Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2023

Ordförandens inledning

Vi har nu kommit halvvägs genom EU:s fleråriga budgetram för 2021–‍2027 och unionen har upplevt några omvälvande år, med unika utmaningar som bemötts med politiska åtgärder och finansieringsinsatser. Detta visar på vikten av stabil finansiell förvaltning och tillsyn på alla EU‑nivåer. Revisionsrätten bidrar genom sitt arbete till en bättre ekonomisk förvaltning av EU:s medel och en mer ändamålsenlig EU‑politik. Vår årsrapport är ett viktigt redskap för att uppnå dessa mål.

Vi gör ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i räkenskaperna för 2023 och drar slutsatsen att de korrekt återspeglar EU:s finansiella ställning. I vår årsrapport kunde vi återigen konstatera att EU:s intäkter inte innehöll väsentliga fel.

För det tredje året i rad gör vi två separata uttalanden om lagligheten och korrektheten i kostnaderna för budgetåret 2023: ett om den traditionella EU‑budgeten och ett om faciliteten för återhämtning och resiliens. Vi inleder med den traditionella EU‑budgeten, eller den fleråriga budgetramen, där vår uppskattning av felnivån i EU:s budgetutgifter har ökat till 5,6 % (2022: 4,2 %). Därför gör vi ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetutgifter.

Betydande fel kvarstår inom Sammanhållning, resiliens och värden, på 9,3 % (2022: 6,4 % och 2021: 3,6 %) och inom Inre marknaden, innovation och digitalisering, på 3,3 % (2022: 2,7 %). Felen inom Naturresurser ligger kvar på 2,2 % (2022: 2,2 %). Den vanligaste feltypen är även fortsättningsvis fel med koppling till icke stödberättigande projekt och kostnader samt offentlig upphandling.

Den betydande ökningen av den uppskattade felnivån för EU‑budgeten, som till stor del beror på de fel som konstaterades i sammanhållningsutgifterna (en ökning med 45 % på årsbasis), är oroande. Sådana kraftiga ökningar är vanliga vid avslutandet av den fleråriga budgetramen, när pressen att använda medlen ökar, vilket i sin tur innebär påfrestningar på administrativa resurser och en högre risk för fel. Pressen på administrativa resurser förvärras ytterligare av det samtidiga utnyttjandet av olika och konkurrerande EU‑medel, vilket även omfattar faciliteten för återhämtning och resiliens.

Vid utgången av 2023, som är det tredje året av genomförande, hade omkring 40 % (33 % exklusive förfinansiering) av de anslagna bidragsmedlen inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens betalats ut. Kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens uppgick till 53,6 miljarder euro 2023. Vår revision omfattade alla 23 bidragsbetalningar till 17 medlemsstater, vilka uppgick till 46,3 miljarder euro, samt regleringen av förfinansiering, vilken uppgick till 7,3 miljarder euro.

Vår bedömning av ansökningarna om utbetalning inom ramen för faciliteten baseras på de betalningsvillkor som fastställs i förordningen om faciliteten, det vill säga att delmål och mål först måste vara uppnådda på ett tillfredsställande sätt och även bör uppfylla andra viktiga villkor för stödberättigande. På grundval av vår bedömning av betalningsansökningarna och de kvalitativa iakttagelserna, till exempel fall av bristfällig utformning av delmål och mål samt brister i medlemsstaternas rapporterings- och kontrollsystem, avger vi ett uttalande med reservation om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Utbetalningarna till medlemsstaterna inom faciliteten är inte baserade på faktiska kostnader för åtgärder och medlemsstaterna rapporterar inte slutmottagarnas faktiska utgifter. Dessutom är inte efterlevnad av EU‑regler och nationella regler ett villkor för utbetalning inom ramen för faciliteten. Vårt arbete på sammanhållningsområdet har visat på allvarliga brister i fråga om bristande efterlevnad av dessa regler med en kraftig ökning av felprocenten de senaste tre åren. Med tanke på att de projekten liknar dem som finansieras inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och ofta kontrolleras av samma nationella organ anser vi att det finns en risk för att liknande typer av fel förekommer i kostnader inom faciliteten. Men när det gäller faciliteten görs det inga systematiska kontroller av efterlevnaden av EU‑regler och nationella regler.

Vi har tidigare belyst denna brist på säkerhet i en särskild granskningsrapport om kommissionens ram för kontroll av faciliteten för återhämtning och resiliens. Nyligen har vi tagit upp ytterligare farhågor när det gäller utformningen och genomförandet av faciliteten. För det första konstaterade vi att dess övervakningsram är otillräcklig för att mäta den övergripande prestationen. Dessutom kvarstår en betydande risk när det gäller utnyttjandet och slutförandet av åtgärder under den andra halvan av facilitetens genomförande. Kommissionen ska lägga fram en ny flerårig budgetram 2025, och den bör utformas så att EU:s ekonomiska intressen är tillräckligt skyddade, ända ned till slutmottagarnivå.

Med den nya fleråriga budgetramen i åtanke lyfter vi i årsrapporten fram flera risker och utmaningar för EU‑budgeten. De innefattar risken för tillbakadraganden, ökad finansiell exponering och de ökande finansiella riskerna till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Och nya prioriteringar för framtiden, till exempel säkerhet och försvar samt utvidgning, kommer att kräva en betydande ökning av finansieringen. Beslutsfattarna behöver hitta lösningar för hur dessa ekonomiska behov ska tillgodoses. Vi ser fram emot att arbeta med den nya kommissionen och det nya Europaparlamentet och förbättra förvaltningen och tillsynen av EU:s medel. Vårt uppdrag är fortsatt att bygga upp förtroende hos EU:s invånare genom att förbättra ansvarsskyldigheten och öppenheten i all EU‑verksamhet.

Till sist vill jag särskilt framhålla hängivenheten och sakkunskapen hos revisionsrättens personal. Deras engagemang och professionalism är helt avgörande för utarbetandet av årsrapporten och för att föra vår institution framåt.

Övergripande resultat

De viktigaste iakttagelserna

• Totalt sett var den uppskattade felnivån i EU:s budgetutgifter väsentlig och uppgick till 5,6 % (2022: 4,2 %).
• I vår riskbedömning anser vi att EU‑kostnader är förknippade med hög risk om stödmottagarna ofta måste följa komplexa regler när de lämnar in ersättningsanspråk för kostnader de har haft. Andelen högriskkostnader i vår granskningspopulation var fortsatt betydande och uppgick till 64,4 % (2022: 66,0 %). I år uppskattar vi att felnivån ligger på 7,9 % (2022: 6,0 %) i denna del av vår granskningspopulation. Detta fel är väsentligt och av avgörande betydelse, och vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetkostnader.
• När det gäller kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens gjorde kommissionen 2023 23 bidragsutbetalningar till medlemsstater, vilka omfattade totalt 542 delmål och alla 135 mål. Vi gjorde kvantitativa iakttagelser i sju utbetalningar. Sex av dessa innehöll väsentliga fel, och vi gör ett uttalande med reservation om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.
•  Kommissionens uppskattning av fel (risk vid betalning), som redovisas i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2023, är 1,9 %, vilket ligger betydligt under vårt intervall. Begränsningar i kommissionens och medlemsstaternas efterhandskontroller inom rubrikerna 1, 2 och 6 i den fleråriga budgetramen påverkar den risk vid betalning som redovisas i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten och därmed kommissionens riskbedömning.
• År 2023 rapporterade vi 20 fall (2022: 14 fall) av misstänkt bedrägeri – 19 som vi identifierat under vår revision av kostnaderna 2022 och ett från vår revision av kostnaderna 2021 – till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som redan har inlett utredningar i fyra av dessa. Parallellt rapporterade vi 17 av dessa fall till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som har inlett utredningar i nio av dem. Under vår revision av kostnaderna för 2023 upptäckte vi tolv fall av misstänkt bedrägeri.
• De utestående åtagandena från EU‑budgeten och NextGenerationEU:s bidragsfinansiering, vilka utgör framtida skulder om de inte dras tillbaka, nådde en rekordnivå på 543 miljarder euro vid utgången av 2023 (2022: 453 miljarder euro). 90,3 % av dessa utestående åtaganden gjordes efter 2021.
• Utestående EU‑skuld från upplåning (nominellt värde) ökade betydligt, till 458,5 miljarder euro till slutet av 2023 (2022: 348 miljarder euro). Merparten av detta utestående belopp avser upplåning med koppling till NextGenerationEU, motsvarande 268,4 miljarder euro. När det gäller NextGenerationEU får EU låna upp ytterligare 443,6 miljarder euro fram till utgången av 2026. Alla kostnader som EU har ådragit sig för upplåningen av medel till NextGenerationEU, inklusive dem som gäller hantering av ränterisker och andra finansiella risker, ska mottagarländerna stå för. Alla kostnader som avser bidrag och programtillägg från NextGenerationEU ska EU‑budgeten stå för.
• EU‑budgetens exponering, som utgörs av garantier för de EU‑lån som betalats ut till medlemsstater eller länder utanför EU och ansvarsförbindelser, ökade från 248 miljarder euro 2022 till 298 miljarder euro 2023. Det berodde framför allt på upplåning till lån till medlemsstater inom faciliteten för återhämtning och resiliens och MFA+-lån till Ukraina. EU‑budgetens exponering kommer att fortsätta att öka, med överenskommelser på 211,7 miljarder euro i lån inom faciliteten för återhämtning och resiliens som hade undertecknats men inte betalats ut vid utgången av 2023.
• EU‑budgetens exponering mot Ukraina mer än fördubblades 2023 jämfört med 2022 (från 16 miljarder euro till 33,7 miljarder euro). Vi har betonat att om riskerna för eventuella inställda betalningar överförs till framtiden skulle det kunna sätta framtida budgetar och betalningsbehov under press.

De fullständiga årsrapporterna för 2023 om EU‑budgeten och om den verksamhet som finansieras genom nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Vår revision

EU‑budgeten 2023 i siffror

Europaparlamentet och rådet antar en årlig EU‑budget inom ramen för den långtidsbudget som man kommit överens om för en period på flera år (den fleråriga budgetramen). År 2023 uppgick de totala utbetalningarna inom ramen för denna budget till 162,0 miljarder euro, vilket utgjorde 98,1 % av det tillgängliga beloppet.

Med beaktande av ytterligare utbetalningar på 74,7 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål (främst bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens och NextGenerationEU‑tillägg för program inom ramen för den fleråriga budgetramen på 19 miljarder euro) och 2,4 miljarder euro i överföringar från 2022 uppgick de totala utbetalningarna från EU till 239,2 miljarder euro. Utnyttjandet av den totala tillgängliga budgeten för utbetalningar på 265,7 miljarder euro uppgick till 90,0 %.

Utan bidragen inom faciliteten för återhämtning och resiliens på 48,0 miljarder euro uppgick utgifterna i EU:s budget till 191,2 miljarder euro.

Varifrån kommer pengarna?

Totalt uppgick intäkterna till 248,4 miljarder euro 2023. Den största delen av EU:s budget (97,7 miljarder euro) finansieras genom medlemsstaternas bidrag i förhållande till deras bruttonationalinkomst (BNI). Andra källor är ett bidrag baserat på mervärdesskatt som uppbärs av medlemsstaterna (22,5 miljarder euro), tullavgifter (22,1 miljarder euro) och ett bidrag baserat på icke återvunnet plastförpackningsavfall (7,2 miljarder euro). De belopp som lånats upp för att finansiera icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd till medlemsstaterna inom ramen för NextGenerationEU motsvarar 67,6 miljarder euro av EU:s intäkter. Det finns även andra intäkter (31,3 miljarder euro). De viktigaste av dem är bidrag och återbetalningar inom ramen för olika EU‑avtal och EU‑program.

Vad används pengarna till?

EU‑budgeten används inom en rad olika områden, såsom visas i figur 1.

Ungefär tre fjärdedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning. Kommissionen har det yttersta ansvaret för denna metod för budgetgenomförande, men det är medlemsstaterna som fördelar medel, väljer ut projekt och förvaltar EU:s kostnader. Detta gäller till exempel rubrikerna Naturresurser och miljö och Sammanhållning, resiliens och värden i den fleråriga budgetramen.

Inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens fastställer medlemsstaterna dessa reformer och investeringar i förväg i sina nationella planer för återhämtning och resiliens, och kommissionen betalar dem om de uppnår de fastställda delmålen och målen. Medlemsstaterna får begära utbetalningar upp till två gånger per år, om de kan tillhandahålla tillräckliga bevis för att de relevanta delmålen och målen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Kommissionens kontrollsystem måste säkerställa att betalningarna från faciliteten för återhämtning och resiliens är lagliga och korrekta, vilket främst förutsätter att delmål och mål har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. I slutet av 2023 hade kommissionen gjort 37 bidragsutbetalningar (en under 2021, 13 under 2022 och 23 under 2023) på sammanlagt 141,6 miljarder euro, inbegripet 22,7 miljarder euro i förfinansiering som ännu inte reglerats.

Vad granskade vi?

Varje år granskar vi tillförlitligheten i årsräkenskaperna och överensstämmelsen i de underliggande inkomst- och utgiftstransaktionerna. Vår granskningspopulation för intäkter 2023 uppgick till 248,4 miljarder euro. Vår granskningspopulation för utgiftstransaktioner omfattar mellanliggande betalningar och slutbetalningar samt regleringar av förskott. Vi granskar inte förskottsbetalningar. Vår population för granskning av utgifter uppgick till 161,2 miljarder euro inom den allmänna budgeten och 53,5 miljarder euro inom faciliteten för återhämtning och resiliens. Kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens omfattade 23 bidragsutbetalningar på sammanlagt 46,3 miljarder euro och den tillhörande regleringen av förfinansiering på sammanlagt 7,2 miljarder euro. Dessa utbetalningar gjordes till 17 medlemsstater och avsåg 542 delmål och 135 mål.

När det gäller allmänna budgetutgifter granskar vi utgifter vid den tidpunkt då slutmottagarna av EU‑medel har genomfört verksamhet eller ådragit sig kostnader. När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens är det huvudsakliga villkoret för kommissionens utbetalningar till medlemsstaterna att på förhand fastställda delmål eller mål har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Vi granskar kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens vid den tidpunkt då medlemsstaterna begär betalning för att de har uppnått sina i förväg fastställda delmål eller mål och vid den tidpunkt då kommissionen har godkänt måluppfyllelsen. Vi fokuserade på huruvida delmålen och målen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt och om villkoren för stödberättigande var uppfyllda. Vår revision omfattar inte facilitetens lånedel.

Våra iakttagelser

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

I enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) avger vi en revisionsförklaring till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade räkenskaper och transaktionernas laglighet och korrekthet. Detta är den centrala delen i vår årsrapport.

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2023 ger i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av EU:s finansiella resultat och tillgångar och skulder vid årets slut, i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet, såsom vi har gjort varje år sedan 2007.

I EU:s balansräkning redovisas en skuld för pensioner och andra ersättningar till anställda på 90,8 miljarder euro i slutet av 2023 (2022: 80,6 miljarder euro). Att pensionsskulden ökade 2023 beror främst på den lägre nominella diskonteringsräntan och uppdateringen av livslängdstabellen för EU:s tjänstemän. Diskonteringsräntan påverkades främst av ränteutvecklingen och förväntad framtida inflation.

Den 1 februari 2020 upphörde Förenade kungariket att vara en EU‑medlemsstat. På balansdagen visade EU:s räkenskaper en nettofordran på 15,5 miljarder euro att erhålla från Förenade kungariket (2022: 23,9 miljarder euro) baserat på ömsesidiga skyldigheter enligt utträdesavtalet.

Effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina på lån och bidrag i EU:s räkenskaper har bedömts och redovisats korrekt, och upplysningar har lämnats enligt kraven i redovisningsreglerna.

Vi gör ett uttalande utan reservation om intäkterna

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel. De system för förvaltning av intäkter som vi granskade var i allmänhet ändamålsenliga.

Vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetutgifter

Vi definierar fel som ett penningbelopp som inte skulle ha betalats ut från EU‑budgeten. Fel uppstår när pengar inte används i enlighet med tillämplig EU‑lagstiftning och därför inte som rådet och Europaparlamentet avsett när de antog lagstiftningen eller när de inte används i enlighet med särskilda nationella bestämmelser.

När det gäller EU:s budgetutgifter uppskattar vi att felnivån ligger mellan 4,4 % och 6,8 %. Mittpunkten i detta intervall, det tidigare så kallade mest sannolika felet, har ökat jämfört med förra året, från 4,2 % till 5,6 % (se figur 2).

Mer än hälften av vår granskningspopulation innehåller återigen väsentliga fel

År 2023 utgjorde högriskkostnader 64,4 % av vår granskningspopulation, jämfört med 66,0 % föregående år. Vi kunde fortsatt konstatera att kostnader med låg risk inte innehöll väsentliga fel, medan kostnader med hög risk fortsatte att göra det samt att det sätt som medel betalas ut på påverkar risken för fel. Vi uppskattar felnivån inom högriskkostnader till 7,9 % (2022: 6,0 %) (se figur 3).

Den totala felnivån kan framför allt hänföras till Sammanhållning, resiliens och värden (3,5 procentenheter), följt av Naturresurser och miljö (0,8 procentenheter) och Grannskapet och omvärlden (0,8 procentenheter). I figur 4 görs en jämförelse av våra uppskattade felnivåer för Inre marknaden, innovation och digitalisering, Sammanhållning, resiliens och värden och Naturresurser och miljö mellan 2019 och 2023.

År 2023 fann vi även fortsättningsvis att fel avseende stödberättigande var de som bidrog mest till den uppskattade felnivån för kostnader med hög risk, med 53 %, framför allt inom Sammanhållning, resiliens och värden, Naturresurser och miljö, Grannskapet och omvärlden samt Inre marknaden, innovation och digitalisering. Dessutom bidrog fel i samband med överträdelser av reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd med 31 % till den uppskattade felnivån för kostnader med hög risk.

Jämförelse mellan vår och kommissionens uppskattning av felnivån

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som kommissionskollegiet har ansvaret för, sammanfattas nyckelinformation från de årliga verksamhetsrapporterna om intern kontroll och ekonomisk förvaltning. Däri ingår risken vid betalning, som är kommissionens uppskattning av det belopp som inte uppfyllde tillämpliga regler vid utbetalningen. Kommissionens risk vid betalning för 2023 är 1,9 %, vilket ligger under vår uppskattade felnivå på 5,6 % (2022: 4,2 %) och under vårt intervall, som ligger mellan 4,4 % och 6,8 %.

Liksom vår uppskattade felnivå omfattar inte kommissionens uppskattning kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilka den redovisar kontrollresultaten separat på grundval av en kvalitativ bedömning. Dessutom innehåller den årliga verksamhetsrapporten från varje generaldirektorat vid kommissionen en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. För detta ändamål uppskattade alla generaldirektorat risken vid betalning i sina kostnader, med undantag för faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilken kommissionen bedömer kontrollresultaten på grundval av en kombination av resultaten från medlemsstaternas och sina egna revisioner och kontroller.

För varje rubrik i den fleråriga budgetramen där vi gör en särskild bedömning har vi jämfört kommissionens risk vid betalning för 2023 med vår uppskattade felnivå. Jämförelsen visar att kommissionens siffror är lägre än våra uppskattningar på tre politikområden. Vi konstaterade för Inre marknaden, innovation och digitalisering att kommissionens uppskattning av risken vid betalning på 1,4 % låg i den nedre halvan av vårt intervall och under vår uppskattade felnivå, för Sammanhållning, resiliens och värden att kommissionens uppskattning på 2,6 % låg betydligt under vårt intervall för den uppskattade felnivån och för Naturresurser och miljö att kommissionens uppskattning av risken vid betalning på 1,9 % låg i den nedre halvan av vårt intervall och under vår uppskattade felnivå.

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten presenterar kommissionen sin övergripande riskbedömning av de årliga kostnaderna för 2023 i syfte att identifiera och rikta in åtgärderna på högriskområden. Kommissionen uppskattar att risken är låg för 67 % av kostnaderna, medelhög för 9 % och hög för 24 %. Vårt arbete visade dock på begränsningar i kommissionens efterhandsarbete, vilka sammantagna påverkar tillförlitligheten i kommissionens riskbedömning. Ett av de områden som påverkades mest var Sammanhållning, resiliens och värden, där vi bedömde att merparten av kostnaderna var kostnader med hög risk, medan kommissionen endast klassificerade en mindre del som det.

Vi gjorde ett uttalande med reservation om kostnaderna inom faciliteten inom återhämtning och resiliens 2023

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument som genomförs och finansieras på ett sätt som i grunden skiljer sig från EU:s budgetkostnader. Mottagare av stöd från EU‑budgeten betalas för att ha genomfört vissa verksamheter eller får ersättning för uppkomna kostnader, medan medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens får betalt för att på ett tillfredsställande sätt ha uppnått på förhand fastställda delmål eller mål. När det gäller faciliteten för återhämtning och resiliens granskade vi därför huruvida de på förhand fastställda delmålen eller målen hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt och huruvida de övergripande villkoren för stödberättigande hade uppfyllts.

De samlade revisionsbevisen från vårt arbete visar att 16 av de 452 delmålen och målen inom ramen för faciliteten som vi granskade inte var förenliga med villkoren för utbetalning eller stödberättigande. Det gäller sju utbetalningar i sju medlemsstater. Vi identifierade också fall av vagt definierade delmål eller mål, brister i medlemsstaternas kontrollsystem och problem med tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstaterna hade lämnat i sina förvaltningsförklaringar.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitlen 1 och 11 i årsrapporten för 2023. Hela årsrapporten finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

En närmare titt på våra resultat

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Genomförandet av EU‑budgeten var högt för åtaganden men lågt för betalningar

2023 var det tredje året i den fleråriga budgetramen för 2021–‍2027. Figur 5 visar de totala tillgängliga anslagen i EU‑budgeten, inklusive bidrag från NextGenerationEU.

Under 2023 användes nästan alla åtagandebemyndiganden i EU:s årliga budget

Den slutliga budgeten för åtagandebemyndiganden på 186,5 miljarder euro låg över taket för den fleråriga budgetramen på 182,7 miljarder euro. Detta blev möjligt genom att man använde den fleråriga budgetramens särskilda instrument, till exempel brexitjusteringsreserven, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för solidaritet och katastrofbistånd. Dessa instrument tillhandahåller ytterligare medel utöver taken i den fleråriga budgetramen när nya och oförutsedda händelser inträffar. De totala åtaganden som ingicks inom ramen för budgeten 2023 uppgick till 184,4 miljarder euro.

Betalningarna var lägre än vad som ursprungligen hade planerats och låg under taket för den fleråriga budgetramen

Under 2023 uppgick den totala slutliga budgeten till 165,2 miljarder euro, vilket var under taket för den fleråriga budgetramen. De totala utbetalningarna inom ramen för den slutliga budgeten uppgick till 162,0 miljarder euro. Se figur 6.

Med beaktande av ytterligare utbetalningar på 74,7 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål (främst bidrag inom ramen för NextGenerationEU) och 2,4 miljarder euro i överföringar från budgetåret 2022 uppgick utbetalningarna 2023 till totalt 239,2 miljarder euro. Utnyttjandet av budgeten för betalningar var 90,0 % av de totala betalningsbemyndigandena på 265,7 miljarder euro.

Utnyttjandet av ESI‑fonderna 2014–‍2020 saktade av 2023, men tidsfristen för att lämna in ansökningar om utbetalning och avslutandehandlingar förlängdes med ett år

Betalningarna från ESI‑fonderna (europeiska struktur- och investeringsfonder) 2023, exklusive medel från NextGenerationEU, uppgick till 54,7 miljarder euro, vilket var mindre än de tre föregående åren (64,7 miljarder euro 2022, 75,1 miljarder euro 2021 och 72 miljarder euro 2020). Vid utgången av 2023 uppgick de totala betalningarna för ESI‑fonderna 2014–‍2020 till 450,6 miljarder euro av de totala anslagen på 492,6 miljarder euro, vilket motsvarar en utnyttjandegrad på 91,5 %. Även om skillnaderna i hur medlemsstaterna utnyttjade ESI‑fonderna inte var lika stora som 2022 låg utnyttjandegraderna i fyra medlemsstater fortfarande under 85 % vid utgången av 2023 (se figur 7).

Betalningar från fonderna med delad förvaltning 2021–‍2027 enligt förordningen om gemensamma bestämmelser var fortsatt låga

År 2023 uppgick de årliga betalningarna för fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser (6,3 miljarder euro) till 4,1 miljarder euro i förfinansiering och till 2,2 miljarder euro i mellanliggande betalningar. Under 2023 var det elva medlemsstater som inte begärde några mellanliggande betalningar avseende någon av de fonder som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser. Vid utgången av 2023 uppgick de totala betalningarna till 12,8 miljarder euro, vilket endast är 3,2 % av det totala beloppet för den fleråriga budgetramen för 2021–‍2027.

År 2023 prioriterade medlemsstaterna insatser för att utnyttja de sammanhållningspolitiska fonderna för 2014–‍2020 och påskynda genomförandet av NextGenerationEU. Jämfört med den föregående programplaneringsperioden utgör ackumuleringen av förseningar en brist på genomförande av de sammanhållningspolitiska fonderna under ett år.

Ejflu‑betalningarna enligt den nya GJP började långsamt 2023

Sedan 2023 har Ejflu omfattats av de nya förordningarna för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Vid utgången av 2023 uppgick Ejflu‑betalningarna till 0,7 miljarder euro, med en utnyttjandegrad på endast 1 %.

Utbetalningarna från faciliteten för återhämtning och resiliens och tilläggen från NextGenerationEU till program var lägre än förväntat 2023

I februari 2023 ändrade Europaparlamentet och rådet förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens så att ett REPowerEU‑kapitel, som finansieras genom utsläppshandelssystemet och brexitjusteringsreserven, kunde läggas till i medlemsstaterna planer för återhämtning och resiliens. Vid utgången av 2023 hade kommissionen ingått alla åtaganden för bidrag inom faciliteten för återhämtning och resiliens som finansieras genom NextGenerationEU (337,9 miljarder euro). Åtagandena för REPowerEU‑kapitlen uppgick till 18,5 miljarder euro (17,3 miljarder euro från utsläppshandelssystemet och 1,2 miljarder euro från brexitjusteringsreserven). Åtagandena avseende återstående 0,4 miljarder euro från brexitjusteringsreserven kommer att ingås vid ett senare datum. De årliga utbetalningarna av bidrag inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens uppgick till totalt 48 miljarder euro 2023. Som en jämförelse hade kommissionen i juni 2022 väntat sig att de totala betalningarna från faciliteten för återhämtning och resiliens som finansierades av NextGenerationEU för uppnådda delmål och mål (exklusive REPowerEU) skulle uppgå till 76,4 miljarder euro 2023. Enligt kommissionen hade flera faktorer en negativ inverkan på genomförandet av faciliteten, till exempel hög inflation, högre energipriser, problem i globala leveranskedjor, arbetskraftsbrist och otillräcklig administrativ kapacitet. Eftersom betalningarna uppgår till 141,6 miljarder euro av 356,4 miljarder euro i gjorda åtaganden finns totalt upp till 215,2 miljarder euro i bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens fortfarande tillgängliga för utbetalning före utgången av 2026. Se figur 8.

Det förekommer stora skillnader i hur medlemsstaterna utnyttjade bidragen från faciliteten. Vid utgången av 2023 hade fyra medlemsstater (Irland, Ungern, Nederländerna och Sverige) inte fått någon förfinansiering och inte heller lämnat in någon ansökan om utbetalning medan tre medlemsstater (Belgien, Polen och Finland) endast hade fått förfinansiering.

De totala åtagandena för tillägg från NextGenerationEU till program inom den fleråriga budgetramen uppgick till 82,9 miljarder euro av en ursprunglig tilldelning på 83,1 miljarder euro. De årliga betalningarna av tillägg från NextGenerationEU till de befintliga programmen inom den fleråriga budgetramen ökade från 16,1 miljarder euro 2022 till 19,0 miljarder euro 2023. Utbetalningar på upp till 40,6 miljarder euro kan göras fram till slutet av 2026.

De utestående åtagandena från EU:s budget och NextGenerationEU:s bidragsfinansiering uppgick till ett rekordstort belopp på 543 miljarder euro

Utestående åtaganden är summan av åtaganden som ingåtts men ännu inte betalats. Vid utgången av 2023 var de totala utestående åtagandena, som måste betalas under de kommande åren såvida de inte dras tillbaka, rekordstora och uppgick till 543 miljarder euro. Detta var en ökning med 90,2 miljarder euro jämfört med 2022 (452,8 miljarder euro). De utestående åtagandena gäller främst EU‑budgeten och överföringar (263,6 miljarder euro) samt finansieringen av bidrag inom ramen för NextGenerationEU (238,6 miljarder euro). Vi lämnade en rekommendation 2022 till kommissionen att minska de utestående åtagandena betydligt (se figur 9).

Risker och utmaningar

I samband med revideringen av den fleråriga budgetramen infördes åtgärder som ska hantera risker kopplade till ytterligare finansieringskostnader för NextGenerationEU och eftersläpningar av betalningar

I februari 2024 ändrade rådet den fleråriga budgetramen som en reaktion på många olika utmaningar (till exempel fortsatt stöd till Ukraina, högre räntor, ökad migration och behovet av att främja strategisk teknik). Genom revideringen av den fleråriga budgetramen ökar åtagandebemyndigandena för 2024–‍2027 med 21,0 miljarder euro, varav 17 miljarder euro ska användas för att finansiera den nyinrättade Ukrainafaciliteten.

Rådet införde även en ”kaskadmekanism”. Syftet med den är att täcka de lånekostnader för NextGenerationEU som överstiger de årliga belopp som fastställs i den reviderade förordningen om den fleråriga budgetramen om det inte finns medel i den befintliga EU‑budgeten och fram till slutet på den innevarande fleråriga budgetramen. Europeiska unionens återhämtningsinstrument NextGenerationEU är ett särskilt instrument utöver taken i den fleråriga ramen och har inget fast belopp. Kommissionen har uppskattat att de ytterligare räntor och kupongbetalningar som ska betalas för upplåningen avseende NextGenerationEU under den innevarande fleråriga budgetramen kan uppgå till mellan 17 miljarder euro och 27 miljarder euro.

Risk för tillbakadraganden i sammanhållningspolitiska fonder för den fleråriga budgetramen 2021–‍2027

Utnyttjandet av ESI‑fonderna och Fonden för en rättvis omställning inom den fleråriga budgetramen 2021–‍2027 var fortsatt lågt 2023. Det fick till följd att budgetmyndigheten minskade 2023 års betalningsbemyndiganden för Eruf (−1,1 miljarder euro) och ESF+ (−0,7 miljarder euro). Risken för tillbakadraganden skulle kunna bli verklighet redan i slutet av 2025 för åtaganden som ingicks 2022 enligt förordningen om gemensamma bestämmelser för 2021–‍2027.

År 2023 var kommissionens prognos för tillbakadraganden för 2024–‍2027 8,1 miljarder euro (2022 års prognos: 7,6 miljarder euro för 2023–‍2027). När det gäller de sammanhållningspolitiska medlen inom Sammanhållningsfonden, Eruf och ESF+ var kommissionens prognos avseende de totala tillbakadragandena för 2024–‍2027 2,2 miljarder euro, vilket är mer än fem gånger 2022 års prognos på 0,4 miljarder euro. När det gäller FRO kommer det försenade antagandet av den fleråriga budgetramen och den programspecifika lagstiftningen samt det låga genomförandet 2023 att innebära en risk för att stora belopp dras tillbaka från 2025 och framåt. Ett stort antal tillbakadraganden kan innebära en risk för att EU:s mål inte uppnås.

EU:s låneskuld ökade 2023

Utestående EU‑lån ökade med mer än 30 % 2023

I slutet av 2023 hade det nominella värdet av EU:s utestående lån ökat till mer än 458,5 miljarder euro, vilket var en ökning under året med 110,5 miljarder euro. EU har nu blivit en av Europas största emittenter av skuldinstrument. Figur 10 visar löptiderna och de effektiva räntesatserna för alla EU‑lån.

Upplåningen för NextGenerationEU kan mer än fördubblas till 2026, samtidigt som merparten av återbetalningen skjuts upp till framtida fleråriga budgetramar

Vid utgången av 2023 hade EU utestående EU‑obligationer till ett nominellt värde av 268,4 miljarder euro för att finansiera lån och bidrag från NextGenerationEU och andra program som finansieras genom NextGenerationEU. När det gäller NextGenerationEU får EU låna upp ytterligare 443,6 miljarder euro fram till utgången av 2026, se figur 11.

Återbetalningen av lån som ingåtts inom ramen för NextGenerationEU måste inledas före slutet av 2027 om outnyttjade anslag fortfarande finns tillgängliga under budgetposten för att täcka finansieringskostnaderna för NextGenerationEU och måste vara avslutad senast 2058. Merparten av återbetalningen skjuts därför upp till framtida fleråriga budgetramar. Alla kostnader som EU har ådragit sig för upplåningen av medel till NextGenerationEU, inklusive dem som gäller hantering av räntor och andra finansiella risker, ska mottagarländerna stå för. Alla kostnader som avser bidrag och tillägg från NextGenerationEU ska EU‑budgeten stå för.

För att säkerställa en stadig och förutsebar minskning av skulden för NextGenerationEU fram till 2058 kan kommissionen komma att behöva förlänga den skuld som förfaller genom att emittera nya skuldinstrument för att betala av gamla skulder i takt med att de förfaller. Potentiella ändringar i marknadsvillkoren kan leda till högre lånekostnader som EU‑budgeten måste stå för när det gäller skulden för NextGenerationEU i fråga om bidrag och tillägg.

Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål från skulden för NextGenerationEU har en betydande inverkan på det ekonomiska resultatet

De belopp som lånats upp för finansiering av NextGenerationEU omsätts i bidrag och tillägg till EU‑program i form av externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som är utöver de godkända anslagen i EU‑budgeten. Genomförandet av NextGenerationEU har ingen egentlig inverkan på principen om att inkomster och utgifter i den årliga EU‑budgeten ska vara i balans (principen om budgetbalans). Från ett redovisningsperspektiv ingår dock inte det belopp som lånats inom ramen för NextGenerationEU i resultaträkningens intäkter, men däremot ingår kostnader kopplade till de bidrag som beviljas inom NextGenerationEU. Det har därmed en negativ inverkan på årets ekonomiska resultat. Negativa ekonomiska resultat ökar underskottet i nettotillgångar, såsom framgår av EU:s balansräkning, och måste därför finansieras av framtida budgetar (se figur 12). Återbetalningen av lån för NextGenerationEU är garanterad inom taken för egna medel.

EU‑budgetens exponering ökade 2023 och beräknas öka ännu mer

EU‑budgetens exponering till följd av EU‑garantier för upplåning på marknaden och ansvarsförbindelser till följd av budgetgarantier uppgick till 298,0 miljarder euro vid utgången av 2023, vilket var en ökning från 248,3 miljarder euro vid utgången av 2022. I figur 13 finns en detaljerad uppdelning av exponeringen (markerad i lila) per källa. I figuren visas lagren av risktäckning, som utgör olika nivåer av täckning, i koncentriska cirklar. Den cirkel som ligger närmast exponeringen är det risktäckningslager som ska användas först. Längre in kommer ytterligare risktäckningslager.

Ökningen 2023 av EU‑budgetens exponering var främst kopplad till upplåningen för de ytterligare 34,1 miljarder euro i lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens som beviljades medlemsstaterna (2022: 27,2 miljarder euro), varav 5,4 miljarder euro gick till REPowerEU‑lån, plus MFA+-lånen till Ukraina på 18,0 miljarder euro. Exponeringen för ansvarsförbindelserna i samband med budgetgarantier ökade till 44,0 miljarder euro vid utgången av 2023, från 42,9 miljarder euro vid utgången av 2022. Detta berodde främst på att fler utbetalningar gjordes för investeringar som täcktes av InvestEU‑garantin. I oktober 2023 uppskattade kommissionen att den tillgängliga marginalen för perioden 2024–‍2027 skulle vara tillräcklig för att täcka potentiella förluster till följd av skulder som backas upp av marginaler.

I slutet av 2023 förväntades EU‑budgetens exponering öka 2024 och 2025, främst på grund av nya lån inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Vid utgången av 2023 hade kommissionen ingått låneavtal inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens med medlemsstaterna för 290,9 miljarder euro, varav 211,7 miljarder euro ännu inte hade betalats ut.

I början av 2024 inrättade EU‑lagstiftaren Ukrainafaciliteten. Lån på upp till 33 miljarder euro kommer att finansieras av upplåning på finansmarknaderna och backas upp av marginalerna i EU‑budgeten, såsom är fallet för lån genom MFA+-instrumentet. I vårt yttrande över Ukrainafaciliteten framhöll vi att denna strategi medför betydande risker för EU:s budget.

I figur 14 jämförs tidigare och skattad exponering för EU:s budget från och med 2019.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter att öka de finansiella riskerna för EU:s framtida budgetar

EU‑budgetens exponering mot Ukraina hade ökat från 16 miljarder euro vid utgången av 2022 till 33,7 miljarder euro vid utgången av 2023. Beloppet bestod av 18 miljarder euro i MFA+-lån, 11,6 miljarder euro i MFA‑lån, 0,3 miljarder i Euratomlån och 3,8 miljarder euro i budgetgarantier för utestående lån från EIB och andra finansinstitut. Kommissionen har redovisat en nedskrivningsreservering för de MFA- och MFA+-lån som beviljats Ukraina på 8,8 miljarder euro (2,2 miljarder euro 2022), vilket speglade de förväntade förlusterna under lånens löptid.

År 2023 tillhandahöll instrumentet MFA+ 18 miljarder euro i stöd till Ukraina i form av mycket förmånliga lån som ska återbetalas under maximalt 35 år från och med 2033. För MFA+-lånen behöver inte avsättningar göras för att täcka risken för betalningsinställelse eftersom de garanteras genom marginalen i EU‑budgeten. Vi har betonat att om riskerna för eventuella inställda betalningar överförs till framtiden skulle det kunna sätta framtida budgetar och betalningsbehov under press. Vi anser vidare att Ukrainafaciliteten, som inrättades 2024 för att ge ekonomiskt stöd med ett ytterligare belopp på upp till 33 miljarder euro i lån under perioden 2024–‍2027, som inte kräver avsättningar, medför avsevärda risker för EU:s budget.

Den höga inflationen 2022 och 2023 fortsätter att påverka EU:s budget

Baserat på kommissionens inflationsprognos uppskattar vi att EU‑budgeten skulle kunna förlora omkring 13 % av sin köpkraft till slutet av 2025, se figur 15.

Våra rekommendationer

För att minska risken för tillbakadraganden rekommenderar vi att kommissionen noggrant övervakar de framsteg som gjorts i urvalet av transaktioner och vidtar nödvändiga åtgärder när det gäller de program som är utsatta för en sådan risk.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i årsrapporten för 2023.

EU‑budgeten: att uppnå resultat

Varje år analyserar vi ett antal aspekter rörande prestation, det vill säga de resultat som har uppnåtts med EU:s budget, som genomförs av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. I år omfattar vår analys följande:

• Resultaten och huvudbudskapen i våra särskilda rapporter från 2023 om prestation samt åtföljande information från kommissionen och budget- och lagstiftningsmyndigheterna (Europaparlamentet och Europeiska unionens råd).
• Hur kommissionen rapporterat om prestation avseende rubrik 4 i den fleråriga budgetramen, Migration och gränsförvaltning (vi planerar att granska olika budgetramrubriker enligt ett roterande system under de närmaste åren).
• Genomförandet av rekommendationerna i vår rapport om EU‑budgetens prestation 2020.
• Genomförandet av de rekommendationer som vi lämnade i de särskilda rapporter som offentliggjordes 2020.

Huvudbudskap i våra särskilda rapporter från 2023 om prestation

I våra särskilda rapporter undersöker vi hur väl principerna för en sund ekonomisk förvaltning har tillämpats när EU:s budget har genomförts. År 2023 offentliggjorde vi 29 särskilda rapporter som behandlade många av de utmaningar som EU står inför inom olika utgifts- och politikområden. Våra revisionsobjekt har rätt att lämna svar på våra iakttagelser. Våra särskilda rapporter 2023 innehöll 220 rekommendationer i en rad olika ämnen och var huvudsakligen riktade till kommissionen, som godtog 85 % av rekommendationerna fullt ut.

De behandlade fem strategiska områden: EU:s insatser för återhämtning efter krisen, ökning av EU:s ekonomiska konkurrenskraft till förmån för alla invånare, motståndskraften vid hot mot EU:s säkerhet och respekten för de europeiska värdena frihet, demokrati och rättsstaten, klimatförändringar, miljö och naturresurser samt finanspolitik och offentliga finanser i unionen (se tabell 1).

Prestationen hos program inom rubrik 4 i den fleråriga budgetramen – Migration och gränsförvaltning

För att tillhandahålla mer information om EU‑budgetens prestation analyserade vi i år den tillgängliga prestationsinformationen om en utvald rubrik i den fleråriga budgetramen. Vi riktade in oss på rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning, och följande två fonder: Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för integrerad gränsförvaltning, som består av gränsförvaltning och viseringspolitik samt instrumentet för tullkontrollutrustning. Mer omfattande prestationsinformation om program som finansieras inom en budgetramrubrik blir tillgänglig mot och efter slutet av en programperiod. Vi konstaterade följande:

• Ramen för prestationsrapportering har förbättrats till den innevarande fleråriga budgetramperioden.
• Prestationsinformationen för Amif och Fonden för integrerad gränsförvaltning för den nuvarande perioden är än så länge knapphändig och visar på små framsteg.
• Merparten av indikatorerna för perioden 2014–‍2020 visar att det görs goda framsteg mot att uppnå målvärdena. Indikatorerna visar inte nödvändigtvis i vilken omfattning de finansierade åtgärderna har tillgodosett behov. Det finns ännu inte tillräckligt med information om programmens övergripande resultat, inbegripet deras sparsamhet och effektivitet.
• De kritiska prestationsindikatorer som kommissionen lyfte fram i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2022 för Fonden för inre säkerhet – gränser och viseringspolitik var mindre balanserade än för Amif. Resultatförklaringarna för program innehöll rimliga förklaringar när målvärden inte hade uppnåtts fullt ut, men kommissionen tog med förväntade framtida resultat i avsnittet ”Programme in a nutshell”.

Vi rekommenderar att kommissionen lägger fram faktiska resultat i avsnittet ”Programme in a nutshell” i resultatförklaringen för program, och inte potentiella framtida resultat, och att den i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport upplyser om vilka kritiska prestationsindikatorer som bygger på källor som skiljer sig från de årliga genomföranderapporter som lämnats in av medlemsstaterna.

Uppföljning av rekommendationerna i vår rapport om EU‑budgetens prestation – situationen vid utgången av 2020

Vår rapport om EU‑budgetens prestation budgetåret 2020 innehöll fem rekommendationer som alla var riktade till och godtogs av kommissionen. För tre av de fem rekommendationer som vi följde upp hade genomförandefristen ännu inte löpt ut vid tidpunkten för vår uppföljningsgranskning. Av de två återstående rekommendationerna hade kommissionen genomfört den ena i de flesta avseenden och den andra i vissa avseenden.

Uppföljning av rekommendationerna i våra särskilda rapporter från 2020

Varje år granskar vi i vilken utsträckning våra revisionsobjekt har vidtagit åtgärder med anledning av de rekommendationer vi lämnade tre år tidigare. I år analyserade vi 195 rekommendationer i alla de 26 särskilda rapporter som vi offentliggjorde 2020. Av dessa rekommendationer riktades 185 till kommissionen, varav sju riktades till Europeiska centrumet för investeringsrådgivning som fungerar som ett partnerskap mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken. De resterande tio rekommendationerna riktades till decentraliserade EU‑byråer och andra EU‑organ och Europeiska rekryteringsbyrån. Vi konstaterade följande:

• Andelen rekommendationer som godtogs av våra revisionsobjekt låg kvar på en hög nivå: 80 % godtogs fullt ut och 13 % godtogs delvis.
• Andelen rekommendationer som hade genomförts fullt ut eller i de flesta avseenden minskade något, från 70 % till 68 %.
• 68 % av de rekommendationer som var riktade till kommissionen har genomförts fullt ut eller i de flesta avseenden.
• 78 % av de rekommendationer som var riktade till andra revisionsobjekt har genomförts fullt ut eller i de flesta avseenden.
• Andelen rekommendationer som har genomförts i tid har ökat från 38 % till 52 %. Punktligheten i revisionsobjektens åtgärder för att följa våra rekommendationer har blivit bättre, men den är ännu inte tillbaka på nivån före covid‑19‑pandemin.
• Godtagandenivån, genomförandet och punktligheten är högst när det gäller rekommendationer om utformningen av politik eller program

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU‑budgeten: att uppnå resultat finns i kapitel 3 i årsrapporten för 2023.

Intäkter

248,4 miljarder euro

Vår revision

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar EU:s kostnader. Vi granskade utvalda nyckelkontrollsystem för förvaltning av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

Medlemsstaternas BNI‑baserade bidrag motsvarade 39 % av EU:s intäkter 2023, medan de egna medlen från mervärdesskatt (moms) motsvarade 9 %. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna. Traditionella egna medel, som utgörs av tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, svarade för ytterligare 9 % av EU:s intäkter.

De egna medel som baseras på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns motsvarade 3 % av EU:s intäkter. De beräknas genom tillämpning av en enhetlig procentsats på vikten av det plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns.

Inkomster som används för finansiering av NextGenerationEU, och som avser upplånade medel för att ge medlemsstater icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd, motsvarade 27 % av EU:s inkomster.

Våra iakttagelser

De samlade revisionsbevisen visar att felnivån i intäktstransaktionerna inte var väsentlig. De system för förvaltning av intäkter som vi granskade var i allmänhet ändamålsenliga. Vissa system var dock endast delvis ändamålsenliga, vilket gällde systemen för förvaltning av reservationer avseende BNI och moms, öppna punkter för traditionella egna medel vid kommissionen, de nyckelinternkontroller av traditionella egna medel som vi bedömde i vissa medlemsstater och systemen för att säkerställa tillförlitligheten och jämförbarheten i uppgifterna för beräkning av de plastbaserade egna medlen.

Kommissionens arbete med att kontrollera BNI påverkas av förseningar från medlemsstaternas sida, vilket leder till förseningar i kommissionens arbete med att kontrollera den information som den fått och häva reservationerna. Detta ökar osäkerheten i de nationella budgetarna och EU‑budgeten när det gäller det BNI‑baserade bidraget. Kommissionen tog inte ut dröjsmålsränta när BNI‑reservationer delvis åtgärdades efter tidsfristens utgång. Detta tog bort incitamentet för medlemsstaterna att lämna all nödvändig information inom tidsfristen för att åtgärda reservationer.

Antalet momsreservationer och öppna punkter avseende traditionella egna medel minskade, men långvariga utestående problem kvarstår. Brister kvarstår i medlemsstaternas redovisning och förvaltning av traditionella egna medel.

Vi noterade brister i tillförlitligheten och jämförbarheten i de uppgifter som används för att beräkna plastbaserade egna medel. I vår särskilda rapport om denna inkomstkälla konstaterade vi brister i de uppgifter som används för att beräkna medlemsstaternas bidrag och det saknas försäkringar om att plastförpackningsavfallet faktiskt återvinns.

När det gäller genomförandet av vissa åtgärder i handlingsplanen för tullen var framstegen otillräckliga. Kommissionen har kopplat ett stort antal åtgärder i handlingsplanen till förslaget till tullreform, som ännu inte har antagits. Vi anser att fem av de åtta försenade åtgärderna kan slutföras först när de tillhörande bestämmelserna i den föreslagna översynen av unionens tullkodex blir tillämpliga (enligt plan från och med 2028).

Vi noterade också otillräcklig uppföljning från kommissionens sida av medlemsstaternas genomförande av finansiella riskkriterier och riskstandarder. Som vi tidigare har rapporterat skapar bristen på EU‑harmonisering av dessa kriterier och standarder en risk för hela tullunionen, eftersom aktörer kan rikta in sig på de av EU:s införselställen som har lägre kontrollnivåer.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• belägger medlemsstaterna med dröjsmålsränta när BNI‑reservationer inte har åtgärdats fullt ut inom tidsfristen,
• kontrollerar de framsteg som rapporterats av medlemsstaterna och identifierar de delar av ramen för finansiella risker som är viktigast att genomföra.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s intäkter finns i kapitel 4 i årsrapporten för 2023.

Inre marknaden, innovation och digitalisering

Totalt: 25,3 miljarder euro (13,2 % av EU:s budgetutgifter)

Vår revision

De program som finansieras inom Inre marknaden, innovation och digitalisering är av många olika slag och syftar till att finansiera projekt som bland annat bidrar till forskning och innovation, utbyggnad av europeisk infrastruktur inom transport, energi och digital sektor, kommunikation, den digitala omvandlingen och den inre marknaden samt rymdpolitiken. De viktigaste programmen för forskning och innovation är Horisont 2020 och dess efterföljare Horisont Europa, även om det senare än så länge endast står för en liten del av vår granskningspopulation för 2023.

Denna rubrik i den fleråriga budgetramen finansierar också stora infrastrukturprojekt, såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och rymdprogrammen, inbegripet Galileo (EU:s globala satellitnavigeringssystem) och Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) samt Copernicus, unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram. Rubriken inbegriper också InvestEU‑fonden som, tillsammans med Horisont Europa, också får ytterligare finansiering från NextGenerationEU.

För 2023 granskades kostnader på 15,5 miljarder euro inom detta område. Merparten av kostnaderna förvaltas direkt av kommissionen, inbegripet genom genomförandeorgan, och utgörs av bidrag till offentliga eller privata stödmottagare som deltar i projekt. Kommissionen betalar ut förfinansiering till stödmottagare efter undertecknandet av en bidragsöverenskommelse och ersätter i ett senare skede de kostnader som EU finansierar, minus förfinansieringen. Rymdprogrammen förvaltas i regel indirekt på grundval av överenskommelser om medverkan som ingås mellan kommissionen och de särskilda organ som genomför programmen (såsom Europeiska rymdorganisationen och Europeiska unionens rymdprogrambyrå). InvestEU:s finansieringsinstrument genomförs i huvudsak av Europeiska investeringsbanken eller Europeiska investeringsfonden, som i sin tur använder finansiella intermediärer.

Våra iakttagelser

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Inre marknaden, innovation och digitalisering är väsentlig. År 2023 innehöll 39 (31 %) av de 127 transaktioner som vi granskade fel.

Kostnaderna inom Horisont 2020 är alltjämt förknippade med hög risk och är den viktigaste källan till de fel som vi upptäcker. Vi fann kvantifierbara fel som hängde samman med icke stödberättigande kostnader i 30 av de 97 transaktioner i urvalet som gällde forskning och innovation, varav en inom Horisont Europa. Det motsvarar 71 % av vår uppskattade felnivå för denna rubrik 2023.

När det gäller andra program och verksamheter upptäckte vi kvantifierbara fel i två av de 30 transaktionerna i urvalet, båda avseende FSE‑projekt. Ett av felen gällde en allvarlig överträdelse av EU:s regler för offentlig upphandling som ledde till att kontraktet tilldelades ett konsortium som inte uppfyllde urvalskriterierna.

Efter nio års genomförande av Horisont 2020‑programmet är beräkningen av personalkostnader fortfarande en stor källa till fel i ersättningsanspråken. Av de 30 transaktioner som innehöll kvantifierbara fel i vårt urval av forskningstransaktioner handlade 22, det vill säga cirka 73 %, om felaktig användning av metoden för att beräkna personalkostnader.

Andra fel när det gällde personalkostnader var felaktig beräkning av timkostnader i Horisont 2020, felaktig beräkning av dagskostnader för bidrag från Horisont Europa och överträdelser av regeln om dubbelt tak. Vi konstaterade även fel som gällde andra icke stödberättigande direkta kostnader.

En av strategierna för att stärka europeisk forskning är att öka den privata sektorns deltagande, särskilt nya aktörers och små och medelstora företags deltagande. Små och medelstora företag utgjorde 11 % av urvalet (14 av 127 transaktioner) men stod för 25 % av den uppskattade felprocenten. Dessutom fann vi fel i ersättningsanspråken från fyra av de tolv nya aktörer som vi granskade, varav två också räknades som små och medelstora företag. Resultaten tyder på att små och medelstora företag och nya aktörer är mer benägna att göra fel än andra stödmottagare, vilket även är den slutsats som kommissionen dragit i sina revisioner och vi i våra tidigare årsrapporter.

Cineas system för förhandskontroll av FSE‑bidrag inom transport- och energisektorerna

Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) ansvarar för genomförandet av FSE‑programmet för transport och energi (Fonden för ett sammanlänkat Europa). Två programperioder pågår för närvarande, nämligen FSE1 (2014–‍2020) och FSE2 (2021–‍2027).

Vi granskade strategierna för förhandskontroll för FSE1 och FSE2 och förbättringen mellan FSE1 och FSE2. Utformningen av båda strategierna bygger på en sund analys av risker och tidigare oriktigheter. Men Cinea planerar inte att utföra några fördjupade kontroller av upphandling i FSE2‑projekt i vissa fall. Vi anser att detta kan minska den säkerhet som förhandskontrollerna ger.

Urvalsmetoderna i strategierna för förhandskontroll inom FSE1 och FSE2 återspeglas korrekt i motsvarande riktlinjer. Riktlinjerna för upphandling är dock inte tillräckligt detaljerade eftersom de inte beskriver omfattningen av de kontroller som ska utföras på urvalen.

Kommissionens årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

De årliga verksamhetsrapporter som vi granskade (från GD Forskning och innovation och från Hadea) avspeglade den information som fanns tillgänglig vid generaldirektoratet respektive genomförandeorganet och gav, utifrån den informationen, en rättvisande bild av den ekonomiska förvaltningen med avseende på de underliggande transaktionernas korrekthet inom rubrik 1 i den fleråriga budgetramen.

Den uppskattade risken vid betalning i kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport är 1,4 %. Denna felprocent ligger i den lägre delen av vårt intervall för den uppskattade felnivån och under väsentlighetsgränsen. Vi anser därför att felprocenten fortfarande är för lågt angiven, trots de åtgärder som kommissionen redan har vidtagit.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• förbättrar stödmottagarnas efterlevnad av reglerna för dagskostnader,
• säkerställer tydlighet i dokumenten om Horisont Europa,
• utvecklar riktlinjerna för förhandskontroller av upphandling av FSE‑projekt.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Inre marknaden, innovation och digitalisering finns i kapitel 5 i årsrapporten för 2023.

Sammanhållning, resiliens och värden

Totalt: 73,3 miljarder euro (38,4 % av EU:s budgetutgifter)

Vår revision

Utgifterna inom denna rubrik är inriktade på att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner (underrubrik 2a) samt på åtgärder för att stödja och skydda EU:s värden och för att göra EU mer resilient mot nuvarande och framtida utmaningar (underrubrik 2b).

De sammanhållningspolitiska fonderna (Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF) står för merparten av kostnaderna, där kommissionen och medlemsstaterna delar förvaltningen av medlen och kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av EU‑budgeten. EU medfinansierar fleråriga operativa program eller åtgärder som i sin tur finansierar projekt. Medlemsstaternas revisionsmyndigheter har en nyckelroll i kontroll- och garantiramen för utgifter med delad förvaltning 2014–‍2020. Vid kommissionen ansvarar generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, medan generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) ansvarar för ESF. EU‑stöd till program som inte omfattas av delad förvaltning förvaltas antingen direkt av kommissionens generaldirektorat eller indirekt med stöd av partnerorganisationer eller andra myndigheter.

Våra iakttagelser

Totalt sett uppskattar vi att felnivån för Sammanhållning, resiliens och värden är väsentlig.

Detta grundar sig på vår granskning av 238 transaktioner där vi upptäckte och kvantifierade 49 fel som inte hade upptäckts eller korrigerats i tillräcklig utsträckning av revisionsmyndigheterna. I vår uppskattning ingår även granskningsresultat från revisionsmyndigheter, som rapporterade 52 fel i samma transaktioner. För att komma fram till vår uppskattning tog vi hänsyn till de korrigeringar som programmyndigheter gjort (till ett totalt värde av 337 miljoner euro).

I år låg vår uppskattning av felnivån återigen betydligt över väsentlighetsgränsen på 2 %. Vi noterar att flera faktorer satte ytterligare press på medlemsstaternas förvaltningar och ökade risken vad gäller deras kapacitet att säkerställa att utgifterna var korrekta. Dessa faktorer inbegriper de betydande ytterligare React‑EU‑medel som görs tillgängliga och slutdatumet den 31 december 2023 för stödberättigandeperioden för sammanhållningspolitiken 2014–‍2020, som under de sista åren överlappar stödberättigandeperioden för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Icke stödberättigande projekt stod för de största bidragen till vår uppskattade felnivå.

Icke stödberättigande kostnader och överträdelser av regler för offentlig upphandling bidrog också i hög grad till vår uppskattade felnivå.

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

De förvaltande myndigheterna utgör den ”första försvarslinjen”. Ändamålsenlig kontroll från deras sida är en nödvändighet för att säkerställa insatsernas överensstämmelse med den rättsliga ramen och deras prestation. Våra granskningsresultat under de senaste sju åren visar att dessa kontroller ännu inte är tillräckligt ändamålsenliga. Revisionsmyndigheterna utgör den ”andra försvarslinjen” och kontrollerar, på urvalsbasis, korrektheten i de kostnader som de förvaltande myndigheterna har deklarerat till kommissionen. De ska vara funktionellt oberoende av de förvaltande myndigheterna.

Vi bedömde det arbete som utförts av 19 av 116 revisionsmyndigheter i 13 medlemsstater och i Förenade kungariket. Vårt urval bestod av 29 garantipaket. Förutom i fyra fall hade revisionsmyndigheterna rapporterat en procentsats för kvarstående fel som var lika med eller under 2 %. Med beaktande av de fel som upptäcktes av kommissionen och våra egna granskningsresultat visar vårt arbete med årets urval att procentsatsen för kvarstående fel låg över 2 % i 16 av de 29 granskade garantipaketen.

Vi fann olika typer av brister i arbetet hos alla 19 revisionsmyndigheter som vi granskade. Liksom år 2022 påverkade dessa brister mer än hälften av de transaktioner som vi granskade. De fel som vi konstaterade i dessa transaktioner kunde och borde ha upptäckts av revisionsmyndigheterna när de gjorde sina kontroller. Detta gör att kommissionen i mindre utsträckning kan förlita sig på resultaten av deras arbete.

Fortsatta brister i förvaltnings- och kontrollsystemen

Med beaktande av resultaten av kommissionens egna revisioner och våra resultat att 49 fel hade förblivit oupptäckta och att det fanns många brister i revisionsmyndigheternas arbete drar vi slutsatsen att i slutet av stödberättigandeperioden (den 31 december 2023) fungerar fortfarande inte alla medlemsstaters förvaltnings- och kontrollsystem ändamålsenligt. Eftersom kommissionen – den tredje försvarslinjen – grundar sina bedömningar på endast begränsade, tillförlitliga nationella kontroller påverkas även tillförlitligheten i kommissionens felprocent. Detta visar att både kommissionen och medlemsstaterna kan förbättra sina kontroller av sammanhållningsutgifterna.

Avslutandet av programmen för 2007–‍2013 och 2014–‍2020

Vid utgången av 2023, vad gäller avslutandet av perioden 2007–‍2013, var ett program inom GD Regional- och stadspolitik och tre inom GD Sysselsättning fortfarande oavslutade.

Det råder osäkerhet kring avslutandet av programperioden 2014–‍2020. Stödberättigandeperioden för sammanhållningsmedel löper från den 1 januari 2014 till den 31 december 2023 och tidsfristen för medlemsstaternas slutliga utgiftsdeklarationer förlängdes nyligen till mitten av 2025. För perioden 2014–‍2020 kommer avslutandet av programmen enbart att baseras på de dokument som avser det sista räkenskapsåret och den slutliga genomföranderapporten. Kommissionen rapporterade två operativa program för 2014–‍2020 som avslutade 2023. Men vi konstaterade att diskussionen om regleringen av godkända belopp fortfarande pågick under 2024 i båda fallen.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• i god tid följer upp alla brister i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem som vi identifierade och rapporterade i samband med vår revisionsförklaring för den utgående perioden 2014–‍2020,
• tillsammans med revisionsmyndigheterna identifierar de viktigaste lärdomarna och tillämpar dem på arrangemangen för perioden 2021–‍2027 samt informerar medlemsstaternas programmyndigheter om de åtgärder som behövs och stödjande bästa praxis,
• inför en harmoniserad behandling av oriktigheter i samband med offentlig upphandling för finansierade projekt inom både direkt och delad förvaltning, såsom projekt som finansieras av både FSE och Eruf; oriktigheter till följd av överträdelser av samma rättsliga bestämmelser bör leda till samma bedömning och korrigeringssats,
• säkerställer att medlemsstaterna inrättar ett förfarande för att systematiskt kontrollera fullgörandet av avtalsenliga skyldigheter efter betalning, genom vilket stödmottagaren har åtagit sig att uppnå prestationsindikatorer kopplade till åtgärder som vidtas efter projektgenomförandet,
• utarbetar detaljerade avslutandeförfaranden för att hantera de risker som identifierats i våra årsrapporter genom att inrätta ett system för övervakning av avslutande för att spåra statusen för alla operativa program 2014–‍2020, de belopp som faktiskt avslutats under året och kumulativt, de belopp som fortfarande är öppna och de åtgärder som ännu inte avslutats samt offentliggöra denna information i de årliga verksamhetsrapporterna. I denna information om avslutandet av perioden 2014–‍2020 bör också tillbakadragandet av utestående medel i kommissionens räkenskaper ingå.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Sammanhållning, resiliens och värden finns i kapitel 6 i årsrapporten för 2023.

Naturresurser

Totalt: 59,5 miljarder euro (31,1 % av EU:s budgetutgifter)

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö och klimatpolitik.

Jordbruk och landsbygdsutveckling står för 97 % av EU:s utgifter inom Naturresurser och miljö och genomförs genom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), som har följande tre allmänna mål:

• Hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet.
• Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten.
• Balanserad territoriell utveckling.

Kommissionen (generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling)) har det slutliga ansvaret för GJP men delar förvaltningen med utbetalande organ i medlemsstaterna. Sedan 2015 uttalar sig oberoende attesterande organ i medlemsstaterna årligen om lagligheten och korrektheten i de utbetalande organens kostnader.

Den här rubriken i den fleråriga budgetramen innefattar även EU:s utgifter för havs- och fiskeripolitiken som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), som generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD Havsfrågor och fiske) ansvarar för, och Life‑programmet för miljö och klimatpolitik, som generaldirektoraten för miljö (GD Miljö), klimatpolitik (GD Klimatpolitik) och energi (GD Energi) ansvarar för.

Våra iakttagelser

Generellt uppskattar vi att felnivån för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen är väsentlig.

Av de 218 transaktioner som vi granskade innehöll 56 (26 %) fel. Baserat på de 37 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen till 2,2 %.

Våra resultat visar att felnivån inte var väsentlig för direktstöd, som utgör 66 % av utgifterna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen, men att den fortfarande var väsentlig för andra utgiftsområden som helhet (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder samt hav, fiske, miljö och klimatpolitik), som utgör 34 % av utgifterna.

Transaktioner inom landsbygdsutveckling stod för det största antalet kvantifierbara fel som vi påträffade (16). Vi fann 15 kvantifierbara fel som gällde direktstöd, tre som gällde marknadsåtgärder och tre som gällde utgifter som inte omfattades av GJP. Den främsta källan till den uppskattade felnivån var icke stödberättigade stödmottagare och icke stödberättigande verksamheter, projekt eller utgifter.

Medlemsstaternas myndigheter och kommissionen hade tillämpat korrigerande åtgärder som direkt påverkade 39 av transaktionerna i vårt urval. Åtgärderna var relevanta för våra beräkningar eftersom de minskade den felnivå som vi uppskattade för detta kapitel med 0,5 procentenheter. När det gällde 30 kvantifierbara fel hade medlemsstaternas myndigheter och kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände kostnaderna. Om medlemsstaternas myndigheter och kommissionen hade använt all den information som de hade tillgång till på ett korrekt sätt skulle den uppskattade felnivån för detta kapitel ha varit 1,0 procentenheter lägre.

Direktstöd

I de 88 direktstödstransaktioner som vi granskade fann vi 15 kvantifierbara fel, varav åtta berodde på att jordbrukare hade överdeklarerat den stödberättigande arealen jordbruksmark eller beräknat stödet felaktigt. I ett fall kringgick en stödmottagare taket för det högsta stödbelopp som får erhållas genom att starta flera företag för att kunna lämna in flera olika ansökningar om EU‑stöd.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder och andra stöd

Vi granskade

• 59 utbetalningar för landsbygdsutveckling baserade på den areal eller det antal djur som jordbrukarna hade deklarerat, inbegripet stöd för fullgörande av specifika åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, kompensationsstöd för ekologiskt jordbruk, stöd till jordbrukare i områden med naturliga begränsningar och kompensation för jordbruk i skyddade Natura 2000‑områden; av dem innehöll 19 fel, varav 13 var kvantifierbara fel där åtta rörde överdeklarationer av den stödberättigande arealen,
• 49 betalningar till investeringsprojekt inom landsbygdsutveckling, såsom investeringar i fysiska tillgångar, nyetableringsstöd till unga jordbrukare och riskhantering (försäkring); i tre betalningar kvantifierade vi fel som hade uppstått till följd av att stödmottagare hade deklarerat kostnader eller verksamheter som inte uppfyllde stödvillkoren,
• 14 transaktioner inom marknadsåtgärder och fann tre fall där utbetalande organ hade ersatt icke stödberättigande kostnader,
• åtta transaktioner på områdena hav, fiske och miljö och klimatåtgärder och fann tre kvantifierbara fel i transaktioner inom direkt förvaltning inom Life‑programmet för miljö och klimatpolitik.

Information som inhämtats om de nya systemen för prestationsrapportering vad gäller den gemensamma jordbrukspolitiken

Införandet av årliga prestationsrapporter är en central del av den nya prestationsbaserade genomförandemodellen för GJP 2023–‍2027. För att vara berättigade till EU‑stöd måste de utbetalande organens redovisade utgifter i de strategiska GJP‑planerna stämma överens med motsvarande rapporterad output. Kommissionen kontrollerar överensstämmelsen mellan deklarerade utgifter och output. Vi undersökte de framsteg som de utbetalande organen i Bulgarien, Kroatien och Grekland hade gjort i fråga om att utarbeta årlig prestationsrapportering och vilka metoder de använder för att genomföra sina system för denna rapportering.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling tog hänsyn till de attesterande organens arbete och sina egna revisioner och beräknade det ”uppskattade riskbeloppet vid betalning” till 1 064 miljoner euro, det vill säga omkring 1,9 % av de totala GJP‑utgifterna 2023. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling uppskattade en risk vid betalning (justerad felprocent) på omkring 1,5 % för direktstöd, 2,8 % för landsbygdsutveckling och 2,3 % för marknadsåtgärder.

Vi genomförde också en begränsad granskning av informationen om korrekthet i GD Miljös årliga verksamhetsrapport. Vi noterade att metoden för att beräkna risken vid betalning och vid avslutande för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling och GD Miljö stämde överens med kommissionens riktlinjer.

Kommissionens uppskattning av risken vid betalning för Naturresurser och miljö i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten ligger på 1,9 %.

Våra rekommendationer

Med tanke på medlemsstaternas ansvar att rikta inkomststöd till dem som behöver det mest rekommenderar vi att kommissionen undersöker hur ändamålsenliga medlemsstaternas åtgärder är när det gäller att begränsa direktstöd till stora jordbruksföretag.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Naturresurser finns i kapitel 7 i årsrapporten för 2023.

Migration och gränsförvaltning, Säkerhet och försvar

Totalt: 4,1 miljarder euro (2,1 % av EU:s budgetutgifter)

Vår revision

Eftersom migration och gränsförvaltning har fått allt större betydelse de senaste åren har Europeiska unionen fastställt rubrik 4 i den fleråriga budgetramen 2021–‍2027 specifikt för dessa politikområden.

En betydande del av utgifterna inom denna rubrik 2023 avsåg fortfarande slutförandet av utestående projekt och program från den fleråriga budgetramen 2014–‍2020.

Merparten av utgifterna gäller därför avvecklingen av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) för 2014–‍2020 och slutförandet av finansiering från Fonden för inre säkerhet – gränser och viseringspolitik (ISF – gränser och viseringspolitik). Dessa fonder från 2014–‍2020 har i den fleråriga budgetramen för 2021–‍2027 ersatts av nya Amif respektive instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik inom Fonden för integrerad gränsförvaltning.

Ett annat betydande utgiftsområde inom rubrik 4 i den fleråriga budgetramen är finansieringen av decentraliserade byråer, (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it‑system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu‑Lisa)).

Rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för 2021–‍2027 avser säkerhet och försvar. Säkerhetsdelen innefattar finansiering från Fonden för inre säkerhet för 2021–‍2027 och slutförandet av projekt och program som finansierades från polisdelen i Fonden för inre säkerhet 2014–‍2020, som utgjorde en betydande del av utgifterna på detta område 2023. Säkerhetsdelen innefattar även finansiering för avveckling av kärnkraft i Bulgarien, Litauen och Slovakien samt finansiering till decentraliserade EU‑byråer på säkerhetsområdet (Europeiska unionens narkotikamyndighet (EUDA), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol)). Försvarsdelen innefattar Europeiska försvarsfonden, som ger stöd till försvarssamarbetsprojekt i alla forsknings- och utvecklingsskeden. Försvarsdelen ger även stöd till militär rörlighet via en särskild budget inom Fonden för ett sammanlänkat Europa i syfte att anpassa sträckor i det transeuropeiska transportnätet för dubbla användningsområden (civila och militära).

Förvaltningen av merparten av medlen från Amif och Fonden för inre säkerhet för 2014–‍2020 och merparten av medlen från Amif, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet för 2021–‍2027 delas mellan medlemsstaterna (eller de Schengenassocierade länderna) och kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor). Enligt detta arrangemang genomför medlemsstaterna fleråriga nationella program som kommissionen har godkänt.

Våra iakttagelser

Transaktionernas korrekthet

Av de 23 transaktioner som vi granskade innehöll sju fel. Vi kvantifierade fyra fel som hade en ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget. Felen gällde icke stödberättigande kostnader, avsaknad av styrkande handlingar och problem när det gällde offentlig upphandling.

Vi fann också tio fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser i sju transaktioner (som dock inte hade någon direkt ekonomisk inverkan på EU‑budgeten). De handlade till exempel om brister i förfaranden för att tilldela bidrag, problem med offentlig upphandling och underlåtenhet att iaktta de tekniska kriterierna för stödberättigande.

Vi fann också tre transaktioner som trots att de inte innehöll fel avseende korrekthet inte uppfyllde principerna för en sund ekonomisk förvaltning. De gällde problem med ersättningen av mervärdesskatt till offentliga organ och avsaknaden av en objektiv grund för tillämpningen av extra lönetillägg.

Granskning av delar av system för intern kontroll

Vi bedömde hur GD Migration och inrikes frågor hade inrättat de tematiska delarna för den fleråriga ramen för 2021–2027 och räknade om anslagen och viktningarna för fördelningen av finansieringen av medlemsstaternas nationella program inom Amif, instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet. Vi kunde bekräfta att GD Migration och inrikes frågor hade inrättat de tematiska delarna och genomfört fördelningsmetoderna enligt kraven i de aktuella förordningarna.

Vi bedömde även det stöd och den vägledning som GD Migration och inrikes frågor hade gett medlemsstaternas myndigheter för att hjälpa dem att hantera övergången från Amif, instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet till den nya förordningen om gemensamma bestämmelser i den fleråriga budgetramen 2021–‍2027. De fem utvalda medlemsstaterna (Tyskland och Frankrike för Amif, Ungern och Polen för instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik och Lettland för Fonden för inre säkerhet) hade blivit klara med beskrivningen av sina förvaltnings- och kontrollsystem vid tidpunkten för vår revision, och de flesta av dem höll fortfarande på att utarbeta sina revisionsstrategier (en hade redan gjort det). De fem medlemsstater som vi besökte planerade att lämna in sina första årsräkenskaper för Amif, instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet till kommissionen tidigast 2024. Sammantaget ansåg de fem revisionsmyndigheterna att stödet från GD Migration och inrikes frågor till medlemsstaterna var tillfredsställande. De har också gjort vissa framsteg i sina förberedelser inför Amif, instrumentet för gränsförvaltning och viseringspolitik och Fonden för inre säkerhet för perioden 2021–‍2027.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

För budgetåret 2023 granskade vi GD Migration och inrikes frågors årliga verksamhetsrapport. Vår analys var inriktad på huruvida GD Migration och inrikes frågor hade presenterat informationen om korrekthet i sin årliga verksamhetsrapport i enlighet med kommissionens anvisningar och om denna information stämde överens med den kunskap som vi hade inhämtat under våra revisioner. Vi fann ingen information som skulle kunna motsäga våra granskningsresultat.

Vi granskade GD Migration och inrikes frågors skattningar av risker vid betalning och vid avslutande. Vi konstaterade att de beräknades och rapporterades i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten i enlighet med de interna metoderna.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ger ytterligare vägledning till medlemsstaterna om gällande regler,
• kontrollerar de tekniska aspekterna av projekt innan bidrag tilldelas.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Migration och gränsförvaltning/Säkerhet och försvar finns i kapitel 8 i årsrapporten för 2023.

Grannskapet och omvärlden

Totalt: 15,2 miljarder euro (7,9 % av EU:s budgetutgifter)

Vår revision

Utgiftsområdet omfattar flera finansieringsinstrument, framför allt instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (instrumentet Europa i världen) och instrumentet för stöd inför anslutningen. Det omfattar även budgeten för humanitärt bistånd.

Det allmänna målet med instrumentet Europa i världen är att slå vakt om och främja EU:s värden, principer och grundläggande intressen i hela världen samt att bidra till multilateralism och starkare partnerskap med länder utanför EU. Jämfört med den fleråriga budgetramen 2014–2020 återspeglar det följande två stora förändringar av hur EU finansierar yttre åtgärder (utrikespolitik):

• Samarbetet med partnerländerna i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, som tidigare finansierades genom Europeiska utvecklingsfonden, ingår nu i EU:s allmänna budget.
• Detta samarbete och EU:s grannskapsinstrument finansieras numera inom ramen för samma instrument för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, samtidigt som de båda stödtyperna har kvar sina olika särdrag.

Det allmänna målet med föranslutningsstödet är att hjälpa mottagarländerna att anta och genomföra de reformer som krävs för att anpassa sig till EU:s värden inför ett medlemskap och därigenom bidra till deras stabilitet, säkerhet och välstånd. EU ger även behovsbaserat humanitärt bistånd till människor som drabbas av katastrofer orsakade av människor eller naturkatastrofer, med ett särskilt fokus på de mest utsatta.

De generaldirektorat och avdelningar som främst deltar i genomförandet av EU:s yttre åtgärder är generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar), generaldirektoratet för internationella partnerskap (GD Internationella partnerskap), generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) och tjänsten för utrikespolitiska instrument (FPI).

År 2023 uppgick betalningarna för Grannskapet och omvärlden till 15,2 miljarder euro (i form av förfinansiering, mellanliggande betalningar och slutbetalningar) som kanaliserades med hjälp av flera olika instrument och genomförandemetoder, såsom kontrakt om bygg- och anläggningsarbeten/varor/tjänster, bidrag, särskilda lån, lånegarantier samt ekonomiskt stöd, budgetstöd och andra särskilda former av budgetstöd i länder utanför EU.

Våra iakttagelser

Trots den begränsade urvalsstorleken visar våra granskningsresultat att risken för fel inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen är hög. Av de 72 transaktioner som vi granskade innehöll 37 (51,4 %) fel. Vi har kvantifierat 31 fel som hade en ekonomisk inverkan på de belopp som belastade EU:s budget. Felen gällde icke stödberättigade mottagare, icke stödberättigande kostnader, kostnader som inte hade uppkommit och offentlig upphandling.

Vi fann också 19 fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser (som dock inte hade någon direkt ekonomisk inverkan på EU‑budgeten). De gällde till exempel offentlig upphandling, otydlig fördelning av kostnader, bristande efterlevnad av reglerna för synlighet och otillräckliga bevis.

När det gäller transaktioner kopplade till kontrakt med indirekt förvaltning med organisationer som bedömts enligt metoden för pelarbedömning (internationella organisationer, internationella finansinstitut och statliga byråer) godtog kommissionen kostnader på grundval av en finansiell rapport och en förvaltningsförklaring. Vi hittade dock fel i de transaktioner som genomfördes av organisationer som bedömts enligt metoden för pelarbedömning, vilket indikerar att deras finansiella rapporter innehåller fel och att dessa fel inte rapporteras i deras förvaltningsförklaringar.

Granskning av delar av system för intern kontroll

Vi besökte fem EU‑delegationer (i Albanien, Armenien, Kambodja, Georgien och Indien) och identifierade vissa brister i delar av deras system för intern kontroll avseende till exempel otillräcklig budget för övervakningsbesök och förseningar i genomförandet av blandfinansierade kontrakt.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

Vi granskade FPI:s årliga verksamhetsrapport för budgetåret 2023. Vi inriktade oss på huruvida GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar hade presenterat informationen om korrekthet i sin årliga verksamhetsrapport i enlighet med kommissionens anvisningar och tillämpat metoden för att uppskatta framtida korrigeringar och återkrav på ett konsekvent sätt.

Av samtliga kostnader som godkänts 2023 (865 miljoner euro) uppskattade FPI det totala riskbeloppet vid betalningstillfället till 7,2 miljoner euro (0,83 %). FPI uppskattade värdet av korrigeringar till följd av sina kontroller under efterföljande år till 0,9 miljoner euro (0,1 % av de totala relevanta utgifterna). Det gjorde att chefen för FPI förklarade att tjänstens finansiella exponering låg under väsentlighetsgränsen på 2 %.

Vår genomgång av FPI:s årliga verksamhetsrapport för 2023 och våra kontroller av betalningar 2023 som FPI ansvarar för visade inte på några fel eller brister.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar åtgärder för att förbättra kontrollsystemen för reglering av förfinansiering,
• ger stödmottagarna vägledning om fördelningen av delade kostnader,
• säkerställer efterlevnad av regler för synlighet,
• ser till att EU delegationerna gör tillräckligt många övervakningsbesök på fältet,
• stärker övervaknings- och styrningsmekanismerna för blandfinansierade insatser.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Grannskapet och omvärlden finns i kapitel 9 i årsrapporten för 2023.

Europeisk offentlig förvaltning

Totalt: 12,3 miljarder euro (6,4 % av EU:s budgetutgifter)

Vår revision

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och organ.

År 2023 uppgick institutionernas och organens kostnader för administration till totalt 12,3 miljarder euro. I beloppet ingick kostnader för löner och pensioner (cirka 70 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi samt kommunikations- och informationsteknik.

En extern revisor granskar vår utgiftsberäkning och årsredovisning. Efter granskningen varje år offentliggörs revisionsuttalandet och granskningsrapporten i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

Våra iakttagelser

Vi granskade 70 transaktioner som omfattade alla EU‑institutioner och EU‑organ. Liksom tidigare år uppskattar vi att felnivån ligger under väsentlighetsgränsen.

Vi fann inga betydande problem när det gällde Europeiska unionens domstol, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén eller Europeiska ombudsmannen. Vår externa revisor rapporterade inte några specifika problem.

Europaparlamentet

År 2023 undersökte vi 16 transaktioner för parlamentet, däribland utgifter för parlamentets politiska grupper. Som vi rapporterade 2022 var de interna reglerna för de politiska gruppernas förvaltning av anslag inte förenliga med budgetförordningen. Det beror på att reglerna inte kräver användning av öppna eller selektiva upphandlingsförfaranden för kontrakt av högt värde, utan föreskriver användning av förhandlade upphandlingsförfaranden, vilket begränsar konkurrensen. Vi identifierade två fall där de politiska grupperna hade tilldelat sådana kontrakt med högt värde. Vi identifierade ytterligare två fall där de politiska grupperna inte hade följt parlamentets interna regler fullt ut eftersom de inte alltid tar in tillräckligt många anbud. Vi fann även andra fall där upphandlingsreglerna inte hade följts.

Europeiska unionens råd

Vi identifierade inte några kvantifierbara fel i de fyra betalningar som vi granskade. I ett fall anser vi att rådet inte tydligt förklarat löptiden på tio år för ett kontrakt om underhåll av byggnader.

Europeiska kommissionen

Vi identifierade två kvantifierbara fel i de 26 kommissionsbetalningar som vi granskade: ett rörde en löneberäkning och det andra ett fastighetskontrakt.

Europeiska utrikestjänsten

Vi fann ett kvantifierbart fel i en av de 13 betalningar som vi granskade, nämligen att inget giltigt upphandlingsförfarande hade genomförts innan ett hyreskontrakt undertecknades för en EU‑delegation.

Regionkommittén

I en av de två transaktioner som vi granskade fann vi att kommittén inte tydligt förklarat löptiden på tio år för ett kontrakt om underhåll av byggnader.

Europeiska datatillsynsmannen

När det gäller den löneutbetalning som vi granskade fann vi förseningar i mottagandet och kontrollen av deklarationer rörande rättigheter till familje- och barnbidrag.

År 2023 granskade vi systemen för övervakning och kontroll vid Europaparlamentet, med fokus på de fyra generaldirektoraten med störst utgifter, där metoderna för förhands- och efterhandskontroller av utgifter varierar. Europaparlamentet har inlett initiativ för att förebygga och upptäcka bedrägerier, men har ingen institutionsövergripande strategi för bedrägeribekämpning för att samordna åtgärder inom hela organisationen.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att Europaparlamentet bygger vidare på sina befintliga åtgärder för att bekämpa bedrägerier och utarbetar en institutionsövergripande strategi för bedrägeribekämpning.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Europeisk offentlig förvaltning finns i kapitel 10 i årsrapporten för 2023.

Faciliteten för återhämtning och resiliens

Totalt: 53,5 miljarder euro

Vår revision

Faciliteten för återhämtning och resiliens har gett stöd till reformer och investeringar i medlemsstaterna sedan februari 2020 (sedan 1 februari 2022 när det gäller REPowerEU) och löper fram till 2026. Den finansierades ursprungligen med 723 miljarder i icke återbetalningspliktiga bidrag (338 miljarder euro) och lån (385 miljarder euro). I slutet av 2023 hade åtaganden gjorts för 648 miljarder euro, som utgjordes av 356,8 miljarder euro i bidrag och 290,9 miljarder euro i lån. Eftersom lån kunde begäras fram till augusti 2023 är 94,5 miljarder euro inte längre tillgängliga för lån. Huvudsyftet med faciliteten för återhämtning och resiliens är att mildra covid‑19‑pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och samtidigt göra medlemsstaternas ekonomier och samhällen mer resilienta och bättre förberedda på framtida utmaningar, även genom att påskynda den gröna och den digitala omställningen.

Kommissionen genomför faciliteten för återhämtning och resiliens genom direkt förvaltning, vilket innebär att kommissionen är direkt ansvarig för genomförandet av den. Utbetalningar från faciliteten görs på villkor att medlemsstaterna på ett tillfredsställande sätt har uppnått de delmål och mål som anges i bilagorna till rådets genomförandebeslut som godkänner ländernas återhämtnings- och resiliensplaner. Ytterligare krav är att mål och delmål som tidigare har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt inte får ha upphävts och att inga överträdelser av principen om dubbel finansiering får förekomma. De villkor för stödberättigande som fastställs i förordningen omfattar att stödberättigandeperioden respekteras, att principen om att inte orsaka betydande skada följs och att stödet inte ersätter återkommande nationella budgetutgifter.

Medlemsstaterna får begära utbetalningar upp till två gånger per år, om de kan styrka att de relevanta delmålen och målen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. De måste också låta sina betalningsansökningar åtföljas av en sammanfattning av revisionerna och en förvaltningsförklaring om den information som lämnats. Kommissionens kontrollsystem tillhandahåller preliminära bedömningar (förhandskontroller) av medlemsstaternas betalningsansökningar och efterhandsrevisioner i medlemsstaterna som genomförs efter det att betalningar har gjorts.

I slutet av 2023 hade kommissionen gjort 37 bidragsutbetalningar (en under 2021, 13 under 2022 och 23 under 2023) på sammanlagt 141,6 miljarder euro. Det finns ingen information tillgänglig om det totala belopp som betalas ut av medlemsstaterna till slutmottagare.

Vår granskningspopulation för 2023 motsvarade ett totalbelopp på 53,5 miljarder euro och omfattade alla 23 bidragsutbetalningar som uppgick till 46,3 miljarder euro samt regleringen av den tillhörande förfinansieringen på 7,2 miljarder euro. Vår revision omfattade inte facilitetens lånedel. Vi granskade 325 delmål och 127 mål, däribland kommissionens preliminära bedömningar, för att bedöma huruvida de uppfyllde villkoren för utbetalning och stödberättigande. Vi kontrollerade 30 av målen på plats i sex medlemsstater. Vi granskade även kommissionens efterhandsrevisioner.

Våra iakttagelser

De samlade revisionsbevisen från vårt arbete visar att 16 av de 452 delmålen och målen som vi granskade inte var förenliga med villkoren för utbetalning eller stödberättigande. Det gäller sju betalningar i sju medlemsstater. Med hänsyn till karaktären hos utgiftsmodellen för faciliteten för återhämtning och resiliens, och med tanke på att kommissionens metod för innehållande av betalningar bygger på att många bedömningar ska göras, vilket kan leda till olika tolkningar, anger vi inte någon felprocent som går att jämföra med andra av EU:s utgiftsområden.

Med beaktande av dessa begränsningar uppskattar vi att den minsta ekonomiska inverkan av dessa iakttagelser ligger över vår väsentlighetsgräns. Dessa iakttagelser handlade om delmål och mål som inte hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt, åtgärder som hade inletts före stödberättigandeperioden och ersättning av återkommande nationella budgetutgifter.

Vi identifierade även 15 fall där delmål och mål var vagt definierade vilket bidrog till en mer skönsmässig bedömning av om de hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt och/eller undergrävde de resultat som kan uppnås genom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Kommissionen uppdaterade sin strategi för efterhandsrevision för att inkludera kontroller av upphävande men inte av ersättningen av återkommande nationella budgetutgifter. Efterhandsrevisionerna omfattar numera vissa kontroller av efterlevnaden av stödberättigandeperioden, men en åtgärd anses inledas den dag då kostnader uppkommer och inte den dag då det relevanta rättsliga åtagandet ingås.

Under 2023 års översyn av de nationella planerna för återhämtning och resiliens lade kommissionen till ytterligare tio kontrolldelmål för sju medlemsstater för att åtgärda nyligen identifierade brister i deras kontrollsystem. För de medlemsstater vars andra eller tredje utbetalningar gjordes på villkor att kontrolldelmålen hade uppnåtts, medför bristerna i deras kontrollsystem en risk när det gäller skyddet av EU:s ekonomiska intressen, som kan ha en potentiell inverkan på kostnadernas korrekthet.

Det fanns bestående brister i medlemsstaternas rapporterings- och kontrollsystem. Detta utgör en risk för skyddet av EU:s ekonomiska intressen, med potentiell inverkan på utgifternas korrekthet.

Den information som medlemsstaterna inkluderade i sina förvaltningsförklaringar var inte alltid tillförlitlig.

Vi granskade även GD Ekonomi och finans rapportering om korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens 2023 i sin årliga verksamhetsrapport och hur denna information presenteras i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Våra iakttagelser och slutsatser överensstämmer inte med förklaringen från utanordnaren vid GD Ekonomi och finans. Kontrollsystemet för faciliteten för återhämtning och resiliens ger endast begränsad information på EU‑nivå om huruvida investeringsprojekt som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens följde EU:s och medlemsstaternas regler, och detta påverkade den säkerhet som kommissionen kunde uppnå, vilket ledde till en bristande revisionssäkerhet. Enligt den årliga verksamhetsrapporten för 2023 har kommissionen uppdaterat kontroll- och revisionsstrategierna för faciliteten för återhämtning och resiliens, vilket inbegriper stärkta kontroller av medlemsstaternas kontrollsystem. Den revisionsförklaring för budgetåret 2023 som GD Ekonomi och finans har lämnat anger dock endast att medlemsstaterna regelbundet utför kontroller och tar fortfarande inte upp frågan huruvida de kontroller som medlemsstaterna utför är ändamålsenliga. Detta är särskilt oroande eftersom bristande efterlevnad av EU:s och medlemsstaternas regler, såsom regler för upphandling, statligt stöd och stödberättigande, förekommer i andra av EU:s utgiftsprogram och medlemsstaternas kontrollsystem påverkas av brister.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• bedömer om villkoren för stödberättigande är uppfyllda genom att tillämpa datumet för det första (rättsliga) åtagandet som det datum då åtgärden inleddes,
• fastställer särskilda kriterier för vad som utgör återkommande nationella budgetutgifter,
• ser till att medlemsstaterna snabbt vidtar korrigerande åtgärder för att åtgärda kvarstående brister i kontrollsystemen,
• använder resultatet av kommissionens kontroller av medlemsstaternas kontrollsystem för att dra en tydlig slutsats om deras ändamålsenlighet.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av faciliteten för återhämtning och resiliens finns i kapitel 11 i årsrapporten för 2023.

Europeiska utvecklingsfonden

Totalt: 2,1 miljarder euro

Vår revision

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) inrättades 1959 och var det främsta instrumentet utanför EU:s allmänna budget genom vilket EU finansierade utvecklingssamarbete med länder i Afrika (söder om Sahara), Karibien och Stillahavsområdet (AKS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT) fram till slutet av 2020. Det främsta målet med EUF är att minska och på sikt utrota fattigdomen, i enlighet med det främsta målet för unionens utvecklingssamarbete, som fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget).

Den elfte EUF omfattar den fleråriga budgetramen för 2014–‍2020. Till den fleråriga budgetramen 2021–‍2027 har utvecklingssamarbetet med AKS‑länderna införlivats i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen, som en del av EU:s allmänna budget, medan samarbetet med utomeuropeiska länder och territorier (ULT) har införlivats i beslutet om ULT, inbegripet Grönland.

De kostnader som behandlas i denna rapport gäller stöd som verkställs i 76 länder genom en mängd olika metoder, såsom byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt, bidrag, budgetstöd, programkostnadsförslag och överenskommelser om medverkan som ingåtts med enheter som bedöms enligt metoden för pelarbedömning (till exempel internationella organisationer).

EUF förvaltas nästan helt av kommissionens generaldirektorat för internationella partnerskap (GD Internationella partnerskap). Generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar) förvaltade en mindre del (7 %) av EUF:s betalningar 2023.

Våra iakttagelser

För revisionen av transaktionernas korrekthet granskade vi ett urval bestående av 140 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Urvalet omfattade 31 transaktioner avseende förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, tre transaktioner avseende förvaltningsfonden Bêkou, 87 transaktioner som hade godkänts av 14 EU‑delegationer (Angola, Benin, Elfenbenskusten, Fiji, Ghana, Guinea‑Bissau, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Gambia, Togo och Uganda) och 19 transaktioner som hade godkänts av kommissionens centrala avdelningar. När vi upptäckte fel i transaktionerna analyserade vi de bakomliggande orsakerna för att identifiera potentiella brister.

Av de 140 transaktioner som vi granskade innehöll 62 (44,3 %) fel. På grundval av de 52 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån till 8,9 %. De tre vanligaste feltyperna var kostnader som inte uppkommit (45 %), avsaknad av grundläggande styrkande handlingar (31 %) och icke stödberättigande kostnader (23 %). År 2023 förekom alla kvantifierbara fel som vi upptäckte i transaktioner som gällde programkostnadsförslag och bidrag samt i överenskommelser om medverkan som ingåtts med mottagarländer, internationella organisationer och organ i medlemsstaterna. Av de 112 transaktioner av denna typ som vi granskade innehöll 52 kvantifierbara fel, och dessa stod för 100 % av den uppskattade felnivån.

Liksom tidigare år drabbades vi av förseningar i mottagandet av begärd dokumentation från vissa internationella organisationer och följaktligen i utförandet av vårt arbete. Dessa organisationer gav endast begränsad tillgång till handlingar (till exempel i skrivskyddat format), vilket hindrade planeringen, utförandet och kvalitetskontrollen av vår revision. Dessa svårigheter kvarstod trots kommissionens försök att lösa dem genom kontinuerlig kommunikation med de berörda internationella organisationerna.

Den årliga verksamhetsrapporten och andra förvaltningsverktyg

Liksom de föregående åren utfärdade GD Internationella partnerskap en handlingsplan för att avhjälpa bristerna i genomförandet av sitt kontrollsystem. 2021 och 2022 rapporterade vi om goda framsteg med handlingsplanerna för 2020 och 2021.

I april 2024 hade genomförandestatusen för 2021 års handlingsplan förbättrats jämfört med förra året. Kommissionen hade slutfört ytterligare en åtgärd, vilket betyder att totalt fem åtgärder har slutförts. Tre åtgärder genomfördes fortfarande. I sin handlingsplan för 2022 utökade GD Internationella partnerskap antalet åtgärder än en gång, denna gång till tio. Fyra hade slutförts och sex genomfördes fortfarande. Handlingsplanen för 2023 består av 13 åtgärder, varav fyra är nya: I april 2024 hade fem åtgärder slutförts, medan åtta fortfarande pågick.

GD Internationella partnerskaps undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2023 lät GD Internationella partnerskap för tolfte gången en extern entreprenör genomföra undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel. Avsikten med undersökningen är att uppskatta andelen fel som har undgått GD Internationella partnerskaps alla förvaltningskontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera sådana fel inom hela dess ansvarsområde i syfte att dra slutsatser om kontrollernas ändamålsenlighet.

I 2023 års undersökning av procentsatsen för kvarstående fel använde GD Internationella partnerskap, liksom de föregående åren, en urvalsstorlek på 480 transaktioner (vissa transaktioner i urvalet hade ett högre värde än urvalsintervallet, och därför bestod det slutliga urvalet av 413 transaktioner). Undersökningen ledde till en uppskattad total procentsats för kvarstående fel på 0,97 % – den ligger alltså under kommissionens väsentlighetsgräns för åttonde året i rad.

Undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision utan bygger på GD Internationella partnerskaps metod och vägledning för att uppskatta den kvarstående felprocenten. Vi har i tidigare årsrapporter om EUF beskrivit begränsningar i undersökningarna som kan ha bidragit till att procentsatsen för kvarstående fel har underskattats.

Granskning av den årliga verksamhetsrapporten för 2023

Generaldirektörens förklaring i den årliga verksamhetsrapporten för 2023 innehåller inga reservationer. Från 2018 och framåt minskade omfattningen av GD Internationella partnerskaps reservationer avsevärt (dvs. den andel av kostnaderna som var föremål för reservationer), först från 16 % till 1 % och sedan till noll.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• beaktar ändringar av kontrakt som gjorts efter rapporteringsperioden när skattningar vid periodavgränsningen beräknas,
• skärper kontrollerna innan utbetalningar görs,
• vidtar åtgärder för att förbättra kontrollsystemen för reglering av förfinansiering som betalas till pelarbedömda organisationer

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EUF finns i årsrapporten för 2023 om den verksamhet som finansieras genom nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Revisionsrätten är EU:s oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda från alla länder i EU. Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s administration och ekonomiska förvaltning, verka för ansvarsskyldighet och öppenhet och fungera som oberoende väktare av EU‑invånarnas ekonomiska intressen. Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet av EU:s politik och program till svars: kommissionen, andra EU‑institutioner och EU‑organ och myndigheter i medlemsstaterna. Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas invånare vet hur deras pengar används.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Såsom anges i vår strategi för 2021–‍2025 kommer vi under den fleråriga budgetramen för 2021–‍2027 att fortsätta utveckla vår revisionsmetod och använda tillgängliga uppgifter och information, så att vi även i fortsättningen kan tillhandahålla en hög grad av säkerhet, i enlighet med vårt fördragsenliga mandat och i full överensstämmelse med internationella revisionsstandarder för den offentliga sektorn.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi bedömer om centrala redovisningsrutiner fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de intäkts- och betalningstransaktioner som ligger till grund för EU:s räkenskaper reglerna?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera transaktionernas korrekthet.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Transaktionerna i urvalen granskas i detalj, även på plats hos slutmottagare (till exempel jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade byggentreprenader eller tjänster), så att vi får bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, har bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen, enligt reglerna, inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för varje område där vi gör en särskild bedömning. Vi jämför därefter den uppskattade felnivån med väsentlighetsgränsen på 2 % och bedömer om felen är av avgörande betydelse.
• I våra uttalanden tar vi hänsyn till dessa bedömningar och till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

Vad använder vi för revisionsmetod för revisionsförklaringen om korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens?

• Vi gör ett separat uttalande om korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens som en del av vår revisionsförklaring om EU‑budgeten. Skälet till det är att vi anser att modellen för att genomföra faciliteten för återhämtning och resiliens är annorlunda och att det handlar om ett tillfälligt instrument. Vårt syfte med detta uttalande är att tillhandahålla rimlig säkerhet om utbetalningarna och att utifrån det lämna detaljerad information i revisionsförklaringen (se figur 16).
• Merparten av säkerheten uppnår vi genom substansgranskning och bedömning av systemen för övervakning och kontroll. Vår säkerhet kompletteras av kommissionens årliga verksamhetsrapporter och den årliga förvaltnings- och resultatrapporten samt rapporterna från tjänsten för internrevision.
• Vårt arbete följer internationella revisionsstandarder och säkerställer att våra revisionsuttalanden är underbyggda med tillräckliga och lämpliga revisionsbevis.

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: www.eca.europa.eu. Mer information om revisionsprocessen och revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till årsrapporten för 2023.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

Anm.: På grund av avrundning kan vissa totalsummor i figurerna i detta dokument avvika från summan av de enskilda posterna.

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2024

PRINT	ISBN 978-92-849-2732-6	ISSN 2812-1821	doi:10.2865/068584	QJ-AS-24-001-SV-C
PDF	ISBN 978-92-849-2718-0	ISSN 2812-1813	doi:10.2865/21093	QJ-AS-24-001-SV-N
HTML	ISBN 978-92-849-2685-5	ISSN 2812-1813	doi:10.2865/089953	QJ-AS-24-001-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2024

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande fastställs i beslut nr 6‑2019 om revisionsrättens policy för öppna data och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (till exempel i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas namn (om de nämns) anges:

*: © Europeiska unionen, källa: Europeiska revisionsrätten/Sophie Margue.

*: © Europeiska unionen, källa: Europeiska revisionsrätten.

*: © Europeiska unionen, källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (1988) och Jim Clemes (2004 och 2013).

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

*: Figur 1 har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

*: Tabell 1 har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

*: © Getty Images, 2017/vgajic.

*: © stock.adobe.com/Bits and Splits.

*: © NMA

*: © depositphotos.com.

*: © stock.adobe.com/bluedesign.

*: © stock.adobe.com/Max Zolotukhin.

*: Figur 16 har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt. Kugghjulsikonen har ändrats av revisionsrätten, © stock.adobe.com/Ramziia.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU‑institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.