Intressekonflikter i samband med EU:s jordbruks- och sammanhållningsutgifter Ramverket är på plats, men det finns luckor i åtgärderna för insyn och upptäckt

Sammanfattning

I En intressekonflikt är en oriktighet som påverkar EU:s budget och som kan vara kopplad till bedrägeri. Begreppet definieras i EU:s budgetförordning och i EU-direktiven om offentlig upphandling.

II Genom en översyn av artikel 61 i budgetförordningen 2018 utvidgades uttryckligen skyldigheterna att undvika intressekonflikter till att även omfatta personer som deltar i förvaltningen av EU-medel i medlemsstaterna på området för delad förvaltning. En intressekonflikt föreligger om en person som medverkar i genomförandet av EU:s budget av familjeskäl, känslomässiga skäl, skäl som hänger samman med politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller något annat direkt eller indirekt personligt intresse sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.

III Syftet med revisionen var att mot bakgrund av den reviderade lagstiftningen, de senaste ärendena samt de viktigaste intressenternas och allmänhetens intressen kontrollera om kommissionen och medlemsstaterna hanterade intressekonflikter inom den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken på lämpligt sätt. Avsikten med revisionen var att belysa eventuella brister i hanteringen av intressekonflikter inom kommissionen och på medlemsstatsnivå samt att rekommendera förbättringar.

IV Vi bedömde det ramverk och de förfaranden som finns för att förebygga intressekonflikter samt åtgärderna för att upptäcka, lösa och rapportera om sådana fall.

V Vi konstaterade att både kommissionen och medlemsstaterna hade ansträngt sig för att ta itu med intressekonflikter, men att det fortfarande fanns luckor, särskilt vad gäller att främja insyn och – i medlemsstaterna – att upptäcka risksituationer samt utförligt rapportera om fall av intressekonflikter så att kommissionen och myndigheterna i medlemsstaterna får en tydlig överblick.

VI Vi rekommenderar åtgärder som kan hjälpa kommissionen att förbättra sin kapacitet att förebygga och upptäcka intressekonflikter och främja insyn.

Inledning

Intressekonflikter och EU-budgeten

01 En intressekonflikt är en oriktighet som påverkar EU:s budget och som kan vara kopplad till bedrägeri. Europeiska unionens domstol har slagit fast följande: ”En intressekonflikt är i sig och objektivt sett en allvarlig brist. För att bedöma denna finns det inte anledning att beakta berörda parters avsikter och goda eller onda tro”¹. Begreppet intressekonflikt definieras i EU:s budgetförordning² och i EU-direktiven om offentlig upphandling³.

02 Genom en översyn av artikel 61 i budgetförordningen 2018 utvidgades uttryckligen skyldigheterna att undvika intressekonflikter till att även omfatta personer som deltar i förvaltningen av EU-medel i medlemsstaterna. Artikeln är också tillämplig på personer som deltar i beslut om förberedande åtgärder för EU:s utgiftsprogram, till exempel regeringsmedlemmar. Enligt artikel 61.3 anses en intressekonflikt föreligga om en person som medverkar i genomförandet av EU:s budget av familjeskäl, känslomässiga skäl, skäl som hänger samman med politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller något annat direkt eller indirekt personligt intresse sätter en opartisk och objektiv tjänsteutövning på spel.

03 När en faktisk eller upplevd intressekonflikt konstateras måste den berörda myndigheten säkerställa att personen i fråga avbryter all verksamhet i ärendet. Enligt artikel 36.3 i budgetförordningen krävs det en ändamålsenlig intern kontroll av genomförandet av EU:s budget som ska bygga på bästa internationella praxis och innefatta undvikande av intressekonflikter.

04 I denna rapport definierar vi ett ”intresse” som ett åtagande, en skyldighet, en plikt eller ett mål som är förknippat med en viss social och ekonomisk roll eller praxis. Ett sådant intresse kan syfta till att antingen gynna eller missgynna vissa personer eller grupper. Ett intresse kan kategoriseras som direkt eller indirekt respektive ekonomiskt eller icke-ekonomiskt (se figur 1).

05 OECD⁴ skiljer mellan olika typer av intressekonflikter: faktiska, potentiella och upplevda. Skillnaden mellan dem, som inte definieras i EU-lagstiftningen, presenteras nedan i figur 2 såsom den tillämpas i samband med EU-finansiering:

06 Utöver detta kan det även finnas nationella regler som styr intressekonflikter och som rör privata stödmottagare i EU-finansierade projekt (t.ex. mellan stödmottagare och deras leverantörer), vilket inte omfattas av budgetförordningen. Dessa regler syftar vanligtvis till att undvika prisinflation, tillhandahållande av falsk bevisning för att motivera utgifter eller kringgående av reglerna för stödberättigande⁵. Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning (Olaf) har konstaterat sådana fall de senaste åren⁶.

Intressekonflikter och delad förvaltning

07 Omkring hälften av EU:s utgifter förvaltas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna (se figur 3). I den delade förvaltningen ingår de två jordbruksfonderna – Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) – och de tre viktigaste sammanhållningsfonderna: Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden.

08 Vid delad förvaltning behåller kommissionen det övergripande ansvaret för genomförandet av budgeten. Kommissionen uppnår säkerhet från befintliga interna kontroll- och rapporteringssystem, ger vägledning och stöd till genomförande- och revisionsorgan i medlemsstaterna, utför revisioner och får tillämpa finansiella korrigeringar om medlemsstaterna misslyckas med att skydda EU:s budget. Medlemsstaterna måste vidta effektiva och proportionella åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter (såsom intressekonflikter) vid delad förvaltning, även sådana som beror på bedrägerier, och för att återkräva felaktigt utbetalda belopp.

09 På sammanhållningsområdet ansvarar förvaltande myndigheter för att bedöma bidragsansökningar, välja ut projekt för finansiering, utföra administrativa kontroller och kontroller på plats, godkänna utbetalningar, samla in uppgifter om varje insats och fastställa åtgärder för att bekämpa bedrägerier. De förvaltande myndigheterna får anförtro vissa av sina uppgifter till förmedlande eller delegerade organ, som kan vara ministerier eller andra offentliga eller privata organ. Oberoende revisionsmyndigheter kontrollerar att de operativa programmens förvaltningssystem och interna kontroller fungerar effektivt.

10 På jordbruksområdet (se figur 4) är det de förvaltande myndigheterna som förvaltar landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras genom Ejflu. Utbetalande organ ansvarar för förvaltningen och kontrollen av utgifterna från EGFJ och Ejflu. De får delegera uppgifter såsom förvaltning av stödansökningar eller kontroller på plats av slutmottagare till andra offentliga eller privata myndigheter. Attesterande organ lämnar ett utlåtande om huruvida det utbetalande organets årsräkenskaper är fullständiga, korrekta och sanningsenliga, huruvida de interna kontrollsystemen fungerar korrekt och huruvida de utgifter för vilka man ansökt om ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta.

Risker för intressekonflikter och skyddet av rättsstatsprincipen

11 En rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)⁷ visar hur intressekonflikter vid delad förvaltning kan utgöra en betydande risk under hela ett projekts förvaltningscykel. I ansöknings- och projekturvalsskedet kan otillåten samverkan mellan offentliga tjänstemän, sökande och tredje parter leda till en orättvis projekttilldelning. Förövarna kan muta offentliga tjänstemän och förfalska handlingar. I projektets avslutnings- och utvärderingsskede kan intressekonflikter äventyra utvärderingsrapporternas objektivitet.

12 I januari 2022 gav Transparency International ut den senaste versionen av sitt korruptionsindex. I indexet ingår mutor, men även andra former av förskingring av offentliga medel. Genom det bedöms förebyggande mekanismer såsom regeringens förmåga att genomdriva integritetsmekanismer eller förekomsten av lämpliga lagar om tillhandahållande av finansiell information, förebyggande av intressekonflikter och tillgång till information. På det hela taget uppfattas EU i genomsnitt som mindre korrupt än andra regioner. Danmark, Sverige och Finland hör till de länder som presterar bäst. Rumänien, Ungern och Bulgarien är de lägst rankade länderna i EU (se figur 5).

13 I december 2020 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten. I förordningen anges ett antal situationer som kan tyda på en överträdelse av rättsstatens principer. Enligt artikel 3 i förordningen är en sådan situation ”att underlåta att säkerställa att ingen intressekonflikt föreligger”. Om sådana överträdelser har en tillräckligt direkt inverkan på den sunda ekonomiska förvaltningen av EU:s budget, eller om det finns en allvarlig risk för det, måste kommissionen föreslå lämpliga åtgärder. Kommissionens riktlinjer för hur bestämmelserna ska tillämpas offentliggjordes i mars 2022⁸. Den 27 april 2022 sände kommissionen en skrivelse till Ungern och inledde formellt det förfarande som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) 2020/2092 för att skydda EU:s budget. Den 18 september 2022 lade kommissionen fram ett förslag till rådet om åtgärder för att skydda EU-budgeten och EU:s finansiella intressen mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern⁹.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

14 Syftet med revisionen var att mot bakgrund av den reviderade lagstiftningen, de senaste ärendena samt de viktigaste intressenternas, däribland Europaparlamentets och allmänhetens, intressen, kontrollera om intressekonflikter hanteras på lämpligt sätt inom den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. För att kunna göra det bedömde vi om kommissionen och medlemsstaterna hade

• inrättat en heltäckande rättslig ram, utarbetat lämpliga förfaranden och vidtagit medvetandehöjande åtgärder för att förebygga intressekonflikter,
• vidtagit åtgärder för att upptäcka, lösa och rapportera om intressekonflikter.

15 Vi inriktade oss på intressekonflikter vid delad förvaltning såsom de definieras i budgetförordningen och direktivet om offentlig upphandling, men tog också upp intressekonflikter som rör privata stödmottagare av EU-medel. Vi granskade åtgärder som finansierades av Eruf och Sammanhållningsfonden, ESF, EGFJ och Ejflu, vilka står för nästan 95 % av alla utgifter inom ramen för delad förvaltning.

16 Vi samlade in revisionsbevis på följande sätt:

• En skrivbordsgranskning av strategiska dokument, lagstiftning samt policy- och vägledningsdokument om intressekonflikter.
• Intervjuer med företrädare för fem av kommissionens generaldirektorat (GD)¹⁰ och Olaf, Eppo¹¹, Europeiska ombudsmannen, OECD, Greco¹², FN:s etikkontor, vetenskapliga experter och akademiker, tankesmedjor och andra berörda parter.
• Intervjuer med företrädare för över 50 nationella och regionala myndigheter i fyra medlemsstater (Tyskland¹³, Ungern, Malta och Rumänien) som förvaltar sammanhållnings- och jordbruksfonder samt icke-statliga organisationer. Vi valde ut dessa fyra medlemsstater enligt kriterier som storlek, nationell och regional struktur, geografisk täckning, EU-stödets väsentlighet för sammanhållning och jordbruk, medlemsstaternas rankning i olika korruptionsindex och deras rapportering av intressekonflikter till kommissionen (Olaf). Vi tog även kontakt med två andra medlemsstater (Italien och Luxemburg) om enskilda fall av intressekonflikter som identifierats av medierna, och inkluderade relevanta exempel från Tjeckien som härrör från vårt arbete med revisionsförklaringen.
• En enkät som skickades till alla EU-medlemsstater för att samla in information och synpunkter som kunde komplettera vårt revisionsarbete i vårt urval av medlemsstater. Vi riktade vår enkät till de viktigaste organen inom delad förvaltning, nämligen förvaltande myndigheter, utbetalande organ, revisionsmyndigheter, attesterande organ och attesterande myndigheter. Vi uppnådde en svarsfrekvens på över 90 %.

17 I december 2021 höll vi en paneldiskussion om intressekonflikter vid delad förvaltning med vetenskapliga, politiska och administrativa experter. Panelen hjälpte oss att kontrollera och utveckla våra granskningsiakttagelser.

Iakttagelser

Åtgärder som ska förbättra insynen och skydda visselblåsare har ännu inte införts

18 De myndigheter i medlemsstaterna som arbetar med delad förvaltning bör ha en sund policy för att förebygga intressekonflikter som bygger på en tydlig och heltäckande rättslig ram, strategier, förfaranden och återkommande medvetandehöjande verksamhet. Öppen tillgång till information om stödmottagare av EU-medel och skydd av visselblåsare bidrar också till att förebygga intressekonflikter.

19 För att förebygga intressekonflikter internt bör kommissionen identifiera därmed sammanhängande risker, öka medvetenheten om problemet och tillhandahålla relevant personalutbildning. Eftersom kommissionen har det yttersta ansvaret för EU:s budget bör den dels kontrollera att medlemsstaternas kontrollsystem för att hantera risken för intressekonflikter fungerar effektivt, dels ge vägledning till de berörda myndigheterna.

Kommissionen tillhandahåller omfattande utbildningar och kräver obligatoriska intresseförklaringar av sina anställda, men det finns brister i förfarandena som rör svängdörrsproblematik

20 Internt hanterar kommissionen intressekonflikter inom sin ram för etik och integritet, som i första hand omfattas av EU:s tjänsteföreskrifter¹⁴, deras genomförandebestämmelser¹⁵ samt etiska koder och vägledningar. Enligt kommissionens regler ska personalen lämna in ad hoc-förklaringar om intressekonflikter som kan påverka deras opartiskhet. Det finns regler för mottagande av gåvor, gästfrihet och förmåner, redovisning av yrkesverksamhet som utförs av anställdas makar eller partner samt krav på förhandstillstånd för all extern verksamhet och redovisning av verksamhet efter anställningen. Genomförandeförfarandena varierar mellan de olika generaldirektoraten.

21 Kommissionens anställda måste avge förklaringar om eventuella intressekonflikter vid olika tidpunkter i deras yrkesliv: när de tillträder sin tjänst, om de deltar i ett offentligt upphandlingsförfarande, när de lämnar institutionen och när de återvänder från tjänstledighet av personliga skäl. I generaldirektoraten för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) respektive sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) lämnar revisorerna in förklaringar före varje revisionsuppdrag, medan revisorerna inom generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling) ska rapportera om situationer där de kan befinna sig i en intressekonflikt.

22 Kommissionen har utfärdat en intern vägledning¹⁶ och har en omfattande utbildningspolitik om etik och en särskild sida om detta på sitt intranät. Anställda som anser att de kan befinna sig i en intressekonflikt bör omedelbart informera den organisatoriska enhet som ansvarar för deras utnämning (den s.k. tillsättningsmyndigheten) om detta och de uppmanas att också informera sin närmaste chef. Tillsättningsmyndigheten ansvarar för att förebygga eventuella intressekonflikter. De anställdas intresseförklaringar lagras i kommissionens applikation för personalförvaltning. Kommissionens vägledning om hantering av känsliga funktioner är inriktad på att hantera risker i internkontrollen på ett mer effektivt och proaktivt sätt. Detta inbegriper omformning av processer, införande av förbättrade interna kontroller, medvetandehöjande åtgärder eller en kombination av ovanstående. I vägledningen rekommenderas obligatorisk rotation av anställda i känsliga funktioner som en sista utväg.

23 Europeiska ombudsmannen, som är ett oberoende och opartiskt organ som utreder klagomål om administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ, har sedan 2013 handlagt omkring 70 ärenden som rört intressekonflikter inom EU-institutionerna. De flesta av dem (44 ärenden) gällde intressekonflikter inom kommissionen, inbegripet svängdörrsproblematik, alltså när en person byter från en roll som offentlig tjänsteman till en med den förknippad roll inom den privata sektorn. År 2019 drog ombudsmannen slutsatsen att kommissionens praxis visserligen var förenlig med reglerna, men att mer skulle kunna göras för att reglerna ska bli mer ändamålsenliga och meningsfulla. Ombudsmannen rekommenderade kommissionen att inta en kraftfullare hållning när den handlägger ärenden som rör högre tjänstemän vid kommissionen¹⁷.

24 Nyligen granskade ombudsmannen 100 kommissionsbeslut som fattats mellan 2019 och 2021 avseende svängdörrsproblematik bland kommissionsanställda¹⁸. Hon konstaterade förbättringar sedan sin senaste förfrågan men lade också fram flera förslag. Ett av dessa förslag var att kommissionen tillfälligt skulle förbjuda tidigare tjänstemän att tillträda en tjänst om de utgjorde en risk som inte kunde minskas genom korrekt övervakade och verkställda restriktioner¹⁹.

Kommissionen konstaterar brister i medlemsstaternas förebyggande förfaranden och ger värdefull vägledning

25 Risken för intressekonflikter vid delad förvaltning i medlemsstaterna hanterar kommissionen främst genom att granska medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem i systemrevisioner och tillhandahålla vägledning. Syftet med systemrevisioner är att uppnå säkerhet om att medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem är ändamålsenliga när det gäller att förebygga, upptäcka och korrigera fel och oriktigheter, inklusive sådana som rör intressekonflikter. På sammanhållningsområdet utförde kommissionen dessutom från och med slutet av 2021 flera tematiska revisioner av åtgärder som vidtagits inom särskilda program eller i särskilda medlemsstater för att undvika intressekonflikter.

26 Vi granskade ett urval av kommissionens systemrevisionsakter – tio på sammanhållningsområdet och tio på jordbruksområdet. De tio revisionerna på sammanhållningsområdet innehöll bedömningar av förvaltnings- och kontrollsystemen för offentlig upphandling samt särskilda iakttagelser avseende bristande bevis vad gäller kontroller av intressekonflikter (se ruta 1).

Källa: Kommissionen.

27 Av de tio revisionsakter på jordbruksområdet som vi granskade gällde fyra ackrediteringen av utbetalande organ och sex gällde investeringar i landsbygdsutveckling av offentliga stödmottagare. Iakttagelserna gällde främst brister i förfarandena för offentlig upphandling, såsom att det saknades förklaringar om intressekonflikter eller att de var odaterade, eller att de utbetalande organens checklistor inte var tillräckligt detaljerade. Utöver systemkontrollerna av de utbetalande organens ackrediteringskriterier konstaterade vi att GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings revisioner inte specifikt tog upp åtgärder för att förhindra intressekonflikter på området direktstöd förrän 2021, trots att intressekonflikter kan uppstå vid förvaltningen av direktstöd (för exempel, se ruta 2 nedan).

Källa: Revisionsrätten.

28 I april 2021 offentliggjorde kommissionen en ny vägledning om intressekonflikter som omfattar alla förvaltningsformer. De tidigare vägledningar som specifikt omfattar intressekonflikter och som utarbetats i samråd med experter från medlemsstaterna om jordbruksområdet och sammanhållningsområdet²⁰ är från 2015 respektive 2013. Kommissionens kunskapscentrum för bedrägeribekämpning har publicerat en vägledning för identifiering, hantering och övervakning av intressekonflikter inom ramen för Eruf och ESF. På dess webbplats finns ett bibliotek med fallstudier, med anonymiserade fall av upptäckta bedrägerier och tillvaratagna erfarenheter. Under 2011 offentliggjorde Olaf också ett kompendium med anonymiserade fall av upptäckta bedrägerier och tillvaratagna erfarenheter som innehåller ett kapitel om fall av intressekonflikter.

Medlemsstaterna har ett ramverk för att förebygga intressekonflikter, men det har inte ändrats sedan den nya EU-definitionen antogs

29 Artikel 61 i budgetförordningen om intressekonflikter är direkt tillämplig i alla medlemsstater. Dessutom har alla medlemsstater och regioner i vårt urval nationella eller regionala definitioner och beskrivningar av intressekonflikter samt regler för offentliga tjänstemän och regeringsmedlemmar. I de medlemsstater som vi granskade konstaterade vi att dessa nationella eller regionala regler fanns utspridda i många olika lagar inom förvaltnings- och strafflagstiftningen, vilket skapade en mycket fragmenterad rättslig ram som vanligtvis var mindre detaljerad än artikel 61 i budgetförordningen.

30 I Tyskland omfattar reglerna till exempel inte uttryckligen situationer där intressekonflikter uppstår på grund av ”politisk koppling” eller av ”känslomässiga skäl”. Alla de fyra medlemsstater som ingick i vårt urval har regler om intressekonflikter som utgör en del av den övergripande ramen för etik, integritet och bedrägeribekämpning för offentliganställda. Vi konstaterade att det inte hade skett några större förändringar i de utvalda medlemsstaternas regler och förfaranden som rör EU-medel sedan begreppet ”delad förvaltning” infördes i budgetförordningen 2018.

Medlemsstaterna har förfaranden för att hantera intressekonflikter men en del brister kvarstår

31 På jordbruksområdet kräver ackrediteringskriterierna att de utbetalande organen vidtar lämpliga åtgärder för att undvika intressekonflikter. De attesterande organen i vårt urval av medlemsstater och regioner rapporterade inte in några systembrister för sådana åtgärder under programperioden 2014–2020.

32 På sammanhållningsområdet var de förvaltande myndigheterna – innan programmen för 2014–2020 inleddes – tvungna att göra riskbedömningar av effekterna av och sannolikheten för bedrägerier i samband med viktiga programförvaltningsprocesser och att vidta lämpliga åtgärder för att minska dessa risker. Utformningen av bedrägeribekämpningsåtgärderna skulle kontrolleras av ett oberoende revisionsorgan som ett led i förfarandet för att utse förvaltande myndigheter. Genomförandet av dessa åtgärder var föremål för åtskilliga efterföljande revisioner av såväl kommissionen som medlemsstaterna.

33 Den vanligaste förebyggande åtgärden som används av de nationella myndigheter som vi granskade är de anställdas egna intresseförklaringar. Dessa fylls vanligtvis i vid rekrytering och före viktiga steg inom förvaltningen av EU-medel (beviljande av bidrag, offentlig upphandling, kontroller och revisioner), men inte av ministrar eller statssekreterare som förbereder och fattar beslut om EU-program. Rumänien är den enda medlemsstat i vårt urval som samlar in och offentliggör förmögenhetsdeklarationer och intresseförklaringar årligen från alla offentliganställda. Byrån i Rumänien analyserar eller kontrollerar dock inte innehållet i dessa deklarationer och förklaringar annat än om en utredning inleds.

34 I Malta, Ungern och Rumänien måste ministrar i regeringen regelbundet redovisa inkomster och tillgångar. Så är inte fallet i Tyskland, vare sig på federal eller regional nivå. Ministrarna behöver bara lämna in förklaringar om de också är parlamentsledamöter, och förklaringarna tar upp färre aspekter än vad som är fallet i de andra medlemsstaterna i vårt urval.

35 Enligt artikel 61.2 i budgetförordningen ska offentliga tjänstemän i medlemsstaterna anmäla situationer som utgör en risk för en intressekonflikt till sin närmaste chef och, om intressekonflikten bekräftas, upphöra med all verksamhet i ärendet. De myndigheter som vi intervjuade berättade för oss att sådana förklaringar samlas in på papper, lagras av personalavdelningen och kan användas om påståenden om intressekonflikter inkommer i ett senare skede. Nationella eller regionala myndigheter registrerar dock vanligtvis inte sådana förklaringar i en central databas, med undantag för Rumänien och det utbetalande organet för jordbruksfonder i Ungern.

36 De myndigheter i medlemsstaterna som ingick i vårt urval ansåg att utbildnings- och informationsåtgärder för att undvika intressekonflikter var viktiga. På det hela taget konstaterade vi att de tillhandahöll relevanta utbildningar i etik och korruptions- och bedrägeribekämpning. Intressekonflikter behandlas i allmänhet som en del av utbildningen om bedrägerier, om än ofta marginellt.

37 Medlemsstaternas myndigheter genomför också medvetandehöjande åtgärder bland anställda som deltar i förvaltningen av EU-medel. Vi fann exempel på god praxis vad gäller medvetandehöjande verksamhet (se exempel i ruta 3).

Källa: Revisionsrätten.

38 De tyska myndigheterna offentliggör årliga rapporter om korruption och integritet med uppgifter om den övergripande korruptionsnivån inom den offentliga sektorn på federal nivå. Rapporterna innehåller statistik om relaterade brott och anonymiserade exempel på fall som rör korruption, inbegripet intressekonflikter. Dessa rapporter ger ingen information om korruption i förvaltningen av EU-medel, och inga jämförbara rapporter finns tillgängliga på regional nivå, där de flesta av EU:s sammanhållnings- och jordbruksprogram förvaltas.

39 I Rumänien offentliggör den nationella byrån för integritet årliga och kvartalsvisa verksamhetsrapporter på sin webbplats med uppgifter om till exempel antalet fall av intressekonflikter som bekräftats av domstolarna, antalet offentliganställda tjänstemän som ålagts påföljder, deras ställning och den institution för vilken de arbetar samt vilka typer av påföljder som utdömts. Dessa rapporter är mycket detaljerade men innehåller endast de fall som utretts av byråns inspektörer.

40 Medlemsstaternas myndigheter tillämpar också andra förebyggande åtgärder:

• Fördelning av uppgifter efter funktion (åtskillnad mellan funktioner).
• Tillämpning av ”fyra ögon”-principen.
• Kontroller under både ansöknings- och genomförandefaserna för ett projekt.
• Kontroller, bland annat av internrevisorer eller, när det gäller underordnade/lokala myndigheter, av den högre myndigheten.
• Revisioner utförda av det attesterande organet/revisionsmyndigheten, de nationella eller regionala revisionsorganen, kommissionen och Europeiska revisionsrätten.
• Personalrotation där så är möjligt, eller ändrade ansvarsområden.

41 Personalrotation är ett viktigt verktyg för att undvika intressekonflikter. De myndigheter med ansvar för delad förvaltning i de medlemsstater som ingick i urvalet tillämpade dock inte personalrotation på något regelbundet eller konsekvent sätt. I Tyskland lades större vikt vid åtskillnad mellan funktioner och ”fyra ögon”-principen. I Malta fanns det inte tillräckligt med erfaren och utbildad personal för att rotationen skulle bli effektiv. I Rumänien omfattades de offentliganställda som arbetade med att välja ut och utvärdera projekt för sammanhållningsstöd inte av rotation på grund av behovet att bevara de kunskaper och färdigheter som behövs för detta arbete.

42 Regler för svängdörrsproblematik (se punkt 23) kan också bidra till att förebygga intressekonflikter. Tre av de fyra medlemsstater som vi granskade har rättsliga bestämmelser som syftar till att begränsa risken för sådan problematik. Undantaget är Ungern. I Rumänien och Tyskland kontrollerar dock inte de organ som förvaltar EU-medel om anställda som lämnar organisationen följer de regler som gäller efter avslutad anställning. I Malta omfattas personer som innehar befattningar med tillsyns- eller inspektörsansvar av det nationella direktivet om en svängdörrspolicy för offentliganställda. I bilagan till direktivet förtecknas dock inte de anställda vid de myndigheter som vi granskade som personer som utövar sådana funktioner, vilket innebär att de inte omfattas av direktivet. Vid en internrevision 2021 av de rumänska förvaltande myndigheterna för strukturfonderna konstaterades också brister i åtgärderna för att förebygga intressekonflikter och svängdörrsproblematik.

Insatser pågår för att öka insynen i fråga om uppgifter om mottagare av EU-stöd

43 Öppen, jämförbar och transparent information om de slutliga mottagarna av EU-finansiering underlättar offentlig granskning och utredning vid misstanke om intressekonflikter. Det ökar sannolikheten för att en intressekonflikt upptäcks och kan därför ha en förebyggande och avskräckande effekt.

44 Webbplatserna för de generaldirektorat vid kommissionen som ansvarar för delad förvaltning innehåller länkar till nationella och regionala webbplatser med förteckningar över mottagare av EU:s jordbruks- och sammanhållningsstöd²¹. Kommissionen ger också allmän tillgång till onlineplattformen Kohesio, som innehåller information om projekt som mottagit sammanhållningsstöd. Men de uppgifter som offentliggörs för att öka insynen är begränsade, delvis för att man ska undvika överträdelser av EU:s och medlemsstaternas dataskyddsbestämmelser. Till exempel offentliggörs inte identiteten på mottagare som erhåller 1250 euro eller mindre i jordbruksstöd²². Webbplatserna innehåller ingen information om slutmottagare som är juridiska personer, vilket inte krävdes av lagstiftningen för 2014–2020.

45 I en nyligen genomförd studie som beställts av Europaparlamentet rapporterades att offentliga organ, aktiebolag och andra juridiska personer utgjorde ungefär en tiondel av GJP:s stödmottagare, men att de fortfarande tog emot mer än en tredjedel av EU-medlen²³. På sammanhållningsområdet är det obligatoriskt att identifiera de verkliga huvudmännen för företag som erhåller EU-finansiering under programperioden efter 2014–2020²⁴. Enligt den rättsliga ramen för jordbruket för perioden 2023–2027 ska stödmottagarna i förekommande fall lämna information om de företagskoncerner som de ingår i²⁵. Det ställs emellertid inga krav på att de verkliga huvudmännen ska identifieras.

46 Penningtvättsdirektivet införde register över verkliga huvudmän 2017. Transparency International har betonat att registren i Ungern och Rumänien inte är offentliga och att det i Tyskland och Malta krävs en avgift för att få tillgång till registren. Myndigheter med ansvar för delad förvaltning i vårt urval av medlemsstater har inga egna databaser som är sammankopplade med dessa register, vilket ökar risken för att intressekonflikter inte upptäcks. En sådan ökad insyn behöver dock vara förenlig med EU-domstolens dom från november 2022 om tillgång till uppgifter om verkligt huvudmannaskap.

Förseningar i införlivandet av direktivet om skydd för visselblåsare

47 Visselblåsning innebär att en person lämnar ut information som han eller hon fått tillgång till i samband med sitt arbete för eller i en organisation och som rör korruption eller andra missförhållanden som orsakats inom eller av den organisationen. En person kan endast betraktas som visselblåsare om han eller hon är en del av organisationen och därför kan utsättas för repressalier – till skillnad från till exempel kunder eller andra personer som inte arbetar för eller i organisationen. Åtgärder för att skydda visselblåsare kan bidra till att förebygga och upptäcka korruption och bedrägerier. Medlemsstaterna hade till och med december 2021 på sig att införliva bestämmelserna i EU:s visselblåsardirektiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av EU-lagstiftningen, inbegripet intressekonflikter som påverkar skyddet av EU:s finansiella intressen.

48 I början av 2022 skickade kommissionen formella underrättelser till 24 medlemsstater som inte hade anmält åtgärder för att säkerställa ett fullständigt införlivande av direktivet senast den 17 december 2021. I maj 2022 hade endast åtta medlemsstater införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning²⁶. Kommissionen följer upp de återstående fallen. Av de medlemsstater som vi granskade är det bara Malta som har införlivat direktivet, men Europarådets parlamentariska församling har konstaterat allvarliga brister i Maltas lag om skydd av visselblåsare (Whistleblower Protection Act)²⁷.

Luckor i åtgärderna för att upptäcka, lösa och rapportera om intressekonflikter

49 Kommissionen och medlemsstaternas myndigheter bör ha infört förfaranden för att upptäcka intressekonflikter som rör deras anställda. Vid delad förvaltning är det främst de nationella myndigheterna som ansvarar för att identifiera och hantera intressekonflikter på stödmottagarnivå. Kommissionen kan också upptäcka intressekonflikter i medlemsstaterna när den kontrollerar hur de nationella kontrollsystemen fungerar. Med hjälp av datautvinning kan man genom att jämföra uppgifter från olika källor få hjälp med att upptäcka eventuella intressekonflikter.

50 När oriktigheter som rör intressekonflikter upptäcks bör de hanteras och åtgärdas på lämpligt sätt. För att bättre kunna övervaka riskerna i samband med detta är det viktigt att samla in tillförlitlig information om de intressekonflikter som upptäcks.

Kommissionen inriktar sig på misstänkta fall som rapporterats in

51 Kommissionens utrednings- och disciplinbyrå genomför administrativa utredningar och disciplinära förfaranden som rör kommissionens personal. Kommissionens utrednings- och disciplinbyrå utför en undersökning på grundval av det mandat som den fått från tillsättningsmyndigheten när den mottar påståenden från en visselblåsare eller någon annan källa. Att de uppgifter som lämnas till tillsättningsmyndigheten är korrekta, tillförlitliga och fullständiga är fortfarande varje anställds enskilda ansvar.

52 De generaldirektorat i vårt urval som ansvarar för politikområden med delad förvaltning kontrollerar inte heller de uppgifter som de anställda själva uppger i sina förklaringar (se punkt 22), såvida det inte finns skäl att tro att en utredning kan vara motiverad. År 2020 gällde tre av 83 nyligen registrerade ärenden intressekonflikter inom kommissionen, enligt kommissionens utrednings- och disciplinbyrås verksamhetsrapport²⁸.

53 Olaf kan också utreda eventuella allvarliga brott som begåtts av EU-anställda i samband med deras yrkesverksamhet och utfärda disciplinära rekommendationer. I sin årsrapport för 2020 offentliggjorde²⁹Olaf en översikt över de disciplinära rekommendationer som hade gjorts mellan 2016 och 2020. 21 fall gällde situationer som rörde potentiella intressekonflikter.

54 Kommissionen upptäcker ibland intressekonflikter vid sina allmänna systemrevisioner i medlemsstaterna. Det urval av 20 systemrevisioner från kommissionen som vi granskade (se punkterna 26 och 27) innehöll ett fall där GD Jordbruk och landsbygdsutveckling hade upptäckt en intressekonflikt bland personalen vid ett bemyndigat organ i Spanien och som då hade tillämpat en finansiell korrigering.

55 Generaldirektorat med ansvar för specifika politikområden (t.ex. GD Regional- och stadspolitik och GD Jordbruk och landsbygdsutveckling) följer också upp påståenden från visselblåsare eller medier, som i fallet med Tjeckiens tidigare premiärminister, se ruta 4.

Källa: Europeiska kommissionen.

56 Olaf har dessutom befogenhet att utreda potentiella fall av bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen, inbegripet intressekonflikter, om det finns tillräckliga skäl för sådana misstankar. Olafs utredningar kan utmynna i rekommendationer till generaldirektoraten om att återkräva felaktigt använda belopp, och byrån kan vidarebefordra ärenden till nationella åklagarmyndigheter eller till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

57 Olaf har avslutat tio ärenden från de tre senaste programplaneringsperioderna avseende GJP-projekt med inslag av intressekonflikter (fem ärenden som gällde föranslutningsstöd, ett från perioden 2000–2006, tre från perioden 2007–2013 och ett från perioden 2014–2020). Olaf rekommenderade att GD Jordbruk skulle återkräva sammanlagt 20 347 891 euro från de berörda medlemsstaterna.

58 När det gäller sammanhållning avslutade Olaf 18 ärenden om intressekonflikter som rörde Eruf och Sammanhållningsfonden under åren 2000–2021. Sexton av dessa ärenden innehöll finansiella rekommendationer till GD Regional- och stadspolitik på sammanlagt 162 970 401 euro. Olaf har inte inlett några utredningar om intressekonflikter avseende ESF under perioden 2000–2022.

Medlemsstaterna lägger stor vikt vid att upptäcka intressekonflikter i samband med upphandlingar, men ägnar inte tillräcklig uppmärksamhet åt en del röda flaggor

59 Enligt artikel 61.3 i budgetförordningen får enskilda personer som förvaltar EU-medel och personer som förbereder motsvarande rättsliga ram inte sätta sin tjänsteutövning på spel ”av familjeskäl, känslomässiga skäl, skäl som hänger samman med politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller något annat direkt eller indirekt personligt intresse”. Ett antal myndigheter som vi intervjuade berättade för oss att det var svårt att få information om sådana personers känslomässiga förhållanden, politiska tillhörighet och personliga intressen, och i många fall omfattades sådan information av dataskyddsbestämmelser. Därför kan inte alla bakomliggande skäl till intressekonflikter upptäckas genom korskontroller mot register och databaser.

60 Medlemsstaternas myndigheter lägger större vikt vid att upptäcka intressekonflikter i upphandlingsförfaranden än inom annan verksamhet. I kommissionens riktlinjer för finansiella korrigeringar i de fall bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts, som utfärdades 2019, rekommenderas en korrigering med 100 % ”när det framkommit information om en intressekonflikt, som inte har yppats eller inte hanterats på lämpligt sätt” som påverkar resultatet av upphandlingsförfarandet.

61 Vid våra revisioner i samband med revisionsförklaringen har vi under de senaste åren identifierat oriktigheter som inte förhindrats eller korrigerats i ett tidigare skede av nationella myndigheter och som rört potentiella intressekonflikter där de sökande varit kopplade till andra intressenter som deltog i EU-finansierade projekt (se exempel i ruta 5).

Källa: Revisionsrätten.

62 Vi noterade att det fanns en mängd olika kontroller och förfaranden på upphandlingsområdet i medlemsstaterna. Sådana kontroller är i allmänhet inriktade på förklaringar om intressekonflikter och inbegriper ibland kontroller av beslutsfattarnas namn i folkbokföringsregister eller mot allmänt tillgängliga webbaserade verktyg såsom handelsregister. Andra exempel på situationer som kan tyda på en intressekonflikt, så kallade röda flaggor, visas i ruta 6.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av information som samlats in under revisionen.

63 Andra röda flaggor som indikerar potentiella intressekonflikter vid offentlig upphandling är när en stor andel förfaranden endast har en enda anbudsgivare (förfaranden med ett enda anbud) eller det görs ovanligt många direkta beställningar (dvs. upphandling utan konkurrensutsatta anbudsförfaranden). I sin landsrapport om offentlig upphandling informerade Ungern kommissionen om att andelen förfaranden med ett enda anbud som använts av landets olika upphandlande myndigheter mellan 2015 och 2017 varierade mellan 10 % och 28 %. På det hela taget hade sådana förfaranden använts för nästan 17 % av de uppskattningsvis 8 800 kontrakt som tilldelats i Ungern. Malta redovisade också en liknande procentsats (18,9 %) för förfaranden med ett enda anbud, medan Rumänien redovisade en andel på 50 %³⁰. De senaste landsrapporterna för 2018–2020 innehåller inte längre någon sådan kvantitativ information.

64 Kommissionens resultattavla för den inre marknaden visar att andelen förfaranden med endast en anbudsgivare var ganska stor år 2020 och varierade från 9 % i Litauen och Sverige till 51 % i Polen. När det gäller de medlemsstater som ingick i vårt urval visar resultattavlan att procentsatsen var 41 % i Rumänien, 39 % i Ungern, 19 % i Tyskland och 16 % i Malta. Här bör vi nämna att Maltas nationella revisionsorgan har uttryckt oro över offentliga upphandlingar, till exempel över att direktbeställningar används utan nödvändiga godkännanden och att de inte offentliggörs i landets särskilda tidning för upphandlingar³¹. Indikator 2 i resultattavlan för den inre marknaden rör upphandlingsförfaranden som inbegriper förhandlingar med ett företag utan någon anbudsinfordran och som är känsligare för intressekonflikter än öppna förfaranden. Siffrorna för denna indikator är tämligen låga för de medlemsstater som ingår i vårt urval. Denna typ av förfarande användes dock i Rumänien i 22 % av fallen.

Medlemsstaternas revisionsorgan fann brister i hanteringen av intressekonflikter

65 På jordbruksområdet avger de attesterande organen ett årligt utlåtande om huruvida de utbetalande organens interna kontrollsystem fungerar korrekt och huruvida de utgifter för vilka det begärts ersättning från kommissionen är lagliga och korrekta. Enligt kommissionens vägledning för det området³² bör detta arbete ta upp oriktigheter som till exempel intressekonflikter. I de medlemsstater som ingick i urvalet rapporterade inte de attesterande organen några systembrister i de utbetalande organens hantering av intressekonflikter. I Ungern och Tyskland (Bayern) har de upptäckt färre än tio (mestadels formella) fel som rör intressekonflikter under de senaste åren vid bedömningen av transaktionernas korrekthet.

66 På sammanhållningsområdet genomförde nationella eller regionala revisionsmyndigheter revisioner under perioden 2014–2020 för att bedöma förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaterna, däribland hanteringen av intressekonflikter. De nationella eller regionala revisionsmyndigheterna rapporterade inte några brister för vårt urval i Tyskland och Ungern. Maltas revisionsmyndighet drog slutsatsen att förvaltnings- och kontrollsystemen i landet fungerade men att de behövde förbättras. Rumäniens revisionsmyndighet nämnde en del brister i användningen av Arachne (kommissionens riskbedömningsverktyg som beskrivs i punkterna 67–69) i samband med förvaltningen av Eruf och Sammanhållningsfonden.

Datautvinning används inte i tillräcklig utsträckning för att upptäcka intressekonflikter

67 Kommissionen rekommenderar att medlemsstaterna använder Arachnes applikation för datautvinning, som tillhandahålls kostnadsfritt av kommissionen, för att hjälpa till att förebygga och upptäcka bedrägerier. Arachne är ett riskbedömningsverktyg som kombinerar flera olika datakällor och flaggar för projekt och stödmottagare som medför potentiella risker.

68 Kommissionen tillhandahåller en modul i Arachne som gör det möjligt för förvaltande myndigheter och utbetalande organ att bedöma risken för bedrägerier och intressekonflikter under projekturvalsfasen. Verktyget i sig kan inte visa på faktiska intressekonflikter, men det kan hjälpa förvaltande myndigheter och utbetalande organ att identifiera röda flaggor som bör föranleda en ytterligare utredning. Arachne kan vara användbart för att indikera intressekonflikter i samband med förfaranden för offentlig upphandling på stödmottagar-, entreprenörs- eller underleverantörsnivå. Verktygets datamängder innehöll dock ingen information om offentliga tjänstemän som godkänner projektansökningar inom ramen för delad förvaltning och som ansvarar för kontroller i de medlemsstater som ingår i vårt urval.

69 Det är vanligare att man använder Arachne vid delad förvaltning på medlemsstatsnivå på sammanhållningsområdet än på jordbruksområdet. Omkring en fjärdedel av de organ som deltog i förvaltningen och kontrollen av EU-medel och som svarade på vår enkät använde Arachne för att kontrollera och upptäcka intressekonflikter (26 %). Nästan hälften av de svarande använde inte Arachne (49 %) och en fjärdedel kände inte till det eller ville inte svara (25 %). Förvaltande myndigheter är de som använder Arachne mest (47 %) och utbetalande organ och attesterande organ minst (12 % respektive 6 %). Av de 130 myndigheter som använder Arachne gör mer än hälften (54 %) det ”alltid” eller ”ofta”, medan resten endast använder det ”ibland” eller ”i sällsynta fall” (se figur 6 nedan):

70 År 2016 inrättade kommissionen ett system för tidig upptäckt och uteslutning (Edes)³³ för medel som används inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. Systemet ser till att sökande som utgör en risk för EU:s ekonomiska intressen upptäcks tidigt och utesluts från tilldelningsförfaranden eller urval för att förvalta EU-medel. Uteslutning tillämpas i synnerhet på personer som är misstänkta för eller har befunnits skyldiga till bedrägeri, korruption, allvarligt fel i yrkesutövningen (inklusive försök att påverka ett förfarande för tilldelning på ett otillbörligt sätt) eller annan olaglig verksamhet. Information om sådana sökande skulle också vara relevant för delad förvaltning. Enligt vad vi rapporterade i särskild rapport 11/2022 Skyddet av EU:s budget: svartlistning behöver användas bättre finns det för närvarande ingen mekanism på EU-nivå för att utesluta motparter inom ramen för delad förvaltning, och Arachne är inte sammankopplat med Edes. Med tanke på att båda applikationerna utvecklas av kommissionen innebär det faktum att de inte är sammankopplade att man missar möjligheter att förhindra situationer där det finns intressekonflikter.

71 De myndigheter i medlemsstaterna som ingick i vårt urval förklarade att de föredrog att använda nationella databaser, såsom nationella handelsregister och bokföringsregister. De ansåg att sådana databaser är mer aktuella och mer fullständiga än Arachne. Dessutom använder ett antal myndigheter i Ungern, Malta och Rumänien nationella datautvinningsverktyg i sina insatser för att säkerställa rättvisa upphandlingsförfaranden och undvika intressekonflikter (se exempel i ruta 7). De tyska myndigheterna använder inte Arachne eller något annat nationellt datautvinningsverktyg på grund av farhågor om uppgiftsskyddet och om uppgifternas riktighet och tillförlitlighet i Arachne.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av information som samlats in under revisionen.

72 Systemet Prevent i Rumänien är ett exempel på hur teknik kan användas för att granska tusentals förfaranden för offentlig upphandling. Det finns dock också brister med ett sådant system. Det kan till exempel endast användas för anbud som offentliggörs i det elektroniska upphandlingssystemet (16 % av anbuden mellan 2018 och 2020 var inte elektroniska), det finns inga påföljder för upphandlande myndigheter som inte fyller i integritetsblanketterna, och potentiella intressekonflikter riskerar att inte upptäckas eftersom endast fall som tilldelas 1 poäng utreds i praktiken. Under 2020 analyserades 19 506 förfaranden för offentlig upphandling med hjälp av Prevent, och integritetsinspektörerna utfärdade tio integritetsvarningar, varav fyra gällde EU-medel. Dessutom beror ett sådant verktygs ändamålsenlighet i hög grad på kvaliteten på dess algoritm respektive uppgifterna från integritetsblanketterna.

73 Den ökande tillgången till så kallade stordata om offentliga upphandlingar, i kombination med utvecklingen av digitala verktygs kapacitet att analysera sådana data, gör det möjligt att analysera mönster vid tilldelningen av offentliga kontrakt³⁴ som kan indikera röda flaggor för vidare utredning. Detsamma gäller för beviljande av offentliga bidrag. På det hela taget är användningen av datautvinningsverktyg för att upptäcka intressekonflikter fortfarande ett underutvecklat område.

Resolutionsmekanismer finns på plats men förfarandena kan ta tid

74 Intressekonflikter kan vara kopplade till annat olagligt eller bedrägligt beteende. Detta återspeglas i de olika alternativ som finns tillgängliga för att hantera sådana fall när de upptäcks, till exempel

• sanktioner eller disciplinära förfaranden mot EU-tjänstemän eller tjänstemän i medlemsstaterna som befunnits bryta mot regler eller yrkesmässiga skyldigheter,
• förfaranden som syftar till att skydda EU:s budget, såsom återkrav av felaktigt utbetalda medel från stödmottagaren eller tillämpning av finansiella korrigeringar från kommissionens sida,
• straffrättsliga förfaranden vid nationella domstolar.

75 Myndigheterna i vårt urval av medlemsstater uppgav att de, när de bestraffar intressekonflikter, i allmänhet inte gör någon åtskillnad mellan EU-medel och nationella medel. De rumänska myndigheterna informerade oss om tre fall under perioden 2014–2020 där de hade ålagt anställda påföljder på grund av intressekonflikter (se figur 7).

76 När sakförhållandena betecknas som ett brott kan åklagare väcka talan vid domstol (se ruta 8).

Källa: Revisionsrätten, på grundval av information som inhämtats under revisionen.

77 Om en intressekonflikt leder till oriktiga utbetalningar av EU-medel måste beloppen i fråga återkrävas från stödmottagaren³⁵. Om en medlemsstat inte vidtar lämpliga åtgärder för att återkräva medlen får kommissionen besluta att tillämpa finansiella korrigeringar på den nationella budgeten. Kommissionen får också tillämpa finansiella korrigeringar när den upptäcker brister i kontrollsystemen hos nationella organ som deltar i förvaltningen och kontrollen av EU-medel, såsom i det fall som beskrivs i ruta 1 ovan.

Rapporteringen om intressekonflikter är ofullständig

78 Kommissionen och medlemsstaterna i vårt urval offentliggör inte information om omfattningen av intressekonflikter vid delad förvaltning. Det finns inte någon heltäckande kvantitativ information om fall av intressekonflikter eller resultaten av dem i generaldirektoratens årliga verksamhetsrapporter, Olafs årsrapporter eller årsrapporterna om skyddet av EU:s ekonomiska intressen, och inte heller någon motsvarande indikator som mäter frekvensen och omfattningen av oriktigheter som rör intressekonflikter vid delad förvaltning.

79 Medlemsstaterna rapporterar oriktigheter och bedrägerier till Olaf via systemet för hantering av oriktigheter (Irregularity Management System). Sedan 2000 har medlemsstaterna rapporterat 440 fall av intressekonflikter på sammanhållnings- och jordbruksområdet i systemet för hantering av oriktigheter. Mer än hälften av dessa fall (55,4 %) har rapporterats för Eruf, 19 % för föranslutningsstöd, 17 % för ESF och det lägsta antalet fall för EGFJ och Sammanhållningsfonden (2 % respektive 3,4 %) (se figur 8 nedan). De fall av intressekonflikter som registrerats i systemet för hantering av oriktigheter utgör 0,4 % av det totala antalet rapporterade oriktigheter (uppgifter från mars 2022).

80 Det finns dock rättsliga undantag³⁶ som gör att inte alla oriktigheter förs in i systemet för hantering av oriktigheter. Enligt EU:s handbok om rapportering av oriktigheter finns det ingen skyldighet att rapportera oriktigheter till Olaf om de upptäcks och korrigeras av medlemsstaterna innan de lämnar in ersättningsanspråk till kommissionen, eller om beloppet i fråga understiger 10 000 euro. Som vi har konstaterat vid tidigare revisioner³⁷ varierar kvantiteten och kvaliteten på de uppgifter och den information som registreras i systemet för hantering av oriktigheter mellan medlemsstaterna. Alla de ärenden som Olaf utreder finns inte heller registrerade i systemet för hantering av oriktigheter. Till exempel kan nämnas att endast sex av de 18 ärenden som Olaf inledde och som bland annat rörde intressekonflikter på sammanhållningsområdet hade registrerats i systemet för hantering av oriktigheter av de berörda medlemsstaterna. Medlemsstaterna kan också anse att en intressekonflikt endast utgör en mindre aspekt av ett större bedrägerifall (t.ex. förfalskade handlingar eller förklaringar, korruption eller mutor) och rapporterar därför inte sådana fall som rör intressekonflikter.

81 Förutom uppgifter i systemet för hantering av oriktigheter får GD Regional- och stadspolitik och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering information om fall av intressekonflikter och återkrav som rör sådana fall vid offentlig upphandling från medlemsstaterna inom ESF, Sammanhållningsfonden och Eruf via SFC, EU:s fondförvaltningssystem. Under 2014–2020 anmälde medlemsstaterna 31 oriktigheter avseende intressekonflikter på sammanlagt 3,4 miljoner euro som hade påverkat resultatet av upphandlingsförfaranden (fyra inom Sammanhållningsfonden, 24 inom Eruf och tre inom ESF). Dessa 31 fall avser 16 program i elva medlemsstater.

82 GD Jordbruk får inte någon sådan information om liknande fall inom Ejflu via SFC, eftersom medlemsstaterna endast skickar sammanfattande tabeller som inte visar vilken typ av oriktighet som förekommer i varje enskilt fall.

Slutsatser och rekommendationer

83 Vår samlade slutsats är att både kommissionen och medlemsstaterna har ansträngt sig för att ta itu med intressekonflikter, men att det fortfarande finns luckor, särskilt vad gäller att främja insyn och upptäcka risksituationer.

84 Kommissionens ram för att förebygga intressekonflikter internt bygger på EU:s tjänsteföreskrifter, deras genomförandebestämmelser samt etiska koder och vägledningar och inbegriper omfattande utbildningar i etik (punkterna 20–22). Dessutom analyserade Europeiska ombudsmannen kommissionens praxis för svängdörrsproblematik och rekommenderade kommissionen att tillfälligt förbjuda tidigare tjänstemän att tillträda en tjänst om de utgjorde en risk som inte kunde minskas genom korrekt övervakade och verkställda restriktioner (se punkt 24).

85 Kommissionens revisioner på sammanhållnings- och jordbruksområdet omfattar intressekonflikter i förekommande fall, inklusive direktstöd till jordbrukare från och med 2021. Kommissionens revisioner bidrar till att identifiera brister i förebyggandet av intressekonflikter, ofta när det gäller förfarandemässiga frågor men också mer allmänna brister i hanteringen av offentlig upphandling (punkterna 25–28).

86 De medlemsstater som vi granskade har infört regler och förfaranden för att förebygga och hantera intressekonflikter, men dessa har inte ändrats avsevärt sedan 2018 års uppdatering av budgetförordningen. Förklaringar som den anställda avger själv är den mest använda metoden, tillsammans med utbildning och medvetandehöjande verksamhet på området etik och integritet, medan personalrotation används i mindre utsträckning. Regeringsmedlemmar som deltar i beslutsfattande och tilldelning av medel till EU-program behövde inte lämna någon form av förklaring (punkterna 29–42).

87 Att ha tillgång till öppen, jämförbar och transparent information om slutmottagare av EU-medel möjliggör också en bättre offentlig granskning. På sin webbplats offentliggör kommissionen länkar till nationella och regionala webbplatser med förteckningar över mottagare av EU:s jordbruks- och sammanhållningsstöd. Kommissionen ger också allmän tillgång till onlineplattformen Kohesio, som innehåller information om projekt som mottagit sammanhållningsstöd. Dessa webbplatser innehåller för närvarande inte någon information om slutliga stödmottagare som är juridiska personer, vilket begränsar insynen. Det kommer att vara obligatoriskt att identifiera de verkliga huvudmännen för bolag som får EU-finansiering i medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem under den nya programplaneringsperioden för sammanhållning. Mottagare av jordbruksstöd ska lämna information om de företagskoncerner som de ingår i från och med år 2023 (punkterna 43–46).

88 I våra kontakter med myndigheterna i medlemsstaterna drog vi slutsatsen att det är svårt att få information om personers känslomässiga förhållanden, politiska tillhörighet och personliga intressen, och i många fall omfattas sådan information av dataskyddsbestämmelser. Vad gäller upphandlingar noterade vi att det fanns en mängd olika kontrollförfaranden i medlemsstaterna. De var i allmänhet inriktade på förklaringar om intressekonflikter och inbegrep ibland kontroller av beslutsfattarnas namn i folkbokföringsregister och mot allmänt tillgängliga webbaserade verktyg såsom handelsregister (punkterna 59–62).

89 Myndigheter med ansvar för delad förvaltning kontrollerar också upphandlingssituationer som kan tyda på en intressekonflikt, så kallade röda flaggor. Vi konstaterade dock att man inte ägnade tillräcklig uppmärksamhet åt en del röda flaggor, till exempel en stor andel förfaranden där det endast finns en anbudsgivare eller där kontrakt förhandlas fram med leverantörer utan konkurrensutsatt upphandling (punkterna 63 och 64).

90 Det är frivilligt att använda Arachne, och verktyget innehåller ingen information om de offentliga tjänstemän som deltar i förvaltningen och kontrollen av EU-medel. Därför kan det endast bidra till att upptäcka en begränsad typ av situationer med intressekonflikter (punkterna 67–69). Liksom alla datautvinningsverktyg beror dess användbarhet till stor del på kvantiteten av och kvaliteten på det uppgiftsunderlag som finns tillgängligt.

91 Medlemsstaterna samlar in uppgifter om intressekonflikter som en del av sin skyldighet att registrera oriktigheter och rapportera dem till kommissionen. På grund av brister i rapporteringen har varken kommissionen eller medlemsstaterna en fullständig överblick över de belopp som påverkas av intressekonflikter vid delad förvaltning och det finns inte heller någon motsvarande indikator (punkterna 78–82).

Rekommendation 1 – Förbättra kapaciteten att förebygga, upptäcka och rapportera intressekonflikter

Kommissionen bör göra följande:

1. Underlätta och främja utbyte av bästa praxis med och bland medlemsstaternas myndigheter om hur de identifierar de olika situationer där intressekonflikter uppstår som beskrivs i artikel 61.3 i budgetförordningen, nämligen ”av familjeskäl, känslomässiga skäl, skäl som hänger samman med politisk eller nationell koppling, ekonomiskt intresse eller något annat direkt eller indirekt personligt intresse”.
2. Främja utbyte av bästa praxis om hur stordata och datautvinningsverktyg kan användas i medlemsstaterna för att upptäcka intressekonflikter samt uppmana medlemsstaterna att göra dessa verktyg tillgängliga för alla sina myndigheter och att använda dem systematiskt.
3. Ge medlemsstaterna tydlig vägledning om när och hur bedrägerier och oriktigheter som rör intressekonflikter ska rapporteras till kommissionen på ett fullständigt och enhetligt sätt via systemet för hantering av oriktigheter.

Måldatum för genomförande: 2024.

Rekommendation 2 – Främja insyn

Kommissionen bör göra följande:

1. Vid utformningen och antagandet av program och åtgärder identifiera och sprida bästa praxis, inklusive förfaranden som har tillämpats för att förebygga intressekonflikter.
2. Underlätta utbytet av bästa praxis bland medlemsstaterna när det gäller att kräva redovisningar av inkomster och tillgångar från offentliganställda på nationell eller regional nivå som arbetar i beslutsfattande ställning inom delad förvaltning, i syfte att öka insynen och ansvarsskyldigheten och minimera risken för dolda intressekonflikter.

Måldatum för genomförande: 2024.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning I, med ledamoten Joëlle Elvinger som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 25 januari 2023.

Förkortningar

Edes: system för tidig upptäckt och uteslutning.

EGFJ: Europeiska garantifonden för jordbruket.

Ejflu: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Eppo: Europeiska åklagarmyndigheten.

Eruf: Europeiska regionala utvecklingsfonden.

ESF: Europeiska socialfonden

GD Budget: kommissionens generaldirektorat för budget.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling: kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling.

GD Personal och säkerhet: kommissionens generaldirektorat för personal och säkerhet.

GD Regional- och stadspolitik: generaldirektoratet för regional- och stadspolitik.

GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering: kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering.

GJP: den gemensamma jordbrukspolitiken.

Greco: gruppen av stater mot korruption.

IDOC: kommissionens byrå för utredningar och disciplinärenden.

IMS: systemet för hantering av oriktigheter.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Olaf: Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

SFC: systemet för fondförvaltning i Europeiska unionen.

Ordförklaringar

Arachne: datautvinnings- och riskbedömningsverktyg som tagits fram av kommissionen för att stödja förvaltande myndigheter och utbetalande organ i förvaltningen och kontrollen av ESI- och GJP-fonderna.

attesterande organ: när det gäller jordbruksutgifter en offentlig eller privat enhet som utses av medlemsstaten för att intyga att det ackrediterade utbetalande organets årsredovisning är tillförlitlig och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

bedrägeri: uppsåtlig och olaglig användning av vilseledande uppgifter för att uppnå materiella fördelar genom att beröva en annan part egendom eller pengar.

delad förvaltning: en metod för att genomföra EU-budgeten där kommissionen, till skillnad från vid direkt förvaltning, delegerar genomförandet av uppgifter till medlemsstaten men behåller det yttersta ansvaret.

direktstöd: stöd, främst arealstöd, som betalas ut direkt till jordbrukare inom ramen för Europeiska garantifonden för jordbruket.

fel: resultatet av en felaktig beräkning eller en oriktighet som uppstår på grund av bristande efterlevnad av krav i lagstiftning och kontrakt.

förvaltande myndighet: den nationella, regionala eller lokala (offentliga eller privata) myndighet som utses av en medlemsstat att förvalta ett EU-finansierat program.

handlingsplan: ett dokument som fastställer vilka åtgärder som ska vidtas för att uppnå ett visst mål.

korruption: missbruk av offentlig makt, företagsmakt eller personlig makt för olaglig vinning.

landsbygdsutvecklingsprogram: en samling nationella eller regionala fleråriga mål och åtgärder som godkänts av kommissionen för genomförandet av EU:s landsbygdsutvecklingspolitik.

misstänkt bedrägeri: en oriktighet som leder till ett administrativt eller rättsligt förfarande för att fastställa om den var uppsåtlig.

operativt program: ramen för genomförande av EU-finansierade sammanhållningsprojekt under en fastställd period, som återspeglar de prioriteringar och mål som fastställs i partnerskapsöverenskommelserna mellan kommissionen och enskilda medlemsstater.

oriktighet: en överträdelse av EU:s (eller tillämpliga nationella) regler eller kontraktsskyldigheter.

revisionsförklaring: en förklaring som offentliggörs i revisionsrättens årsrapport med revisionsrättens revisionsuttalanden om EU-räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas korrekthet.

röd flagga: indikation på att en transaktion eller annan verksamhet skulle kunna vara bedräglig.

stordata: stora mängder ostrukturerade data från olika källor, inklusive behandlingen, insamlingen, lagringen och analysen av dem för att avslöja meningsfulla mönster, trender och kopplingar.

stödmottagare: en fysisk eller juridisk person som får ett bidrag eller lån från EU:s budget.

svängdörrsproblematik: den situation som uppstår när någon lämnar en lagstiftande eller reglerande roll för en med den förknippad befattning inom den privata sektorn, eller vice versa.

systemet för hantering av oriktigheter: en applikation som medlemsstaterna använder för att rapportera oriktigheter, däribland misstänkta bedrägerier, till Olaf.

utbetalande organ: ett organ som utses av en medlemsstat för att administrera EU:s jordbruksutgifter.

verklig huvudman: en person som ytterst gynnas av eller har ett intresse i ett företag eller en organisation.

visselblåsare: en person, ofta en anställd, som avslöjar information om missförhållanden inom ett företag eller en organisation.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=63584

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=63584

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning I hållbar användning av naturresurser, där ledamoten Joëlle Elvinger är ordförande. Revisionsarbetet leddes av revisionsrättens ledamot Pietro Russo, med stöd av Chiara Cipriani (kanslichef), Benjamin Jakob (attaché), Richard Hardy (förstachef), Jan Huth (uppgiftsansvarig), Anca Florinela Cristescu (biträdande uppgiftsansvarig) samt Servane de Becdelièvre, Maciej Szymura, Mihaela Vacarasu och Lutz Venske (revisorer). Marika Meisenzahl gav grafiskt stöd och Michael Pyper gav språkligt stöd.

Från vänster: Pietro Russo, Benjamin Jakob, Anca Florinela Cristescu, Richard Hardy, Servane de Becdelièvre och Jan Huth.

Slutnoter

¹ Ismeri Europa Srl mot Europeiska revisionsrätten.

² Artikel 61 i EU:s budgetförordning.

³ Artikel 35 i direktiv 2014/23/EU, artikel 24 i direktiv 2014/24/EU och artikel 42 i direktiv 2014/25/EU.

⁴ OECD, Managing Conflict of Interest in the Public Sector, 2005.

⁵ Se t.ex. OECD, Collusion and Corruption in Public Procurement, 2010.

⁶ Se Olafs rapport 2021, s. 18 eller Olafs rapport 2020, s. 14–15.

⁷ OECD, Fraud and Corruption in European Structural and Investment Funds, 2019.

⁸ Riktlinjer för tillämpningen av förordning (EU, Euratom) 2020/2092 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten, C(2022) 1382 final, 2.3.2022, Bryssel.

⁹ Rådets genomförandebeslut om åtgärder för att skydda unionsbudgeten mot överträdelser av rättsstatens principer i Ungern, COM(2022)485 final.

¹⁰ Kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling), generaldirektoratet för budget (GD Budget), generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering), generaldirektoratet för personal och säkerhet (GD Personal och säkerhet) och generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik).

¹¹ Europeiska åklagarmyndigheten är Europeiska unionens oberoende åklagarmyndighet.

¹² Gruppen av stater mot korruption (Greco) är Europarådets organ för korruptionsbekämpning.

¹³ Där vårt fokus främst låg på förbundsländerna Bayern och Saarland.

¹⁴ EU:s tjänsteföreskrifter.

¹⁵ Kommissionens beslut av den 29 juni 2018 om bisysslor och externa uppdrag samt om yrkesverksamhet efter avslutad tjänstgöring, C(2018) 4048 final, 29.6.2018, Bryssel.

¹⁶ Vägledning om undvikande och hantering av intressekonflikter enligt budgetförordningen, (2021/C 121/01).

¹⁷ Ombudsmannens beslut om hur Europeiska kommissionen hanterar svängdörrsproblematik.

¹⁸ Ombudsmannens beslut: svängdörrsproblematik.

¹⁹ Europeiska ombudsmannens pressmeddelande nr 3/2022: EU administration at critical point in treatment of ’revolving doors’, 18 maj 2022.

²⁰ Europeiska kommissionens portal för bedrägeribekämpning.

²¹ För sammanhållning, se kommissionens webbsida Stödmottagare till EU:s sammanhållningspolitik, och för jordbruk, se kommissionens webbsida om stödmottagare av medel från den gemensamma jordbrukspolitiken.

²² I enlighet med artikel 112 i kommissionens förordning (EU) nr 1306/2013.

²³ Studie som beställts av Europaparlamentets budgetkontrollutskott: The Largest 50 Beneficiaries in each EU Member State of CAP and Cohesion Funds, 2021.

²⁴ Artikel 69.2 i förordning (EU) 2021/1060.

²⁵ Artikel 59.4 i förordning (EU) 2021/2116.

²⁶ Cypern, Danmark, Frankrike, Lettland, Litauen, Malta, Portugal och Sverige.

²⁷ Agence Europe, Parliamentary Assembly of Council of Europe considers that Malta’s Whistleblower Protection Act does not meet its objective, 20 december 2021.

²⁸ Activity Report of the Investigation and Disciplinary Office of the Commission (IDOC), 2020.

²⁹ Olafs årsrapport, 2020.

³⁰ Se 2018 års landsrapporter om offentlig upphandling som skickats in från EU- och EES-länder till Europeiska kommissionen (kommissionens webbsida Country reports and information on EU countries).

³¹ Report by the Auditor General, 2019, Malta, National Audit Office.

³² Europeiska kommissionen (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling), Guideline No 1 – Guidelines for the certification audit of the EAGF/EAFRD accounts – Guideline for accreditation, FY 2021.

³³ System för tidig upptäckt och uteslutning.

³⁴ Se t.ex. Elizabeth Dávid-Barrett och Mihály Fazekas, ”Grand corruption and government change: an analysis of partisan favoritism in public procurement”, European Journal on Criminal Policy and Research 26, s. 411–430, 2020.

³⁵ Artikel 54 i förordning (EU) nr 1306/2013 och artikel 122 i förordning (EU) nr 1303/2013.

³⁶ Artikel 122.2 i förordning (EU) nr 1303/2013 och artikel 50.1 i förordning (EU) nr 1306/2013.

³⁷ Punkterna 23–28 i särskild rapport 01/2019 Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter och punkterna 47–57 i särskild rapport 06/2019 Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023

PDF	ISBN 978-92-847-9554-3	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/882781	QJ-AB-23-006-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-9544-4	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/280123	QJ-AB-23-006-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2023

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i beslut nr 6-2019 om revisionsrättens policy för öppna data och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

Figurerna 4 och 7 – ikoner: figurerna har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.