Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2017

Förord av ordföranden

I år offentliggör vi vår årsrapport mitt under diskussionerna om Europeiska unionens nästa fleråriga budgetram för åren 2021 till 2017. Europeiska revisionsrätten ska inte ha synpunkter på storleken på eller fördelningen av EU:s utgifter. Vår uppgift är i stället att varna för risker och ge råd om hur den ekonomiska förvaltningen, insynen och ansvarigheten i EU:s budget kan bli bättre.

Granskningsresultaten i årets årsrapport gäller främst EU:s utgifter under den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) men på några områden även under den föregående perioden (2007–2013). Detta understryker det faktum att för stora delar av EU:s budget dröjer det flera år från det att ett politiskt beslut fattas till dess att medlen blir fördelade till konkreta politiska initiativ, program och projekt. Det visar också hur viktigt det är att undvika problem redan från början, när besluten tas om hur EU ska använda sina pengar, eftersom de besluten kommer att få konsekvenser under många år framöver. Vår avsikt är att spela vår roll i den här processen fullt ut, och vi offentliggör därför ett antal briefingdokument och yttranden där vi ger vår syn på hur kommissionens förslag kan förbättras. Vi gör det för att uppfylla vårt viktigaste mål om en EU-budget där utgifterna inte endast följer reglerna utan även leder till resultat.

Liksom tidigare år konstaterar vi att 2017 års räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Vidare gör vi liksom förra året ett uttalande med reservation (till skillnad mot tidigare års uttalanden med avvikande mening) om korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna 2017. Med andra ord innehöll en betydande del av de granskade kostnaderna 2017 inga väsentliga fel. Våra kontroller visar även att graden av oriktigheter i EU:s utgifter fortsätter att minska.

Eftersom förvaltningen av EU:s finanser kontinuerligt förbättras, och i enlighet med vår strategi för 2018–2020, har vi därför tagit de första stegen för att ändra vår metod för revisionsförklaringen om EU-räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas korrekthet. Framför allt vill vi i större utsträckning beakta internkontrollerna på olika nivåer inom Europeiska kommissionen och medlemsstatsmyndigheterna där EU-medel förvaltas. Där de nödvändiga förutsättningarna är uppfyllda vill vi frångå vår tidigare praxis med direkt granskning (baserad på bevis som vi själva samlar in) och i stället använda en bestyrkandemetod (som innebär att vi gör en ny bedömning av de bevis som medlemsstaternas myndigheter och kommissionen redan har kontrollerat). För 2017 prövade vi att tillämpa denna nya metod inom området Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Den avgörande förändringen var att vi gick igenom och gjorde om de kontroller som de utgiftsansvariga redan hade gjort. Den nya metoden gör att det tydligare framgår var det fortfarande finns brister, både vid Europeiska kommissionen och i medlemsstaterna, vilket hjälper oss att verka för redovisningsskyldighet och förbättrad förvaltning av EU:s finanser. Vi kommer nästa år att utvidga projektet till andra utgiftsområden.

Låt mig göra en avslutande kommentar. Tveklöst åstadkommer EU störst effekter med hjälp av lagstiftning och internationella överenskommelser, exempelvis på handelsområdet. Budgetens inverkan är mycket mindre. Även om EU:s totala budget på omkring 140 miljarder euro per år är mycket stor motsvarar den inte mer än omkring 1 % av bruttonationalinkomsten för hela EU. EU-ländernas egna totala offentliga utgifter är femtio gånger så stora. Därför blir det desto viktigare att EU-budgeten används ändamålsenligt.

Samtidigt måste vi vara realistiska när det gäller vad EU kan uppnå med de pengar som kommer in, särskilt som vi nu närmar oss nästa fleråriga budgetram. Om vi väcker förväntningar som inte kan uppfyllas förlorar vi i trovärdighet inför medborgarna och – ännu viktigare – deras förtroende. Slutsatsen är enkel: EU ska inte lova något som inte kan uppfyllas.

Samlade resultat

De viktigaste iakttagelserna

• EU:s räkenskaper för 2017 upprättades i enlighet med internationella standarder och ger i alla väsentliga avseenden en sann och rättvisande bild. På samma sätt som vi har gjort sedan 2007 avger vi därför ett uttalande utan reservation om deras tillförlitlighet.
• Den uppskattade felnivån i betalningar från EU-budgeten fortsätter att minska. För 2017 var den 2,4 %, vilket är en minskning från 3,1 % 2016 och 3,8 % 2015. En betydande del av de granskade kostnaderna 2017 – främst stödrättigheter – innehöll heller inte några väsentliga fel. Därför avger vi – för andra året i rad – ett uttalande med reservation om betalningarna.
  • Stödrättighetsbaserade utbetalningar görs till stödmottagare som uppfyller vissa villkor i stället för att deras kostnader ersätts. De står för 53 % av de granskade kostnaderna för 2017 och omfattar direktstöd till jordbrukare, den största andelen utgifter inom områdena Naturresurser : (direktstöd) och Administration. Båda dessa områden hade en uppskattad felnivå under väsentlighetsgränsen på 2 %. Andra verksamheter som finansieras genom stödrättigheter är student- och forskningsstipendier och åtgärder för miljövänligt jordbruk.
  • Kostnadsersättningar görs till stödmottagare som har haft kostnader som kan ersättas från EU:s budget. Här ingår kostnader på de två områden som har högst felprocentsatser: Naturresurser: landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske samt Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (Sammanhållning). Andra verksamheter som finansieras genom att kostnader ersätts är forskningsprojekt, utbildningsprogram och utvecklingsbiståndsprojekt.
• De enskilda delarna i kommissionens information om korrekthet överensstämmer inte alltid med våra resultat. Kommissionens uppskattning av felnivån överensstämmer i stort sett med vår när det gäller Naturresurser och Administration, men är lägre än vår när det gäller Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning samt Sammanhållning.
• Det fanns tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera en stor del av felen. Om nationella myndigheter hade använt denna information till att korrigera fel skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för exempelvis Naturresurser ha legat under väsentlighetsgränsen på 2 % år 2017.
• Utnyttjandet av tillgängliga medel från europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) är fortfarande en utmaning för medlemsstaterna, och trycket på EU-budgeten fortsätter att öka på grund av värdet av de betalningar som EU har åtagit sig att göra under kommande år. De åtgärder som vidtogs 2017 för att öka budgetens flexibilitet var värdefulla men räcker kanske inte för att hjälpa EU möta framtida utmaningar. En kombination av höga åtaganden och låga betalningar höjde de utestående budgetåtagandena till en ny rekordnivå på 267,3 miljarder euro. En bättre hantering av risken för eftersläpande betalningar bör prioriteras när den fleråriga budgetramen för den period som startar 2021 planeras.
• Vi tittade på hur kommissionen använder resultatinformation när den fattar beslut. Vår slutsats är att kommissionen bör utnyttja sin egen resultatinformation bättre och bygga upp en intern kultur som är mer resultatinriktad.
• Vi fann tretton fall av misstänkta oegentligheter i de 703 transaktioner som vi granskade för vår revisionsförklaring och för andra effektivitets- och/eller regelefterlevnadsrevisioner. Vi rapporterade dem till Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning.

 

Vilka vi är

Revisionsrätten bidrar såsom EU:s externa revisor till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verkar för redovisningsskyldighet och insyn och fungerar som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, pekar på brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Vad vi granskade

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

EU-budgeten antas varje år av Europaparlamentet och rådet inom ramen för fleråriga budgetramar. Att se till att budgeten används korrekt är i första hand kommissionens ansvar.

Varje år granskar vi intäkterna och kostnaderna i EU-budgeten och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas gällande regler.

Detta arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

EU-budgeten 2017 i siffror

Budgetbetalningar är ett viktigt verktyg för uppfyllelsen av EU:s politiska mål.

År 2017 uppgick utgifterna till totalt 137,4 miljarder euro, vilket motsvarar 2 % av EU-medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 0,9 % av EU:s bruttonationalinkomster.

Varifrån kommer pengarna?

EU-budgeten finansieras på olika sätt. Den största delen (78,4 miljarder euro) betalas av medlemsstaterna i förhållande till deras bruttonationalinkomst. Andra källor är tullavgifter (20,3 miljarder euro) och det bidrag som bygger på mervärdesskatt som uppbärs av medlemsstaterna (16,6 miljarder euro).

Vad används pengarna till?

Den årliga EU-budgeten används på en lång rad olika områden (se figur 1).

Betalningar görs för att stödja så olika verksamheter som jordbruk och landsbygdsutveckling och stadsutveckling, transportinfrastrukturprojekt, forskning, utbildning för arbetslösa, stöd till länder som vill ansluta sig till EU och bistånd till grann- och utvecklingsländer.

Ungefär två tredjedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning, där enskilda medlemsstater fördelar medel och förvaltar kostnader i enlighet med EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning (t.ex. när det gäller kostnader för Sammanhållning och Naturresurser).

I år stod Naturresurser för den största delen av vår totala granskningspopulation (56 %), medan Sammanhållningens andel, till skillnad från tidigare år, var relativt liten (8 %) beroende på den låga andelen godkända kostnader 2017.

Vad vi kom fram till

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2017 utarbetades i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn och ger i alla väsentliga avseenden en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella resultat för året och dess tillgångar och skulder vid årets slut.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet (dvs. godkänna dem), såsom vi har gjort sedan 2007.

EU:s kostnader är lagliga och korrekta, utom när det gäller kostnadsersättningar

Vi granskar ett urval av transaktioner från hela EU-budgeten för att göra uppskattningar av i vilken omfattning intäkterna och kostnaderna inom de olika utgiftsområdena innehåller fel. Mer information om vår revisionsmetod och den uppskattade felnivån finns här.

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll väsentliga fel.

För 2017 gör vi ett uttalande med reservation om betalningarna från EU-budgeten.

När det gäller kostnader uppskattar vi felnivån i kostnaderna som helhet till 2,4 % (se figur 2). Det kan jämföras med 3,1 % 2016 och 3,8 % 2015.

Anm.:
Vi använder statistiska standardmetoder för att uppskatta felnivån. Vi bedömer att felnivån i populationen med 95 % säkerhet ligger mellan den övre och undre felgränsen (närmare uppgifter finns i bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2017).

Det sätt som EU-medel betalas ut på påverkar risken för fel

Våra granskningsresultat för 2017 bekräftar resultaten för 2015 och 2016, nämligen att det sätt som medel betalas ut på påverkar risken för fel.

Fel förekom framför allt när det gällde kostnadsersättningar, som i år utgjorde 47 % av vår revisionspopulation. För de delar av EU-budgeten där betalningarna görs på grundval av kostnadsersättningar uppskattar vi att felnivån är 3,7 % (4,8 % 2016). Felnivån för stödrättigheter låg under vår väsentlighetsgräns på 2 % (se figur 3).

Vi drar därför slutsatsen att felen inte är av avgörande betydelse och att betalningarna för 2017, med undantag för kostnadsersättningar, var lagliga och korrekta.

Naturresurser stod för den största andelen av de granskade kostnaderna (56 %). Direktstöd, som framför allt består av direktstöd till jordbrukare, stod för 74 % av detta område och innehöll inte väsentliga fel. Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske utgör den andra komponenten inom Naturresurser.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning stod för den näst största andelen av de granskade kostnaderna (15 %) och innehöll väsentliga fel. De flesta felen berodde på att ersättning hade betalats ut för icke stödberättigande personalkostnader, andra icke stödberättigande kostnader eller icke stödberättigande indirekta kostnader.

När det gäller felnivån för Sammanhållning tas hänsyn till samtliga fel som medlemsstaternas myndigheter eller vi själva har kvantifierat, och justeringar görs för alla relevanta finansiella korrigeringar som antingen myndigheter i medlemsstaterna eller kommissionen har gjort. Utifrån detta underlag uppskattar vi att felnivån var väsentlig.

Administration innehöll inte väsentliga fel. Merparten av kostnaderna på detta område gäller löner, pensioner och ersättningar som betalas av EU:s institutioner och organ.

I figur 4 jämförs de uppskattade felnivåerna för de olika utgiftsområdena mellan 2015 och 2017. Mer information om resultatet av granskningen av intäkter och varje utgiftsområde finns här och i respektive kapitel i årsrapporten för 2017.

^%Den uppskattade felnivån baseras på de kvantifierbara fel som vi påträffade under arbetet, framför allt vid granskningen av ett urval av transaktioner. Vi använder statistiska standardmetoder för att göra urvalet och uppskatta felnivån (se bilaga 1.1 till kapitel 1 i årsrapporten för 2017).

Under vissa omständigheter beaktar vi korrigerande åtgärder när vi uppskattar felnivån

Medlemsstaterna och kommissionen vidtar korrigerande åtgärder i händelse av oriktiga kostnader och när fel i betalningar inte har upptäckts tidigare i processen. Vi försöker ta hänsyn till dessa åtgärder i våra granskningsresultat när de vidtas före utbetalning eller före vår granskning. Vi kontrollerar därefter resultaten av de gjorda korrigeringarna och justerar vår uppskattning av felnivån när så är lämpligt.

Dessutom hade medlemsstaterna tillgång till tillräcklig information för att förhindra eller upptäcka och korrigera en stor del av felen innan kostnaderna redovisades för kommissionen. Om nationella myndigheter hade använt denna information till att korrigera fel skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ha varit 2,7 %, och den hade legat under väsentlighetsgränsen på 2 % för Naturresurser.

De enskilda delarna i kommissionens information om korrekthet överensstämmer inte alltid med våra resultat

Alla generaldirektorat vid kommissionen utarbetar en årlig verksamhetsrapport. Rapporten innehåller en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. Alla generaldirektorat tillhandahåller en uppskattning av sin felnivå, som i stort sett överensstämmer med vår när det gäller Naturresurser och Administration men som är lägre än vår när det gäller Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning samt Sammanhållning.

Vi rapporterar misstänkta oegentligheter till Olaf

Oegentligheter är ett uppsåtligt bedrägligt beteende för att uppnå en fördel. Vår uppskattning av felnivån i EU-budgeten är därför varken ett mått på oegentligheter eller på ineffektivitet eller slöseri. Den är i stället en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut därför att de inte användes i enlighet med tillämpliga regler och förordningar.

Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som vi upptäcker under granskningsarbetet till Olaf, Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning. Därefter är det Olafs sak att utreda och följa upp dessa fall, eventuellt i samarbete med nationella rättsliga myndigheter. För 2017 konstaterade vi 13 fall av misstänkta oegentligheter i de 703 transaktioner som vi granskade för vår revisionsförklaring och för andra effektivitets- och/eller regelefterlevnadsrevisioner (2016: 11 fall).

Vi vidarebefordrade dessa fall till Olaf tillsammans med sex andra fall som allmänheten hade uppmärksammat oss på. Fallen av misstänkta oegentligheter gällde förutsättningar som hade skapats på konstlad väg för att få EU-finansiering, redovisning av kostnader som inte uppfyllde stödkriterierna och oriktigheter vid upphandling.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 i vår årsrapport för 2017.
Hela årsrapporten finns på vår webbplats (http://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=46515).

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen står inför utmaningar

De utestående budgetåtagandena fortsätter att öka

Under 2017 ingick EU åtaganden för 158,7 miljarder euro (99,3 %) av det tillgängliga beloppet för åtaganden. Betalningarna uppgick dock till 124,7 miljarder euro, vilket är betydligt lägre än budgeterat, vilket främst beror på att medlemsstaterna lämnade in färre ersättningsanspråk än planerat för de fleråriga programmen inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 2014–2020.

Det nästan fullständiga utnyttjandet av det tillgängliga beloppet för åtaganden i kombination med de låga betalningarna gjorde att de utestående budgetåtagandena steg till den nya rekordnivån på 267,3 miljarder euro. Avsevärt större betalningsbehov mot slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen kan leda till ett tryck på taken för betalningsbemyndiganden och till en betydligt större risk för att de tillgängliga betalningsbemyndigandena inte räcker till för att reglera alla ersättningsanspråk. Vi anser att en mer exakt prognos över betalningar skulle underlätta hanteringen av den risken.

Utnyttjandet av tillgängliga medel från ESI-fonderna är fortfarande en utmaning för medlemsstaterna

I flera medlemsstater är de utestående åtagandena från ESI-fonderna stora för 2017, i synnerhet jämfört med de årliga totala offentliga utgifterna (se figur 5). Vid utgången av 2017 var den samlade genomsnittliga utnyttjandegraden (16 %) för den fleråriga budgetramen 2014–2020 till och med lägre än motsvarande år under den förra fleråriga budgetramen (2010: 22 %). Det berodde främst på det senare avslutandet av den förra fleråriga budgetramen, det sena antagandet av rättsakter, svårigheter att genomföra de nya kraven för den nuvarande fleråriga budgetramen och ändringen av reglerna för tillbakadragande från år N+2 till år N+3 samt den administrativa börda som överlappningar mellan budgetramperioder medför. Vi vill också peka på de möjliga effekterna av detta på projektkvaliteten och betydelsen av en tillräckligt stabil rättslig ram.

Större flexibilitet i EU:s budget men risken för eftersläpande betalningar kvarstår

Halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen har gjort EU:s budget mer flexibel. Den har ökat den samlade marginalen för betalningar som gör det möjligt att föra över outnyttjade betalningsbemyndiganden till framtida år. Vidare har särskilda instrument förstärkts. De tillgängliga beloppen för reserven för katastrofbistånd och för flexibilitetsmekanismen har höjts med 0,7 miljarder euro. Dessutom har det blivit möjligt att från och med 2017 överföra belopp som förfaller från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska unionens solidaritetsfond till flexibilitetsmekanismen.

Dessa åtgärder har varit värdefulla, men de räcker kanske inte för att göra EU:s budget tillräckligt flexibel för att kunna hantera framtida utmaningar. Dessutom är frågan om huruvida särskilda instrument ska räknas in i taken för betalningsbemyndiganden ännu inte avgjord. Denna osäkerhet ökar risken för eftersläpande betalningar.

EU-budgeten är fortfarande mycket exponerad

EU-budgeten fortsätter att vara exponerad för en ackumulerad mängd rättsliga skyldigheter att göra utbetalningar vid ett framtida datum, vilka omfattas av olika villkor. Bland dessa skyldigheter finns eventualförpliktelser i form av garantier som kan behöva finansieras om en framtida händelse inträffar.

Vi rekommenderar att kommissionen när den lägger fram förslag till rättsakter som orsakar eller ökar antalet betydande eventualförpliktelser, bör komplettera dem med en översikt över det totala värdet på eventualförpliktelser som stöds av budgeten, tillsammans med en analys av stresstestscenarier och deras eventuella effekt på budgeten.

Förenade kungarikets aviserade utträde ur unionen 2019 innebär ytterligare utmaningar för EU:s budget.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten avseende budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i vår årsrapport för 2017.

Resultatinformation måste användas bättre

Kommissionen använder resultatinformation till att förvalta program och politik men vidtar inte alltid lämpliga åtgärder när målen inte uppfylls

Syftet med resultatinformation är att ge en indikation på om politik, projekt och program uppnår sina mål på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Resultatinformation bör användas för att utforma de nödvändiga korrigerande åtgärderna och ligga till grund för kommissionens beslutsfattande.

Förra året jämförde vi kommissionens metod för resultatrapportering med god praxis. I år tittade vi specifikt på kommissionens användning av resultatinformation med avseende på utgiftsprogram, liksom på utformningen, genomförandet och utvärderingen av politik.

Vi avslutar detta avsnitt med att rekommendera att kommissionen

• rationaliserar och förenklar de strategiska ramarna som reglerar genomförandet av EU:s budget och därigenom förstärker redovisningsskyldigheten för resultat och ökar tydligheten och insynen för alla intressenter,
• i resultatrapporteringen tar med uppdaterad resultatinformation om framstegen mot måluppfyllelse och alltid vidtar, eller föreslår, lämpliga åtgärder om målen inte uppnås,
• rationaliserar indikatorerna för resultaten av EU:s budget och förbättrar samordningen av allmänna högnivåmål, specifika programmål och politiska mål,
• i de huvudsakliga resultatrapporterna redovisar hur resultatinformation har använts i beslutsfattandet,
• inför åtgärder och incitament för att främja ett ökat fokus på resultat i kommissionens interna kultur, genom att bygga vidare på de framsteg som redan gjorts.

Tjugoåtta särskilda rapporter om en mängd olika ämnen offentliggjordes under 2017

Vi bedömer regelbundet resultat i våra särskilda rapporter, varav de flesta bygger på effektivitetsrevisioner eller på en kombination av bedömningar av regelefterlevnad och resultat. I våra rapporter från 2017 kontrollerade vi framför allt om målen för utvalda EU-politikområden och EU-program hade uppnåtts, om resultaten hade uppnåtts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och om EU-finansieringen hade tillfört ett mervärde. Nedan finns en förteckning över samtliga 28 särskilda rapporter som offentliggjordes under 2017.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår bedömning av resultat finns i kapitel 3 i vår årsrapport för 2017.

Våra särskilda rapporter – som främst är ett resultat av effektivitetsrevisioner – finns på 23 EU-språk på vår webbplats (http://www.eca.europa.eu/sv/Pages/AuditReportsOpinions.aspx?ty=Special).

Kommissionen genomför en stor andel av våra rekommendationer

Vi gör varje år en genomgång av i vilken utsträckning kommissionen har vidtagit korrigerande åtgärder med anledning av våra rekommendationer. I linje med vår strategi för 2018–2020 kommer vi att följa upp alla de rekommendationer efter effektivitetsrevisioner som vi lämnade till kommissionen tre år tidigare.

Årets analys av uppföljningen omfattade 100 rekommendationer som lämnades i våra särskilda rapporter som offentliggjordes under 2014. Kommissionen har genomfört 75 rekommendationer fullt ut eller i de flesta avseenden. Vi konstaterade att endast sex rekommendationer inte hade genomförts alls (se figur 6).

En närmare titt på intäkter och utgiftsområden

Intäkter
139,7 miljarder euro

Vad vi granskade

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar kostnader. Vi granskade vissa nyckelkontrollsystem för beräkning och uppbörd av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

Bidrag från medlemsstaterna baserade på deras bruttonationalinkomst (BNI) och intäkter från mervärdeskatt (moms) stod för 56 % respektive 12 % av EU:s totala intäkter 2017. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Traditionella egna medel, som främst utgörs av de tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, bidrog med ytterligare 15 % av EU:s intäkter. Återstående 17 % av EU:s intäkter kom från andra källor (t.ex. bidrag och återbetalningar inom ramen för EU-överenskommelser och EU-program, överskottet från budgetåret 2016, böter som ålagts av kommissionen och dröjsmålsränta).

Vad vi kom fram till

Generellt sett var de granskade systemen för intäkter ändamålsenliga. Vi fann dock att vissa kontroller för traditionella egna medel endast var delvis ändamålsenliga. Vi konstaterade också att kommissionens åtgärder för att skydda EU:s intäkter på några områden kunde förbättras. Det fanns i synnerhet brister i kommissionens förvaltning av risken för undervärderad import när det gällde traditionella egna medel och i dess verifikationer av de momsbaserade egna medlen. Brister inom båda dessa områden kan påverka medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• förbättrar sin övervakning av importflöden och i större utsträckning använder datautvinningstekniker för att analysera ovanliga mönster och deras underliggande orsaker samt agerar snabbt och ser till att utestående belopp av traditionella egna medel görs tillgängliga,
• ser över den befintliga kontrollramen och bättre dokumenterar hur den tillämpas i samband med kontrollen av medlemsstaternas beräkningar av de momsbaserade egna medlen.

 

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning
14,9 miljarder euro

Vad vi granskade

Revisionen omfattade kostnader för forskning och innovation, utbildningssystem, skapande av sysselsättning, den inre e-marknaden samt förnybar energi och energieffektivitet, liksom försöken att modernisera transportsektorn och förbättra företagsklimatet, framför allt för små och medelstora företag.

För 2017 granskades kostnader på 14,9 miljarder euro inom detta område. Merparten av utgifterna var bidrag till offentliga eller privata stödmottagare som deltog i projekt.

Kostnader för forskning och innovation, som utgjorde 53 % av kostnaderna under denna underrubrik 2017, verkställs genom sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling 2007–2013 (nedan kallat sjunde ramprogrammet) och Horisont 2020, ramprogrammet för 2014–2020.

Vad vi kom fram till

Den största risken när det gäller transaktionernas korrekthet är att stödmottagarna redovisar icke stödberättigande kostnader som varken upptäcks eller korrigeras innan kommissionen ersätter dem. Vi konstaterade att merparten av felen gällde ersättning av icke stödberättigande personalkostnader, andra icke stödberättigande direkta kostnader (t.ex. kostnader för resor och utrustning som inte hade med projektet att göra) eller icke stödberättigande indirekta kostnader som redovisats av stödmottagare. Här ingick räknefel, avsaknad av verifierande underlag till redovisade kostnader och kostnader som uppkommit utanför den tillåtna tidsperioden (se exempel i rutan).

Det fanns tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera en stor del av felen. Om informationen hade använts för att korrigera fel skulle den uppskattade felnivån i de totala kostnaderna för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ha varit 1,5 procentenheter lägre.

Vi fann även flera fall där projektsamordnarens fördelning av EU-medel till andra projektdeltagare var försenad. Även om några av förseningarna var förståeliga noterar vi att alla förseningar i överföringen av EU-bidrag kan få allvarliga finansiella konsekvenser för projektdeltagare, särskilt små och medelstora företag.

Regler för Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa

Vi har tidigare rapporterat om att Horisont 2020 har enklare finansieringsregler än sjunde ramprogrammet för forskning. Reglerna för personalkostnader är dock fortfarande svåra att förstå och tillämpa. Detta bekräftas vid våra och kommissionens revisioner, där felnivån inom personalkostnader är fortsatt hög.

Vi noterade att även andra program hade vaga stödberättiganderegler som kan tolkas olika. I Fonden för ett sammanlänkat Europa saknas vägledning om vilka bevis som krävs för att visa att en kostnad har uppkommit, vilket är en förutsättning för stödberättigande. Vi ser att ytterligare förenkling och förtydligande av reglerna skulle förbättra den ekonomiska förvaltningen och harmonisera behandlingen av stödmottagare.

Kommissionens rapportering om laglighet och korrekthet

De årliga verksamhetsrapporterna från dels generaldirektoraten för forskning och innovation och för utbildning, ungdom, idrott och kultur, dels genomförandeorganen för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och för forskning (REA), gav en rättvisande bild av generaldirektoratens och genomförandeorganens ekonomiska förvaltning när det gäller de underliggande transaktionernas korrekthet. Generellt bekräftade den lämnade informationen våra resultat och slutsatser. Vi noterade även att metoden för att fastställa de uppskattade riskbeloppen hade harmoniserats ytterligare mellan de kommissionsavdelningar som genomför program för forskning och innovation.

För området forskning och innovation granskade vi kommissionens urvals- och revisionsmetod som ligger till grund för informationen om laglighet och korrekthet i de årliga verksamhetsrapporterna, liksom revisionsakter hos kommissionen och de privata revisionsföretag som utför revisioner av sjunde ramprogrammet, Horisont 2020 och Erasmus+ för kommissionens räkning.

Vårt arbete med kommissionens och de nationella programkontorens strategi och metod för efterhandsrevisioner av Erasmus+ visade att de granskade nationella programkontoren och myndigheterna hade infört lämpliga system för övervakning och kontroll. För två av de tre granskade fallen påträffade vi dock brister som gällde grundligheten i och dokumentationen av kontrollerna som utfördes av de oberoende revisionsorgan som de nationella myndigheterna hade valt ut.

De privata revisionsföretagen hade inte harmoniserat sina granskningsprogram för sjunde ramprogrammet fullt ut.

Granskningsprogrammen för Horisont 2020 var enhetliga men den tillgängliga granskningsdokumentationen räckte inte för en fullständig genomgång. Eftersom vår bedömning inte omfattade de privata revisionsföretag som utför revisioner för kommissionens räkning kunde vi inte heller dra några slutsatser om kvaliteten på efterhandsrevisionerna av Horisont 2020.

Resultatbedömning

Vi bedömde kommissionens rapportering om resultatet av forsknings- och innovationsprojekten i urvalet. Även om de flesta projekten hade uppnått sin förväntade output och sina förväntade resultat, fanns det fall där de rapporterade framstegen endast delvis överensstämde med de överenskomna målen eller där de rapporterade kostnaderna inte ansågs rimliga i förhållande till de framsteg som projekten gjort. I några fall hade också projektens output och resultat endast delvis spridits.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• när det gäller Horisont 2020, ytterligare förtydligar stödberättigandereglerna för personalkostnader, ser över metoden för personalkostnader och kompletterar listan med punkter för olika länder,
• när det gäller FSE, gör stödmottagare mer medvetna om reglerna för stödberättigande, särskilt genom att klargöra skillnaden mellan ett genomförandeavtal och ett underleverantörskontrakt,
• omgående åtgärdar de brister som konstaterats av kommissionens tjänst för internrevision i Eaceas bidragsförvaltning för Erasmus+ och i övervakningen av forsknings- och innovationsprojekt.

 

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning
8,0 miljarder euro

Vad vi granskade

Kostnaderna inom underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (Sammanhållning) – i den fleråriga budgetramen syftar till att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner och att stärka alla regioners konkurrenskraft. För 2017 granskades kostnader på endast 8,0 miljarder euro inom detta område. Det var en följd av att nivån på godkända utgifter var så låg; beloppet kommer sannolikt att öka betydligt för 2018.

Två av kommissionens generaldirektorat ansvarar för förvaltningen av kostnaderna. Generaldirektoratet för regional- och stadspolitik övervakar i första hand genomförandet av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden och svarade för 65 % av vår granskningspopulation. Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering övervakar i första hand genomförandet av Europeiska socialfonden (ESF) och svarade för 35 % av vår granskningspopulation.

Förvaltningen av kostnader delas av kommissionen och medlemsstaterna och inbegriper medfinansiering av fleråriga operativa program från vilka projekt finansieras.

För första gången gällde vår granskning slutbetalningar för programperioden 2007–2013 och godkända kostnader för 2014–2020 enligt en ändrad kontroll- och garantiram. Mot bakgrund av den ändrade ramen gällde vår revision i år det arbete som utförts av revisionsmyndigheter och kommissionen. Vi gjorde ett statistiskt representativt urval av transaktioner som revisionsmyndigheterna redan hade kontrollerat och gick igenom deras arbete. För de transaktioner där vi fann brister gjorde vi därefter även om deras granskning på stödmottagarnivå.

Målet med vår revision var att bidra till den samlade revisionsförklaringen och att bedöma den nya kontroll- och garantiramen och i vilken utsträckning det går att förlita sig på den. Detta gjordes för att se om den eventuellt kan användas mer i framtiden och därför identifiera var den behöver förbättras.

Vad vi kom fram till

Antalet och inverkan av de fel vi fann tyder på att det fortfarande finns brister som gäller korrektheten i de kostnader som deklareras av förvaltande myndigheter. Finansieringsinstrument bidrog mest till vår uppskattade felnivå, och därefter följde icke stödberättigande kostnader (se exemplet).

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

Revisionsmyndigheternas arbete är en mycket viktig del av den nya kontroll- och garantiramen för säkerställande av att sammanhållningsutgifterna är korrekta. I år lade vi därför större vikt vid granskningen av centrala delar av deras kontroller.

I flera fall avslöjade vår granskning av revisionsmyndigheternas arbete brister som påverkade tillförlitligheten hos de kvarstående felprocentsatser som rapporterades. Vi fann brister som gällde dels omfattningen, kvaliteten och dokumentationen av arbetet, dels urvalens representativitet. Kommissionen hade inte identifierat dessa problem. I samtliga garanti- och avslutandepaket som vi granskade hade revisionsmyndigheterna rapporterat en kvarstående felprocent under 2 %.

Men på grund av de ytterligare fel som vi upptäckte låg vår omräknade procentsats över 2 % för sex av de tolv granskade garantipaketen för 2014–2020 och för tre av de tio granskade avslutandepaketen för 2007–2013.

Kommissionens arbete om och rapportering av den kvarstående felprocenten i de årliga verksamhetsrapporterna

De årliga verksamhetsrapporterna är kommissionens viktigaste redskap för att rapportera huruvida den har nått rimlig säkerhet om att de kontrollförfaranden som finns garanterar utgifternas korrekthet. Den ändrade kontroll- och garantiramen utformades för att säkerställa att de kvarstående felprocentsatserna varje år ligger under väsentlighetströskeln på 2 %. För Sammanhållning anges dock i de årliga verksamhetsrapporterna för 2017 från GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och GD Regional- och stadspolitik ett antal olika procentsatser som mått på de kostnader som är förenade med risk. De innehåller kvarstående felprocentsatser för varje garantipaket under räkenskapsåret från 1 juli 2015 till 30 juni 2016. Vi anser att dessa felprocentsatser är de enda där kommissionen kan uppnå nödvändig säkerhet avseende korrekthet med hjälp av revisionsmyndigheter och eget arbete.

Vidare behöver kommissionens arbete med att godkänna räkenskaper, validera enskilda kvarstående felprocentsatser och fastställa en övergripande kvarstående felprocent förbättras ytterligare.

Vårt arbete visar att de övergripande kvarstående felprocentsatser som presenteras för räkenskapsåret 2015/2016 i kommissionens årliga verksamhetsrapporter är underskattade, och vi kan för närvarande inte förlita oss på dem.

Resultatbedömning

Ett av de viktigaste syftena med bestämmelserna i lagstiftningen för perioden 2014–2020 var att öka inriktningen på prestationer och resultat. Vår granskning av 113 avslutade projekt visade att det i allmänhet finns en tydlig koppling mellan outputmål på operativ programnivå och projektnivå. I de fall sådana mål hade fastställts rapporterades de flesta som uppnådda, åtminstone delvis. Många resultatmätningssystem saknar emellertid resultatindikatorer, vilket gör det svårt att bedöma ett projekts samlade bidrag till specifika mål för operativa program.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ser till att revisionsarrangemangen för de finansieringsinstrument som förvaltas av EIF är lämpliga när det gäller finansiella intermediärer,
• föreslår ändringar i lagstiftningen för budgetramen efter 2020 så att ingen ersättning för mervärdesskatt kan betalas till offentliga organ med EU-medel,
• åtgärdar de brister som vi har funnit i kontrollen av revisionsmyndigheternas arbete i samband med kommissionens revisioner av korrekthet,
• förenklar informationen om kontroll- och garantiramen för 2014–2020 i de årliga verksamhetsrapporterna från GD Regional- och stadspolitik och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering,
• ser till att revisionsarrangemangen ändras i enlighet med förslaget om finansieringsinstrument inom den rättsliga ramen för efter 2020 så att endast de medel som faktiskt har utnyttjats av slutmottagare ingår i beräkningen av kvarstående felprocentsatser,
• redovisar en övergripande kvarstående felprocent för Sammanhållning för varje räkenskapsår,
• gör tillräckligt många kontroller av korrekthet för att dra slutsatser om ändamålsenligheten i revisionsmyndigheternas arbete och få rimlig säkerhet om kostnadernas korrekthet, vilket senast ska redovisas i de årliga verksamhetsrapporter som kommissionen offentliggör året efter att ha godkänt räkenskaperna.

 

Naturresurser
56,5 miljarder euro

Vad vi granskade

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö- och klimatåtgärder. För 2017 granskades kostnader på 56,5 miljarder euro inom detta område.

Den gemensamma jordbrukspolitiken ligger till grund för EU:s jordbruksutgifter. EU-lagstiftningens tre allmänna mål för GJP är

• hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet,
• hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten,
• balanserad territoriell utveckling.

Förvaltningen av GJP-utgifterna delas med medlemsstaterna. Detta innefattar

• Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) – direktstöd, som stod för 74 % av kostnaderna på detta område,
• Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), som medfinansierar landsbygdsutvecklingsprogram tillsammans med medlemsstaterna och stod för 19 % av kostnaderna,
• EGFJ – marknadsåtgärder, som stod för 5 % av kostnaderna.

GJP-utgifterna kanaliseras via omkring 80 utbetalande organ som ansvarar för att kontrollera ansökningarnas stödberättigande och göra utbetalningar till stödmottagarna.

Även förvaltningen av den gemensamma fiskeripolitiken delas av kommissionen och medlemsstaterna.

EU:s miljöpolitik förvaltas centralt av kommissionen. Programmet för miljö och klimatpolitik (Life) är det instrument genom vilket merparten av betalningarna görs på detta område.

Vad vi kom fram till

Kommissionen och medlemsstaternas myndigheter hade tillämpat korrigerande åtgärder som minskade vår uppskattade felnivå för detta kapitel med 1,1 procentenheter. För en betydande andel transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade de nationella myndigheterna emellertid tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de deklarerade kostnaderna till kommissionen. Om de nationella myndigheterna hade använt all den information som de hade tillgång till på ett korrekt sätt skulle den uppskattade felnivån för detta kapitel ha varit 0,9 procentenheter lägre.

Direktstödet innehöll inte väsentliga fel

Jordbruksareal är den viktigaste variabeln för direktstöd. Kontinuerliga förbättringar av kontrollsystemen hjälpte till att hålla kvar felnivån för 2017 under väsentlighetsgränsen på 2 %.

Miljöanpassningsstöd ska stödja jordbrukare som börjar tillämpa metoder som gynnar klimatet och miljön. I samband med vår granskning av 121 direktstöd besökte vi 35 stödmottagare som tog emot miljöanpassningsstöd, och endast i ett fall konstaterade vi en direkt överträdelse av miljöanpassningskraven. Som vi tidigare har påpekat är miljöanpassningskraven låga och återspeglar i stor utsträckning vanlig jordbrukspraxis. Mer information finns i särskild rapport nr 21/2017 Miljöanpassningsstödet: ett mer komplext inkomststödsystem som ännu inte är ändamålsenligt i miljöhänseende.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske

Felnivån är fortsatt hög inom dessa utgiftsområden.

De huvudsakliga felkällorna var bristande efterlevnad av stödvillkor, felaktig information om arealer eller antal djur och stödmottagares bristande efterlevnad av åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk (se exemplet).

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutvecklings rapportering om laglighet och korrekthet

De justerade felprocentsatserna för de största utgiftsområdena inom Naturresurser som presenterades i generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga verksamhetsrapport för 2017 stämmer överens med vår revisionsslutsats, att felnivån i utgifterna för Naturresurser som helhet var väsentlig och att ordningarna för direktstöd inom EGFJ, som stod för 74 % av utgifterna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen, inte innehöll väsentliga fel.

Sedan 2015 är attesterande organ i medlemsstaterna skyldiga att uttala sig om lagligheten och korrektheten i de utbetalande organens utgifter. De attesterande organens arbete bidrar till kommissionens säkerhetsmodell för GJP-utgifter: GD Jordbruk och landsbygdsutveckling beaktar deras arbete vid beräkningen av de justerade felprocentsatserna för de största utgiftsområdena. Men ytterligare förbättringar krävs om kommissionen ska uppnå sitt mål att använda de attesterande organens arbete som sin främsta källa till säkerhet om GJP-utgifternas korrekthet.

Resultatbedömning

Den geospatiala stödansökan är en webbapplikation som jordbrukare kan använda för att skicka in arealbaserade stödanspråk online för behandling av utbetalande organ. De utbetalande organen måste göra den geospatiala stödansökan tillgänglig för alla mottagare av arealbaserat stöd senast 2018.

Vi besökte mer än 100 jordbruk för att undersöka hur applikationen används och skickade en enkät om dess införande till 24 utbetalande organ. Merparten av dem som ansöker om arealstöd som vi besökte hade redan använt den geospatiala stödansökan, vilket i de flesta fall resulterade i färre fel och tidsbesparingar. Av de jordbrukare som vi intervjuade skickade dock 23 % fortfarande in ansökningar utan att använda den geospatiala stödansökan.

Vi granskade 29 landsbygdsinvesteringsprojekt för att bedöma deras resultat. I allmänhet låg stödvillkoren i linje med prioriteringarna i landsbygdsutvecklingsprogrammen, och urvalsförfarandena var lämpliga. De stödmottagare som vi besökte genomförde i allmänhet de utvalda landsbygdsinvesteringsprojekten som planerat, och medlemsstaterna kontrollerade att kostnaderna var rimliga. Dock använde medlemsstaterna förenklade kostnadsalternativ i liten utsträckning.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• bedömer ändamålsenligheten i medlemsstaternas åtgärder för att angripa orsakerna till fel i stöd till marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling och vid behov ger ytterligare vägledning,
• närmare undersöker kvaliteten på de attesterande organens transaktionsgranskning,
• kontrollerar genomförandet av de korrigerande åtgärder som medlemsstaternas myndigheter har vidtagit i de fall då kommissionen ansåg att den inte alls eller endast i begränsad omfattning kunde förlita sig på det attesterande organets arbete,
• övervakar de utbetalande organens framsteg med att hjälpa jordbrukare som ännu inte använder den geospatiala stödansökan, samt främjar bästa praxis, i syfte att maximera fördelarna med det nya systemet och genomföra det fullt ut inom de lagstadgade tidsfristerna.

 

Säkerhet och medborgarskap
2,7 miljarder euro

Vad vi granskade

Inom detta utgiftsområde sammanförs olika politikområden vars gemensamma mål är att stärka EU-medborgarskapet och bidra till att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser.

För 2017 granskades kostnader på 2,7 miljarder euro inom detta område. Beloppet täckte gränsskydd, invandrings- och asylpolitik, rättsliga och inrikes frågor, folkhälsa, konsumentskydd, kultur, ungdomar, information och dialog med medborgarna. Det utgör en relativt liten men växande andel av EU:s budget (cirka 2 % 2017).

En stor del av kostnaderna verkställs via tolv decentraliserade byråer som vi rapporterar om separat i särskilda årsrapporter.

Migration och säkerhet, som står för 45 % av kostnaderna, genomförs till stor del genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionen. De viktigaste fonderna under denna rubrik är följande:

• Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), vars syfte är att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU-strategi för asyl- och invandringsfrågor.
• Fonden för inre säkerhet (ISF), som syftar till att uppnå en hög säkerhetsnivå i EU.

Dessa fonder inledde sin verksamhet 2014, då de ersatte Solidprogrammet (ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar), och kommer att löpa till 2020.

Utöver de utvalda systemen granskade vi ett litet antal transaktioner som gällde de viktigaste politikområdena inom detta utgiftsområde.

På grund av urvalets storlek kan vi inte beräkna en representativ felprocent för Säkerhet och medborgarskap som vi har gjort för andra utgiftsområden.

Vad vi kom fram till

Vår granskning visade att medlemsstaterna inte har varit konsekventa i sin hantering av stödberättigandet när det gäller mervärdesskatt som redovisas av offentliga organ, vilket undergräver en sund ekonomisk förvaltning av EU:s utgifter. Dessutom fann vi att de rapporteringskrav för Amif/ISF som gällde för 2017 års räkenskaper inte gjorde att kommissionen fick fram all nödvändig finansiell information för sin tillsyn.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ger medlemsstaterna vägledning om användning av EU-medel i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. I synnerhet bör det specificeras i riktlinjerna för genomförandet av Amif/ISF att EU:s medfinansiering inte får överstiga de totala stödberättigande kostnaderna exklusive moms när offentliga organ genomför EU-åtgärder,
• begär att medlemsstaterna i årsredovisningarna för nationella Amif- och ISF-program delar upp de redovisade beloppen i återkrav, förfinansiering och faktiskt uppkomna kostnader, och att de i sina årliga verksamhetsrapporter från och med 2018 rapporterar de faktiska utgifterna per fond.

 

Europa i världen
8,2 miljarder euro

Vad vi granskade

I detta utgiftsområde ingår utgifter för utrikespolitik, stöd till EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer samt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till utvecklingsländer och grannländer (med undantag av Europeiska utvecklingsfonden – mer information finns här).

För 2017 granskades kostnader på 8,2 miljarder euro i mer än 150 länder inom detta område. Utgifterna genomförs antingen direkt av ett antal av kommissionens generaldirektorat (antingen från huvudkontoret i Bryssel eller via EU-delegationer i mottagarländerna) eller indirekt av stödmottagande länder eller internationella organisationer med hjälp av en mängd olika samarbetsinstrument och genomförandemetoder.

På grund av att urvalet är så litet kan vi inte beräkna en representativ felprocent för Europa i världen som vi har gjort för andra utgiftsområden.

Vad vi kom fram till

När det gäller EU-bidrag till mottagarländernas allmänna budget (budgetstöd) kan kommissionen vara mycket flexibel när den beslutar huruvida stödvillkoren uppfylls. Eventuella brister i den ekonomiska förvaltningen som leder till felaktig användning på nationell nivå kommer inte att leda till fel i vår granskning. Samma sak gäller också EU-medel som slås ihop med andra internationella givares medel och inte öronmärks för specifika kostnadsposter. I sådana fall anses kostnaderna vara stödberättigande enligt EU:s regler så länge det sammanslagna beloppet utgörs av tillräckligt stora stödberättigande utgifter för att täcka EU:s bidrag.

Våra transaktionsgranskningar visade att det fanns några brister i kommissionens system för kontroll av upphandlingar som görs av stödmottagare och i ersättningen av löner till bofasta partnersamverkansrådgivare som hade lånats ut till EU-finansierade projekt.

Rapportering om regelefterlevnad från generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar

Liksom tidigare år, och som ett led i sina ansträngningar att minska felen i betalningar, beställde GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar en undersökning för att bedöma den kvarstående felprocenten i kostnaderna på detta område. Liksom vid våra tidigare bedömningar av undersökningen konstaterade vi att den i stort sett var ändamålsenlig. Vi identifierade emellertid ett antal områden som kan förbättras, såsom en riskbaserad stratifiering av populationen, uppdragstagarens bedömningsutrymme för skattningar av fel i enskilda transaktioner och fel som inte beaktas.

När vi gick igenom GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars årliga verksamhetsrapport för 2017 noterade vi att man hade gjort stora ansträngningar för att åtgärda vår rekommendation om att den korrigerande kapaciteten hade angetts för högt, och att man hade tillämpat en försiktig metod när betalningskrav analyserades.

Resultatbedömning

Förutom att kontrollera korrekthet bedömde vi resultataspekter för sju avslutade projekt. Samtliga kontrollerade projekt hade tydliga och relevanta resultatindikatorer. Deras logiska ramar var välstrukturerade, och deras output realistisk. Vi fann dock ett antal problem som gällde hur projekten genomfördes. Dessa problem drog ner projektens resultat (se exemplet).

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ger den externa uppdragstagare som gör nästa undersökning av den kvarstående felprocenten tydligare riktlinjer för hur upphandling som görs av stödmottagare ska kontrolleras,
• stratifierar populationen för nästa undersökning av den kvarstående felprocenten baserat på projektens inneboende risk och lägger större vikt vid bidrag med direkt förvaltning och mindre vid budgetstödtransaktioner,
• redovisar begränsningarna hos undersökningen av den kvarstående felprocenten i nästa årliga verksamhetsrapport,
• ser över befintlig vägledning till stödmottagare som genomför projekt med indirekt förvaltning för att se till att planerade åtgärder genomförs i rätt tid och att projektens output verkligen används, så att man får bäst valuta för pengarna.

 

Administration
9,7 miljarder euro

Vad vi granskade

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och andra organ: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten.

År 2017 granskades kostnader på 9,7 miljarder euro som EU:s institutioner och andra organ hade haft. I beloppet ingick kostnader för personal (cirka 60 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi, kommunikation och it.

Resultatet av våra revisioner av Europeiska unionens byråer, andra decentraliserade organ och Europaskolorna rapporteras i särskilda årsrapporter som offentliggörs separat och i en konsoliderad sammanfattning av revisionerna.

Vår årsredovisning granskas av en extern revisor, och granskningsrapporten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

Vad vi kom fram till

Överlag upptäckte vi inga betydande brister vid granskningen av systemen. Vi fann dock områden som skulle kunna förbättras. De beskrivs i rekommendationerna nedan.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att Europaparlamentet

• förbättrar riktlinjerna om urvals- och tilldelningskriterier för upphandlingsförfaranden i samband med ändringen av budgetförordningen,
• förstärker förfarandet för besöksgrupper, genom att kräva att de lämnar in utgiftsdeklarationer, nästa gång reglerna för mottagandet av besöksgrupper ändras.

Vi rekommenderar även att kommissionen snarast möjligt förbättrar sina system för förvaltning av lagstadgade familjetillägg.

Europeiska utvecklingsfonden
3,5 miljarder euro

Vad vi granskade

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) tillhandahåller EU-bistånd för utvecklingssamarbete till länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och utomeuropeiska länder och territorier (ULT). EUF:s utgifts- och samarbetsinstrument syftar till att utrota fattigdomen och att främja en hållbar utveckling och en integrering av AVS-länderna och ULT-länderna i världsekonomin.

År 2017 granskades kostnader på 3,5 miljarder euro inom detta område. EUF finansieras av EU:s medlemsstater och genomförs antingen via enskilda projekt eller via budgetstöd (ett bidrag till ett lands allmänna budget eller budget för en viss sektor). Varje EUF styrs av sin egen budgetförordning.

Europeiska utvecklingsfonden förvaltas utanför EU-budgetens ram av Europeiska kommissionen (som förvaltar den största delen) och Europeiska investeringsbanken.

Vad vi kom fram till

Liksom på området Europa i världen kan kommissionen vara mycket flexibel när den beslutar huruvida stödvillkoren uppfylls, och felaktig användning av EU-medel på nationell nivå leder inte nödvändigtvis till att fel identifieras vid vår revision. Samma sak gäller också EU-medel som slås ihop med andra internationella givares medel och inte öronmärks för specifika kostnadsposter. I sådana fall anses kostnaderna vara stödberättigande enligt EU:s regler så länge det sammanslagna beloppet utgörs av tillräckligt stora stödberättigande utgifter för att täcka EU:s bidrag.

Kostnader som inte hade uppkommit svarade för 42 % av den övergripande felprocenten inom EUF (se exemplet). Andra vanliga feltyper är att grundläggande styrkande handlingar saknas och att upphandlingsregler inte följts.

För ett antal transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen. Om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt skulle den uppskattade felnivån i kostnaderna för EUF ha varit 2,8 %.

Rapportering om regelefterlevnad från generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling

Liksom tidigare år, och som ett led i sina ansträngningar att minska felen i betalningar, beställde generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling en undersökning för att bedöma den kvarstående felprocenten i kostnaderna på detta område.

I undersökningen av den kvarstående felprocenten 2017 substansgranskades inte 67 % av transaktionerna eftersom man, felaktigt eller utan tillräcklig motivering, förlitade sig fullständigt på tidigare kontrollarbete. På grund av detta, och tillsammans med de fel som vi upptäckte, drar vi slutsatsen att 2017 års resultat inte kan jämföras med dem från tidigare år. Detta påverkar den kvarstående felprocenten. Kommissionen övervakade inte på lämpligt sätt uppdragstagarens arbete och kunde därför inte förhindra att problem uppstod.

GD Internationellt samarbete och utvecklings årliga verksamhetsrapport för 2017 innehöll endast en reservation om bidrag med direkt förvaltning. Reservationen byggde på resultatet av undersökningen av den kvarstående felprocenten. Om samma försiktiga strategi hade tillämpats som tidigare år hade resultatet av undersökningen, och därmed revisionsförklaringen, sannolikt blivit ett annat.

GD Internationellt samarbete och utvecklings kontrollsystem bygger på förhandskontroller som utförs innan de kostnader som redovisas av stödmottagare ersätts. Den felfrekvens som vi konstaterade även i år – bland annat några fel i slutgiltiga kostnadsredovisningar som hade granskats vid externa revisioner och utgiftskontroller i förväg – tyder på att det fortfarande finns brister i de kontrollerna.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• noga följer genomförandet av undersökningen av den kvarstående felprocenten, i synnerhet för att säkerställa att i de fall man fullständigt förlitar sig på tidigare kontrollarbete ska detta ske i överenstämmelse med den tillämpliga metoden och vara korrekt motiverat,
• i den årliga verksamhetsrapporten återigen redovisar begränsningarna hos undersökningen av den kvarstående felprocenten, där det förutsätts att den ogranskade populationen är utan fel,
• vidtar kraftfulla åtgärder för att se till att vägledningen om godkännande av kostnader tillämpas så att alltför stora regleringar undviks,
• beslutar om åtgärder för att säkerställa att endast uppkomna kostnader attesteras som kostnader för transaktioner inom förvaltningsfonden för infrastruktur i Afrika,
• lägger till en indikator för att övervaka åldern på förskott till förvaltningsfonder,
• föreslår en relevant lösning på inkonsekvenserna avseende EUF:s budget och redovisningsskyldighet inom ramen för de pågående diskussionerna om bestämmelserna efter Cotonouavtalet.

 

¹ I uppskattningen ingår 50 fel som medlemsstaternas revisionsmyndigheter tidigare hade upptäckt och beaktas korrigeringar värda totalt 101 miljoner euro för kostnader under båda programperioderna.

Bakgrund

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda – revisorer och stödpersonal – från alla länder i EU.

Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning, verka för redovisningsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet EU:s åtgärder och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att EU-medborgarna vet hur deras pengar används.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Som anges i vår strategi för 2018–2020 är vårt mål att tillämpa bestyrkandemetoden på hela vår revisionsförklaring, vilket innebär att vi baserar vårt revisionsuttalande på kommissionens (förvaltnings)förklaring. Detta har gällt för vårt arbete avseende räkenskapernas tillförlitlighet sedan 1994. I år gjordes ett pilotförsök för att utvidga metoden till EU:s kostnader inom området Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi kontrollerar centrala redovisningsrutiner och bedömer om de fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de EU-transaktioner avseende intäkter och kostnadsförda betalningar som ligger till grund för EU:s räkenskaper gällande regler?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera att transaktioner är lagliga.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Vi granskar transaktionerna i urvalen i detalj, även på plats hos slutmottagare (t.ex. jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade bygg- och anläggningsarbeten eller tjänster), så att vi får direkta bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen, enligt reglerna, inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för varje område där vi gör en särskild bedömning. Vi jämför därefter den uppskattade felnivån med väsentlighetsgränsen på 2 % och bedömer om felen är av avgörande betydelse.
• I våra uttalanden tar vi hänsyn till dessa bedömningar och till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

 

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: http://www.eca.europa.eu.
Närmare upplysningar om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till vår årsrapport för 2017.
På vår webbplats finns en ordlista med tekniska termer som vi använder i våra publikationer (https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/GLOSSARY_AR_2017/GLOSSARY_AR_2017_SV.pdf).

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUauditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

Print	ISBN 978-92-847-0156-8	doi:10.2865/9011	QJ-02-18-847-SV-C
PDF	ISBN 978-92-847-0162-9	doi:10.2865/81874	QJ-02-18-847-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-0227-5	doi:10.2865/313215	QJ-02-18-847-SV-Q

 

MEDDELANDE OM UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2018.

Annat innehåll än foton får återges under förutsättning att källan anges.

Följande foton får användas om källan och fotografernas/arkitekternas namn (där uppgifterna nämns) anges:

S. *: © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska revisionsrätten

S. *: © Europeiska gemenskaperna 2001, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster

S. *: © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska revisionsrätten

S. *: © Europeiska unionen 2017, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Mauro Bottaro. Arkitekter: Lucien De Vestel, Jean Gilson och A&J Polak. Renovering: Berlaymont 2000.

S. *: © Europeiska unionen 2014, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Georges Boulougouris

S. * (vänster): © Europeiska unionen, 2018/Charly Triballeau

S. * (höger): © Europeiska unionen 2012, källa: Europaparlamentet/Thierry Roge

S. * (vänster): © Europeiska unionen 2017, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Jennifer Jacquemart

S. * (höger): © Europeiska unionen, 2017/Jennifer Jacquemart

S. * (vänster): © Europeiska unionen, källa: Europaparlamentet, referens EP044217/Mohammed Kamal

S. * (höger): © Europeiska unionen 2008, källa: Europaparlamentet

S. * (vänster): © Europeiska unionen 2017, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Paul Faith

S. * (höger): © Europeiska unionen, 2011/Etienne Ansotte

S. * (vänster): © Europeiska unionen 2014, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Rémy Gabalda

S. * (höger): © Europeiska unionen 2011, källa: Europaparlamentet, referens 7644

S. *: © Europeiska unionen 2017, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster/Ashraf Shazly

S. * (vänster): © Europeiska unionen 2017, källa: Europaparlamentet/Fred Marvaux. Louise Weiss-byggnaden: © Architecture Studio.

S. * (höger): © Europeiska unionen, 2018/Etienne Ansotte. Arkitekt: Philippe Samyn.

S. *: © Europeiska utrikestjänsten

S. *: © Europeiska unionen, källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekterna som ritat revisionsrättens byggnader: Jim Clemes (2004 och 2013) och Paul Noël (1988).