första gången gjorde vi ett uttalande endast med reservation och inte med avvikande mening när det gäller regelefterlevnaden på utgiftssidan.”

Jämförelse mellan de uppskattade felnivåerna inom EU:s utgiftsområden (2014–2016)

”Årets uttalande med reservation speglar en viktig förbättring i EU:s finanser. Blickar vi framåt har vi beslutat att förutsättningslöst titta på hur vi granskar EU:s budget:

• Vi kommer att ta större hänsyn till internkontroller vid Europeiska kommissionen och i medlemsstaterna, så att vi kan verka för redovisningsskyldighet på ett bättre sätt och ytterligare stärka förvaltningen av EU:s finanser.
• Vi kommer också att öka vårt fokus på resultat för att se till att EU-medborgarna får valuta för sina pengar.”

Vikten av fokus på effektiviteten i EU:s utgifter och resultat som uppnås underströks också av parlamentets föredragande för betänkandet om ansvarsfrihet för 2016, Joachim Zeller, ledamot av Europaparlamentet

”Det är naturligtvis viktigt att beräkna felprocentsatser och undersöka om till exempel strukturfondsmedel används regelrätt, men vi måste också titta på vad som har åstadkommits med pengarna.”

Årsrapport om Europeiska utvecklingsfonden

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) ger ekonomiskt stöd till länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och till utomeuropeiska länder och territorier. EUF finansieras av medlemsstaterna och förvaltas av Europeiska kommissionen utanför ramen för EU:s allmänna budget och, när det gäller en del av biståndet, av Europeiska investeringsbanken (EIB).

Bristande efterlevnad av reglerna för offentlig upphandling stod för ungefär en tredjedel av det övergripande felet i Europeiska utvecklingsfonden. Andra betydande feltyper är kostnader som antingen inte har uppkommit i praktiken eller som inte är stödberättigande.

Årsrapporten om EUF offentliggörs tillsammans med årsrapporten om EU:s budget och finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Särskilda årsrapporter

EU:s byråer, andra organ och gemensamma företag är spridda över hela EU och fullgör specifika uppgifter inom områden som är av grundläggande betydelse för Europas medborgare, som hälsa, säkerhet, frihet och rättvisa och forskning.

Under 2017 granskade vi deras räkenskaper för att bedöma om de var tillförlitliga och om de underliggande transaktionerna överensstämde med gällande regler. I vårt uttalande om deras räkenskaper tog vi hänsyn till det revisionsarbete som i förekommande fall utförts av privata revisionsföretag. Vi granskade även kommunikationsinfrastrukturen Sisnet, Europaskolorna, den gemensamma resolutionsfondens ansvarsförbindelser och likvidationen av det gemensamma företaget Galileo. Vi arbetade för att konsolidera resultaten och räknar med att offentliggöra en enda rapport för byråer 2018.

Byråer (en budget på 3,4 miljarder euro och 10 364 anställda)

Vi konstaterade att årsredovisningarna för alla de 41 byråerna gav en sann och rättvisande bild. De finansiella transaktioner som låg till grund för samtligas årsredovisningar var lagliga och korrekta, utom för Europeiska stödkontoret för asylfrågor, för vilket vi gjorde ett uttalande med reservation på grund av den bristande efterlevnaden av regler för offentlig upphandling.

Gemensamma företag (en budget på 1,8 miljarder euro och 633 anställda)

Årsredovisningarna för alla åtta gemensamma företag var tillförlitliga. De gav en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av företagens finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden för 2016.

För sju av företagen följde de transaktioner som låg till grund för årsräkenskaperna de gällande reglerna, men för det gemensamma företaget Ecsel gjorde vi ett uttalande med reservation eftersom vi inte kunde uppnå rimlig säkerhet om att internkontrollerna avseende bidragsbetalningar inom sjunde ramprogrammet var tillförlitliga.

Alla våra särskilda årsrapporter, liksom de två sammanfattande rapporterna, finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Särskilda rapporter

Under 2017 offentliggjorde vi 28 särskilda rapporter. I dem kontrollerade vi framför allt om målen för utvalda EU-politikområden och EU-program hade uppnåtts, om det hade skett på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och om EU-finansieringen hade tillfört ett mervärde. Vi gav också rekommendationer till förbättringar, till exempel ekonomiska besparingar, förbättrade arbetsmetoder, minskat slöseri eller mer kostnadseffektiv uppfyllelse av de förväntade politiska målen.

Våra särskilda rapporter fokuserade på teman som speglar de problem som EU står inför, såsom hållbar och miljövänlig användning av naturresurser, skapande av tillväxt och främjande av inkludering, utmaningarna med migration och den globala utvecklingen, den inre marknaden och bankunionen och säkerställande av ett effektivt EU som det går att utkräva ansvar av.

Här vill vi lyfta fram två av dessa 28 särskilda rapporter: den ena om matsvinn, där vi undersökte om EU:s strategi var lämplig för att bekämpa detta problem i hela livsmedelskedjan, och den andra om den grekiska finanskrisen, där vi granskade EU:s svar på finans- och skuldkrisen i en av medlemsstaterna genom de ekonomiska anpassningsprogrammen.

Särskild rapport: Att bekämpa matsvinn: en möjlighet för EU att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan

Matsvinn är ett globalt problem

Matsvinn är ett globalt problem som har satts allt högre på den offentliga och politiska dagordningen de senaste åren, särskilt med tanke på behovet av att föda jordens växande befolkning. Totalt cirka en tredjedel av de livsmedel som produceras går till spillo eller slängs, enligt aktuella uppskattningar, vilket orsakar enorma ekonomiska kostnader och miljökostnader.

EU:s revisorer granskade vilken roll EU kan spela i kampen mot matsvinn

Vi tittade framför allt på de åtgärder som har vidtagits hittills och hur EU:s olika politiska instrument används för att minska matsvinnet. Vi riktade in oss på förebyggande och donation, som är de mest föredragna åtgärderna i kampen mot matsvinn.

Revisorerna intervjuade personal från kommissionens avdelningar med ansvar för politiken, gick igenom dokument och gjorde granskningsbesök i följande fem medlemsstater: Italien (Lazio), Nederländerna, Portugal, Rumänien och Finland. De besökte de berörda ministerierna och gjorde besök på plats. Dessutom genomförde de samråd med berörda intressenter i livsmedelsproduktions-, detaljhandels-, forsknings- och välgörenhetssektorerna.

”EU kan och bör göra mer för att bekämpa matsvinn på ett ändamålsenligt sätt,” säger EU:s revisorer

Våra revisorer drog slutsatsen att EU på en rad politikområden har potential att bekämpa matsvinn men att den potentialen inte utnyttjas. De åtgärder som har vidtagits hittills har varit splittrade och ofta avbrutits, samtidigt som samordning på kommissionsnivå saknas. I rapporten identifierade vi ett antal missade möjligheter och potentiella förbättringar som inte skulle kräva nya lagar eller mer offentliga medel, och vi rekommenderade att man bättre anpassar den befintliga politiken och klart och tydligt fastställer att minskat matsvinn är ett av målen för den förda politiken.

Vi presenterade rapporten för Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och för budgetkontrollutskottet, rådet och ett antal nationella parlament runtom i EU. Såväl Europaparlamentet som rådet välkomnade rapporten och ställde sig bakom slutsatserna i den. Rapporten fick också stor uppmärksamhet i medierna, särskilt i sociala medier.

Särskild rapport: Kommissionens arbete med den grekiska finanskrisen

Grekland behövde stöd för att säkerställa finansiell stabilitet

Finanskrisen 2008 ledde till en konjunkturnedgång och en skuldkris i Europa, vilket blottlade de svaga punkterna i den grekiska ekonomin. I april 2010 kunde Grekland inte längre på ett hållbart sätt finansiera sig självt på de finansiella marknaderna och begärde ekonomiskt bistånd från länderna i euroområdet och Internationella valutafonden (IMF).

Sedan dess har Grekland deltagit i tre ekonomiska anpassningsprogram som förvaltas av Europeiska kommissionen, Europeiska centralbanken och IMF – den så kallade trojkan. I det tredje programmet deltog även Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att stödet på totalt 368,6 miljarder euro skulle betalas ut skulle ett antal villkor som fastställdes i avtalet mellan Grekland och långivarna uppfyllas.

Programmen syftade till att skapa en hållbar ekonomisk situation i Grekland genom att tillgodose landets finansieringsbehov och på så sätt förhindra spridning till resten av euroområdet. I utbyte mot det lovade Grekland att genomföra omfattande strukturreformer.

EU:s revisorer granskade om kommissionen hade förvaltat de ekonomiska anpassningsprogrammen på ett tillfredsställande sätt

Den här revisionen är en av flera effektivitetsrevisioner som vi utfört de senaste åren med avseende på de åtgärder och reformer som har vidtagits som svar på finanskrisen 2008. Revisorerna bedömde hur kommissionen hade hanterat de två första programmen för Grekland och utformat det tredje. De gick igenom dokumenten om EU:s program för ekonomiskt bistånd, analyserade programvillkor och intervjuade personal vid kommissionen, de nationella myndigheterna (till exempel fackministerier), Greklands centralbank, branschorganisationer och berörda parter från näringslivet samt personal vid IMF, ESM och OECD.

”De ekonomiska anpassningsprogrammen för Grekland: en del reformer trots brister”, säger EU:s revisorer

Revisorerna drog slutsatsen att de ekonomiska anpassningsprogrammen för Grekland hade gett kortsiktig finansiell stabilitet och möjliggjort vissa framsteg i reformarbetet. Men programmen hjälpte Grekland endast i begränsad utsträckning att återhämta sig. De konstaterade också att kommissionen saknade tidigare erfarenhet av att förvalta en sådan process, att programvillkoren varken var tillräckligt prioriterade efter betydelse eller ingick i en mer övergripande strategi för landet och att underlagen till programmens makroekonomiska antaganden var bristfälliga.

Vi presenterade denna särskilda rapport för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och för institutionella intressenter i Grekland. Rapporten uppmärksammades stort och fick störst genomslag i medierna av alla våra särskilda rapporter 2017.

Viktiga händelser och evenemang

Europeiska revisionsrättens 40-årsjubileum

12 oktober 2017, konferenslokalen Hémicycle, Luxemburg

Att det förflutit 40 år sedan vår institution inrättades firades vid en officiell ceremoni i närvaro av storhertigen och storhertiginnan av Luxemburg samt landets premiärminister Xavier Bettel.

Ceremonin inleddes av revisionsrättens ordförande Klaus-Heiner Lehne. Därefter följde tal av Europaparlamentets talman Antonio Tajani, Estlands president Kersti Kaljulaid och Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker.

Parallellt med ceremonin höll vi en årlig konferens för ordförandena för EU-medlemsstaternas nationella revisionsorgan (”EU:s kontaktkommitté”) tillsammans med ordförandena för de nationella revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer.

Revisionsrättens konferens om ungdomssysselsättning och utmaningar och möjliga lösningar

10 maj 2017 på Europaparlamentet i Bryssel

Konferensen anordnades efter offentliggörandet av vår särskilda rapport om ungdomsgarantin som, tillsammans med andra rapporter, tittade på ändamålsenligheten i EU:s politik för att hjälpa till att åtgärda problemet med ungdomsarbetslöshet i EU:s medlemsstater. Under konferensen diskuterade den föredragande ledamoten Iliana Ivanova och revisorerna med högnivårepresentanter från EU:s institutioner, arbetsförmedlingar och ungdomar huruvida EU:s politik gav resultat och hur man bäst kan komma vidare.

Revisionsrättens konferens om EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar

17 oktober 2017 på Europaparlamentet i Bryssel

Konferensen ingick som en del i vårt arbete med den översiktliga analysen av EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar, som vi offentliggjorde i september 2017 och senare även presenterade vid FN:s klimatkonferens (COP23) i Bonn. Konferensen erbjöd intressenter och viktiga bidragsgivare på området från såväl den offentliga som privata sektorn en plattform för att diskutera framtida utmaningar.

Vi anordnade konferensen tillsammans med Europaparlamentets utredningstjänst. Den inleddes av den föredragande ledamoten Phil Wynn Owen och Jerzy Buzek, ordförande för Europaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi. Deltog gjorde företrädare för medlemsstater, EU:s institutioner, nationella revisionsorgan, icke-statliga organisationer och tankesmedjor samt ledamöter av Europaparlamentet, akademiker och våra revisorer.

Revisionsrättens konferens om konsekvensanalyser av lagstiftning

23 och 24 november 2017 på revisionsrätten i Luxemburg

Denna tvådagarskonferens om konsekvensanalyser av lagstiftning samlade omkring 100 deltagare från universitet, tankesmedjor, forskningscentrum, internationella organisationer samt europeiska, nationella och lokala institutioner. De lämnade in uppsatser efter en öppen begäran om bidrag och presenterade och diskuterade dem under konferensen. Konferensen leddes av revisionsrättens ledamot Danièle Lamarque och anordnades i samarbete med den akademiska tidskriften Politiques et management public.

Kontakter med institutionella intressenter

Vi samarbetar nära med Europaparlamentet, rådet och nationella parlament. Detta är mycket viktigt, eftersom effekterna av vårt arbete till stor del beror på hur de använder våra granskningsresultat och rekommendationer. Därför är det också viktigt att vi tar hänsyn till deras önskemål och förslag i planeringen av vårt årliga arbetsprogram.

Europaparlamentet

I februari 2017 presenterade ordförande Klaus-Heiner Lehne vårt arbetsprogram för 2017 för det organ som samordnar arbetet i Europaparlamentets utskott – utskottsordförandekonferensen. Han uppmanade alla parlamentets ständiga utskott att föreslå potentiella granskningsuppgifter till vårt arbetsprogram för 2018. Tre fjärdedelar av parlamentets utskott lämnade förslag, och vi har nu tagit med cirka två tredjedelar av dem i vårt arbete.

I april 2017 deltog ordförande Lehne i parlamentets plenardebatt om beviljandet av ansvarsfrihet för 2015. I september och oktober 2017 presenterade han vår årsrapport för 2016 för Europaparlamentets budgetkontrollutskott och också vid parlamentets plenarsammanträde. Talmanskonferensen med ordförandena för de politiska grupperna i parlamentet bjöd in ordförande Lehne till sitt sammanträde i november 2017 för att diskutera vår strategi och vårt arbetsprogram.

Det är etablerad praxis att revisionsrättens ledamöter presenterar våra rapporter och annat arbete för budgetkontrollutskottet. Under året höll vi nästan 60 presentationer för detta utskott. Våra ledamöter för också diskussioner med andra ständiga utskott och delegationer. År 2017 presenterade vi våra rapporter vid 23 sådana sammanträden, främst i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för regional utveckling samt utskottet för sysselsättning och sociala frågor.

Dessutom deltog våra ledamöter i samordnarnas möten i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, med anledning av deras särskilda intresse för vårt arbete. Vidare bad parlamentet oss presentera vår särskilda rapport om mottagningscentrum (så kallade hotspots för migranter) på den konferens om migrationshantering som det anordnade.

Rådet

I juni 2017, under Maltas ordförandeskap i rådet, träffade ordförande Lehne och den maltesiska ledamoten Leo Brincat Maltas Europaminister Helena Dalli och parlamentssekreteraren för EU-fonder och social dialog, Aaron Farrugia, i Valletta på Malta. I september 2017, under Estlands ordförandeskap i rådet, träffade ordförande Lehne, revisionsrättens estniska ledamot Juhan Parts och ledamoten med ansvar för kontakter med andra institutioner, Rimantas Šadžius, Estlands premiärminister Jüri Ratas och finansminister Toomas Tõniste i Tallinn.

Under året besökte också företrädare för båda rådsordförandeskapen vår institution i Luxemburg.

I november 2017 presenterade ordförande Lehne årsrapporten för EU:s finansministrar i Ekofinrådet (ekonomiska och finansiella frågor) i Bryssel.

På arbetsnivå är vår främsta diskussionspartner rådets budgetkommitté, som arbetar med alla slags finansiella frågor, inbegripet förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Under 2017 deltog våra revisorer i flera andra förberedande rådsorgans sammanträden för att presentera våra rapporter, särskilt i rådsarbetsgrupperna för strukturåtgärder, miljö och finansiella jordbruksfrågor.

Medlemsstaternas regeringar och parlament

Under året träffade ordförande Klaus-Heiner Lehne en rad högt uppsatta regeringsföreträdare i EU:s medlemsstater, bland annat Polens president Andrzej Duda i Warszawa, Portugals president Marcelo Rebelo de Sousa och premiärminister António Costa i Lissabon, Spaniens premiärminister Mariano Rajoy i Madrid och Frankrikes Europaminister Nathalie Loiseau och minister för offentliga åtgärder och räkenskaper Gérald Darmanin i Paris. Han träffade även Sabine Thillaye, ordförande för den franska nationalförsamlingens utskott för Europafrågor. Vid dessa besök åtföljdes han av revisionsrättens ledamöter Janusz Wojciechowski (Polen), João Figueiredo (Portugal), Baudilio Tomé Muguruza (Spanien) och Danièle Lamarque (Frankrike).

År 2017 presenterade ledamöterna vår årsrapport för 2016 för de nationella parlamenten i 14 medlemsstater: Tjeckien, Grekland, Spanien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien, Finland och Sverige. De presenterade också ett antal särskilda rapporter för berörda nationella parlamentsutskott.

Samarbete med nationella revisionsorgan

EU:s kontaktkommitté för EU-medlemsstaternas nationella revisionsorgan

Under 2017 var vi ordförande och värd för det årliga mötet i EU:s kontaktkommitté för ordförandena för de 28 EU-medlemsstaternas nationella revisionsorgan. Diskussionerna rörde främst de nationella revisionsorganens roll när det gäller att återskapa EU-medborgarnas förtroende för nationella och överstatliga institutioner.

Vidare bidrog vi till eller deltog i verksamheten i arbetsgrupperna för EU:s bankunion, strukturfonderna, Europa 2020-strategin, finanspolitisk revision, mervärdesskatt, redovisningsstandarder för den offentliga sektorn i EU-medlemsstater (EPSAS) samt förebyggande och bekämpning av oriktigheter och bedrägerier.

Nätverket för nationella revisionsorgan i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU

Vi stöder också de nationella revisionsorganen i kandidatländer och potentiella kandidatländer till EU (Albanien, Bosnien och Hercegovina, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Kosovo*, Montenegro, Serbien och Turkiet), framför allt genom ett nätverk som liknar kontaktkommittén. Under 2017 deltog nio revisorer från de nationella revisionsorganen i nätverket i vårt praktikprogram. Vi bidrog även aktivt till flera möten och aktiviteter inom nätverket, där ämnen som bedrägeri- och korruptionsbekämpning och organisering av workshoppar om finansiell revision och regelefterlevnadsrevision behandlades.

Vi deltog också i en parallell effektivitetsrevision om offentlig upphandling som leddes av svenska Riksrevisionen.

I oktober 2017 stod vi värd för och deltog i ett möte för ordförandena för de nationella revisionsorganen i nätverket i syfte att anta en arbetsplan för 2018 och därefter.

Intosai/Eurosai

Under 2017 fortsatte vi att engagera oss aktivt i och bidra till Intosais verksamhet, framför allt som vice ordförande i kommittén för standarder för yrkesutövningen och som medlem av dess underkommittéer för finansiell revision och redovisning, regelefterlevnadsrevision och effektivitetsrevision. Vi deltog också aktivt i andra av Intosais och Eurosais arbetsgruppers verksamhet. Vårt mandat som medlem av Eurosais styrelse löpte ut i samband med Eurosais X:e kongress i maj 2017.

• Intosai – Internationella organisationen för högre revisionsorgan
• Eurosai – Europeiska organisationen för högre revisionsorgan

Vår förvaltning

Kollegiet av ledamöter

Ledamöterna utses för en tid av sex år och deras mandat kan förnyas. De fullgör sina skyldigheter under full oavhängighet och i Europeiska unionens allmänna intresse. När de tillträder sitt ämbete avlägger de en ed om detta inför domstolen.

Kollegiet består av 28 ledamöter, en från varje medlemsstat. Revisionsrättens ledamöter nomineras av sin nationella regering och utses av rådet efter samråd med Europaparlamentet.

Under 2017 utsåg rådet två nya ledamöter:

• Juhan Parts (Estland), från den 1 januari 2017.
• Ildikó Gáll-Pelcz (Ungern), från den 1 september 2017.

Ordförande

Ledamöterna väljer bland sig en ordförande för en tid av tre år som kan förnyas. Hans eller hennes uppgift är att vara primus inter pares – den främste bland likar. Utöver sina övriga ansvarsområden övervakar ordföranden revisionsrättens arbete och företräder institutionen utåt. Klaus-Heiner Lehne (Tyskland) valdes till ordförande i september 2016.

Revisionsavdelningar och kommittéer

Ledamöterna placeras i en av våra fem revisionsavdelningar, som antar rapporter, yttranden och andra granskningsbaserade publikationer. Varje avdelning har ett EU-politiskt tema som bestämmer inriktningen på arbetet. Avdelningarna leds av en doyen eller en doyenne som ledamöterna av respektive avdelning utser bland sig. Varje ledamot ansvarar för sina egna granskningsuppgifter. De biträds av ett kansli.

I december 2017 var följande ledamöter doyen eller doyenne i de fem revisionsavdelningarna: Phil Wynn Owen (Förenade kungariket), Iliana Ivanova (Bulgarien), Karel Pinxten (Belgien), Baudilio Tomé Muguruza (Spanien) och Lazaros S. Lazarou (Cypern). Danièle Lamarque (Frankrike) var ordförande i kommittén för kontroll av revisionskvaliteten. Rimantas Šadžius (Litauen) var ansvarig för samordningen av kontakter med andra institutioner.

Beslut om allmänna strategiska och administrativa frågor fattas av förvaltningskommittén och i förekommande fall av kollegiet av ledamöter. Ordförande för såväl förvaltningskommittén som kollegiet är revisionsrättens ordförande.

Europeiska revisionsrätten: organisationsschema 31 december 2017

Ordförande

Avdelning I

Hållbar användning av naturresurser

Avdelning II

Investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering

Avdelning III

Yttre åtgärder, säkerhet och rättvisa

Avdelning IV

Marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi

Avdelning V

EU:s finansiering och förvaltning

Kommittén för kontroll av revisionskvaliteten

Strategi

De närmaste tre åren kommer att vara mycket viktiga för Europeiska unionen, då avgörande beslut ska fattas. Vi inser att medborgarna måste ha tillgång till tydlig och tillförlitlig information, om EU på ett framgångsrikt sätt ska kunna möta de utmaningar som det står inför. Människor måste kunna se att EU agerar med integritet, tillämpar rättsstatsprincipen, använder skattebetalarnas pengar med omsorg, är tydlig med sina mål och åstadkommer de resultat som utlovats. Det är här vi, såsom EU:s externa revisor, kan bidra.

I juli 2017 offentliggjorde vi vår strategi för perioden 2018–2020, där vi identifierade fyra strategiska mål:

• Nå ut med tydliga budskap till våra målgrupper.
• Öka fokus på resultataspekterna av EU:s åtgärder.
• Öka revisionsförklaringens mervärde.
• Anpassa vår organisation till våra produkter.

Genom våra oberoende revisioner kan vi ge insyn i vad som fungerar och inte fungerar när det gäller EU:s utgifter och åtgärder, hjälpa EU-medborgarna att avgöra om EU:s institutioner uppnår resultat till nytta för dem och därigenom bidra till att stärka förtroendet för EU. För att det ska ske måste våra revisioner också gälla de frågor som vår främsta intressent, EU-medborgarna, vill ha svar på.

Strategin för perioden 2018–2020 innehåller fem prioriterade områden för revisionsrättens arbete de kommande åren.

När vi utarbetade strategin förlitade vi oss i hög grad på samråd, både internt och externt. Vi diskuterade strategin med vår personal och kontaktade ledamöter av Europaparlamentet, företrädare för EU:s medlemsstater, Europeiska kommissionen, nationella revisionsorgan och icke institutionella intressenter, såsom akademiker, tankesmedjor, icke-statliga organisationer och revisorer i den privata sektorn.

Revisionsrättens strategi för 2018–2020 finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Verksamhetsplanering

I januari 2017 fastställde vi nya planeringsförfaranden som vi tillämpade för första gången i arbetsprogrammet för 2018 som offentliggjordes i oktober förra året.

De viktigaste förändringarna i planeringen av vårt arbete är följande:

• En portfölj med granskningsuppgifter tas fram för hela revisionsrätten.
• En centraliserad process från urval av granskningsidéer till potentiella granskningsuppgifter och slutliga granskningsförslag införs.
• Resurserna fördelas mer flexibelt till och mellan revisionsavdelningar i enlighet med arbetsbelastningen.
• Produktportföljen breddas genom att granskningsuppgifter kan resultera i analysbaserade publikationer.
• Högprioriterade granskningsuppgifter med snävare tidsfrister definieras.

Vi har också fastställt ett förfarande tillsammans med Europaparlamentets utskottsordförandekonferens genom vilket alla parlamentariska ständiga utskott kan föreslå potentiella granskningsteman för revisionsrätten.

Arbetsprogrammet för 2018 finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Resultatmätning

Under perioden 2013–2017 tillämpade vi sju centrala resultatindikatorer för att informera ledningen om framstegen mot våra mål, stödja beslutsfattandet och informera intressenterna om våra resultat.

Syftet med indikatorerna var att mäta centrala delar av kvaliteten på och effekterna av vårt arbete, med särskild hänsyn till huvudintressenternas ståndpunkter och resursanvändningens effektivitet och ändamålsenlighet.

En uppdaterad uppsättning resultatindikatorer kommer att börja användas 2018 för perioden 2018–2020.

Kvaliteten på och effekterna av vårt arbete

Vi bedömde kvaliteten på och effekterna av våra rapporter utifrån intressenternas bedömning, expertbedömningar och uppföljningen av våra rekommendationer för att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning. Vi mäter också vår närvaro i medierna.

Intressenternas bedömning

Vi har bett våra viktigaste institutionella intressenter och partner – Europaparlamentets budgetkontrollutskott och budgetutskott, rådets budgetkommitté, de viktigaste granskningsobjekten vid kommissionen och EU-byråerna samt ordförandena för de nationella revisionsorganen i EU – att betygsätta de rapporter vi offentliggör.

Under 2017 har, i likhet med tidigare år, en stor majoritet av dem som svarat bedömt nyttan och effekten av våra rapporter som ”stor” eller ”mycket stor”.

Intressenternas bedömning

Expertbedömningar

Varje år går oberoende externa experter igenom innehållet i och presentationen av ett urval av revisionsrättens rapporter för att bedöma kvaliteten. År 2017 bedömde de sex särskilda rapporter* och årsrapporterna för 2016. De bedömde kvaliteten på olika aspekter av rapporterna med hjälp av en fyrgradig skala, från ”mycket dålig” (1) till ”hög kvalitet” (4). Resultaten har varit mycket jämna de senaste åren vilket tyder på att våra rapporter håller en tillfredsställande kvalitet.

Expertbedömningar av revisionsrättens rapporter

Uppföljning av rekommendationer

Under året övervakade vi systematiskt i vilken utsträckning revisionsobjekten hade genomfört rekommendationerna.

I slutet av 2017 hade 92 % av de rekommendationer som vi lämnade 2014 genomförts.

Genomförande av revisionsrättens rekommendationer per år då de lämnades

Närvaro i medierna

Vi övervakar också mediernas bevakning av vårt arbete och vår institution. År 2017 svarade de särskilda rapporterna för 65 % av omnämnandena av vårt arbete och vår institution i onlinemedier.

Vad beträffar särskilda rapporter har omnämnandena i medierna totalt sett ökat med 11 % jämfört med 2016. De rapporter som fick störst uppmärksamhet i medierna 2017 var de särskilda rapporterna om den grekiska finanskrisen, mottagningscentrum (så kallade hotspots för migranter), fiskerikontroller, miljöanpassningsstöd och Natura 2000.

Omnämnanden i medierna

Den ökade uppmärksamheten i medierna för våra särskilda rapporter 2017 är en del av en trend som vi nu har kunnat iaktta i flera år. Från färre än 1 500 artiklar online 2013 ökade siffran till nästan 7 000 artiklar 2017. Det genomsnittliga antalet omnämnanden per särskild rapport ökade från färre än 30 artiklar 2013 till nästan 130 artiklar 2017.

Revisionsrättens särskilda rapporter – genomsnittligt antal omnämnanden i medierna online per särskild rapport

Resursanvändning

Som ett led i vår resultatmätning bedömer vi också vår användning av resurser, särskilt vår förmåga att utföra revisioner i rätt tid, genomföra arbetsprogrammet och säkerställa personalens yrkeskompetens.

Granskningens längd

År 2017 tog det i genomsnitt 14,6 månader från inledningen av en granskningsuppgift till antagandet av en särskild rapport. Det är den minsta tidsåtgången sedan perioden 2013–2017 inleddes. Åtta rapporter (29 %) som offentliggjordes under året slutfördes på under 13 månader. Tidsåtgången fram till offentliggörande var i genomsnitt 16 månader eller cirka två månader mindre än 2016. Denna positiva trend tyder på att de åtgärder som vi har vidtagit för att nå budgetförordningens mål på 13 månader ger resultat.

Från inledning av en granskningsuppgift till antagande av en rapport

Offentliggörande av rapporter

År 2017 offentliggjorde vi 65 % av de särskilda rapporterna i enlighet med de ursprungliga planerna. Resten blev försenade och kommer att offentliggöras under 2018. Vidare offentliggjorde vi våra årsrapporter och alla särskilda årsrapporter som planerat.

Fortbildning

I enlighet med Internationella revisorsförbundets (IFAC) rekommendationer är vårt mål att ge varje revisor i genomsnitt 40 timmars (5 dagar) fortbildning.

År 2017 överskred vi det målet ännu en gång, eftersom antalet fortbildningsdagar per revisor var 6,7.

Om man räknar in språkkurser – som revisorerna behöver för att kunna utföra sitt arbete på ett effektivt sätt i alla medlemsstater – fick våra revisorer i snitt 8,3 dagars utbildning 2017.

När det gäller all övrig personal är vårt mål att tillhandahålla varje anställd i genomsnitt 16 timmars (2 dagar) fortbildning av annat slag än språkutbildning. År 2017 uppnådde vi det målet eftersom antalet dagar i genomsnitt var 2,3.

Genomsnittligt antal fortbildningsdagar per revisor och år

Vår personal

Fördelning av personalen

Under 2017 avslutade vi den planerade personalminskning på 5 % under en femårsperiod från 2013 till 2017 som fastställs i det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning från december 2013.

Vid utgången av 2017 arbetade 853 tjänstemän och tillfälligt anställda vid vår institution, varav 548 i revisionsavdelningar, inbegripet 118 vid ledamöternas kanslier.

Fördelning av revisionsrättens personal

Rekrytering

Vår personal har mycket skiftande utbildnings- och yrkesbakgrund. Vår rekryteringspolitik följer EU-institutionernas allmänna principer och anställningsvillkor och främjar lika möjligheter på alla nivåer.

Personalstyrkan består av både fast anställda tjänstemän och personal med tillfälliga kontrakt. Allmänna uttagningsprov anordnas i regel av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso). Vi rekryterade 72 personer under 2017: 29 tjänstemän, 13 tillfälligt anställda, 24 kontraktsanställda (varav sju lämnade revisionsrätten före årets utgång) och sex utstationerade nationella experter.

Vi erbjöd också 71 personer med högskoleutbildning praktik under en period på tre till fem månader.

Chefernas nationalitet och kön den 31 december 2017

Åldersprofil

Åldersprofilen för den personal som var i aktiv tjänst den 31 december 2017 visar att nästan hälften av vår personal är 44 år eller yngre.

31 av de 68 direktörerna och förstecheferna (46 %) är 55 år eller äldre. Det innebär att många chefer kommer att bytas ut under de närmaste fem till tio åren i takt med att de går i pension.

Åldersprofil

Könsfördelning

Vi försöker tillämpa en personalpolitik med lika möjligheter för alla under våra anställdas hela karriär. Vi har uppnått lika stora andelar män och kvinnor i vår personalstyrka som helhet, och 43 % av våra revisorer och handläggare är kvinnor.

Mellan 2015 och 2017 har vi ökat andelen kvinnor på chefstjänster i revisionsavdelningarna från 7 % till nästan 20 %. Vi är fast beslutna att fortsätta förbättra könsfördelningen på alla chefsnivåer. I vår politik för lika möjligheter för perioden 2018–2020 kommer vi också att hantera frågorna om ålder och funktionshinder.

Närmare information om ledningspersonalens nationalitet och kön finns i följande tabell.

Andel män och kvinnor på olika ansvarsnivåer

Revisionsstöd

Fortbildning

Fortlöpande utbildning av personalen är av avgörande betydelse för att framtidssäkra vår institution. Under 2017 fortsatte vi att utöka utbildningsutbudet, bland annat genom mer e-lärande och blandat lärande. Vi fortsatte den populära serien med presentationer av interna eller externa experter om utvecklingen på revisionsområdet och andra ämnen som rör revisorernas arbete. Vi anordnade vid flera tillfällen också utbildningsverksamhet och utbildningsevenemang där experter från nationella revisionsorgan delade med sig av sina kunskaper och god praxis inom effektivitetsrevision och finansiell revision. Ett bra exempel är den årliga utbildningsdagen som vi anordnade i samarbete med Luxemburgs universitet i november 2017, där över 300 i personalen deltog.

Vi samarbetar nära med Europeiska kommissionen, Europeiska institutet för offentlig förvaltning (EIPA) och Europeiska förvaltningsskolan (Eusa) för att erbjuda vår personal ett brett utbildningsutbud, bland annat kurser i know-how på revisionsområdet och utveckling av mjuka färdigheter, men även arbetsrelaterade språkkurser.

Vi gav också stöd till personal som deltog i program för att få eller upprätthålla yrkeskvalifikationer och examina på områden som är relevanta för vår roll och vårt arbete. Framför allt fortsatte vi samarbetet med Lorraines universitet i Nancy i Frankrike om en forskarutbildning i ”Revision av offentliga organisationer och offentlig politik” och en magisterutbildning i ”Förvaltning av offentliga organisationer”. Vi undertecknade också ett samarbetsavtal med Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens i Italien. Under 2017 ingick vi ett partnerskap med Pisas universitet i Italien och sammanslutningen för auktoriserade revisorer (ACCA) för att anordna en sommarskola i offentlig revision och redovisningsskyldighet.

Under året delade vi ut 2016 års pris för forskning om revision i den offentliga sektorn, och vi kommer att dela ut priset även 2018.

Vi fortsatte dela ut priser till anställda utan ledande befattning för deras prestationer. Priserna består av särskild extern utbildning.

Översättning

Vårt direktorat för översättning, språktjänster och publikationer översatte och granskade över 211 000 sidor. Vi fortsatte våra ansträngningar för att effektivisera översättningsprocesserna och minska kostnaderna för dem. För att öka effektiviteten använder alla översättningsteam nu till exempel en samarbetsplattform för arbetet.

Vi strävar efter att göra översättarna mer delaktiga i kärnverksamheten och skapa ytterligare synergier med revisorerna. Framför allt gav översättarna revisorerna ökat stöd i utarbetandet av särskilda rapporter och årsrapporten under 2017. De gav också revisorerna språkligt stöd vid 38 revisionsbesök.

Informationsteknik

Vårt it-direktorat bidrar på ett avgörande sätt till våra revisionsprocesser genom att effektivisera informationsflödena med hjälp av modern och säker teknik.

Vi gjorde ytterligare framsteg i dokumenthanteringen, vilket innebar att vi kunde göra processerna för produktion, godkännande och offentliggörande helt digitala. Vi införde ett förenklat verktyg för att underlätta fjärråtkomst via mobila enheter. Vi uppgraderade våra system till Windows 10 och SharePoint 2013.

För att utnyttja interinstitutionella synergieffekter ytterligare gick vi över till nya system för hantering av revisionsbesök, tjänsteresor och utbildning som för närvarande också används av andra EU-institutioner.

All utveckling och alla leveranser genomfördes under beaktande av riskhantering, driftssäkerhet och driftskontinuitet.

Byggnader

Vi äger för närvarande tre byggnader (K1, K2 och K3) och hyr kontorsutrymme för vår återställningcentral i Luxemburg.

K1

K1-byggnaden invigdes 1988 och rymmer kontor för upp till 310 anställda och sammanträdeslokaler. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förrådsutrymmen, biblioteket och huvudarkivet, och det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar.

K1 moderniserades 2008 för att överensstämma med nationella arbetsmiljö- och miljökrav. Så långt det var möjligt anpassades tekniken i K1 för att bli kompatibel med den som används i K2 och K3. Resultatet är att de tre byggnaderna fungerar som en enda integrerad teknisk enhet.

K2

K2-byggnaden invigdes 2003. De undre planen rymmer bilparkering, tekniska anläggningar och förråd samt träningslokaler. Det översta våningsplanet används helt och hållet för tekniska anläggningar. Övriga våningsplan innehåller kontor för upp till 241 anställda, sammanträdesrum, ett konferensrum med tolkningsbås, videokonferensrum, en kafeteria och ett antal pentryn.

Vi inledde en studie för att bedöma möjligheterna att införa aktivitetsbaserade kontor och uppgradera K2:s tekniska installationer. Studien visade att organisationen av kontoren skulle kunna optimeras och att vissa tekniska installationer behövde uppgraderas. En detaljstudie för detta projekt kommer att genomföras 2018, och arbetet beräknas starta 2019.

Som överenskommet med rådet och Europaparlamentet i mars 2014, kommer vi att täcka kostnaden för denna uppgradering med medel från den återstående budgeten för bygget av K3 som slutfördes för några år sedan.

K3

K3-byggnaden invigdes 2012. På de undre planen finns bilparkering, tekniska anläggningar, förråd, lastkajer, avfallsutrymmen, tryckeri, kök och arkiv. På bottenplanet finns matsalen, kafeterian och utbildningslokaler. I byggnaden finns även kontor för 503 anställda, sammanträdesrum och en it-sal. På sjätte våningen finns mottagningsrum, ett kök och tekniska anläggningar. K3-byggnaden har fått betyget ”Very Good” enligt BREEAM, den världsledande metoden för att bedöma och certifiera byggnaders hållbarhet.

Projektet för en säker arbetsplats

Under 2017 framskred projektet för att förstärka säkerheten vid vår institution och för våra anställda planenligt. Den nya centralen för säkerhetskontroll, extern ackreditering och tillträdeskontroll för personal och besökare kommer att tas i drift 2018.

Miljöledning

Som EU-institution anser vi att det är vår skyldighet att tillämpa principerna om sund miljöförvaltning i all vår verksamhet, och vi har föresatt oss att kontinuerligt minska vår miljöpåverkan.

Under 2017 Emas-certifierades vi (EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning). Vi driver nu framgångsrikt ett miljöledningssystem i enlighet med Emas och uppfyller certifieringskraven för ISO-standard 14001:2015 fullt ut.

Vi har som mål att systematiskt minska våra koldioxidutsläpp. Under 2017 analyserade vi, för tredje året i rad, de växthusgasutsläpp som vår verksamhet genererar (dvs. vårt koldioxidavtryck). Resultaten av denna studie finns på vår webbsida (eca.europa.eu).

Vår redovisningsskyldighet

Finansiell information

Revisionsrätten finansieras genom EU:s allmänna budget under administrativa utgifter.

År 2017 uppgick vår budget till cirka 141 miljoner euro. Det motsvarar mindre än 0,1 % av EU:s totala utgifter eller omkring 1,5 % av EU:s totala administrativa utgifter. Vi utnyttjade 98 % av budgeten för 2017.

Budgeten för 2018

Budgeten för 2018 är 3,4 % högre än 2017.

Riskhantering

I enlighet med budgetförordningens bestämmelser gick vi under året igenom de riskbedömningar som gjorts för varje direktorat. Resultatet av dessa kontroller bildar underlag för utanordnarens årliga förklaring i den årliga verksamhetsrapporten liksom det följande årets riskbedömningar. När så krävdes upprättade vi handlingsplaner för både förhands- och efterhandskontroller.

I september 2017, efter dessa genomgångar, förstärkte vi de interna kontrollerna och finansiella förfarandena för resekostnader och förvaltningen av officiella fordon.

Intern och extern revision

Intern revision

Vår internrevisionstjänst ger oss råd om riskhantering. Den uttalar sig om förvaltnings- och internkontrollsystemens kvalitet. Internrevisionstjänsten rapporterar till en revisionskommitté som består av tre ledamöter och en extern expert. Kommittén övervakar regelbundet framstegen med de olika arbetsuppgifterna i internrevisionstjänstens årliga arbetsprogram och säkrar internrevisionstjänstens oberoende.

Under 2017 granskade internrevisionstjänsten genomförandet av vår strategi 2013–2017, den operativa strukturen vid ordförandens direktorat och förvaltningen av våra programvarulicenser och programvaruprodukter. Den granskade även genomförandet av vår riskhanteringspolicy och övervakade hur dess rekommendationer genomfördes, för att försäkra sig om att handlingsplanerna genomfördes.

Internrevisorn anser att de förfaranden för styrning, riskhantering och internkontroll som införts som helhet ger rimlig säkerhet om att revisionsrättens mål uppnåtts 2017.

Vi rapporterar till parlamentet och rådet varje år om resultaten av den interna revisionsverksamheten.

Extern revision

Revisionsrättens årsredovisning granskas av en oberoende extern revisor. Det är viktigt att vi tillämpar samma principer för insyn och redovisningsskyldighet på oss själva som på revisionsobjekten. Vår externa revisor – PricewaterhouseCoopers Sàrl – offentliggjorde sin rapport om våra räkenskaper för budgetåret 2016 den 31 oktober 2017.

Beviljande av ansvarsfrihet

Liksom alla andra EU-institutioner är revisionsrätten föremål för ett förfarande för beviljande av ansvarsfrihet.

I april 2017 beviljade Europaparlamentet vår generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av vår budget för budgetåret 2015. Det betyder att våra räkenskaper för 2015 avslutades och godkändes.

Som varje år har vi noggrant analyserat alla frågor som togs upp under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet med avseende på vårt revisions- och förvaltningsansvar, vidtagit lämpliga åtgärder och rapporterat om våra uppföljningsåtgärder till Europaparlamentet.

Den externa revisorns uttalanden – budgetåret 2016

Förklaring av den delegerade utanordnaren

Jag, Europeiska revisionsrättens generalsekreterare, intygar härmed i min egenskap av delegerad utanordnare att

• uppgifterna i denna rapport är fullständiga och korrekta,
• jag har uppnått rimlig säkerhet om att
  • de resurser som tilldelats de verksamheter som beskrivs i denna rapport har använts för avsedda ändamål och i enlighet med principerna för en sund ekonomisk förvaltning,
  • de kontrollförfaranden som införts ger nödvändiga garantier när det gäller lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna och garanterar att påståenden eller misstankar om oegentligheter behandlas på ett lämpligt sätt,
  • nyttan med kontrollerna står i proportion till kostnaderna.

Denna säkerhet grundar sig på min bedömning och på den information som jag förfogar över, till exempel de vidaredelegerade utanordnarnas rapporter och förklaringar och internrevisorns och den externa revisorns rapporter för tidigare budgetår.

Jag intygar att jag inte känner till någonting som inte har nämnts i rapporten och som skulle kunna skada institutionens intressen.

Luxemburg den 8 mars 2018

Eduardo Ruiz García
generalsekreterare

Bilaga – publikationer 2017: särskilda rapporter, yttranden och analysbaserade publikationer

Särskilda rapporter

• Särskild rapport nr 30/2016: Ändamålsenligheten i EU:s bistånd till prioriterade sektorer i Honduras
• Särskild rapport nr 33/2016: Unionens civilskyddsmekanism: samordningen av insatser vid katastrofer utanför EU har i stort sett varit effektiv
• Särskild rapport nr 34/2016: Att bekämpa matsvinn: en möjlighet för EU att öka resurseffektiviteten i livsmedelskedjan
• Särskild rapport nr 35/2016: Att använda budgetstöd för att förbättra mobiliseringen av inhemska intäkter i Afrika söder om Sahara
• Särskild rapport nr 36/2016: En bedömning av arrangemangen för avslutande av sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsprogrammen 2007–2013
• Särskild rapport nr 1/2017: Mer behöver göras för att Natura 2000 ska genomföras till sin fulla potential
• Särskild rapport nr 2/2017: Kommissionens förhandlingar om partnerskapsöverenskommelser och program inom sammanhållningspolitiken 2014–2020: utgifterna riktas mer mot Europa 2020-prioriteringar, men arrangemangen för resultatmätning är allt mer komplexa
• Särskild rapport nr 3/2017: EU:s bistånd till Tunisien
• Särskild rapport nr 4/2017: Skyddet av EU:s budget mot oriktiga utgifter: Kommissionen använde sig i allt större utsträckning av förebyggande åtgärder och finansiella korrigeringar på sammanhållningsområdet under perioden 2007–2013
• Särskild rapport nr 5/2017: Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad?
• Särskild rapport nr 6/2017: EU:s svar på flyktingkrisen: systemet med mottagningscentrum (hotspots)
• Särskild rapport nr 7/2017: De attesterande organens nya roll när det gäller GJP-utgifter: ett positivt steg mot en modell för samordnad granskning men med betydande brister som måste åtgärdas
• Särskild rapport nr 8/2017: EU:s fiskerikontroller: mer behöver göras
• Särskild rapport nr 9/2017: EU:s stöd till kampen mot människohandel i Syd- och Sydostasien
• Särskild rapport nr 10/2017: EU:s stöd till unga jordbrukare bör riktas så att det främjar generationsskifte på ett ändamålsenligare sätt
• Särskild rapport nr 11/2017: EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken: en lovande början trots vissa brister
• Särskild rapport nr 12/2017: Genomförandet av dricksvattendirektivet: vattenkvaliteten och tillgången till vatten har förbättrats i Bulgarien, Ungern och Rumänien, men det behövs fortsatt stora investeringar
• Särskild rapport nr 13/2017: Ett gemensamt europeiskt trafikstyrningssystem för järnväg: kommer det politiska beslutet någonsin att bli verklighet?
• Särskild rapport nr 14/2017: Effektivitetsrevision av handläggningen av mål vid Europeiska unionens domstol
• Särskild rapport nr 15/2017: Förhandsvillkor och resultatreserv inom sammanhållningspolitiken: innovativa men ännu inte ändamålsenliga instrument
• Särskild rapport nr 16/2017: Programplanering inom landsbygdsutveckling: mindre komplexitet och mer fokus på resultat behövs
• Särskild rapport nr 17/2017: Kommissionens arbete med den grekiska finanskrisen
• Särskild rapport nr 18/2017: Gemensamt europeiskt luftrum: en förändrad kultur men inte ett gemensamt luftrum
• Särskild rapport nr 19/2017: Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen
• Särskild rapport nr 20/2017: EU-finansierade lånegarantiinstrument: positiva resultat, men ökad inriktning mot stödmottagare och samordning med nationella system krävs
• Särskild rapport nr 21/2017: Miljöanpassningsstödet: ett mer komplext inkomststödsystem som ännu inte är ändamålsenligt i miljöhänseende
• Särskild rapport nr 22/2017: Valobservatörsuppdrag – ansträngningar har gjorts för att följa upp rekommendationer men övervakningen behöver bli bättre
• Särskild rapport nr 23/2017: Den gemensamma resolutionsnämnden: det krävande arbetet med att skapa en bankunion har inletts, men mycket återstår

Yttranden

• Yttrande nr 1/2017 över förslaget till översyn av ”budgetförordningen” för EU:s allmänna budget
• Yttrande nr 2/2017 över förslaget till ändring av budgetförordningen för Europaskolornas budget
• Yttrandena nr 3/2017 och 4/2017 över förslagen till ändring av bestämmelserna för budgetkommittén inom Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet
• Yttrande nr 5/2017 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Analysbaserade publikationer

• Översiktlig analys: EU:s åtgärder på området energi och klimatförändringar
• Snabbgranskning av genomförandet av minskningen av antalet tjänster med 5 %

* Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1244/1999 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring.

* År 2017 bedömdes följande särskilda rapporter: nr 3/2017, nr 4/2017, nr 5/2017, nr 10/2017, nr 14/2017 och nr 17/2017.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

© Europeiska unionen, 2018.

Återgivning är tillåten under förutsättning att källan anges.

För all användning eller återgivning av följande foton måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

* © Grzegorz Jakubowski/KPRP

* © marianorajoy

Följande foton får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn anges:

* © Europeiska unionen, källa: Revisionsrätten – Simon Schmitt

* © Europeiska unionen 2017, källa: Europaparlamentet – Dominique Hommel

* © Europeiska unionen 2017, källa: Europaparlamentet – Dominique Hommel

* © Europeiska unionen 2017, källa: Europaparlamentet – Christian Creutz

* © Europeiska unionen 2012, källa: Europaparlamentet – Martin Lahousse

* © Europeiska unionen 2013, källa: Europaparlamentet – Genevieve Engel

* © Europeiska unionen 2012, källa: Europaparlamentet – Milos Bicanski

* © Europeiska unionen 2018, källa: Europaparlamentet – Christian Creutz

* © Europeiska unionen 2017, källa: Europaparlamentet – Mathieu Cugnot

* © Europeiska unionen, källa: Revisionsrätten – Edouard Dirrig

* © Europeiska unionen, källa: Revisionsrätten – Simon Schmitt

Denna publikation finns på 23 språk och i följande format:

HUR HITTAR MAN EU:s PUBLIKATIONER?

Gratispublikationer

• Ett enskilt exemplar
  • genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).
• Flera exemplar/affischer/kartor
  • hos Europeiska unionens representationer (http://ec.europa.eu/represent_sv.htm),
  • hos delegationer i länder utanför EU (http://eeas.europa.eu/delegations/index_sv.htm),
  • genom att kontakta nätverket Europe Direct (http://europa.eu/europedirect/index_sv.htm)
  • eller ringa 00 800 6 7 8 9 10 11 (gratis inom hela EU) (*).

Avgiftsbelagda publikationer

• Genom EU Bookshop (http://bookshop.europa.eu).