Vad är Europeiska unionen?
Europeiska unionen (EU) är en unik ekonomisk och politisk union mellan 27 europeiska länder. Länderna samarbetar för att förbättra livskvaliteten för människor i och utanför Europa.
Under mer än 60 år har EU arbetat för fred, välstånd och välfärd i Europa. Från att ha bestått av sex grundarländer – eller medlemsländer – på 1950-talet, har unionen vuxit till att nu omfatta 27 länder med en befolkning på nära 450 miljoner.
Det som började som ett ekonomiskt projekt för att höja levnadsstandarden i Europa efter andra världskriget är nu världens största inre marknad, med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Under årtiondena har EU:s behörighet utökats och omfattar nu flera områden där länder kan uppnå bättre resultat genom att samarbeta. De länder som är med i EU anser att samarbetet gör dem starkare och bättre rustade att hantera dagens stora utmaningar, som till exempel covid-19, klimatförändringarna och den digitala omställningen av samhället.
Den här guiden innehåller mycket användbar information om EU och vad EU gör. Du får också tips om var du kan hitta mer information.
EU består av 27 länder som tillsammans har över 447 miljoner invånare. Det finns 24 officiella EU-språk och 340 miljoner människor använder euron i 19 olika EU-länder.
En union av värderingar
Även om människor i Europa talar olika språk och har olika traditioner, delar de samma värderingar. Dessa värderingar, som utgör grunden i EU, är respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter.
Värderingarna står i EU-fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, som samlar alla individuella, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som människor i EU har.
År 2020 var 13,5 miljoner människor i EU medborgare i ett annat EU-land än det där de bodde.
Om du är medborgare i ett av de 27 länder som är med i EU är du också EU-medborgare. Det ger dig några viktiga extra rättigheter, som till exempel friheten att resa, bo, arbeta och studera i vilket EU-land du vill, samt rätten att rösta och ställa upp i kommunalval och val till Europaparlamentet, oavsett var i EU du bor. Du har även rätt att göra en framställning till Europaparlamentet, vända dig till den europeiska ombudsmannen och skriva till EU:s institutioner på ett av de 24 officiella språken i EU.
EU skyddar inte bara de rättigheter som medborgarna och invånarna i EU har, utan främjar också respekten för mänskliga rättigheter och rättvisa val i resten av världen. Varje år delar Europaparlamentet ut Sacharovpriset till en enskild person eller organisation som kämpar för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Att bo i EU ger dig flera viktiga rättigheter och fördelar, bland annat de här:
Du är skyddad mot all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, religion, etniskt eller socialt ursprung, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
Du har rätt till skydd av dina personuppgifter.
Du har rätt att tryggt kunna handla på nätet i vilket EU-land som helst, tack vare det starka konsumentskyddet i EU.
Din hälsa skyddas av EU:s stränga miljönormer, till exempel bestämmelserna om luft- och vattenkvalitet.
EU – en överblick
Tack vare den inre marknaden kan människor, varor, tjänster och pengar röra sig inom de 27 EU-länderna nästan lika fritt som inom ett och samma land.
22 länder i EU och fyra länder utanför EU – Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz – tillhör det så kallade Schengenområdet. Det innebär att du inte behöver visa ditt pass när du passerar gränsen mellan dessa länder. Covid-19-pandemin har påverkat möjligheterna att resa. Mer information om detta finns här: https://reopen.europa.eu/sv.
Kartan visar EU-länderna på det europeiska fastlandet och de utomeuropeiska regioner som hör till Frankrike (Guyana, Réunion, Martinique, Mayotte, Guadeloupe och Saint-Martin), Spanien (Kanarieöarna), Portugal (Madeira och Azorerna) och Nederländerna (Sint-Maarten).
Källa: Eurostat.
Belgien gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 11,5 miljoner och använder euro som valuta. Bulgarien gick med i EU 2007. Landet har en befolkning på 7 miljoner, använder lev som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Cypern gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 0,9 miljoner, använder euro som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Danmark gick med i EU 1973. Landet har en befolkning på 5,8 miljoner och använder dansk krona som valuta. Estland gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 1,3 miljoner och använder euro som valuta. Finland gick med i EU 1995. Landet har en befolkning på 5,5 miljoner och använder euro som valuta. Frankrike gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 67,3 miljoner och använder euro som valuta. Grekland gick med i EU 1981. Landet har en befolkning på 10,7 miljoner och använder euro som valuta. Irland gick med i EU 1973. Landet har en befolkning på 5 miljoner, använder euro som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Italien gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 59,6 miljoner och använder euro som valuta. Kroatien gick med i EU 2013. Landet har en befolkning på 4,1 miljoner, använder kuna som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Lettland gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 1,9 miljoner och använder euro som valuta. Litauen gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 2,8 miljoner och använder euro som valuta. Luxemburg gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 0,6 miljoner och använder euro som valuta. Malta gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 0,5 miljoner och använder euro som valuta. Nederländerna gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 17,4 miljoner och använder euro som valuta. Polen gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 38 miljoner och använder złoty som valuta. Portugal gick med i EU 1986. Landet har en befolkning på 10,3 miljoner och använder euro som valuta. Rumänien gick med i EU 2007. Landet har en befolkning på 19,3 miljoner, använder leu som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Slovakien gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 5,5 miljoner och använder euro som valuta. Slovenien gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 2,1 miljoner och använder euro som valuta. Spanien gick med i EU 1986. Landet har en befolkning på 47,3 miljoner och använder euro som valuta. Sverige gick med i EU 1995. Landet har en befolkning på 10,3 miljoner och använder svensk krona som valuta. Tjeckien gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 10,7 miljoner och använder koruna som valuta. Tyskland gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 83,2 miljoner och använder euro som valuta. Ungern gick med i EU 2004. Landet har en befolkning på 9,8 miljoner och använder forint som valuta. Österrike gick med i EU 1995. Landet har en befolkning på 8,9 miljoner och använder euro som valuta. Belgien gick med i EU 1958. Landet har en befolkning på 11,5 miljoner och använder euro som valuta.
Vad gör EU för att hantera dagens stora utmaningar?
Här hittar du information om några av de stora frågor som EU arbetar med för att förbättra människors vardag. Vill du veta hur de viktigaste frågorna på EU:s agenda omsätts i praktiken? Läs då avsnittet ”Vem gör vad?”. Mer information om alla EU:s verksamheter hittar du på EU:s webbplats europa.eu.
COVID-19
Covid-19-pandemin har medfört mänskliga tragedier, nedstängningar och en ekonomisk nedgång som prövar EU och resten av världen på ett sällan skådat sätt. Sedan början av krisen har EU prioriterat att rädda liv och bevara arbetstillfällen. Förutom att vidta åtgärder för att begränsa smittspridningen, har EU arbetat med att stödja de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och hjälpa EU att komma på fötter igen.
Sommaren 2021 var fyra vacciner mot covid-19 godkända för användning i EU. EU-länderna ansvarar själva för sin hälso- och sjukvårdspolitik och för att vaccinera sina invånare. EU erbjuder dock stöd och hjälp med samordningen, till exempel genom att se till att det finns vaccin i lager så att inget land blir utan.
Vaccineringsprogrammen i EU startade i december 2020. Ett gemensamt system för EU:s digitala covidintyg gör det lättare för människor att börja resa igen.
EU arbetar för att säkra tillgången på vaccin i alla världens hörn och har exporterat hundratals miljoner doser till andra länder. EU är också en av de ledande bidragsgivarna till Covax, som är ett globalt initiativ för rättvis tillgång till covid-19-vacciner. För att se till att EU är väl förberett inför framtida epidemier samarbetar EU med sina internationella partner. Till exempel hölls ett globalt hälsotoppmöte med G20-länderna i maj 2021.
EU och dess medlemsländer har verkligen visat prov på solidaritet under pandemin. Sjukhus runt om i Europa har behandlat patienter från andra länder och EU har samordnat leveranser av skyddsutrustning till dem som behöver det mest. EU:s gemensamma lager av medicinsk nödutrustning rescEU hjälpte medlemsländerna att hantera bristen på utrustning.
EU vidtar även åtgärder för att se till att ekonomin återhämtar sig snabbt efter pandemin. Under perioden 2021–2027 kommer 2 018 miljarder euro (i löpande priser) att gå till att stödja människor, företag och regioner över hela EU. I beloppet ingår en särskild återhämtningsfond på 807 miljarder euro som går under namnet NextGenerationEU. Genom att investera i projekt och initiativ som gör EU grönare, mer digitalt och bättre rustat att hantera framtida utmaningar vill EU garantera en sund återhämtning efter covid-19-pandemin.
Det samlade beloppet på 2 018 miljarder euro består av den sjuåriga EU-budgeten på 1 211 miljarder euro plus 807 miljarder euro från NextGenerationEU, det vill säga återhämtningspaketet efter coronapandemin.
Dessutom hjälper initiativet Sure till att bevara arbetstillfällen och stödja familjer i 19 medlemsländer.
Läs mer om vad EU gör när det gäller covid-19.
Klimatförändring
Europa och resten av världen hotas av klimatförändring och miljöförstöring.
Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att skapa en modern och konkurrenskraftig ekonomi i EU. Den ska göra EU till den första klimatneutrala regionen senast 2050, då vi inte ska släppa ut mer växthusgaser än naturen i våra ekosystem kan absorbera.
Som en första ambitiös milstolpe har EU satt ett nytt mål, nämligen att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla delar av samhället och ekonomin kommer att behöva dra sitt strå till stacken – från industri, energi och transport till livsmedelsproduktion, jordbruk och byggbranschen. För de regioner, branscher och arbetstagare som står inför de största utmaningarna kommer det att finnas ekonomiskt stöd. I juli 2021 föreslog EU-kommissionen ett åtgärdspaket som ska se till att EU når målen i den europeiska gröna given.
Vad innebär det för dig?
Fördelarna med att minska växthusgasutsläppen är bland annat: 40 procent förnybar energi i EU:s energimix senast 2030. Minst 55 procent färre dödsfall på grund av föroreningar senast 2030. En miljon laddningsstationer i EU senast 2025. En rättvis omställning baserad på solidaritet i Europa. En miljon nya gröna jobb i EU senast 2030. Renare kollektivtrafik och mer hållbara bränslen. Skydd och återställande av Europas skogar, tre miljarder nya träd senast 2030 och en moderniserad och resilient EU-ekonomi.
Vi kan alla bidra: genom att slänga mindre mat och återvinna mer, ta cykeln i stället för bilen eller varför inte plantera ett träd? Om du vill engagera dig kanske den europeiska klimatpakten är något för dig. Den för samman människor och organisationer för att dela information om klimatåtgärder. Hjälp oss bygga ett grönare Europa!
Natura 2000 är världens största nätverk av skyddade områden och erbjuder tusentals fredade områden för de mest värdefulla och hotade arterna och livsmiljöerna i Europa.
© LIFE06 NAT/E/000209/Aixa SOPEÑA.
Den spanska lon var så gott som utrotad men är nu tillbaka i Portugal och Spanien. Det är många som har arbetat för detta, bland annat i projekt som finansierats av EU-programmet Life. Att den här arten har återkommit är en av Europas största framgångar när det gäller skydd av djur.
EU har finansierat ombyggnaden av två frakt- och passagerarfärjor. Färjorna var dieseldrivna men drivs nu med miljövänliga elektriska batterier. De kör på den starkt trafikerade rutten mellan Helsingør i Danmark och Helsingborg i Sverige. De ombyggda färjorna bidrar till att förbättra luftkvaliteten i dessa tättbefolkade områden.
Minst 30 % av EU:s utgifter mellan 2021 och 2027 kommer att gå till att bekämpa klimatförändringen och dess följder.
Den digitala omställningen ska utnyttjas till fullo
Covid-19-pandemin har visat oss hur viktig den digitala tekniken är för att människor och företag ska kunna hålla kontakt i kristider.
I dagens samhälle behöver vi alla kunna klara av saker digitalt, från att göra bankärenden och inköp på nätet till att använda tekniken på jobbet. För att alla ska hänga med och för att EU ska förbli världsledande på teknikområdet, investerar EU i allt från digitala färdigheter och användning av superdatorer till höghastighetsuppkoppling och bättre cybersäkerhet.
EU arbetar för att både enskilda och företag ska kunna surfa på internet under säkra och rättvisa förhållanden. Tack vare EU:s regler har vi i dag mer kontroll över våra personuppgifter och hur de används av andra.
EU i världen
EU har ett nära samarbete med sina grannar och med länder runtom i världen. Man bygger nya partnerskap, främst i Afrika, och samarbetar med andra länder och internationella organisationer. Till exempel samarbetar EU med FN och WHO om att hantera gemensamma utmaningar som klimatförändringar och covid-19. EU sluter även handelsavtal med andra länder, nu senast med Kanada, Japan och Mexiko. Genom dessa avtal ökar handeln, vilket främjar EU:s ekonomi och skapar jobb.
Tillsammans är EU och dess medlemsländer de största givarna av internationellt stöd i världen. Under 2020 gav de 66,8 miljarder euro i stöd för att bekämpa covid-19, övervinna fattigdom och främja global utveckling.
Hjälp att söka jobb
Europeiska socialfonden hjälper människor att få jobb (eller bättre jobb). Fonden hjälper även missgynnade personer. Varje år får runt 10 miljoner människor hjälp att hitta ett jobb eller att utveckla sina färdigheter.
EU hjälper unga att komma in på arbetsmarknaden. Till exempel innebär ungdomsgarantin att alla under 30 år ska få ett seriöst erbjudande om jobb, vidareutbildning, lärlingsplats eller praktik inom fyra månader efter att de har blivit arbetslösa eller gått klart en utbildning. Dessutom får unga hjälp att få jobb i ett annat EU-land via programmet Ditt första Eures-jobb.
Att arbeta som volontär är ett fantastiskt sätt att bidra till lokalsamhällen hemma eller utomlands och samtidigt utveckla nya färdigheter och få nya vänner. Europeiska solidaritetskåren ger unga möjlighet att arbeta i projekt, antingen i hemlandet eller utomlands. Det kan röra sig om volontärarbete eller om betalda jobb. Genom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete får personer som är minst 18 år möjlighet att delta i projekt för humanitärt bistånd över hela världen.
Ökade insatser för att bekämpa cancer
EU har föresatt sig att vända utvecklingen när det gäller cancer. I EU:s cancerplan med en budget på 4 miljarder euro beskrivs EU:s nya strategi för att förebygga cancer och behandla och vårda cancerpatienter. EU:s finansiering har redan lett till banbrytande forskning – från tumörmodeller i 3D till möjligheten att upptäcka cancer genom att testa en persons utandningsluft.
En jämlikhetsunion
EU bygger ett jämlikt Europa. Det innebär att kvinnor och män bör få lika lön för lika arbete, att personer med funktionsnedsättning bör kunna delta på lika villkor inom alla livets områden och att rasism inte tolereras. Det innebär också att människor inte ska uteslutas eller marginaliseras och att de ska vara fria att älska vem de vill.
Migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund spelar en avgörande roll i samhället, inte minst som personal inom samhällsviktig verksamhet. EU strävar efter att alla ska kunna delta fullt ut i samhället och fokuserar därför på bland annat bättre tillgång till utbildning, arbete, hälso- och sjukvård och boende.
Skydda människor
En av EU:s främsta prioriteringar är att garantera tryggheten och säkerheten för människor i EU, både i den fysiska och i den digitala världen. Dagligen arbetar man med att hantera hot som terrorism, organiserad brottslighet, narkotikahandel och människohandel.
Lögner om covid-19, farliga bluffar, konspirationsteorier och konsumentbedrägerier utgör också hot, även mot folkhälsan. EU arbetar med sociala medieföretag och webbplattformar för att begränsa spridningen av vilseledande information och falska nyheter i Europa. Det europeiska observatoriet för digitala medier stöder oberoende faktagranskare och har som mål att bli en knutpunkt i Europa för bekämpning av digital desinformation.
Läs mer om EU-kommissionens prioriteringar.
Europa betyder kultur
Vad har de Oscarsvinnande filmerna Slumdog Millionaire, Son of Saul, The Father och Another Round gemensamt? De fick alla stöd från Kreativa Europas Mediaprogram.
Är din stad Europas nästa kulturhuvudstad? Denna mycket eftertraktade titel har tilldelats över 50 städer runtom i EU. Den riktar strålkastarljuset på lokala artister och varje stads unika kulturella rikedom.
Upptäck Europas konst och kultur från soffan! Den digitala plattformen Europeana ger tillgång till över 58 miljoner föremål från samlingar i över 3 600 kulturinstitutioner.
På vilket sätt har jag nytta av EU?
Du kan bo och arbeta i ett annat EU-land. På Eures-portalen kan du söka lediga jobb och få praktiska råd.
Som pensionär kan du bo i vilket EU-land du vill (plus Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz) och få din ålderspension där.
Du kan studera eller vidareutbilda dig i ett annat EU-land. Över 10 miljoner människor har deltagit i Erasmusprogrammet sedan det startade 1987.
År 2017 avskaffade EU roamingavgifter för att du lättare ska kunna hålla kontakten med vänner och familj när du reser i EU. När du reser följer dina digitala abonnemang med dig!
Om du blir sjuk medan du befinner dig i ett annat EU-land garanterar det europeiska sjukförsäkringskortet att du kan få offentlig vård. Du behandlas på samma villkor och till samma kostnad som de som är försäkrade i det landet.
Tack vare WiFi4EU kan du koppla upp dig på nätet gratis på offentliga platser i cirka 8 000 kommuner runtom i EU. Håll utkik efter den här symbolen:
Du kan använda samma valuta – euron – i 19 EU-länder.
Du kan känna dig lugn när du reser i EU. Du skyddas av en heltäckande uppsättning passagerarrättigheter vid resor med flyg, tåg, båt eller buss.
Leksaker måste uppfylla stränga säkerhetskrav för att få säljas i EU.
Enligt EU-reglerna kan du annullera eller skicka tillbaka varor du handlat på nätet inom 14 dagar utan att behöva ange något skäl.
EU-invånare omfattas av några av världens striktaste normer för säker och hälsosam mat.
Dina pengar på banken är alltid skyddade upp till ett belopp på 100 000 euro.
Ta reda på mer om vad EU gör för dig.
Vad gör EU för att förbättra mitt närområde?
EU investerade över 460 miljarder euro i regionerna mellan 2014 och 2020.
EU investerar lokalt i städer och regioner för att stimulera ekonomin, skapa jobb och förbättra livskvaliteten. Syftet är att göra skillnad på fem nyckelområden, genom att
- hjälpa människor att få jobb, gå en utbildning eller inkluderas i samhället
- främja små och medelstora företag
- främja forskning och innovation
- skydda och förbättra miljön
- bekämpa klimatförändringarna genom moderniseringar inom transport och energi.
Investeringar i människor och platser
Om du ser dig omkring i ditt närområde kommer du snart att hitta en skola, en bro, ett sjukhus eller något annat projekt som är EU-finansierat. Tusentals projekt har fått stöd från EU:s regionala program under årens lopp. Här följer ett axplock av projekt som redan gör skillnad, eller snart kommer att göra det, i människors vardag runtom i EU.
Ett nytt akutsjukhus i Rumänien räddar liv
EU investerar 47 miljoner euro i ett sjukhus i Cluj i Rumänien, som utrustas med avancerad teknik för att kunna behandla allvarligt sjuka patienter. Sjukhuset kommer att ingå i ett nätverk av regionala akutsjukhus och bidra till att öka tillgången till sjukvård i Rumänien.
Förbättrade vägförbindelser i Grekland
Såväl invånare som turister och företag kommer att få nytta av en viktig ny motorvägssträcka. EU-finansieringen på 255 miljoner euro går till bygget av motorvägssträckan mellan Lamia och Xyniada. Därigenom förbinds regionerna Grekiska fastlandet och västra Thessalien med motorvägsnätet.
En hållbar simbassäng i Belgien
En simbassäng vid Vrije Universiteit Brussel (ett universitet i Bryssel) har renoverats för att förbättra hållbarheten. Den nya anläggningen, som är öppen för allmänheten, använder 60 % mindre energi och släpper ut 500 ton mindre koldioxid per år än den gamla bassängen. Projektet har fått drygt 2 miljoner euro i EU-finansiering.
Grönare städer och regioner
Stabilare och effektivare energiförsörjning i Tjeckien, 21 nya elektriska tåg som förbättrar järnvägstjänsterna i Kroatien och ökat skydd mot översvämningar i Ungern är några av de 14 gröna projekt som kommer att gynna invånarna. EU-medel på över 1,4 miljarder euro investeras i bland annat miljö, hälsa, transport och energi i sju EU-länder.
Snabbare internetuppkoppling på Sicilien
Över 2,3 miljoner människor på Sicilien i Italien har glädje av snabbt internet tack vare ett projekt som fått 55 miljoner euro i EU-finansiering. Fler än 1,2 miljoner hushåll har anslutits till ultrasnabbt bredband i Siciliens nio provinser.
Gröna skolgårdar i Paris
Asfalterade skolgårdar i Paris förvandlas till svala, gröna öar som både kan lagra vatten och sänka temperaturen. Med hjälp av nära 5 miljoner euro i EU-finansiering bidrar projektet Oasis till att skydda parisarna mot följderna av klimatförändringen och skapar samtidigt roliga lekplatser för barn.
Ta reda på vilka projekt som är EU-finansierade i ditt land:
Hur kan jag få hjälp med finansiering?
Forskare, bonde, företagare eller artist? Vem kan få finansiering?
https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/how-apply/eligibility-who-can-get-funding_sv
Hur ansöker jag om regionalstöd?
https://ec.europa.eu/regional_policy/sv/funding/accessing-funds
EU:s pionjärer
Från motståndskämpar och politiska ledare till en världsberömd skådespelare: läs mer om de kvinnor och män som givit inspiration till dagens EU. Bland dem finns bland annat
Milstolpar i EU:s historia
1950
9 maj
Schumandeklarationen. Frankrikes utrikesminister Robert Schuman föreslår att länderna ska producera kol och stål gemensamt, så att inget enskilt land kan tillverka vapen och rikta dem mot de övriga länderna.
1952
23 juli
Europeiska kol- och stålgemenskapen upprättas.
1957
25 mars
Romfördragen undertecknas av sex länder – Belgien, Frankrike, Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna. De bildar en gemensam marknad, Europeiska ekonomiska gemenskapen, som startar den 1 januari 1958.
1962
30 juli
Den gemensamma jordbrukspolitiken införs. Den bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen och stöder bönder och landsbygdsområden.
1968
1 juli
Tullavgifterna mellan de sex medlemsländerna avskaffas.
1979
7–10 juni
För första gången kan invånare i Europa rösta in sina företrädare till Europaparlamentet.
1987
15 juni
Studentutbytesprogrammet Erasmus lanseras.
1989
Kommunismens fall leder till en våg av demokratisk förändring i länder i Central- och Östeuropa.
1993
1 januari
Lansering av den inre marknaden med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.
1993
1 november
Europeiska unionen bildas.
1995
26 mars
Genom Schengenavtalet försvinner gränskontrollerna mellan vissa medlemsländer. För närvarande gäller detta 22 länder.
2002
1 januari
De första sedlarna och mynten i euro ser dagens ljus. De används nu i 19 länder.
2012
1 april
Möjligheten till europeiska medborgarinitiativ införs.
2012
10 december
EU tilldelas Nobels fredspris.
2015
12 december
Totalt 195 länder, däribland alla EU-länder, antar Parisavtalet om klimatförändringar.
2017
15 juni
Roamingavgifterna slopas.
2020
Januari
Covid-19 når Europa och utlöser den största insatsen för att hantera ett hot mot folkhälsan i EU:s historia.
2021
9 maj
Konferensen om Europas framtid lanseras.
Hur fungerar EU?
Allt EU gör grundar sig i fördrag som innehåller regler om hur EU fungerar. EU-länderna har frivilligt och på ett demokratiskt sätt kommit överens om fördragen.
EU agerar på de områden där medlemsländerna har gett EU befogenhet att göra det och där det är bättre att agera gemensamt. Det gäller till exempel klimatförändringarna eller handeln med resten av världen.
I EU-fördragen anges vem som får stifta lagar på vilka områden: EU, medlemsländerna eller båda. EU-länderna ansvarar för sina egna beslut och lagar på vissa nationella politikområden som näringsliv, folkhälsa och utbildning. Där kan EU hjälpa medlemsländerna. På områden där både EU och medlemsländerna får agera, får EU endast göra det om det är mer ändamålsenligt.
För att uppnå sina mål har EU-länderna inrättat ett antal institutioner som fattar beslut på EU-nivå och sedan utför dem.
Vem gör vad?
Europaparlamentet, som har säte i Strasbourg och Bryssel, företräder medborgarna i EU. Europaparlamentet är tillsammans med rådet det huvudsakliga beslutsfattande organet i EU.
Europaparlamentet har 705 ledamöter som vart femte år väljs direkt av de röstberättigade i EU. Det senaste valet ägde rum 2019. Varje EU-land väljer ett antal ledamöter i förhållande till sin befolkning. Ledamöterna sitter inte i grupper efter nationalitet, utan i politiska grupper som omfattar flera länder. Ledamöterna kan också vara oberoende. Roberta Metsola är Europaparlamentets nuvarande talman. Hon efterträder David Sassoli som var talman från den 3 juli 2019 fram till sin död den 11 januari 2022.
Europaparlamentet har 705 ledamöter. De är uppdelade i politiska grupper. De är (i fallande ordning efter antalet ledamöter): Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet, Renew Europe group, Gruppen Identitet och demokrati, Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen, Gruppen Europeiska konservativa och reformister, Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL samt grupplösa ledamöter.
Europeiska unionens råd, även kallat rådet, består av ministrar från alla medlemsländernas regeringar. Rådet är tillsammans med Europaparlamentet det huvudsakliga beslutsfattande organet i EU. EU-länderna turas om att vara ordförande i rådet under ett halvår. För att garantera kontinuiteten samarbetar tre ordförande om en gemensam agenda under en 18-månadersperiod.
Rådet är inte samma sak som Europeiska rådet, där EU-ländernas stats- och regeringschefer möts. Europeiska rådet bestämmer EU:s politiska riktning och prioriteringar. Charles Michel är för närvarande Europeiska rådets ordförande.
EU-kommissionen är EU:s verkställande institution. Den har rätt att föreslå nya åtgärder och nya lagar som Europaparlamentet och rådet sedan beslutar om. Den ser också till att EU:s bestämmelser följs. EU-kommissionen leds av ordförande Ursula von der Leyen och hennes team av kommissionärer – en från varje EU-land.
Alla EU-länder måste följa EU:s lagstiftning och uppnå de mål som de åtagit sig att nå. Annars kan EU-kommissionen vidta åtgärder mot dem.
Europeiska unionens domstol ser till att EU:s lagar följs och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder.
Europeiska centralbanken förvaltar euron. Bankens främsta uppgift är att hålla priserna stabila i euroområdet.
Vem betalar för EU?
De pengar som EU använder (EU-budgeten) kommer från olika källor, nämligen tullar, momsbaserade bidrag som EU-länderna samlar in och ländernas EU-avgift. En ny inkomstkälla – en avgift för plastförpackningsavfall som inte återvinns – infördes i januari 2021.
EU-budgeten gör det möjligt att nå resultat i frågor som är viktiga för människor i EU. Det kan röra sig om allt ifrån nya och bättre vägar, järnvägar och flygplatser till utveckling av landsbygdsområden och möjligheter att studera utomlands. Budgeten bidrar till den digitala omställningen och kampen mot klimatförändringarna och även till att minska skillnaderna mellan och inom EU-länderna.
Hur kan jag engagera mig?
Har du idéer om vilket slags EU du vill leva i? Då är det dags att du gör din röst hörd, för EU vill lyssna till dina förslag. Alla som bor i EU eller är medborgare i ett EU-land kan delta.
Europaparlamentet, rådet och EU-kommissionen har lanserat en omfattande alleuropeisk debatt – konferensen om Europas framtid – för att ge alla i EU möjlighet att dela sina synpunkter på och förhoppningar om EU:s framtid. Det kommer att ordnas evenemang i alla länder. Debatterna hålls både på nätet och, när covid-19-pandemin så tillåter, på plats. Ta reda på vad som händer på konferensens flerspråkiga webbplats. Du kan till och med ordna egna evenemang och ladda upp dem. Så engagera dig – EU:s framtid ligger i dina händer!
Om du är EU-medborgare kan du redan bidra till beslutsfattandet på flera olika sätt. Till att börja med kan du göra din röst hörd genom att rösta i val till Europaparlamentet vart femte år. Se vilka parlamentsledamöter som företräder ditt land.
Tänker du ibland att en EU-lag skulle kunna förbättras? I så fall kan du hjälpa till att göra EU-lagar redo för framtiden genom att komma med förslag om hur befintliga lagar kan förenklas och moderniseras. Du kan också dela dina åsikter om ny politik. Kom gärna med synpunkter i de frågor som är viktiga för dig. Du kan bidra på något av de 24 officiella EU-språken.
Om du är road av offentliga debatter kanske du vill delta i någon av de många medborgardialoger som äger rum runtom i Europa varje år. Då får du chans att ställa frågor till EU-politiker och berätta för dem hur du påverkas av EU:s initiativ. Du kan också framföra dina idéer om EU:s framtid där. Se när och i vilka städer medborgardialoger hålls den närmaste tiden.
Genom ett europeiskt medborgarinitiativ kan du uppmana kommissionen att föreslå en ny lag. Först måste du se till att få stöd för ditt initiativ. När du har samlat in 1 miljon underskrifter beslutar EU-kommissionen vilka åtgärder den eventuellt tänker vidta. Hittills har sex medborgarinitiativ fått tillräckligt många underskrifter.
Det allra första framgångsrika medborgarinitiativet, Right2Water, ledde till nya regler för att garantera att dricksvattnet är säkert och av god kvalitet, samt förbättra tillgången till vatten för utsatta grupper.
Var kan jag få mer information?
Det finns hundratals Europa Direkt-kontor över hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact/meet-us_sv.
Du kan kontakta Europa direkt på följande sätt:
— Ring det avgiftsfria numret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet)
— Ring det vanliga numret +32 22 99 96 96
— Skriv ett meddelande via kontaktformuläret https://europa.eu/european-union/contact_sv
På Europa-portalen finns det information om EU på alla officiella EU-språk: https://europa.eu. Du kan också läsa om allt EU gjorde under 2020 i den allmänna rapporten om EU:s verksamhet.
Du kan ladda ner eller beställa EU-publikationer på https://op.europa.eu/sv/web/general-publications/publications.
EU-medborgare och företag kan få råd och hjälp via Ditt Europa: https://europa.eu/youreurope/index.htm.
Utbildningsmaterial, spel och frågesporter hittar du i Elev- och lärarhörnan: https://europa.eu/learning-corner/home_sv.
Upptäck Ungdomsportalen: https://europa.eu/youth/EU_sv.
EU-kommissionen i ditt land: https://ec.europa.eu/info/about-european-commission/contact/representations-member-states_sv.
Europaparlamentet i ditt land: https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/stay-informed/liaison-offices-in-your-country.
Nätverket av europeiska konsumentcentrum: https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/consumer-rights-and-complaints/resolve-your-consumer-complaint/european-consumer-centres-network-ecc-net_sv.
facebook.com/EuropeanCommission
instagram.com/europeancommission
facebook.com/europeanparliament
| ISBN 978-92-76-24450-9 | doi:10.2775/917498 | NA-04-20-623-SV-C | |
| ISBN 978-92-76-24430-1 | doi:10.2775/05147 | NA-04-20-623-SV-N | |
| HTML | ISBN 978-92-76-24403-5 | doi:10.2775/51999 | NA-04-20-623-SV-Q |
En kort guide om EU
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
1049 Bruxelles/Brussel
BELGIEN
Kontakt: COMM-A2@ec.europa.eu
Europeiska kommissionen är inte ansvarig för eventuella följder av vidareutnyttjandet av denna publikation.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021
© Europeiska unionen, 2021
Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39). Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.
Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.
Omslagsbild, joining hands: © iStock.com/pixelfit