Vad är Europeiska unionen?
Europeiska unionen (EU) är en unik ekonomisk och politisk union mellan 27 europeiska länder. Länderna samarbetar för att förbättra livskvaliteten för människor i och utanför Europa.
I mer än 60 år har EU arbetat för fred, välstånd och välfärd i Europa. Från att på 1950-talet ha bestått av sex grundarländer – eller medlemsstater – har unionen vuxit till att omfatta 27 medlemsstater, med en befolkning på nästan 450 miljoner.
Det som började som ett ekonomiskt projekt för att höja levnadsstandarden i Europa efter andra världskriget utgör nu världens största inre marknad, med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital. Under årtiondena har EU utökats till att omfatta flera områden där länder kan uppnå bättre resultat genom samarbete. Medlemsstaterna anser att samarbetet gör dem starkare och bättre rustade att hantera stora utmaningar såsom klimatförändringarna, den digitala omställningen av samhället och allvarliga hälso- och säkerhetshot som covid-19-pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Den här guiden innehåller mycket användbar information om EU och vad EU gör. Du får också tips om var du kan hitta mer information.
EU består av 27 länder som tillsammans har 448,4 miljoner invånare. Det finns 24 officiella EU-språk, och 347 miljoner människor använder euron i 20 olika EU-länder. EU-flaggan har blå bakgrund med en cirkel av 12 gula stjärnor i mitten. Europeiska unionens motto är ”Förenade i mångfalden”. Europadagen firas den 9 maj.
En union av värderingar
Även om människor i Europa talar olika språk och har olika traditioner delar de samma värderingar. Dessa värderingar, som utgör grunden för EU, är respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för mänskliga rättigheter.
Värderingarna står i EU-fördragen och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där alla individuella, medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter som människor i EU har finns samlade.
År 2022 var 13,7 miljoner människor i EU medborgare i en annan medlemsstat än den de bodde i.
Om du är medborgare i någon av EU:s 27 medlemsstater är du också EU-medborgare. Det innebär att du åtnjuter några viktiga ytterligare rättigheter, som till exempel frihet att resa, bo, arbeta och studera i vilken medlemsstat du vill, och rätt att rösta och ställa upp i kommunalval och val till Europaparlamentet, oavsett i vilken medlemsstat du bor. Du har även rätt att göra framställningar till Europaparlamentet, vända dig till den europeiska ombudsmannen och skriva till EU:s institutioner på något av de 24 officiella EU-språken .
EU skyddar inte bara de rättigheter som medborgarna och invånarna i EU har, utan främjar också respekten för mänskliga rättigheter och rättvisa val i resten av världen. Varje år delar Europaparlamentet ut Sacharovpriset till en enskild person eller organisation som kämpar för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.
Att bo i EU ger dig flera viktiga rättigheter och fördelar, bland annat följande:
Du är skyddad mot all diskriminering på grund av kön, ras, religion, etniskt eller socialt ursprung, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning.
Du har rätt till skydd av dina personuppgifter.
Du kan handla tryggt på nätet i vilken medlemsstat som helst, tack vare det starka konsumentskyddet i EU.
Din hälsa skyddas av EU:s stränga miljökrav, till exempel bestämmelserna om luft- och vattenkvalitet.
Läs mer om dina rättigheter här.
EU – en överblick
Tack vare den inre marknaden kan människor, varor, tjänster och pengar röra sig inom de 27 EU-medlemsstater nästan lika fritt som inom ett enskilt land.
23 EU-medlemsstater och 4 länder utanför EU – Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz – tillhör det så kallade Schengenområdet. Det innebär att du inte behöver visa ditt pass när du passerar gränsen mellan dessa länder.
En karta över EU och dess yttersta randområden. Lång beskrivning. Kartan visar EU:s medlemsstater i Kontinentaleuropa samt de utomeuropeiska regionerna i Frankrike (Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Martin), Nederländerna (Sint-Maarten), Portugal (Azorerna, Madeira) och Spanien (Kanarieöarna). Den visar också kandidatländerna (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Moldavien, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Turkiet och Ukraina) och potentiella kandidatländer (Georgien, Kosovo).
Belgien gick med i EU 1958, har en befolkning på 11,8 miljoner och använder euro som valuta. Bulgarien gick med i EU 2007, har en befolkning på 6,4 miljoner, använder lev som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Cypern gick med i EU 2004, har en befolkning på 0,9 miljoner, använder euro som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Danmark gick med i EU 1973, har en befolkning på 5,9 miljoner och använder dansk krona som valuta. Estland gick med i EU 2004, har en befolkning på 1,4 miljoner och använder euro som valuta. Finland gick med i EU 1995, har en befolkning på 5,6 miljoner och använder euro som valuta. Frankrike gick med i EU 1958, har en befolkning på 68,1 miljoner och använder euro som valuta. Grekland gick med i EU 1981, har en befolkning på 10,4 miljoner och använder euro som valuta. Irland gick med i EU 1973, har en befolkning på 5,2 miljoner, använder euro som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Italien gick med i EU 1958, har en befolkning på 58,9 miljoner och använder euro som valuta. Kroatien gick med i EU 2013, har en befolkning på 3,9 miljoner och använder euro som valuta. Lettland gick med i EU 2004, har en befolkning på 1,9 miljoner och använder euro som valuta. Litauen gick med i EU 2004, har en befolkning på 2,9 miljoner och använder euro som valuta. Luxemburg gick med i EU 1958, har en befolkning på 0,7 miljoner och använder euro som valuta. Malta gick med i EU 2004. har en befolkning på 0,5 miljoner och använder euro som valuta. Nederländerna gick med i EU 1958, har en befolkning på 17,8 miljoner och använder euro som valuta. Polen gick med i EU 2004, har en befolkning på 36,8 miljoner och använder złoty som valuta. Portugal gick med i EU 1986, har en befolkning på 10,5 miljoner och använder euro som valuta. Rumänien gick med i EU 2007, har en befolkning på 19,1 miljoner, använder leu som valuta och ingår inte i Schengenområdet. Slovakien gick med i EU 2004, har en befolkning på 5,4 miljoner och använder euro som valuta. Slovenien gick med i EU 2004, har en befolkning på 2,1 miljoner och använder euro som valuta. Spanien gick med i EU 1986, har en befolkning på 48,1 miljoner och använder euro som valuta. Sverige gick med i EU 1995, har en befolkning på 10,5 miljoner och använder krona som valuta. Tjeckien gick med i EU 2004, har en befolkning på 10,8 miljoner och använder tjeckisk krona som valuta. Tyskland gick med i EU 1958, har en befolkning på 84,4 miljoner och använder euro som valuta. Ungern gick med i EU 2004, har en befolkning på 9,6 miljoner och använder forint som valuta. Österrike gick med i EU 1995, har en befolkning på 9,1 miljoner och använder euro som valuta. Befolkningsdata från 2023.
Vad gör EU för att hantera dagens stora utmaningar?
På senare tid har EU stått inför exceptionella utmaningar: en ekonomisk kris och en global pandemi följt av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den energikris som kriget orsakade. Dessa historiska händelser har visat att EU måste reagera snabbt och beslutsamt på nya situationer. Samtidigt har EU fortsatt och påskyndat sitt arbete för att nå de gröna och digitala målen.
Covid-19-pandemin
Covid-19-pandemin orsakade stort mänskligt lidande, ledde till nedstängningar och en ekonomisk nedgång vilket var en prövning för EU och resten av världen.
Förutom att vidta åtgärder för att begränsa smittspridningen genom vaccinationsprogram, arbetade EU med att stödja de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och hjälpa länderna att komma på fötter igen. EU var en av de ledande bidragsgivarna till Covax, ett globalt initiativ för rättvis tillgång till covid-19-vacciner, och man samarbetar med sina internationella partner för att se till att världen är förberedd för framtida pandemier.
EU införde också ett gemensamt system för vaccinationsintyg som gjorde det lättare för människor i EU att börja resa igen. Med detta system som grund har Världshälsoorganisationen nu utarbetat ett globalt intygssystem som gör det lättare att resa och samtidigt skydda människor. EU:s nya myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser ska se till att EU har de läkemedel och den utrustning som behövs vid eventuella hälsohot.
För att säkerställa en snabb ekonomisk återhämtning från pandemin inrättade EU NextGenerationEU, en särskild återhämtningsfond på mer än 800 miljarder euro. Genom att investera i projekt och initiativ som gör EU grönare och mer digitalt gör fonden också EU bättre rustat inför framtida utmaningar. Inom ramen för Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den globala energikrisen stöder fonden exempelvis medlemsstaternas ansträngningar att fasa ut fossila bränslen från Ryssland och deras omvandling till ren energi.
Det samlade beloppet på 2018 miljarder euro består av den sjuåriga EU-budgeten på 1211 miljarder euro plus 807 miljarder euro från Next Generation EU, det vill säga återhämtningspaketet efter covid-19-pandemin.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina
Efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 agerade EU snabbt till stöd för Ukraina och dess folk. Detta stöd omfattade humanitärt bistånd, katastrofbistånd, ekonomiskt och operativt stöd, militärt bistånd och stöd vid EU:s gräns och i Moldavien.
Som en del av det humanitära biståndet har EU skänkt mat, nödbostäder och medicinsk hjälp till människor som drabbats av konflikten. EU vidtog också den exceptionella åtgärden att bevilja tillfälligt skydd för miljontals människor som flydde från Ukraina och gav dem tillgång till bostäder, skolor, hälso- och sjukvård och jobb i EU. EU:s ekonomiska stöd har bidragit till att stabilisera den ukrainska ekonomin, återställa infrastruktur och förbättra försvaret och säkerheten.
EU har också lett det internationella fördömandet av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och infört hårda sanktioner mot Ryssland och dem som medverkat i kriget. Genom dessa åtgärder försöker man isolera Ryssland ekonomiskt och begränsa landets militära anfallskapacitet.
EU har tillsammans med medlemsstaterna och finansinstitut samlat in totalt 50 miljarder euro i stöd till Ukraina.
Läs mer om EU:s stöd till Ukraina.
Energikrisen
Rysslands anfallskrig har lett till kraftiga störningar i världens energisystem och orsakat prishöjningar och osäkerhet i gasförsörjningen, vilket har förvärrat den redan svåra situationen på energimarknaden efter pandemin.
Vad gör EU för att åtgärda situationen?
Fasar ut fossila bränslen från Ryssland.
Påskyndar produktionen av förnybar energi (väte, vind och solkraft) som är en viktig del av EU:s åtagande att vara klimatneutralt senast 2050.
Sänker energiräkningarna för hushåll och företag.
Minskar efterfrågan på energi.
Ökar gaslagringen inför vintern.
Gör det möjligt för medlemsstaterna att köpa energi tillsammans till ett bättre pris.
Stärker reglerna för att se till att medlemsstaterna får hjälp om det skulle uppstå ett nödläge.
Investerar i infrastruktur så att alla medlemsstaterna har minst två gasförsörjningskällor.
Läs mer om EU:s arbete för att garantera säker och ren energi till ett överkomligt pris.
Klimatförändringarna
Den europeiska gröna given är EU:s strategi för att skapa en modern och konkurrenskraftig ekonomi i EU. Den ska göra EU till den första klimatneutrala regionen till 2050, då vi inte ska släppa ut mer växthusgaser än naturen i våra ekosystem kan absorbera.
Som en första ambitiös milstolpe har EU satt ett nytt mål, nämligen att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer senast 2030. Alla delar av samhället och ekonomin kommer att behöva dra sitt strå till stacken – från industrin, energi- och transportbranschen till livsmedelsproduktionen, jordbruket och byggbranschen. För de regioner, branscher och arbetstagare som står inför de största utmaningarna kommer det att finnas ekonomiskt stöd. I juli 2021 föreslog Europeiska kommissionen ett åtgärdspaket som ska se till att EU når målen i den europeiska gröna given.
Minst 30 % av EU:s utgifter mellan 2021 och 2027 kommer att gå till att bekämpa klimatförändringarna och dess följder.
Vad innebär det för dig?
Fördelarna med att senast 2030 ha minskat nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 %, jämfört med 1990 års nivåer.
- Minst 42,5 % förnybar energi i EU:s energimix senast 2030.
- Skyddade och återställda skogar i EU, 3 miljarder nya träd till 2030.
- Renare kollektivtrafik och hållbarare bränslen.
- En miljon nya gröna jobb i EU senast 2030.
- Minst 55 % färre dödsfall på grund av föroreningar senast 2030.
- En rättvis omställning baserad på solidaritet i Europa.
- En miljon laddningsstationer i EU senast 2025.
- En moderniserad och resilient EU-ekonomi.
Vi kan alla bidra: genom att slänga mindre mat och återvinna mer, ta cykeln i stället för bilen eller varför inte plantera ett träd? Om du vill engagera dig, ta en titt på den europeiska klimatpakten. Den för samman människor och organisationer så att de kan dela information om klimatåtgärder. Hjälp oss bygga ett grönare Europa!
Natura 2000 är världens största nätverk av skyddade områden och erbjuder tusentals fredade områden för de mest värdefulla och hotade arterna och livsmiljöerna i Europa.
© LIFE06 NAT/E/000209/Aixa SOPEÑA.
Det spanska lodjuret var så gott som utrotat men är nu tillbaka i Spanien och Portugal. Det är många som har arbetat för detta, bland annat i projekt som finansierats av EU-programmet Life. Att den här arten har återkommit är en av Europas största framgångar när det gäller skydd av djur.
EU har finansierat ombyggnaden av två frakt- och passagerarfärjor. Färjorna var dieseldrivna men drivs nu med miljövänliga elektriska batterier. De kör på den starkt trafikerade rutten mellan Helsingör i Danmark och Helsingborg i Sverige. De ombyggda färjorna bidrar till att förbättra luftkvaliteten i dessa tätbefolkade områden.
Den digitala omställningen ska utnyttjas till fullo
I dagens samhälle behöver vi alla kunna klara av saker digitalt, från att göra bankärenden och inköp på nätet till att använda tekniken på jobbet. För att alla ska hänga med och för att EU ska förbli världsledande på teknikområdet, investerar EU i allt från digitala färdigheter och användning av superdatorer till höghastighetsuppkoppling och bättre cybersäkerhet.
EU arbetar för att både enskilda och företag ska kunna använda internet under säkra och rättvisa förhållanden. Tack vare EU:s regler har vi i dag mer kontroll över våra personuppgifter och hur de används av andra.
Läs mer om EU:s regler för ett säkrare digitalt utrymme.
Hjälp att söka jobb
Europeiska socialfonden+ hjälper människor att få jobb (eller bättre jobb). Fonden hjälper även mindre gynnade personer. Varje år får runt 10 miljoner människor hjälp att hitta ett jobb eller att utveckla sina färdigheter.
EU hjälper unga att komma in på arbetsmarknaden. Till exempel innebär ungdomsgarantin att alla under 30 år ska få ett seriöst erbjudande om jobb, vidareutbildning, lärlingsplats eller praktik inom fyra månader efter att de har blivit arbetslösa eller gått klart en utbildning.
Att arbeta som volontär är ett fantastiskt sätt att bidra till lokalsamhällen hemma eller utomlands och samtidigt utveckla nya färdigheter och få nya vänner. Europeiska solidaritetskåren ger unga möjlighet att arbeta med projekt, antingen i hemlandet eller utomlands. Genom initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete får personer som är minst 18 år möjlighet att delta i projekt för humanitärt bistånd över hela världen.
Ökade insatser för att bekämpa cancer
EU har föresatt sig att vända utvecklingen när det gäller cancer. I Europas plan mot cancer, med en budget på 4 miljarder euro, beskrivs EU:s nya strategi för att förebygga cancer och behandla och vårda cancerpatienter. EU:s finansiering har redan lett till banbrytande forskning – från tumörmodeller i 3D till möjligheten att upptäcka cancer genom att testa en persons utandningsluft.
En jämlikhetsunion
EU bygger ett jämlikt Europa. Det innebär att kvinnor och män bör få lika lön för lika arbete, att personer med funktionsnedsättning kan delta på lika villkor inom alla livets områden och att rasism inte tolereras. Det innebär också att människor inte ska uteslutas eller marginaliseras, och att de ska vara fria att älska vem de vill.
Migranter och EU-medborgare med invandrarbakgrund spelar en avgörande roll i samhället, inte minst som personal inom samhällsviktig verksamhet. EU strävar efter att alla ska kunna delta fullt ut i samhället och fokuserar därför på bland annat bättre tillgång till utbildning, arbete, hälso- och sjukvård och boende.
Läs mer om EU-kommissionens prioriteringar.
Skydda människor
En av EU:s främsta prioriteringar är att garantera tryggheten och säkerheten för människor i EU, både i den fysiska och den digitala världen. Dagligen arbetar man med att hantera hot som terrorism, organiserad brottslighet, olaglig narkotikahandel och människohandel.
Covid-19-krisen och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har också synliggjort de hot och utmaningar som desinformation innebär för våra samhällen. EU arbetar med sociala medieföretag och webbplattformar för att begränsa spridningen av vilseledande information och falska nyheter i Europa. Det europeiska observatoriet för digitala medier stöder oberoende faktagranskare och har som mål att bli en knutpunkt i Europa för bekämpning av digital desinformation.
Europa betyder kultur
Vad har de Oscarsvinnande filmerna Slumdog Millionaire, Sauls son, The Father och En runda till gemensamt? De fick alla stöd från programmet Kreativa Europa MEDIA.
Är din stad Europas nästa kulturhuvudstad? Denna eftertraktade titel har tilldelats över 50 städer runtom i EU. Den riktar strålkastarljuset på lokala artister och varje stads unika kulturella rikedom.
Upptäck Europas konst och kultur från soffan! Den digitala plattformen Europeana ger tillgång till över 58 miljoner föremål från samlingar i över 4 000 kulturinstitutioner.
EU i världen
EU har ett nära samarbete med sina grannländer och med länder runtom i världen för att skapa nya partnerskap och främja de värden och intressen som unionen står för. Genom gemensamma insatser på områden som digitalisering, klimat, energi, transport, hälsa och utbildning försöker EU hantera globala utmaningar och skapa ett mer sammanlänkat och välmående globalt samfund.
EU sluter även handelsavtal med andra länder, nu senast med Nya Zeeland. Genom dessa avtal ökar handeln, vilket främjar EU:s ekonomi och skapar jobb.
Tillsammans är EU och dess medlemsstater de största givarna av utvecklingsbistånd i världen. Under 2021 gav de 71,6 miljarder euro eller 41 % av det totala biståndet (senast tillgängliga uppgifter). De bidrar också till hälften av allt globalt stöd till utbildning i mer än 100 länder.
Läs mer om EU:s strategi för att sammanlänka världen.
På vilket sätt har jag nytta av EU?
Du kan bo och arbeta i en annan medlemsstat. På Eures-portalen kan du söka lediga jobb och få praktiska råd.
Som pensionär kan du bo i vilken medlemsstat du vill (plus Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz) och få din ålderspension där.
Du kan studera eller vidareutbilda dig i en annan medlemsstat. Över 10 miljoner människor har deltagit i Erasmusprogrammet sedan det startade 1987.
År 2017 avskaffade EU roamingavgifter för att du lättare ska kunna hålla kontakten med vänner och familj när du reser i EU. När du reser följer dina digitala abonnemang med dig!
Om du blir sjuk medan du befinner dig i en annan medlemsstat garanterar det europeiska sjukförsäkringskortet att du kan få offentlig vård. Du behandlas på samma villkor och till samma kostnad som de som är försäkrade i det landet.
Tack vare WiFi4EU kan du koppla upp dig gratis på nätet på offentliga platser i tusentals kommuner runtom i EU. Håll utkik efter den här symbolen:
Du kan använda samma valuta – euron – i 20 medlemsstater.
Du kan känna dig lugn när du reser i EU. Du skyddas av heltäckande passagerarrättigheter när du reser med flyg, tåg, båt eller buss.
Leksaker måste uppfylla stränga säkerhetskrav för att få säljas i EU.
Enligt EU-reglerna kan du annullera en beställning eller skicka tillbaka varor som du handlat på nätet inom 14 dagar utan att behöva ange något skäl.
EU-invånare omfattas av några av världens striktaste krav för säker och hälsosam mat.
Dina pengar på banken är alltid skyddade upp till ett belopp på 100 000 euro.
Ta reda på mer om vad EU gör för dig.
Vad gör EU för att förbättra mitt närområde?
EU planerar att investera 378 miljarder euro i regionerna mellan 2021 och 2027. När investeringarna från medlemsstaterna lagts till blir slutsumman 550 miljarder euro.
EU investerar lokalt i städer och regioner för att stimulera ekonomin, skapa jobb och förbättra livskvaliteten. Syftet är att göra skillnad på fem nyckelområden:
Bekämpa klimatförändringarna genom moderniseringar inom transport och energi.
Hjälpa människor att få jobb, utbilda sig eller inkluderas i samhället.
Främja små och medelstora företag.
Främja forskning och innovation.
Skydda och förbättra miljön.
Investeringar i människor och platser
Om du ser dig omkring i ditt närområde kommer du snart att hitta en skola, en bro, ett sjukhus eller något annat projekt som är EU-finansierat. Tusentals projekt har fått stöd från EU:s regionala program under årens lopp. Här följer ett axplock av projekt som redan gör skillnad, eller snart kommer att göra det, i människors vardag runtom i EU.
Bättre hälso- och sjukvård i Polen
Det största allmänna sjukhuset i Toruń är nu ett av Polens ledande sjukhus, tack vare ett EU-stöd på 52,7 miljoner euro till renovering. En centraliserad hälso- och sjukvård av hög kvalitet innebär att patienterna får vård snabbare.
Förbättrade vägförbindelser i Grekland
Såväl invånare som turister och företag kommer att gynnas av en viktig ny motorvägssträcka. EU-finansiering på 255 miljoner euro går till bygget av den saknade förbindelsen mellan Lamia och Xyniada. Därigenom förbinds regionerna Grekiska fastlandet och västra Thessalien med motorvägsnätet.
En hållbar simbassäng i Belgien
En simbassäng vid Vrije Universiteit Brussel (Bryssels fria universitet) har renoverats som en hållbarhetsinvestering. Den nya anläggningen, som är öppen för allmänheten, använder 60 % mindre energi och släpper ut 500 ton mindre koldioxid per år än den gamla bassängen. Projektet har fått drygt 2 miljoner euro i EU-finansiering.
Grönare städer och regioner
Stabilare och effektivare energiförsörjning i Tjeckien, 21 nya elektriska tåg som förbättrar järnvägstjänsterna i Kroatien och ökat skydd mot översvämningar i Ungern är några av de 14 gröna projekt som kommer att gynna EU-invånarna. EU-medel på över 1,4 miljarder euro investeras i bland annat miljö, hälsa, transport och energi i sju medlemsstater.
Höghastighetsbredband ger uppkoppling PÅ RUMÄNSKA LANDSBYGDEN
Det EU-stödda RO-Net-projektet ger uppkoppling åt 400 000 människor, över 8 500 företag och nästan 3 000 offentliga institutioner i avlägsna landsbygdsområden i Rumänien. Cirka 665 byar och städer har nu tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning och shopping online. Invånarna kan också sälja produkter från sina gårdar på nätet.
Gröna skolgårdar i Paris
Asfalterade skolgårdar i Paris förvandlas till svala, gröna öar som både kan lagra vatten och sänka temperaturen. Med hjälp av nära 5 miljoner euro i EU-finansiering bidrar projektet Oasis till att skydda parisarna mot följderna av klimatförändringarna och skapar samtidigt roliga lekplatser för barn.
Hur kan jag få hjälp med finansiering?
Forskare, lantbrukare, företagare eller konstnär? Vem kan få finansiering?
EU:s pionjärer
Från motståndskämpar och politiska ledare till en världsberömd skådespelare – läs mer om de kvinnor och män som gett inspiration till dagens EU.
Milstolpar i EU:s historia
1950
9 maj
Schumandeklarationen presenteras. Frankrikes utrikesminister Robert Schuman föreslår att länderna ska producera kol och stål gemensamt, så att inget enskilt land kan tillverka vapen och rikta dem mot de övriga länderna.
Robert Schuman undertecknar Parisfördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, Paris, Frankrike, den 18 april 1951.
1952
23 juli
Europeiska kol- och stålgemenskapen upprättas.
1957
25 mars
Romfördragen undertecknas av sex medlemsstater – Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. De bildar en gemensam marknad, Europeiska ekonomiska gemenskapen, från den 1 januari 1958.
1962
30 juli
Den gemensamma jordbrukspolitiken införs. Den bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen och stöder bönder och landsbygdsområden.
1968
1 juli
Tullavgifterna mellan de sex medlemsstaterna avskaffas.
1979
7–10 juni
För första gången kan invånare i Europa rösta in sina företrädare till Europaparlamentet.
1987
15 juni
Studentutbytesprogrammet Erasmus lanseras.
Berlinmurens fall, Tyskland, den 11 november 1989.
1989
Kommunismens fall leder till en våg av demokratisk förändring i länder i Central- och Östeuropa.
1993
1 januari
Lansering av den inre marknaden med fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital.
1 november
Europeiska unionen bildas.
1995
26 mars
Genom Schengenavtalet försvinner gränskontrollerna mellan vissa medlemsstater. För närvarande gäller detta 23 medlemsstater.
2002
1 januari
De första sedlarna och mynten i euro ser dagens ljus. De används idag i 20 medlemsstater.
2012
1 april
Det europeiska medborgarinitiativet införs.
10 december
EU tilldelas Nobels fredspris.
2015
12 december
Totalt 195 länder, däribland alla EU-medlemsstater, antar Parisavtalet om klimatförändringar.
FN:s klimatkonferens (COP21), Paris, Frankrike, den 1 december 2015.
2017
15 juni
Roamingavgifterna slopas.
2020
Januari
Covid-19 når Europa och utlöser den största insatsen för att hantera ett hot mot folkhälsan i EU:s historia.
2021
9 maj
Konferensen om Europas framtid inleds.
2022
EU och dess internationella partner fördömer Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ger ett omfattande politiskt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina.
Hur fungerar EU?
Allt EU gör grundar sig i fördrag som innehåller regler om hur EU fungerar. Medlemsstaterna har frivilligt och på ett demokratiskt sätt kommit överens om fördragen.
I EU-fördragen anges vem som får stifta lagar på vilka områden: EU, nationella regeringar eller båda. Medlemsstaterna ansvarar för sina egna beslut och lagar på vissa nationella politikområden, såsom näringsliv, folkhälsa och utbildning. Där kan EU hjälpa medlemsstaterna.
På många områden anger fördragen att såväl EU som de nationella regeringarna kan agera. I dessa fall tas besluten alltid så nära invånarna som möjligt. Om ett problem kan lösas på lokal, regional eller national nivå ingriper inte EU.
EU agerar på de områden där medlemsstaterna har gett EU befogenhet att göra det och där det är bättre att agera tillsammans. Det gäller till exempel klimatförändringarna och handeln med resten av världen. För att uppnå sina mål har medlemsstaterna inrättat ett antal institutioner som fattar beslut på EU-nivå och sedan utför dem.
Vem gör vad?
Europaparlamentet, som har säte i Strasbourg och Bryssel, företräder EU-medborgarnas intressen. Europeiska unionens råd är tillsammans med Europaparlamentet det huvudsakliga beslutsfattande organet i EU.
Europaparlamentet har 705 ledamöter som vart femte år väljs direkt av de röstberättigade i EU. Nästa val äger rum 2024. Varje medlemsstat väljer ett antal ledamöter i förhållande till sin befolkning.
Ledamöterna sitter inte i grupper efter nationalitet, utan i politiska grupper som omfattar flera länder. Ledamöterna kan också vara oberoende. Roberta Metsola är Europaparlamentets nuvarande talman.
Lång beskrivning. Europaparlamentet har 705 ledamöter. De är uppdelade i politiska grupper. Dessa är (i fallande ordning efter antalet ledamöter): Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater), Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet, Gruppen Renew Europe, Gruppen Identitet och demokrati, Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen, Gruppen Europeiska konservativa och reformister, Gruppen Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster, grupplösa ledamöter.
Europeiska unionens råd, även kallat rådet, består av ministrar från alla medlemsstaternas regeringar. Rådet är tillsammans med Europaparlamentet det huvudsakliga beslutsfattande organet i EU. Medlemsstaterna turas om att vara ordförande i rådet ett halvår i taget. För att garantera kontinuiteten samarbetar tre ordförande om en gemensam agenda under en 18-månadersperiod.
Rådet är inte samma sak som Europeiska rådet, där medlemsstaternas stats- och regeringschefer möts. Europeiska rådet bestämmer EU:s politiska riktning och prioriteringar. Charles Michel är för närvarande Europeiska rådets ordförande.
EU-kommissionen är EU:s verkställande institution. Den har rätt att föreslå nya åtgärder och nya lagar som Europaparlamentet och rådet sedan beslutar om. Den ser också till att EU:s bestämmelser följs. EU-kommissionen leds av ordförande Ursula von der Leyen och hennes team av kommissionärer – en från varje medlemsstat.
Alla medlemsstaterna måste följa EU:s lagstiftning och uppnå de mål som de åtagit sig att nå. Annars kan EU-kommissionen vidta åtgärder mot dem.
Europeiska unionens domstol ser till att EU:s lagar följs och tillämpas på samma sätt i alla medlemsstater.
Europeiska centralbanken förvaltar euron. Bankens främsta uppgift är att hålla priserna stabila i euroområdet.
Vem betalar för EU?
De pengar som EU använder (EU-budgeten) kommer från olika källor, nämligen tullar, momsbaserade bidrag som medlemsstaterna samlar in och medlemsstaternas EU-avgift. En ny inkomstkälla – en avgift för plastförpackningsavfall som inte återvinns – infördes i januari 2021.
EU-budgeten gör det möjligt att nå resultat i frågor som är viktiga för människor i EU. Det kan röra sig om allt ifrån nya och bättre vägar, järnvägar och flygplatser till utveckling av landsbygdsområden och möjligheter att studera utomlands. Budgeten bidrar till den digitala omställningen och kampen mot klimatförändringarna och även till att minska skillnaderna mellan och inom medlemsstaterna.
Hur kan jag engagera mig?
Vill du påverka Europas framtid? Vill du vara med och fatta beslut? Du kan bidra till att forma och förbättra EU på många sätt.
Tusentals européer har redan delat sina förhoppningar om de kommande åren genom konferensen om Europas framtid – det största samrådet någonsin i EU. Ett av inslagen i konferensen var debatter ledda av invånarna, och dessa debatter håller nu på att bli en regelbunden del av det demokratiska livet i EU.
Europeiska medborgarpaneler
- 150 invånare slumpmässigt valda från 27 medlemsstater
- Olika bakgrund (kön, ålder, utbildning, inkomster, stad/landsbygd)
- 1/3 unga (16–25 år)
Ta reda på mer om EU:s medborgarpaneler.
Du kan göra din röst hörd genom att rösta i valet till Europaparlamentet vart femte år.
Läs mer om nästa EU-val.
Din ledamot företräder dina och din stads eller regions intressen i EU och röstar för dig om lagar som tillämpas i hela EU.
Se vilka parlamentsledamöter som företräder ditt land.
Tänker du ibland att en EU-lag skulle kunna förbättras? I så fall kan du hjälpa till att göra EU-lagar redo för framtiden genom att komma med förslag om hur befintliga lagar kan förenklas och moderniseras. Du kan också dela dina åsikter om ny politik. Du kan bidra på något av de 24 officiella EU-språken.
Kom med synpunkter i de frågor som är viktiga för dig.
Genom ett europeiskt medborgarinitiativ, kan du uppmana kommissionen att föreslå en ny lag. Först måste du se till att få stöd för ditt initiativ. När du har samlat in 1 miljon underskrifter beslutar EU-kommissionen vilka åtgärder den eventuellt tänker vidta. Hittills har nio medborgarinitiativ fått tillräckligt många underskrifter.
Det allra första framgångsrika medborgarinitiativet, Right2Water, ledde till nya regler för att garantera att dricksvattnet är säkert och av god kvalitet, och att tillgången till vatten förbättras för utsatta grupper.
Ett nyare initiativ, ”End the Cage Age”, kommer snart att leda till ett förslag om att fasa ut burar för flera produktionsdjur.
KONTAKTA EU
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:
— Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
— Ring telefonnumret +32 22999696.
— Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).
På Europaportalen finns det information om EU på alla officiella EU-språk: https://europa.eu.
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).
EU-medborgare och företag kan få råd och hjälp via Ditt Europa: https://europa.eu/youreurope/index_sv.htm
Utbildningsmaterial, spel och frågesporter hittar du i Elev- och lärarhörnan: https://europa.eu/learning-corner/home_sv
Upptäck Ungdomsportalen på: https://europa.eu/youth/EU_sv
EU-kommissionen i ditt land: https://ec.europa.eu/info/about-european-commission/contact/representations-member-states_sv
Europaparlamentet i ditt land: https://www.europarl.europa.eu/at-your-service/sv/stay-informed/liaison-offices-in-your-country
Nätverket av europeiska konsumentcentrum: https://ec.europa.eu/info/live-work-travel-eu/consumer-rights-and-complaints/resolve-your-consumer-complaint/european-consumer-centres-network-ecc-net_sv
facebook.com/EuropeanCommission
instagram.com/europeancommission
facebook.com/europeanparliament
| ISBN 978-92-68-07147-2 | doi:10.2775/476913 | NA-05-22-433-SV-C | |
| ISBN 978-92-76-60537-9 | doi:10.2775/089653 | NA-05-22-433-SV-N | |
| HTML | ISBN 978-92-76-60560-7 | doi:10.2775/468221 | NA-05-22-433-SV-Q |
En kort guide om EU
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
1049 Bryssel
BELGIEN
Kontakt: COMM-A2@ec.europa.eu
Detta dokument utgör inte ett officiellt ställningstagande från Europeiska kommissionens sida.
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2023
©Europeiska unionen, 2023
Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39). Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.
Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.
Alla fotografier © Europeiska unionen om inget annat anges.