EU:s stöd för turism: det behövs en ny strategisk inriktning och en bättre finansieringsstrategi

Sammanfattning

I EU är världens mest besökta region och tog emot omkring 37 % av alla utländska besök 2019. Detta gör turismen till en viktig ekonomisk sektor i EU: 2019 stod den för 9,9 % av bruttonationalprodukten och 11,6 % av alla arbetstillfällen. Covid-19-pandemin har haft dramatiska och exempellösa effekter på turistsektorn och kraftigt minskat turistflödena och därmed intäkterna för turistrelaterade företag. Utöver denna omedelbara chock står turistsektorn inför andra, mer långsiktiga utmaningar kopplade till dess gröna och digitala omställning, konkurrenskraft, hållbarhet och motståndskraft.

II EU har en kompletterande roll i turismpolitiken och stöder och samordnar medlemsstaternas åtgärder. Det fanns ingen särskild EU-budget för turism under perioden 2014–2020. Det ekonomiska stödet till turism kunde tillhandahållas genom flera EU-program. Detta fortsätter att vara fallet för perioden 2021–2027.

III Med tanke på turistindustrins betydelse i EU beslutade vi att utföra en revision för att bedöma om kommissionen på ett ändamålsenligt sätt har bidragit till att stödja EU:s turistindustri och komplettera medlemsstaternas åtgärder inom denna sektor under perioden 2014–2020. Vi granskade om kommissionens strategi för turism på ett ändamålsenligt sätt hade tillgodosett turistsektorns behov och uppdaterats regelbundet för att återspegla förändrade prioriteringar. Vi analyserade om det ekonomiska stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) till offentliga turisminvesteringar har varit förenligt med befintliga turismstrategier på EU-nivå och nationell och regional nivå och om det har varit hållbart och fokuserat på investeringar som tillför ett mervärde utöver själva projektet. Slutligen undersökte vi om kommissionen hade vidtagit åtgärder för att mildra covid-19-pandemins effekter på turistsektorn.

IV Denna revision är avsedd att bidra till kommissionens arbete med att fastställa en övergripande turismstrategi för 2030 med mål på medellång och lång sikt. Vi förväntar oss att denna revision också kommer att bidra till bättre utformning och genomförande av EU:s ekonomiska stöd till turisminvesteringar under perioden 2021–2027 i syfte att uppnå ändamålsenliga och hållbara resultat.

V På det hela taget fann vi att kommissionens åtgärder för att stödja EU:s turistindustri var delvis ändamålsenliga under perioden 2014–2020:

•  Kommissionen fastställde EU:s nuvarande strategi för turismen 2010. Sedan 2015, och fram till covid-19-pandemin, har kommissionen reviderat turismprioriteringarna inom ramen för bredare politiska strategier, men den har inte omsatt dessa prioriteringar i en konkret handlingsplan för att stödja deras genomförande. Som en reaktion på covid-19-pandemins dramatiska effekter på EU:s turistsektor vidtog kommissionen åtgärder för att fastställa en agenda för turism för 2030. Vi anser att detta är ett steg i rätt riktning, men vissa delar har ännu inte förverkligats.
•  Inom Erufs operativa program fastställdes prioriteringarna för turisminvesteringar med hänvisning till befintliga turismstrategier på EU-nivå och nationell och regional nivå. Vid vår analys av Eruf-projekt om turism konstaterade vi att resultaten var blandade: vissa projekt var hållbara och bidrog till att främja turistverksamhet i regionen, andra hade bara en begränsad effekt. I flera fall ledde brister i den ursprungliga projektplaneringen och behovsbedömningarna samt i projekturvalsskedet till minskad projektomfattning, förseningar och kostnadsöverskridanden under projektgenomförandet. Eruf-lagstiftningen för perioden 2014–2020 innehöll en gemensam outputindikator för turisminvesteringar som finansierades av Eruf. Medlemsstaterna kunde även använda programspecifika indikatorer. Däremot användes inga gemensamma resultatindikatorer under perioden 2014–2020. Den gemensamma outputindikatorn gör det inte möjligt att i samtliga fall mäta hur projektens planerade resultat uppnåtts, trots att de angavs i projektförslaget. Kommissionen måste göra en efterhandsutvärdering av Eruf-stödet för perioden 2014–2020 före utgången av 2024.
•  EU:s turistsektor har drabbats av en chock utan motstycke till följd av covid-19-pandemin. Kommissionen har presenterat åtgärder och förslag för att mildra krisens inverkan på EU:s turistindustri.

VI I denna rapport rekommenderar vi att kommissionen gör följande:

•  Fastställer en ny strategi för EU:s turismekosystem, som uttryckligen syftar till att stödja investeringar som bidrar till en mer hållbar form av turism.
•  Uppmuntrar medlemsstaterna att tillämpa urvalsförfaranden för Eruf-finansierade turisminvesteringar i syfte att stödja denna nya strategiska inriktning.

Inledning

Turismens betydelse i EU

01 Med turism avses att besökare reser till en destination utanför sin stadigvarande bosättningsort för en period som är kortare än ett år. Syftet kan vara affärer eller rekreation^[1]. Turistsektorn omfattar en bred grupp av ekonomiska verksamheter som tillhandahåller varor och tjänster som besökarna begär för att, direkt eller indirekt, stödja deras turistaktiviteter. Det kan röra sig om transporttjänster som underlättar personers rörlighet, resebyråer och researrangörer, logi, restaurang- och cateringtjänster, kultur-, idrotts- och fritidsanläggningar samt lokala turistvaror och turisttjänster^[2].

02 The European Union is the world’s most visited region (se figur 1). Under 2019 tog EU‑27 emot omkring 539 miljoner utländska besök, nästan 37 % av alla utländska besök i världen. Samma år uppgick intäkterna från den internationella turismen i EU‑27 till 383 miljarder euro, vilket motsvarar 28,9 % av de globala turistintäkterna. Fyra EU-medlemsstater (Frankrike, Spanien, Italien och Tyskland) är bland de tio främsta länderna i världen när det gäller antal utländska besök och turistintäkter^[3].

03 År 2019 uppskattades turistsektorns direkta och indirekta (spridningseffekter) betydelse för EU:s BNP till 9,9 %. Dessutom arbetar 11,6 % av EU:s totala arbetskraft i turistsektorn (vilket motsvarar omkring 23,5 miljoner arbetstillfällen)^[4]. Mer än 99 % av företagen i EU:s turistsektor är små och medelstora företag^[5].

04 Turistsektorns ekonomiska betydelse varierar avsevärt mellan medlemsstaterna: från 4 % till 6 % av BNP i Irland, Polen, Belgien och Litauen till över 20 % i Kroatien och Grekland (se figur 2).

05 Andelen inhemska och utländska besökare varierar mellan medlemsstaterna (se figur 3). I Sverige, Polen, Rumänien och Tyskland är mer än 75 % av turisterna inhemska besökare. Länder med liten befolkning (Luxemburg och Malta) samt Kroatien har den högsta andelen utländska besökare (samtliga omkring 90 %). När det gäller två av EU:s främsta turistmål, Italien och Spanien, är fördelningen jämnare.

Rättsliga och institutionella ramar

06 Turismpolitiken faller i första hand inom medlemsstaternas behörighetsområde, medan EU kompletterar och stöder medlemsstaternas åtgärder. EU:s åtgärder omfattar i stort sett att främja konkurrenskraften och utvecklingen för företagen inom sektorn och att främja samarbete mellan medlemsstaterna. EU-fördraget tillåter också särskilda lagstiftningsåtgärder för att komplettera medlemsstaternas åtgärder^[6].

07 Kommissionen strävar med sin turismpolitik efter att upprätthålla Europas ställning som ledande turistdestination och samtidigt maximera branschens bidrag till tillväxt och sysselsättning och främja samarbetet mellan EU-länder, i synnerhet genom utbyte av bästa praxis^[7]. År 2020 definierade kommissionen turismen som ett av de 14 industriella ekosystemen i sin industripolitik^[8].

08 EU:s huvudsakliga institutionella intressenter och organ är följande:

•  Europaparlamentets utskott för transport och turism och dess arbetsgrupp för turism.
•  Europeiska unionens råd (där turistfrågor i allmänhet behandlas av rådet (konkurrenskraft)).
•  Den rådgivande kommittén för turism^[9], där kommissionen (GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag) är ordförande, som är ett forum för samråd och samordning, där företrädare för medlemsstaterna och kommissionen utbyter information och diskuterar frågor som rör turismpolitiken och tillhandahållandet av tjänster till turister.

09 Flera avdelningar vid kommissionen hanterar frågor med direkt betydelse för turismen, men de två generaldirektorat som framför allt arbetar med turismpolitiken och EU:s finansiering av turism är följande:

•  GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, som är den avdelning inom kommissionen som ansvarar för turismpolitiken.
•  GD Regional- och stadspolitik som förvaltar Eruf (som tillhandahåller merparten av EU:s finansiering för turism) tillsammans med medlemsstaterna.

I samband med covid-19-pandemin spelade dessutom GD Hälsa och livsmedelssäkerhet en särskild roll när det gällde att förbereda de nödvändiga villkoren för att återupprätta det fria resandet inom unionen.

10 Viktiga internationella organisationer på turistområdet är bland annat FN:s världsturismorganisation (UNWTO), OECD och World Travel & Tourism Council (WTTC). Den europeiska resekommissionen (ETC), en sammanslutning av nationella turistorganisationer, arbetar också för att främja Europa som turistmål på tredjeländers marknader.

Covid-19-pandemins inverkan på EU:s turistsektor

11 Covid-19-pandemin har haft dramatiska och exempellösa effekter på turistsektorn i hela världen och kraftigt minskat turistflödena och därmed intäkterna för turistföretag. Under de första tre kvartalen 2020 anlände 67,5 % färre utländska besökare till EU än under samma period 2019. Minskningen varierade från 46 % till 84 % beroende på medlemsstat (se figur 4). De flesta av de berörda parterna inom turistnäringen som vi intervjuade tvivlade på att efterfrågan på turism skulle återgå till nivåerna före krisen före 2024.

12 Det minskade antalet besökare på grund av reserestriktionerna ledde till en avsevärd minskning av turistsektorns bidrag till ekonomin. År 2020 förlorade EU omkring två miljoner arbetstillfällen inom rese- och turistsektorn, och dess bidrag till BNP minskade med hälften jämfört med 2019 (från omkring 10 % till 5 % av BNP)^[10]. Traditionella turistmål som Kroatien, Cypern, Grekland, Malta och Spanien drabbades av de största minskningarna (över 60 %), tillsammans med Irland (se figur 5).

13 Turistsektorns investeringskapacitet har också påverkats avsevärt. Inom ramen för paketet NextGenerationEU som föreslogs i maj 2020 uppskattade kommissionen att intäktsminskningen i turismekosystemet skulle uppgå till omkring 171 miljarder euro i EU 2020 och 2021 på grund av pandemins konsekvenser och reserestriktioner^[11]. Av de 14 företagsekosystem som analyserades av kommissionen är turismen den bransch som uppskattas ha störst grundläggande investeringsbehov och mycket större behov än de flesta andra ekosystemen. Enligt kommissionens uppskattning uppgick de grundläggande investeringsbehoven för återhämtningen av turismekosystemet till motsvarande 161 miljarder euro (exklusive investeringsbehov avseende den gröna och digitala omställningen).

EU:s ekonomiska stöd till turisminvesteringar

14 Det finns ingen särskild budget för turism i den fleråriga budgetramen. Flera EU-initiativ och program kan ge finansiering till turisminvesteringar. För perioden 2014–2020 kunde tolv program användas för att finansiera åtgärder inom turistsektorn, både genom direkt och delad förvaltning. För perioden 2021–2027 ökar detta antal till 14 program, inklusive program som skapats för att mildra effekterna av covid-19-pandemin. I bilaga I förtecknas de turistrelaterade programmen under båda perioderna och ges en översikt över de typer av åtgärder som stöds av vart och ett av dem. Den rättsliga ramen för 2021–2027 för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) innehåller ett specifikt politiskt mål med anknytning till hållbar turism^[12]. Vid sidan av detta specifika mål kan hållbar turism stödjas genom vilket annat politiskt mål som helst så länge som investeringarna bidrar till att motsvarande mål uppnås och är förenliga med tillämpliga nödvändiga villkor eller krav.

15 Eruf tillhandahåller huvuddelen av EU:s ekonomiska stöd till investeringar med direkt koppling till turism: omkring 6,4 miljarder euro under perioden 2007–2013 (se tabell 1) och ungefär 4,3 miljarder euro hittills under perioden 2014–2020 (se tabell 2).

16 De offentliga myndigheterna i medlemsstaterna väljer ut projekt som ska finansieras genom de operativa programmen och följer upp deras genomförande. Inom ramen för sina tillsynsbefogenheter övervakar kommissionen genomförandet av de operativa programmen för att säkerställa att pengarna används ändamålsenligt. I figur 6 visas fördelningen av Eruf-finansiering till turistinsatskoder i varje medlemsstat under de senaste två programperioderna.

17 Faciliteten för återhämtning och resiliens^[13] gör det möjligt för medlemsstaterna att finansiera investeringar och reformer, även i turistsektorn, som ett led i deras nationella återhämtnings- och resiliensplaner. I oktober 2021 hade 26 av 27 nationella återhämtnings- och resiliensplaner lämnats in till kommissionen och 19 hade godkänts av rådet. Vad beträffar den tillgängliga finansieringen från faciliteten för återhämtning och resiliens måste åtaganden ingås före utgången av 2023. Kommissionen måste avge en utvärderingsrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens senast i februari 2024 och en efterhandsutvärdering senast i december 2028.

18 Vad beträffar de fyra medlemsstater som ingår i revisionen hade vid tidpunkten för densamma den spanska nationella återhämtnings- och resiliensplanen tillstyrkts av kommissionen (i juni 2021) och därefter godkänts av rådet (i juli 2021) och den rumänska nationella återhämtnings- och resiliensplanen tillstyrkts (i september 2021), medan de övriga två medlemsstaternas nationella återhämtnings- och resiliensplaner fortfarande bedömdes av kommissionen. Tre av dessa fyra medlemsstater (Polen, Spanien och Rumänien) inkluderade särskilt stöd till investeringar i turistsektorn i sina utkast till nationella planer för återhämtning och resiliens (se tabell 3).

Framtida utmaningar och mönster

19 På kort sikt tror de flesta experter i de internationella organisationer som vi intervjuade att inhemska och regionala semestrar och korta resor kommer att dominera i efterfrågan på turism, så snart de omedelbara effekterna av covid-19-pandemin har övervunnits. Ännu viktigare är dock att utvecklingen av EU:s turistsektor står inför stora utmaningar på medellång och lång sikt, särskilt när det gäller dess gröna omställning, digitalisering och integrering av ny teknik samt konkurrenskraft och motståndskraft^[14].

20 Samtidigt utvecklas också turisternas beteende och bildar nya mönster, vilka återspeglar några av de ovannämnda utmaningarna. Den framtida efterfrågan på turism kommer troligen att drivas av en ökad miljömedvetenhet, en utökad användning av digitala tjänster och ny teknik, en övergång till mer individanpassade reseupplevelser, välbefinnandet hos och bättre samverkan med lokalsamhällen och lokal kultur samt den ökande oron i fråga om säkerhets- och hälsoprotokoll (se figur 7).

21 I detta avseende är hållbar turism ett av de mest framträdande begreppen när det gäller utveckling av turismen. Det handlar om att balansera de miljömässiga, ekonomiska och sociokulturella aspekterna av utvecklingen av turism för att garantera att turismen är hållbar på lång sikt^[15]. Detta gäller också frågan om hur man ska hantera turismens inverkan på klimatförändringarna. I EU utgör den europeiska gröna given^[16] den övergripande politiska ramen för att främja hållbar turism.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

22 I vår revision bedömde vi huruvida kommissionens åtgärder för att stödja EU:s turistindustri under perioden 2014–2020 var ändamålsenliga. Vi undersökte därför om

•  kommissionens strategi för turism på ett ändamålsenligt sätt hade tillgodosett turistsektorns behov och uppdaterats regelbundet för att återspegla förändrade prioriteringar,
•  Erufs ekonomiska stöd till offentliga turisminvesteringar har varit förenligt med befintliga turismstrategier på EU-nivå och nationell och regional nivå och om det har varit hållbart och fokuserat på investeringar som tillför ett mervärde utöver själva projektet,
•  kommissionen har vidtagit åtgärder för att mildra covid-19-pandemins effekter på turistsektorn.

23 För att besvara dessa frågor analyserade vi kommissionens verksamhet och den dokumentation som fanns tillgänglig om dess strategi för turism, dess samarbete med medlemsstaterna och dess stöd och vägledning för finansiering av turisminvesteringar, särskilt genom Eruf. Detta omfattade verksamheten vid GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag och GD Regional- och stadspolitik.

24 Vi granskade de mest relevanta operativa programmen inom Eruf i fråga om turistrelaterade utgifter i fyra medlemsstater (Ungern, Polen, Rumänien och Spanien) för att undersöka hur de hade utformats när det gällde turisminvesteringar. Vi valde ut dessa medlemsstater på grundval av storleken på den EU-finansiering för turisminvesteringar som de mottagit, deras turistsektorers betydelse för deras BNP och geografisk mångfald.

25 Vi undersökte ett urval på 32 Eruf-finansierade projekt för offentlig turism som hade genomförts av offentliga myndigheter i dessa fyra länder. Vi fokuserade på dessa projekt eftersom de hade potential att stimulera utvecklingen av turistnäringen i sina regioner. Urvalet består av 17 projekt från perioden 2014–2020 för en bedömning av projekturvalet, genomförandet och uppföljningen av deras resultat. För att ytterligare utvärdera projektens hållbarhet valde vi också ut 15 slutförda projekt från perioden 2007–2013 i samma länder. I bilaga II förtecknas de operativa program som vi valde ut och antalet utvalda projekt för varje operativt program. Bilaga III innehåller kartor med uppgifter om de granskade projektens namn och lokalisering.

26 Vi identifierade de viktigaste åtgärder som kommissionen föreslagit för att hantera covid-19-pandemins effekter på den europeiska turistsektorn. Slutligen granskade vi kommissionens åtgärder i samband med utformningen av EU:s ekonomiska stöd till turism för perioden 2021–2027.

27 Vi intervjuade

•  personal vid kommissionen, företrädare för de behöriga myndigheterna (t.ex. ministerierna med ansvar för turism), de förvaltande myndigheterna för de utvalda operativa programmen och stödmottagarna i de utvalda projekten i de fyra medlemsstaterna,
•  experter från viktiga internationella organisationer på turistområdet: FN:s världsturismorganisation (UNWTO), OECD, World Travel and Tourism Council (WTTC), den europeiska resekommissionen (ETC), den europeiska branschorganisationen för resebyråer och researrangörer (ECTAA) och NECSTouR (nätverket av europeiska regioner för konkurrenskraftig och hållbar turism).

28 På grund av de covid-19-restriktioner som gällde under revisionen kunde vi inte genomföra besök på plats i de fyra medlemsstater som ingick i revisionen. Vi har därför inte samlat in några direkta bevis för det fysiska genomförandet av de utvalda projekten. Alla våra iakttagelser kopplade till denna aspekt bygger på dokumenterade bevis.

29 Denna revision är avsedd att bidra till kommissionens arbete med att fastställa en övergripande turismstrategi för 2030 med mål på medellång och lång sikt. Vi förväntar oss att denna revision också kommer att bidra till bättre utformning och genomförande av EU:s ekonomiska stöd till turisminvesteringar under perioden 2021–2027 i syfte att uppnå ändamålsenliga och hållbara resultat.

Iakttagelser

EU:s strategi för turism lämpar sig inte för de nya utmaningar som sektorn står inför

30 Kommissionen fastställer sina politiska riktlinjer och finansieringsprioriteringar, på grundval av de mål som fastställts av lagstiftarna, i strategier eller liknande dokument. För att vara ändamålsenlig bör en strategi fastställa specifika prioriteringar, identifiera stödjande EU-åtgärder och tidsplaner samt beskriva de resurser som behövs för genomförandet. Den bör också svara mot sektorns föränderliga behov och utmaningar och uppdateras i enlighet därmed. Vi granskade kommissionens strategi för turism under perioden 2014–2020 och strategierna på nationell nivå i de fyra medlemsstater som omfattades av revisionen. Vi bad också att få berörda parters synpunkter på kommissionens strategi för turismen.

Kommissionens EU-strategi för turism inrättades 2010

Kommissionen har uppdaterat sina turismprioriteringar två gånger under perioden 2014–2020 men utan att ändra sin strategi

31 I juni 2010 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om inrättande av EU:s senaste strategi för turism^[17]. Kommissionen uttryckte sin avsikt ”att främja en samordning av initiativ inom turismen och att fastställa en ny handlingsram för att stärka sin konkurrenskraft och sina möjligheter till hållbar tillväxt”. Kommissionen fastställde fyra övergripande prioriteringar för att främja turismen (se figur 8) och en uppsättning specifika åtgärder från kommissionen som bifogades dessa prioriteringar. Kommissionen angav dock inte någon tidsfrist för genomförandet av dem. Slutligen angavs inte heller i kommissionens strategi hur medlemsstaterna och dess egna generaldirektorat skulle använda den tillgängliga EU-finansieringen för att uppnå dessa prioriteringar.

32 Sedan dess har turismprioriteringarna – men inte själva strategin – reviderats två gånger till följd av utnämningen av nya kommissioner, efter samråd med den rådgivande kommittén för turism:

•  I december 2015 tillkännagav kommissionen en rad reviderade turismprioriteringar. Denna uppsättning prioriteringar återspeglade nya faktorer som är relevanta för utvecklingen av turistsektorn och som inte hade tagits upp i meddelandet från 2010, såsom digitalisering och förbättring av färdigheterna och kompetenserna hos arbetstagare i turistsektorn. De reviderade prioriteringarna åtföljdes dock inte av specifika åtgärder, trots att detta ursprungligen hade föreslagits i kommissionens diskussionsunderlag till medlemsstaterna^[18].
•  I november 2019 justerade kommissionen EU:s turismprioriteringar i linje med den europeiska gröna given, med särskild uppmärksamhet på hållbar och ansvarsfull turism och ett ökat fokus på den digitala komponenten med smart turism och innovation. Återigen var dessa justerade prioriteringar varken kopplade till specifika åtgärder eller till förslag om hur man bäst skulle använda EU-medel för att uppnå dem.

33 Den strategi som formellt gäller är fortfarande den som fastställs i meddelandet från 2010. Samtidigt som kommissionen har reviderat sina prioriteringar för turismen under perioden 2014–2020 inom ramen för bredare politiska strategier har den inte utarbetat någon handlingsplan för att stödja genomförandet av sin strategi och sina reviderade prioriteringar.

En betydande minskning av antalet anställda vid kommissionen som arbetar med turismpolitiken sedan 2014

34 Bristen på ambition när det gäller att fastställa en ny turismstrategi återspeglas också i utvecklingen av antalet anställda som arbetar direkt med turismpolitiken inom kommissionen. Fram till 2014 fanns det två enheter som hanterade turistfrågor^[19] (en som hanterade allmänna politiska frågor och en annan som fokuserade på kulturinstrument för turism) med omkring 40 anställda totalt. År 2014 inrättades GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag med en enhet inriktad på turism, bestående av personalen vid de två tidigare befintliga enheterna, men denna enhet gjordes också ansvarig för textilier och kreativa industrier. Mellan 2014 och 2018 minskade denna enhets totala personalstyrka med hälften. Omorganisationen av GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag i mars 2021 förändrade inte situationen nämnvärt: en enhet som nu ansvarar för ”turism och textiler” inrättades, men antalet anställda som direkt hanterar turistfrågor är fortfarande ungefär detsamma (tolv personer).

De medlemsstater som omfattas av revisionen fastställer sina egna strategier för turism med liknande prioriteringar som i EU:s strategi.

35 Varje medlemsstat fastställer sin egen turismstrategi. I bilaga IV förtecknas de befintliga nationella turismstrategierna i alla medlemsstater. Vi förväntar oss att EU:s strategi och de nationella strategierna är förenliga och utvecklas på ett samordnat sätt. Vad beträffar de fyra medlemsstater som ingår i denna revision granskade vi om deras turismstrategier beaktar kommissionens strategi (i ruta 1 beskrivs dessa strategier).

36 På det hela taget visade vår analys att alla fyra nationella strategier tog upp liknande prioriteringar som de som fastställts i kommissionens strategi, såsom turismens hållbarhet och kvalitet, digitalisering och konkurrenskraft. Ingen av dem hänvisar till prioriteringarna i kommissionens meddelande från 2010 eller till någon av uppdateringarna av dessa 2015 och 2019.

37 De fyra medlemsstaternas strategier håller för närvarande på att ses över för att vara relevanta för perioden fram till 2030. Eftersom varje medlemsstat utför detta arbete på egen hand finns det en risk för att turismens gränsöverskridande aspekter inte beaktas tillräckligt. Samtidigt förbereder kommissionen EU:s agenda för turism för 2030 (se punkt 41).

Covid-19-pandemins konsekvenser kräver en förnyad EU-strategi för turism

De nationella myndigheterna gör en positivare bedömning av kommissionens strategi under perioden 2014–2020 än företrädarna för turistnäringen

38 De nationella myndigheter som ansvarar för turismpolitiken i de fyra granskade medlemsstaterna gjorde en generellt positiv bedömning av EU:s turismprioriteringar under perioden 2014–2020 och av dess stödåtgärder. De påpekade dock också att det mot bakgrund av covid-19-pandemins effekter på turistsektorn skulle vara relevant att uppdatera EU:s turismstrategi som svar på de förändrade omständigheterna och staka ut vägen till en motståndskraftigare sektor i framtiden.

39 Samtidigt uppgav företrädare för EU:s turistindustri och internationella turistorganisationer som intervjuades för denna revision att EU, trots sin ställning som världsledande turistmål, saknar en gemensam turismstrategi och en färdplan för sektorns framtid. Dessutom noterade de att kommissionen bör spela en ledande roll både i utvecklingen av en sådan strategi och i genomförandet av den.

Kommissionen har tagit de första initiativen till en ny strategi för turism

40 Mot bakgrund av covid-19-pandemins betydande inverkan på turistsektorn offentliggjorde kommissionen i maj 2020 meddelandet Turism och transport under 2020 och framåt^[24]. Meddelandet innehöll rekommendationer på kort sikt för att hantera effekterna av covid-19 under sommarsäsongen 2020 (se punkt 66). I fråga om den framåtblickande aspekten föreslog kommissionen att man skulle organisera en europeisk turismkongress för att reflektera över turismen i framtiden och börja bygga upp en europeisk agenda för turism 2050.

41 I maj 2021 tillkännagav kommissionen att en särskild åtgärd skulle inledas: gemensamt skapande av ”gröna och digitala omställningsvägar för ekosystem”^[25]. Därefter offentliggjorde kommissionen i juni 2021 ett dokument om scenarier för att gemensamt skapa omställningsvägar för turism för ett mer motståndskraftigt, innovativt och hållbart ekosystem^[26] för perioden fram till 2030. Den inledde också ett offentligt samråd för att identifiera de lämpligaste åtgärderna för att uppnå detta mål.

EU:s lagstiftare efterlyser en ny EU-strategi för turism för tiden efter covid-19

42 Europaparlamentet har tydligt uppmanat kommissionen att uppdatera sin strategi för turism^[27]. I mars 2021 antog det en resolution om upprättandet av en EU-strategi för hållbar turism^[28], i vilken kommissionen uppmanades att lägga fram en åtgärdsplan 2021 och att utarbeta en uppdaterad EU-strategi för att ersätta den som fastställdes i meddelandet från 2010 om hållbar och strategisk turism.

43 På liknande sätt uppmanade rådet (konkurrenskraft) i maj 2021^[29] kommissionen och medlemsstaterna att utforma en europeisk agenda för turism till 2030/2050. Detta bör genomföras i samarbete med relevanta berörda aktörer och ta itu med de viktigaste strategiska utmaningarna för att stödja den gröna och digitala omställningen i det europeiska turismekosystemet och stärka dess konkurrenskraft, motståndskraft och hållbarhet.

Under perioden 2014–2020 inriktades Erufs ekonomiska stöd till offentliga turisminvesteringar på EU-mål och nationella mål för turismen, men bristerna i projekturvalet begränsade dess ändamålsenlighet

Utformningen av operativa program inom Eruf var förenlig med turismstrategier på EU-nivå och nationell och regional nivå

44 Vi undersökte hur kommissionen hade bedömt överensstämmelsen mellan partnerskapsöverenskommelserna och de operativa programmen å ena sidan och sin turismstrategi och sina prioriteringar å andra sidan. Vi granskade också om de operativa programmens investeringsprioriteringar var i linje med nationella eller regionala turismstrategier som fastställts oberoende av och utanför EU:s programplanering.

45 GD Regional- och stadspolitik ledde i samråd med andra generaldirektorat inom kommissionen processen för att bedöma om de operativa programmens tematiska mål och investeringsprioriteringar var förenliga med partnerskapsöverenskommelsernas innehåll. Denna bedömning är en del av den process som leder fram till att de operativa programmen antas.

46 Kommissionens bedömning av de utvalda partnerskapsöverenskommelserna och operativa programmen inom Eruf ledde till att ett antal kommentarer skickades till medlemsstaterna i de formella skrivelserna med synpunkter på de operativa programmen. De turistrelaterade synpunkterna i dessa skrivelser fokuserade på överensstämmelse med övergripande regionala utvecklingsstrategier. Kommissionen begärde förtydliganden och ytterligare information, och detta utlöste korrigeringar i de operativa programmen.

47 Erufs regelverk för perioden 2014–2020 omfattade inte några särskilda investeringsprioriteringar eller förhandsvillkor för turisminvesteringar. Eftersom det inte fanns någon rättslig skyldighet kontrollerade kommissionen inte specifikt de operativa programmens överensstämmelse med prioriteringarna i EU:s turismstrategi eller med befintliga nationella eller regionala turismstrategier.

48 På det hela taget visade vår analys att det ekonomiska stödet till turisminvesteringar inom ramen för de operativa Eruf-program som granskades för denna revision hade riktats på ett sätt som var förenligt med den förhandsbedömning som utförts av förvaltande myndigheter och med bestämmelserna i motsvarande partnerskapsöverenskommelser. För de utvalda operativa programmen identifierade vi följande fyra gemensamma allmänna prioriteringar:

•  Utveckling av turistinfrastrukturer och turistprodukter.
•  Stimulans av turistföretagens konkurrenskraft.
•  Skydd och främjande av naturområden och kulturplatser som turistresurser.
•  Främjande av utvecklingen av lokala ekonomier och skapande av arbetstillfällen.

Alla dessa prioriteringar låg i allmänhet i linje med målen i de befintliga regionala utvecklingsplanerna och, i tillämpliga fall, med särskilda nationella och regionala turismstrategier.

Projekten väljs ut med hjälp av olika förfaranden, men brister i den ursprungliga planeringen och behovsbedömningen medför risker avseende ändamålsenligheten och hållbarheten hos turisminvesteringar som medfinansieras av EU

49 Vi undersökte hur ett urval av projekt som lämnats in av offentliga myndigheter i de fyra medlemsstaterna hade valts ut och genomförts. Vi undersökte särskilt om projekturvalskriterierna var förenliga med det operativa programmets investeringsprioriteringar och nationella och regionala turismstrategier, om urvalsprocessen hade säkerställt att endast färdigutvecklade och välplanerade projekt valdes ut och om de utvalda projekten hade genomförts ändamålsenligt, var hållbara och hade effekter som gick utöver det enskilda projektet.

Medlemsstaterna använde olika urvalsförfaranden

50 Medlemsstaterna använde olika förfaranden för att bedöma och välja ut de turistprojekt som lagts fram av offentliga myndigheter: konkurrensutsatta ansökningsomgångar, intresseanmälningar, ett ”först till kvarn”-förfarande eller på förhand utvalda förteckningar över turistmål som skulle stödjas. Alla dessa förfaranden kan vara legitima för denna typ av projekt, och beslutet om vilket som ska följas faller inom medlemsstaternas ansvarsområde. Vår analys tyder på att urvalsförfarandena i allmänhet var i linje med de tillämpliga reglerna, de strategiska riktlinjerna och de urvalskriterier som hade godkänts i motsvarande operativa program.

Flera projekt saknade tillräcklig inledande planering och behovsbedömning

51 I flera av de granskade projekten fann vi att projektförslagen saknade tillräcklig inledande planering och behovsbedömningar, inbegripet efterfrågeanalys. Detta ledde ofta till förseningar, kostnadsöverskridanden och förändringar i projektets omfattning under projektgenomförandet (se ett sådant exempel i ruta 2).

52 I synnerhet förseningar i projektens genomförande var ett vanligt problem i de projekt som ingick i urvalet. Av de 17 projekt som ingick i urvalet för perioden 2014–2020 var elva försenade eller förväntades bli försenade med sex månader eller mer jämfört med det slutdatum som hade fastställts i det ursprungliga bidragsavtalet. Detta inbegriper fyra projekt i Ungern, ett i Polen, två i Rumänien och fyra i Spanien. Ett projekt i Ungern lades ner under vårt granskningsarbete på fältet. De främsta orsakerna till dessa förseningar är följande:

•  Administrativa problem: långvariga eller misslyckade upphandlingsförfaranden, förseningar i fråga om att erhålla bygglov, svårigheter med att förvärva mark och förändringar inom regionala/lokala myndigheter.
•  Problem med utförandet av arbetet: tekniska frågor eller miljöfrågor som krävde en ny utformning av projektet, tillfälliga avbrott i arbetena på grund av väderförhållanden och restriktioner med anledning av covid-19-pandemin.

53 En annan specifik brist i projektplaneringen som kan äventyra projektets ändamålsenlighet och hållbarhet är finansieringen av liknande projekt på närliggande platser (se exempel i ruta 3).

Alla slutförda projekt hade inte en positiv inverkan på turistverksamheten i regionen

54 Vi granskade också ett urval av 15 slutförda projekt, med särskild inriktning på projekt som hade slutförts för ett antal år sedan, varav de flesta hade finansierats under perioden 2007–2013, för att analysera deras hållbarhet och inverkan på den övergripande turistverksamheten i regionen.

55 Vår analys gav en blandad bild. Vi fann flera projekt som hade uppnått (eller till och med överskridit) sina mål och framgångsrikt bidragit till att främja turistverksamheten i sin region (se exempel i ruta 4). Gemensamt för alla dessa projekt är att de förbättrar kvaliteten och efterfrågan på turism i regionen utöver själva projektets omfattning, vilket skapar potentiella spridningseffekter i de lokala ekonomierna.

56 Andra projekt hade endast en begränsad (eller ingen) effekt för att stimulera turismen. De främsta orsakerna till att de hade en begränsad inverkan på turismen var följande:

•  Investeringarna var isolerade eftersom de inte var kopplade till annan turistinfrastruktur eller eftersom kompletterande projekt inte hade genomförts.
•  Det saknades ändamålsenlig marknadsföring och turistinformation.
•  Den infrastruktur som fått stöd används främst av den lokala befolkningen (ett exempel ges i ruta 5).

I kommissionens vägledning ingick turisminvesteringarnas ändamålsenlighet och hållbarhet, men flera aspekter behandlades inte

57 Vi undersökte om kommissionen hade utfärdat riktlinjer om villkoren för att tillhandahålla Eruf-stöd till turisminvesteringar och för att hjälpa medlemsstaterna att välja ut och genomföra samfinansierade turistprojekt som är ändamålsenliga och hållbara.

58 År 2014 utfärdade GD Regional- och stadspolitik en särskild tematisk vägledning^[30] om de villkor enligt vilka Eruf-investeringar i turistsektorn kan bedömas under perioden 2014–2020. Denna vägledning gjordes tillgänglig för de förvaltande myndigheterna i medlemsstaterna. Vägledningen innehöll särskilt

•  exempel på relevanta investeringar för turistsektorn som rör diversifiering av turistutbudet och förlängning av turistsäsongen, utveckling av turistprodukter med högt mervärde eller som är riktade till specifika grupper och innovativa tjänster och digitalisering,
•  negativa exempel som innebär betydande risker avseende turistprojektens ändamålsenlighet, såsom enstaka eller isolerade projekt, turisminvesteringar som skulle kunna leda till dubblering av anläggningar eller få undanträngningseffekter och medfinansiering av femstjärniga hotell eller professionella idrottsorganisationer,
•  behovet av att beakta projektens finansiella hållbarhet samt investeringarnas spridningseffekter, särskilt när det gäller sysselsättning, eller den ekonomiska verksamheten utanför turistsäsongen.

59 Kommissionens tematiska vägledning anger att EU-finansierade turistinfrastrukturprojekt bör ingå i relevanta tillväxt- och/eller utvecklingsstrategier och vara hållbara och kostnadseffektiva. Men vägledningen tar inte i tillräcklig utsträckning upp risken för att angränsande områden med samma (eller liknande) turismpotential inte har förenliga strategier, att projekt som väljs ut för EU-stöd överlappar med andra EU-finansierade projekt i närheten (vilket minskar deras hållbarhet) och att projekt underhålls ordentligt åren efter det att de har slutförts. Vår granskning visade att en del av dessa risker hade inträffat i ett antal fall (se exempel i ruta 3).

Övervakning av resultat: den gemensamma turistindikatorn används i begränsad utsträckning och omfattar inte alla typer av projektresultat

60 Resultaten av EU-medfinansierade projekt bör följas upp på grundval av relevanta indikatorer. Vi granskade uppföljningsramen för turism och i synnerhet indikatorerna för turisminsatser i Eruf-förordningen. Vi undersökte också uppföljningsarrangemangen för de projekt som ingick i urvalet.

Endast en gemensam outputindikator för turism under perioden 2014–2020

61 Eruf-lagstiftningen för perioden 2014–2020 innehöll en gemensam outputindikator för turism^[31]: ”Ökning av antalet förväntade besök på kultur- och naturarvsplatser och turistattraktioner som får stöd” (enhet: besök/år). Kommissionen har lämnat ytterligare uppgifter om definitionen och mätningen av denna indikator enligt beskrivningen i ruta 6.

62 Kommissionen samlar in information om användningen av den gemensamma outputindikatorn för turism på operativ programnivå. Denna information omfattar det mål som fastställs i de operativa programmen och de kumulativa värden som uppnåtts i enlighet med de årliga genomföranderapporter som lämnats in av de förvaltande myndigheterna. Enligt kommissionen använder 16 av de 27 medlemsstaterna denna gemensamma indikator för åtminstone ett av sina operativa program inom Eruf. Medlemsstaterna kunde även använda programspecifika indikatorer. Däremot användes inga gemensamma resultatindikatorer under perioden 2014–2020.

63 För perioden 2021–2027 innehåller Erufs rättsliga ram två gemensamma indikatorer kopplade till turism^[32]: ”Antal kulturplatser och turistmål som får stöd” (som en outputindikator) och ”Besökare av kulturplatser och turistmål som får stöd” (som en resultatindikator). Den senare indikatorn liknar den som användes under den föregående programperioden, men har nu riktigare klassificerats som en resultatindikator.

Den gemensamma indikatorn för perioden 2014–2020 gjorde det inte möjligt att mäta alla typer av projektresultat

64 Den gemensamma outputindikator som är inriktad på ökningen av antalet besökare gör det inte möjligt att i samtliga fall mäta hur projektens planerade resultat uppnåtts, trots att de angavs i projektförslaget. Till exempel kan turistprojekt inriktas på att minska säsongsbundenheten, öka turistintäkterna, skapa nya turistföretag eller minska turistmåls och turistanläggningars miljöpåverkan. Resultaten av Erufs finansiering av turisminvesteringar kan därför inte bedömas utförligt på grundval av enbart uppföljningsinformationen. Vi konstaterar att den efterhandsutvärdering av Eruf-stödet för perioden 2014–2020 som ska göras före utgången av 2024^[33] bör göra det möjligt för kommissionen att utvärdera effekterna av dess finansiering av EU:s turistsektor under den perioden. Dessutom är en halvtidsutvärdering för perioden 2021–2027 också planerad till före utgången av 2024^[34].

Kommissionen har vidtagit åtgärder för att mildra covid-19-pandemins effekter på EU:s turistsektor

65 Vi analyserade huruvida kommissionen hade lagt fram åtgärder och förslag för att mildra covid-19-pandemins effekter på EU:s turistsektor och främja dess återhämtning i tid till sommaren 2021.

66 I maj 2020 föreslog kommissionen en uppsättning riktlinjer och rekommendationer som särskilt påverkade turismen^[35] (se även punkt 40). Detta inbegrep

•  en gemensam strategi för att återinföra den fria rörligheten och upphäva restriktioner vid EU:s inre gränser,
•  en ram för att stödja ett gradvis återställande av transporttjänster, samtidigt som säkerheten för passagerare och personal säkerställdes,
•  kriterier för att gradvis och på ett säkert sätt återställa turistverksamhet och för att utforma hälsoprotokoll för besöksinrättningar, såsom restauranger och hotell.

67 Dessutom startade kommissionen i juni 2020 webbplatsen Re-open EU som innehåller information om de reserestriktioner och sanitära krav som gäller i varje medlemsstat.

68 Redan sedan november 2020 har kommissionen stött medlemsstaternas arbete med intyg inom nätverket för e-hälsa, ett frivilligt nätverk som kopplar samman nationella myndigheter med ansvar för e-hälsa. De första riktlinjerna offentliggjordes i januari 2021. I slutet av maj 2021 föreslog kommissionen^[36] att rådets rekommendation^[37] om samordning av inskränkningar i den fria rörligheten i EU skulle uppdateras, med tydliga regler om villkoren för att häva reserestriktionerna för innehavare av EU:s digitala covidintyg.

69 I juni 2021 nådde Europaparlamentet och rådet en överenskommelse om detta intyg som ska genomföras från och med den 1 juli 2021 under namnet EU:s digitala covidintyg. Förordningen kommer att gälla i tolv månader, men dess varaktighet kan förlängas (se ruta 7).

70 Genom att anta denna förordning har medlemsstaterna enats om att avstå från att införa ytterligare reserestriktioner för innehavare av EU:s digitala covidintyg, såvida de inte är nödvändiga och proportionerliga för att skydda folkhälsan. I ett sådant fall måste medlemsstaten informera kommissionen och alla andra medlemsstater i god tid och ange skälen till sådana nya åtgärder.

71 Under sommaren 2021 har detta intyg använts av EU-medborgare som dokumentation för att beviljas fri rörlighet och tillgång till exempelvis kultur- och idrottsevenemang, restauranger och fritidsanläggningar. Fram till mitten av oktober 2021 hade uppskattningsvis 591 miljoner^[39] intyg utfärdats.

72 Dessa initiativ från kommissionen var nödvändiga för att återupprätta rese- och turistverksamheten inom EU under sommaren 2021. Företrädarna för de nationella myndigheterna i de fyra granskade medlemsstaterna, de internationella turistorganisationer och den turistindustri som vi rådfrågade under revisionen var också positiva till kommissionens förslag och de åtgärder som den genomförde för att mildra covid-19-pandemins effekter på turistsektorn.

Slutsatser och rekommendationer

73 På det hela taget visade vår revision att kommissionens åtgärder för att stödja EU:s turistindustri under perioden 2014–2020 var delvis ändamålsenliga.

74 Kommissionen fastställde EU:s nuvarande strategi för turismen 2010. Sedan 2015, och fram till covid-19-pandemin, har kommissionen reviderat EU:s turismprioriteringar inom ramen för bredare politiska strategier men inte fastställt en handlingsplan för att stödja deras genomförande. I kommissionens strategi angavs dessutom inte heller hur medlemsstaterna och kommissionens egna generaldirektorat skulle använda den tillgängliga EU-finansieringen för att uppnå dessa prioriteringar. Kommissionen har vidtagit framåtblickande åtgärder för att fastställa en agenda för turism för 2030, vilket är ett steg i rätt riktning. Detta måste dock fortfarande konkretiseras i en strategi och handlingsplan för tiden efter covidpandemin med mål på medellång och lång sikt samt med ändamålsenliga styrformer och tillräckliga resurser (se punkterna 30–43).

Rekommendation 1 – Fastställ en ny strategi för EU:s turismekosystem, som uttryckligen syftar till att stödja investeringar som bidrar till en mer hållbar form av turism

För att utveckla en ändamålsenlig agenda för turism för 2030 bör kommissionen fastställa en konsoliderad ny strategi för EU:s turismekosystem. Denna strategi, som ska utvecklas i samarbete med medlemsstaterna, bör syfta till att uppnå EU:s mål om en grönare och mer hållbar turism och ta upp hur konsekvenserna av covid-19-pandemin ska hanteras. Strategin bör specificera nödvändiga åtgärder och en tidsplan och ta hänsyn till hur den tillgängliga EU-finansieringen (inbegripet genom faciliteten för återhämtning och resiliens) används för turisminvesteringar som bidrar till att dessa mål uppnås.

Tidsram: Senast i mitten av 2022.

75 Befintliga turismstrategier på EU-nivå och nationell och regional nivå beaktades i de operativa programmen inom Eruf vid utformningen och inriktningen av investeringsprioriteringarna för turism (se punkterna 44–48).

76 Vid vår analys av Eruf-projekt om turism konstaterade vi att resultaten var blandade: vissa projekt var hållbara och bidrog till att främja turistverksamhet i regionen, andra hade bara en begränsad effekt. I flera fall ledde brister i den ursprungliga projektplaneringen och behovsbedömningen samt i projekturvalsskedet till minskad projektomfattning, förseningar och kostnadsöverskridanden under genomförandet av projektet. Kommissionens vägledning om hur Eruf-finansiering skulle användas för turism var användbar, men vissa relevanta aspekter behandlades inte tillräckligt (se punkterna 49–59).

Rekommendation 2 – Uppmuntra medlemsstaterna att tillämpa urvalsförfaranden för Eruf-finansierade turisminvesteringar i syfte att stödja denna nya strategiska inriktning

Kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att använda projekturvalsförfaranden som bidrar till att styra Erufs ekonomiska stöd till turistprojekt som

•  bygger på en adekvat efterfrågeanalys och adekvata behovsbedömningar för att begränsa risken för bristande ändamålsenlighet,
•  samordnas med projekt i angränsande områden för att undvika överlappning och konkurrens,
•  har en inverkan utöver själva projektet i fråga om att stimulera turistverksamhet i regionen,
•  är hållbara och kommer att förvaltas ordentligt under åren efter det att de har slutförts.

Tidsram: I tid till genomförandet av programmen under perioden 2021–2027 och senast i mitten av 2022 när strategin finns tillgänglig.

77 Eruf-lagstiftningen för perioden 2014–2020 innehöll en gemensam outputindikator för turisminvesteringar som finansierades av Eruf. Medlemsstaterna kunde även använda programspecifika indikatorer. Däremot användes inga gemensamma resultatindikatorer under perioden 2014–2020. Den gemensamma outputindikatorn gör det inte möjligt att i samtliga fall mäta hur projektens planerade resultat uppnåtts, trots att de angavs i projektförslaget. Kommissionen måste göra en efterhandsutvärdering av Eruf-stödet för perioden 2014–2020 före utgången av 2024 (se punkterna 60–64).

78 EU:s turistsektor har drabbats av en chock utan motstycke till följd av covid-19-pandemin. Kommissionen har presenterat åtgärder och förslag för att mildra krisens effekter på EU:s turistindustri. Framför allt var EU:s digitala covidintyg nödvändigt för att återställa resandet inom EU i tid till sommaren 2021 (se punkterna 65–72).

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning II, med ledamoten Iliana Ivanova som ordförande, i Luxemburg den 10 november 2021.

Bilagor

Bilaga I – EU-finansieringskällor för turism

Översikt över EU-finansieringskällor för turism under perioderna 2014–2020 och 2021–2027 och typer av åtgärder som får stöd

Bilaga II – Utvalda operativa program och antal utvalda projekt per operativt program

Bilaga III – Projekt som granskats för denna revision

Bilaga IV – Inventering av nationella turismstrategier

Akronymer och förkortningar

BNP: bruttonationalprodukt.

ECTAA: den europeiska branschorganisationen för resebyråer och researrangörer.

Eruf: Europeiska regionala utvecklingsfonden.

ESI-fonder: europeiska struktur- och investeringsfonder.

ETC: den europeiska resekommissionen.

EUF-fördraget: fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag: kommissionens generaldirektorat för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

GD Regional- och stadspolitik: kommissionens generaldirektoratet för regional- och stadspolitik.

NECSTour: nätverket av europeiska regioner för konkurrenskraftig och hållbar turism.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

UNWTO: FN:s världsturismorganisation.

WTTC: World Travel and Tourism Council.

Ordförklaringar

Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf): en EU-fond som ska stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att finansiera investeringar som minskar obalanser mellan regioner.

faciliteten för återhämtning och resiliens: EU:s finansiella stödmekanism för att mildra de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin och stimulera återhämtning på medellång sikt, samtidigt som en grön och digital omställning främjas; faciliteten för återhämtning och resiliens genomförs genom de nationella planerna för återhämtning och resiliens.

flerårig budgetram: EU:s utgiftsplan som fastställer prioriteringar (baserade på politiska mål) och tak, under sex huvudrubriker, för i regel sju år; i den anges strukturen för de årliga EU-budgetarna och ett tak för varje utgiftskategori; den nuvarande fleråriga budgetramen omfattar perioden 2021–2027.

förvaltande myndighet: den nationella, regionala eller lokala (offentliga eller privata) myndighet som utsetts av en medlemsstat att förvalta ett EU-finansierat program.

insatskod: de breda insatskategorier som ingår i Eruf-lagstiftningen och som de förvaltande myndigheterna för de operativa programmen använder för att fastställa innehållet i de åtgärder som ska finansieras för att uppnå sina tematiska mål.

operativt program: den grundläggande ramen för genomförande av EU-finansierade sammanhållningsprojekt under en fastställd period, som återspeglar de prioriteringar och mål som fastställs i partnerskapsöverenskommelserna mellan kommissionen och enskilda medlemsstater.

partnerskapsöverenskommelse: en överenskommelse mellan kommissionen och en medlemsstat inom ramen för ett av EU:s utgiftsprogram, i vilken exempelvis strategiska planer, investeringsprioriteringar eller handelsvillkor eller villkor för tillhandahållande av utvecklingsbistånd fastställs.

Sammanhållningsfonden: en EU-fond som ska minska ekonomiska och sociala skillnader i EU genom att finansiera investeringar i medlemsstater där bruttonationalinkomsten per invånare är mindre än 90 % av genomsnittet i EU.

tematiskt mål: det avsedda övergripande resultatet av en investeringsprioritering, uppdelat i särskilda mål för genomförandet.

turismekosystem: en globaliserad och sammanlänkad värdekedja bestående av informations- och tjänsteleverantörer på och utanför nätet (turistbyråer, digitala plattformar och reseteknikleverantörer), resebyråer och researrangörer, logitjänster och organisationer som förvaltar turistmål, besöksmål och passagerartransporter.

turistsektor: turistsektorn omfattar en bred uppsättning ekonomiska verksamheter: transporttjänster som underlättar personers rörlighet, resebyråer och researrangörer, bostäder, restaurang- och cateringtjänster, kultur-, idrotts- och fritidslokaler samt lokala turistvaror och turisttjänster.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=60287

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=60287

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning II investeringar för sammanhållning, tillväxt och inkludering, där ledamoten Iliana Ivanova är ordförande. Revisionen leddes av ledamoten Pietro Russo som fick stöd av Chiara Cipriani (kanslichef), Benjamin Jakob (attaché), Pietro Puricella (förstechef), Luis de la Fuente Layos (uppgiftsansvarig) och Luc T’Joen, Janka Nagy-Babos, Katarzyna Solarek, Andras Augusticco Feher och Francisco Carretero (revisorer).

Bakre raden (från vänster): Luc T’Joen, Chiara Cipriani, Francisco Carretero och Benjamin Jakob.

Främre raden (från vänster): Pietro Puricella, Pietro Russo, Luis de la Fuente Layos och Katarzyna Solarek.

Slutnoter

^[1] Eurostat, Tourism – Overview.

^[2] UNWTO, Methodological notes to the Tourism Statistics Database.

^[3] UNWTO, International Tourism Highlights, 2020 års upplaga. Bilderna 8 och 17. Uppgifter från november 2020.

^[4] WTTC, Economic Impact Report, 2021. Europeiska unionen.

^[5] Europeiska kommissionen, Annual Single Market Report 2021, SWD(2021) 351 final.

^[6] Artikel 195 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Dessutom har viss lagstiftning av betydelse för turismen en annan rättslig grund, till exempel när det gäller konsumentskydd, inre marknaden eller sammanhållningspolitiken.

^[7] Europeiska kommissionen, GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, Overview of EU Tourism Policy.

^[8] Meddelande från kommissionen:En ny industristrategi för EU, COM(2020) 102 final, 10.3.2020.

^[9] Rådets beslut 86/664/EEG av den 22 december 1986 om införande av en ordning för samråd och samarbete på turistområdet.

^[10] WTTC, Economic Impact Report, 2021. Europeiska unionen.

^[11] Kommissionens arbetsdokument, Identifying Europe’s recovery needs, som åtföljer meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation, (SWD(2020) 98 final), 27.5.2020.

^[12] Artikel 3.1 d vi i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.

^[13] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens.

^[14] Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Scenarios towards co-creation of transition pathway for tourism for a more resilient, innovative and sustainable ecosystem, SWD(2021) 164 final, 21.6.2021.

^[15] UNWTO, Sustainable development.

^[16] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final, 11.12.2019.

^[17] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism, COM(2010) 0352 final.

^[18] Diskussion med rådets arbetsgrupp COMPCRO, 21.4.2015.

^[19] De två enheterna ingick i GD Näringsliv. Detta generaldirektorat slogs 2014 samman med GD Inre marknaden för att skapa GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag.

^[20] Ungerska turistbyrån, nationella strategin för utveckling av turismen till 2030, oktober 2017.

^[21] Ministeriet för idrott och turism, program för utveckling av turismen till 2020, september 2015.

^[22] Rumäniens regering: nationell översiktsplan för investeringar i turism, beslut 558 av den 4 augusti 2017, nationell strategi för spaturism, beslut 572 av den 8 augusti 2019, och nationell strategi för ekoturism, beslut 358 av den 30 maj 2019.

^[23] Ministeriet för industri, turism och handel, Spaniens turismplan Horisont 2020, november 2007.

^[24] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Turism och transport under 2020 och framåt, COM(2020) 550 final, 13.5.2020.

^[25] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning. COM(2021) 350 final, 5.5.2021.

^[26] Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Scenarios towards co-creation of transition pathway for tourism for a more resilient, innovative and sustainable ecosystem, SWD(2021) 164 final, 21.6.2021.

^[27] Europaparlamentets resolution av den 29 oktober 2015 om nya utmaningar och koncept för främjande av turism i Europa (2014/2241(INI)) och Europaparlamentets resolution om transport och turism under 2020 och framåt av den 19 juni 2020 (2020/2649(RSP)).

^[28] P9_TA(2021)0109 – Europaparlamentets resolution av den 25 mars 2021 om upprättandet av en EU-strategi för hållbar turism (2020/2038(INI)).

^[29] Den europeiska turismen under nästa årtionde: hållbar, motståndskraftig, digital, global och social – rådets slutsatser (antagna den 27 maj 2021).

^[30] Thematic Guidance Fiche for Desk Officers on Tourism, version 2, 19.3.2014.

^[31] Bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006.

^[32] Tabell 1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.

^[33] Artikel 57 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

^[34] Artikel 45 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik.

^[35] Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Turism och transport under 2020 och framåt, COM(2020) 550 final, 13.5.2020.

^[36] Förslag till rådets rekommendation om ändring av rådets rekommendation (EU) 2020/1475 av den 13 oktober 2020 om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin COM(2021) 294 final.

^[37] Rådets rekommendation (EU) 2020/1475 av den 13 oktober 2020 om en samordnad strategi för inskränkningar i den fria rörligheten med anledning av covid-19-pandemin.

^[38] https://ec.europa.eu/health/sites/default/files/ehealth/docs/covid-certificate_paper_guidelines_en.pdf

^[39] Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 16.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/953 om en ram för utfärdande, kontroll och godtagande av interoperabla intyg om vaccination mot, testning för och tillfrisknande från covid-19 (EU:s digitala covidintyg) för att underlätta fri rörlighet under covid-19-pandemin, COM(2021) 649 final, 18.10.2021.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021

PDF	ISBN 978-92-847-7155-4	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/608015	QJ-AB-21-027-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-7172-1	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/690	QJ-AB-21-027-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2021.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

•  Figurerna 2, 3 och 7: Ikoner gjorda av Pixel perfect från https://flaticon.com.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.