Europeiska miljöräkenskaper: användbarheten för beslutsfattare kan förbättras

Sammanfattning

I

De europeiska miljöräkenskaperna är en viktig uppgiftskälla för övervakning och utvärdering av miljöpolitiken, såsom det sjunde miljöhandlings¬programmet och framstegen mot att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De europeiska miljöräkenskaperna är en statistisk ram som består av en omfattande uppsättning tabeller och räkenskaper som beskriver förhållandet mellan miljön och EU:s ekonomi.

II

Vi granskade huruvida kommissionen hade inrättat, förvaltat och använt de europeiska miljöräkenskaperna på ett bra sätt. Granskningen visade att kommissionen inte hade angett de långsiktiga behoven av europeiska miljöräkenskapsdata för miljöpolitiska beslut. Kommissionen hade inte sammanställt behoven av europeiska miljöräkenskapsdata och inte heller i detalj angett vilka indikatorer som krävs. Även om det finns en strategi för de europeiska miljöräkenskaperna, saknas en övergripande handlingsplan för att genomföra målen. Vi fann att vissa strategiska mål upprepades i de på varandra följande strategierna i mer än tio år.

III

Kommissionen och medlemsstaterna föreslog huruvida modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna skulle vara obligatoriska eller inte till stor del baserat på uppgifternas tillgänglighet och aktualitet och den administrativa bördan i medlemsstaterna snarare än på sammanställda behov av uppgifter. Kommissionen genomförde de europeiska miljöräkenskapsmodulerna utan en fullständig kostnads-nyttoanalys. Modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna användes inte till sin fulla potential för att övervaka viktig miljöpolitik.

IV

Om uppgifter görs tillgängliga snabbare blir de mer användbara. Vi fann att kommissionen visserligen offentliggjorde vissa uppgifter tidigare än vad som krävdes, men man utnyttjade inte alla medel för att tillhandahålla uppgifter snabbare. Det finns ingen tidsplan för offentliggörandet som visar när uppgifterna blir tillgängliga.

V

Utifrån våra granskningsresultat rekommenderar vi kommissionen att

1. förbättra den strategiska ramen för europeiska miljöräkenskapsdata,
2. öka de europeiska miljöräkenskapsmodulernas relevans för miljöpolitiska beslut,
3. förbättra aktualiteten hos europeiska miljöräkenskapsdata.

Inledning

01

Det är viktigt att beslutsfattare har tillgång till uppdaterad och tillförlitlig information i syfte att övervaka ekonomiska, sociala och miljömässiga framsteg mot hållbar utveckling. Miljöräkenskaper är en statistisk ram som består av en omfattande uppsättning tabeller och räkenskaper. Dessa räkenskaper beskriver förhållandet mellan miljön och ekonomin, inbegripet ekonomins påverkan på miljön.

02

På global nivå har Förenta nationernas kommission för statistik godkänt systemet för miljöräkenskaper som internationell statistisk standard för miljöräkenskaper. Systemet tillämpar koncept, definitioner och klassificeringar i enlighet med Förenta nationernas system för nationalräkenskaper, som tagits fram av Förenta nationerna (FN), Europeiska kommissionen, Internationella valutafonden, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och Världsbanken. Det gör det lättare att ta fram statistik och räkenskaper som kan jämföras internationellt.

03

År 1994 lade Europeiska kommissionen fram en första strategi¹ för ”nationell miljöredovisning”. Sedan dess har kommissionen arbetat tillsammans med medlemsstaterna, FN och OECD för att analysera de statistiska uppgifter som finns tillgängliga för de europeiska miljöräkenskaperna. Kommissionen och medlemsstaterna genomför de europeiska miljöräkenskaperna inom ramen för den europeiska strategin för miljöräkenskaper i linje med FN:s system för miljöräkenskaper.

04

Den rättsliga ramen för de europeiska miljöräkenskaperna² inrättar en gemensam standard för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av räkenskaperna. I tabell 1 sammanfattas de sex nuvarande modulerna. Kommissionen samlar in uppgifter för ytterligare två moduler på frivillig basis – europeiska skogsräkenskaper samt miljösubventioner och liknande överföringsräkenskaper. Kommissionen håller på att ta fram ytterligare tre moduler – räkenskaper för naturkapital/ekosystemsräkenskaper, vattenräkenskaper och räkenskaper för resursförvaltningskostnader. De europeiska miljöräkenskaperna rapporterar uppgifter för 64 ekonomiska aktiviteter plus hushåll. Mer detaljerad information om de europeiska miljöräkenskaperna finns i bilaga 1.

Källa: Revisionsrätten.

05

De europeiska miljöräkenskaperna fastställer miljöindustrins andel av ekonomin i stort och mängden produktion och förbrukning av naturresurser och energi. Till exempel identifierar räkenskaperna de mest förorenande aktiviteterna eller dem som utarmar naturresurserna mest. Räkenskaperna gör det möjligt att identifiera hur mycket det kostar att skydda miljön och vem som betalar för det. De europeiska miljöräkenskaperna använder och kompletterar befintlig miljöstatistik (avfall och skog) och ekonomisk statistik (komponenter i nationalräkenskaper samt offentliga finanser och företagsstatistik). Till exempel kan modulen för räkenskaper över utsläpp till luft härledas från inventeringarna av växthusgaser³ eller från energistatistiken.

06

De europeiska miljöräkenskaperna kan besvara frågor som dessa:

• Hur påverkas våra nuvarande produktions- och konsumtionsmönsters hållbarhet?
• Vilka effekter skulle nya gröna skatter få? Vem bär den skattemässiga bördan – tillverkarna (industrin) eller konsumenterna (hushållen)?
• Vilket tryck på miljön orsakar våra handelsmönster i länder utanför EU?
• Hur många människor arbetar i miljöindustrin och producerar miljövänliga varor och tjänster, såsom vindkraftverk eller solpaneler?

07

Det är främst kommissionen och Europeiska miljöbyrån som använder de europeiska miljöräkenskaperna. Till exempel utgör de europeiska miljöräkenskaperna en viktig uppgiftskälla för att övervaka och utvärdera miljöpolitik, såsom EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, och för att mäta framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling⁴ (se figur 1). Andra som eventuellt använder de europeiska miljöräkenskaperna är EU:s medlemsstater och forskare.

08

Eurostat främjar utveckling och användning av de europeiska miljöräkenskaperna. Alla medlemsstater sammanställer sina respektive räkenskaper och lämnar årligen in europeiska miljöräkenskapsdata till kommissionen. Kommissionen bedömer räkenskapernas kvalitet enligt principerna och kvalitetskriterierna för europeisk statistik⁵ och tillhandahåller metodologisk vägledning för att förbättra uppgifternas kvalitet och tillförlitlighet. I figur 2 sammanfattas de olika intressenternas roller och ansvarsområden.

09

De europeiska miljöräkenskaperna är en av ett antal metoder som Europeiska kommissionen använder för att samla in och granska information om miljöfrågor. Andra metoder inbegriper inventeringar av växthusgaser, en allt större användning av satellitbilder, särskilda forskningsprojekt samt miljömodellering och ekonomisk modellering som utförs av och för gemensamma forskningscentrumet. De europeiska miljöräkenskapernas starka sida är integrationen med andra statistiska uppgifter och framför allt med ekonomiska uppgifter vilket gör att beslutsfattare kan bedöma samspelet mellan miljöfrågor och ekonomiska frågor.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

10

De europeiska miljöräkenskaperna är en viktig informationskälla för miljöpolitik. De europeiska miljöräkenskapernas kvalitet och relevans är därför avgörande för att maximera deras inverkan. En bedömning av de europeiska miljöräkenskaperna är särskilt relevant just nu eftersom uppgifter har samlats in sedan 2013 för de första tre miljöräkenskapsmodulerna och sedan 2017 för de andra tre modulerna. För närvarande övervägs nya moduler. Om de genomförda modulerna bedöms nu kan man eventuellt dra lärdomar och tillämpa resultaten när de nya modulerna utformas.

11

Syftet med revisionen var att bedöma hur kommissionen förvaltade utvecklingen av de europeiska miljöräkenskaperna och huruvida de uppfyller EU:s beslutsfattares behov. Vår övergripande revisionsfråga var ”Har kommissionen inrättat, förvaltat och använt de europeiska miljöräkenskaperna på ett bra sätt?”. För att kunna besvara den frågan bedömde vi följande:

• Huruvida kommissionen beaktade behoven inom kommissionens avdelningar (framför allt GD Miljö, gemensamma forskningscentrumet och Eurostat) och Europeiska miljöbyrån vid utformningen och utvecklingen av de europeiska miljöräkenskaperna.
• Hur de europeiska miljöräkenskaperna användes för att övervaka och utvärdera miljöpolitiken, såsom EU:s sjunde miljöhandlingsprogram, och för att mäta framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling.
• Hur kommissionen bedömde kvaliteten på medlemsstaternas europeiska miljöräkenskapsdata och om metodologisk vägledning tillhandahölls i tid.

12

Vi samlade in revisionsbevis på följande sätt:

• Vi granskade de på varandra följande europeiska strategierna för miljöräkenskaper, politiska dokument, protokoll från sammanträden på olika nivåer samt tillhörande stöddokument.
• Vi genomförde enkäter och intervjuer med berörda avdelningar inom kommissionen som utarbetar och använder de europeiska miljöräkenskaperna. GD Miljö, gemensamma forskningscentrumet (JRC), Europeiska unionens statistikkontor (Eurostat) och Europeiska miljöbyrån (EEA) ingick som uppgiftsanvändare i den här revisionen. Eurostat berördes också som huvudsaklig tillhandahållare av europeiska miljöräkenskapsdata.
• Vi undersökte uppgifterna för perioden 2015–2017 för fyra medlemsstater med relativt fullständiga dataset (Belgien, Ungern, Polen och Sverige) för följande moduler: räkenskaper över utsläpp till luft, miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet och materialflödesräkenskaper för ekonomin för att kontrollera hur Eurostat genomförde kvalitetsbedömningen.
• Vi granskade fullständigheten, punktligheten⁶ och aktualiteten⁷ för alla medlemsstater och alla sex miljöräkenskapsmoduler.

13

Vi upprepade inte medlemsstaternas förfaranden för kvalitetssäkring för att bedöma uppgifternas tillförlitlighet.

Iakttagelser

Den strategiska ramen för de europeiska miljöräkenskaperna är ännu inte fullständig

Kommissionen har inte gjort en fullständig sammanställning av behoven av europeiska miljöräkenskapsdata

14

Kommissionen bör samordna sina behov av miljöinformation. Den bör definiera de uppgifter som krävs för politisk analys (med angivande av detaljnivå, aktualitet och periodicitet) och säkerställa att det finns ett samarbete och regelbunden konstruktiv dialog mellan de berörda avdelningarna. Kommissionen bör samråda med uppgiftslämnare och uppgiftsanvändare för att säkerställa att relevanta uppgifter finns tillgängliga för att stödja politisk utveckling och andra initiativ.

15

När det gäller den europeiska miljöstatistiken och de europeiska miljöräkenskaperna konstaterade vi att den typ av uppgifter som i huvudsak krävs för att planera och genomföra EU:s miljöpolitik identifieras i särskilda överenskommelser mellan Eurostat och kommissionens berörda avdelningar. I dessa överenskommelser definieras också respektive parts roller och ansvarsområden, samarbetsområden och prioriteringar beträffande pågående och framtida statistisk utveckling. Överenskommelserna uppdateras årligen.

16

Ett utbyte av åsikter mellan Eurostat och medlemsstaterna (som nationella uppgiftslämnare) genomförs på strategisk och operativ nivå (se figur 3). Grupperna sammanträder årligen. Kommissionens avdelningar som använder de europeiska miljöräkenskaperna bjuds in att delta i sammanträdena som observatörer.

17

Behovet av miljöinformation på medellång och lång sikt uttrycks genom strategiska dokument, såsom det sjunde miljöhandlingsprogrammet, som omfattar sju år. Behoven av europeiska miljöräkenskapsdata uttrycks genom den europeiska strategin för miljöräkenskaper, som omfattar fem år. Dock tar det ungefär tio år att genomföra en modul för de europeiska miljöräkenskaperna (se punkt 28). Så pass långa ledtider utgör en utmaning när behov av uppgifter uttrycks. Det finns inga dokument som beskriver de europeiska miljöräkenskapsdata som kommissionen behöver för miljöpolitiskt beslutsfattande i ett övergripande, långsiktigt perspektiv. Ett sådant dokument skulle utgöra en grund för proaktiv, snabb och relevant utveckling av miljöräkenskaper.

18

Vår analys av sammanträdesprotokoll mellan 2015 och 2018 visade att användarna av de europeiska miljöräkenskaperna behövde fullständigare och aktuellare uppgifter samt räkenskaper över skog, ekosystem och vatten. Av protokollen framgick dock inte vilken typ av indikatorer som eventuellt behövdes. Vi fann att kommissionens avdelningar främst förlitar sig på den information som Eurostat redan tillhandahåller, vilken kompletteras med uppgiftskällor från andra avdelningar och organisationer samt forskarsamhället.

Strategin kompletterades inte med en övergripande handlingsplan

19

I sin europeiska strategi för miljöräkenskaper (ESEA) ska kommissionen definiera de europeiska miljöräkenskapernas utveckling baserat på politiska behov. För ett ändamålsenligt genomförande av strategin bör kommissionen prioritera mål och ange hur de ska genomföras och uppnås.

20

I den europeiska strategin för miljöräkenskaper beskrivs prioriteringar och åtgärder för att harmonisera utvecklingen och användningen av miljöräkenskaper så att de tillämpas konsekvent i hela Europa. Hittills har det funnits fyra strategier för miljöräkenskaper (se figur 4). Strategierna har inbegripit avsnitt om politiska behov och framtida miljöarbete, som sedan har använts som ett mandat för arbetsgrupperna för miljöräkenskaper. Det framtida arbetet har definierats vad beträffar mål, vilka har rangordnats efter prioritering.

21

Liksom i de tidigare strategierna nämns i den europeiska strategin för miljöräkenskaper för 2019–2023 potentiella användare av befintliga och framtida räkenskaper. De främsta målen med den här strategin är att de europeiska miljöräkenskaperna ska uppfylla användarnas behov av uppgifter av hög kvalitet och att innehållet blir allmänt känt och värdesätts. För att uppnå dessa mål måste man sätta upp delmål. I strategin beskrivs dock inte någon detaljerad handlingsplan som omfattar framtida arbete på området, inbegripet milstolpar och budgetuppskattningar. Åtgärdspunkter föreslås i ett dokument om genomförandet av strategin. I dokumentet anges dock inte hur åtgärderna ska genomföras. Datum för genomförande finns för vissa punkter men inte för andra.

22

Vissa av målen upprepas i de tre senaste strategierna. Ett exempel på detta är målet om att förbättra kommunikationen om de europeiska miljöräkenskapernas relevans och främja användningen av dem. Enligt kommissionens dokument, inbegripet strategin, har de europeiska miljöräkenskaperna inte varit allmänt kända eller använts fullt ut av beslutsfattarna förrän nu. Exempel på andra mål som har upprepats sedan 2003 eller 2008 finns i ruta 1.

Brister i genomförandet av de europeiska miljöräkenskapsmodulerna minskade deras relevans för beslutsfattandet

Kommissionen genomförde de europeiska miljöräkenskapsmodulerna utan en fullständig kostnads-nyttoanalys

23

Kommissionen bör välja moduler för de europeiska miljöräkenskaperna baserat på prioriteringar som uppgifternas användare gemensamt har kommit överens om. Kommissionen bör genomföra en kostnads-nyttoanalys innan den föreslår att en modul blir obligatorisk.

24

Processen med att upprätta räkenskaperna börjar med att kommissionens berörda avdelningar uttrycker sina behov och fortsätter med att Eurostat gör en analys av vilka uppgifter som finns tillgängliga och vilka metoder som ska användas. Innan kommissionen föreslår att räkenskaperna görs obligatoriska kan den ge medlemsstaterna bidrag till pilotstudier för att införa och/eller harmonisera metoder och testa uppgiftsinsamlingen.

25

För de första tre modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna (se tabell 1) som lades till i förordningen genomförde kommissionen en analys baserat på kostnaderna för att genomföra modulerna. Den sammanfattande analysen gav inte uttryck för konkreta användningsområden och fastställde inte nyttan med modulerna. För de andra tre modulerna som lades till i förordningen analyserade inte kommissionen kostnaderna och nyttan fullt ut.

26

Kommissionen och medlemsstaterna föreslog huruvida modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna skulle vara obligatoriska eller inte till stor del baserat på uppgifternas tillgänglighet och aktualitet och den administrativa bördan i medlemsstaterna snarare än på sammanställda behov av uppgifter.

Det tog ungefär tio år att genomföra en modul för de europeiska miljöräkenskaperna

27

För de sex obligatoriska modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna bedömde vi genomförandetiden från den första pilotstudien tills att modulen inkluderades i den rättsliga ramen (se figur 5). Vi fann att processen för att genomföra fyra av de sex obligatoriska modulerna tog mer än tio år.

28

År 2003 föreslog kommissionen andra frivilliga moduler som framtida utvecklingsområden (såsom skogsräkenskaper och vattenräkenskaper). Arbetet med de här modulerna pågår fortfarande. Till exempel har GD Miljö begärt en modul för skogsräkenskaper. Vid tidpunkten för vår revision hade den modulen inte genomförts fullt ut (se ruta 2).

29

Det tar lång tid att genomföra en ny modul för de europeiska miljöräkenskaperna. På kort och medellång sikt kompletterar kommissionen europeiska miljöräkenskapsdata med källor såsom uppgifter som samlas in av andra organisationer, sammanställs av forskarsamhället eller utgår från ny teknik såsom satellitbilder.

Kommissionen använde inte modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna i all relevant politik

30

Enligt förordning (EU) nr 691/2011 bör de europeiska miljöräkenskaperna användas ”aktivt och korrekt i alla medlemsstater och all relevant unionspolitik, som ett viktigt underlag för konsekvensbedömningar, handlingsplaner, lagstiftningsförslag och andra viktiga resultat av den politiska processen”. Kommissionen och Europeiska miljöbyrån bör använda räkenskaperna, i synnerhet för att övervaka målen för hållbar utveckling i Europa och för att övervaka och utvärdera det sjunde miljöhandlingsprogrammet – två viktiga europeiska initiativ vad beträffar hållbarhet för miljön och ekonomin.

31

Vi fann att uppgifter från tre moduler (materialflödesräkenskaper för ekonomin, räkenskaper för miljöskyddskostnader och räkenskaper över sektorn för miljövänliga varor och tjänster) används regelbundet. Till exempel använde kommissionen dem i genomgångar och analyser avseende framstegen mot att uppnå resurseffektivitet i Europa, övergången till en cirkulär ekonomi⁸, övergången till en grön ekonomi och miljöskyddskostnader. Kommissionen och Europeiska miljöbyrån använder uppgifter om miljörelaterade skatter, men de använder inte uppdelningen per ekonomisk aktivitet i enlighet med de europeiska miljöräkenskaperna (modulen för miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet). De användare av de europeiska miljöräkenskaperna inom kommissionen som vi granskade och Europeiska miljöbyrån använde inte modulerna för utsläpp till luft och fysiska energiflöden i beslutsfattandet.

32

Sju av de 17 globala mål som FN:s generalförsamling satte upp 2015 för att uppnå hållbar utveckling i hela världen senast 2030 anses ha ett övervägande miljöfokus (mål 6, 7, 11, 12, 13, 14 och 15), medan andra har en miljö-/hållbarhetsdimension och inbegriper miljörelaterade delmål (mål 2, 3, 8 och 9). Sedan 2017 övervakar Eurostat Europas framsteg mot de 17 målen för hållbar utveckling genom en särskild uppsättning EU-indikatorer för målen för hållbar utveckling och offentliggörande av EU-rapporten om övervakningen av målen för hållbar utveckling. EU-indikatorerna för målen för hållbar utveckling är i stor utsträckning anpassade till FN-indikatorerna för målen för hållbar utveckling⁹.

33

Uppsättningen EU-indikatorer för målen för hållbar utveckling innehåller omkring 100 indikatorer. Kommissionen granskar årligen indikatoruppsättningen genom ett samrådsförfarande. Indikatoruppsättningen måste efterleva ett antal principer, inbegripet följande:

• Indikatorerna måste begränsas till sex per mål för hållbar utveckling. Uppsättningen EU-indikatorer för målen för hållbar utveckling kan också innefatta ytterligare gemensamma indikatorer som används för att övervaka mer än ett mål. Till följd av det övervakas varje mål av sammanlagt fem till elva indikatorer i uppsättningen EU-indikatorer för målen för hållbar utveckling för 2019.
• För att en indikator ska kunna läggas till i ett mål som redan har sex indikatorer måste en annan indikator tas bort.
• Indikatorer får bara bytas ut om de nya indikatorerna kommer att leda till en mer exakt mätning. Därför måste en ny indikator vara fullt utvecklad, politiskt relevant och ha bättre statistisk kvalitet än indikatorn som den ska ersätta.

34

Eurostat använder två moduler för de europeiska miljöräkenskaperna för att övervaka framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling inom EU (se figur 6). Enligt den europeiska strategin för miljöräkenskaper för 2019–2023 kan dock alla obligatoriska moduler för de europeiska miljöräkenskaperna, förutom räkenskaper för miljöskyddskostnader, samt två moduler där arbetet pågår (ekosystemsräkenskaper och vattenräkenskaper) bidra till övervakningen av målen för hållbar utveckling i Europa.

35

Kommissionens olika avdelningar föreslog 2018 och 2019 två alternativa indikatorer med utgångspunkt i modulerna för utsläpp till luften och sektorn för miljövänliga varor och tjänster (utsläpp till luften per bransch och den gröna ekonomin). Eurostat har pausat indikatorerna på grund av meningsskiljaktigheter om vilka uppgiftskällor som ska användas och huruvida befintliga indikatorer för målen för hållbar utveckling ska bytas ut, eller på grund av att uppgifter saknas på nationell nivå.

36

Det sjunde miljöhandlingsprogrammet är EU:s miljöstrategi som styr den europeiska miljöpolitiken fram till 2020. I det sjunde miljöhandlingsprogrammet anges inte hur de europeiska miljöräkenskaperna kan användas för övervakning och utvärdering av politiken. Europeiska miljöbyrån tillhandahåller indikatorer som en del av övervakningsprocessen. Byrån använder tre moduler för de europeiska miljöräkenskaperna¹⁰ i sina årliga rapporter för att övervaka genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet. I enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet väljer byrån vilka indikatorer som ska användas.

37

Ett av de tre viktigaste målen med det sjunde miljöhandlingsprogrammet är att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital. För att övervaka det här målet håller kommissionen på att ta fram räkenskaper för naturkapital¹¹ (kallas också ekosystemsräkenskaper¹²) som en ny modul för de europeiska miljöräkenskaperna. Räkenskaperna för naturkapital skulle också inbegripa miljörelaterade mål för hållbar utveckling, såsom mål 6, mål 14 och mål 15, som kommissionen inte har tillfredsställande indikatorer för.

38

För att kunna övervaka det sjunde miljöhandlingsprogrammet behöver beslutsfattarna få miljöräkenskaper presenterade i en integrerad ram. En sådan ram bör kombinera miljöräkenskaper med andra ekonomiska uppgifter (t.ex. input-output-tabeller¹³). Det skulle visa på samspelet mellan ekonomin och miljön (t.ex. när det gäller utsläpp till luften, miljörelaterade skatter, utvinning och användning av material och miljöskyddsaktiviteter). Eurostat offentliggör modulerna för miljöräkenskaper separat. Medan arbetet med att skapa en sådan integrerad ram¹⁴ fortsätter använder kommissionen alternativa uppgiftskällor som tillämpar olika metoder. (Se ruta 3).

Eurostat står inför utmaningar med att samla in aktuella uppgifter av hög kvalitet

39

Medlemsstaterna ska lämna in sina europeiska miljöräkenskapsdata och tillhörande kvalitetsrapport inom tidsfristerna, i enlighet med de räkenskapsstandarder som har fastställts på EU-nivå. Eurostat ska bedöma kvaliteten på inlämnade miljöräkenskapsdata i enlighet med de fastställda principerna¹⁵ och kriterierna¹⁶. Eurostat ska tillhandahålla metodologisk vägledning som ett sätt att förbättra kvaliteten och tillförlitligheten samt ta fram och offentliggöra uppskattningar för uppgifter som medlemsstaterna inte har lämnat in.

40

I figur 7 visas kvalitetsbedömningsprocessen från det att uppgifter lämnas in tills att de offentliggörs.

Utmaningar med att samla in uppgifter i tid

41

Uppgifternas aktualitet är ett viktigt kvalitetskriterium. Trycket på miljön ökar, och aktuella uppgifter bidrar till förståelse för situationen så att ändamålsenliga åtgärder kan sättas in. Europeiska miljöräkenskapsdata ska samlas in och göras tillgängliga så att kommissionen kan använda de europeiska miljöräkenskaperna snabbt och brett när EU:s politik fastställs och övervakas.

42

Den rättsliga ramen för de europeiska miljöräkenskaperna fastställer att medlemsstaterna ska tillhandahålla uppgifter med en tidsfördröjning på två år. Vi kunde konstatera att kommissionens berörda avdelningar bad Eurostat om mer aktuella uppgifter än vad som krävs i förordningen. Eurostat utvecklade därför förfaranden för att uppskatta aktuellare uppgifter för de tre första modulerna. Kommissionen tillhandahåller uppskattningar med en tidsfördröjning på sex månader för materialflödesräkenskaper för ekonomin och ett år för räkenskaperna över utsläpp till luft. För miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet arbetar Eurostat med att tillhandahålla uppskattningar med en tidsfördröjning på ett år. För de återstående tre modulerna lade kommissionen fram ett diskussionsdokument inför en arbetsgrupp inom direktörsgruppen för sektor- och miljöstatistik samt sektor- och miljöräkenskaper (se figur 3) den 15 maj 2019 angående tidigare överföring av uppgifter.

43

Vi undersökte en jämförelse för en modul (materialflödesräkenskaper för ekonomin) som Eurostat gjorde mellan sina uppskattningar och de faktiska uppgifter som medlemsstaterna lämnade in för 2013 och 2014. Den här modulen används för att få fram indikatorn ”inhemsk utvinning” (se ruta 4). I Eurostats analys jämfördes skillnaden mellan kommissionens uppskattningar och de faktiska uppgifterna för indikatorn (och uppdelningen av den i olika slags material). På övergripande EU-nivå är den absoluta skillnaden liten, trots avsevärda skillnader för vissa enskilda poster. I syfte att förbättra de tidiga uppskattningarna krävs mer arbete för att beakta medlemsstaternas särskilda förhållanden.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av information från kommissionen.

44

För nationalräkenskaperna och räkenskaperna för jordbruket släpper medlemsstaterna och kommissionen uppgifter i två steg. I ett tidigt första steg presenteras sammanställda uppgifter, inbegripet uppskattningar. I ett senare steg släpps exaktare och mer detaljerade uppgifter. Det här tvåstegsförfarandet ökar räkenskapernas aktualitet och därmed användbarhet. För modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna används inte ett sådant tvåstegsförfarande.

45

För de första tre modulerna (se tabell 1) efterlevde de flesta medlemsstaterna tidsfristerna enligt förordningen. Förutom en medlemsstat lämnade alla medlemsstater in kvalitetsrapporterna inom tidsfristen 2016 och 2017. År 2017 var det bara fyra medlemsstater som lämnade in uppgifterna efter tidsfristen (två för en modul och två för två moduler).

46

När det gäller de andra tre modulerna tillät kommissionen en förlängning med tre månader för att lämna in kvalitetsrapporterna för varje modul under det första tillämpningsåret. Åtta¹⁷ medlemsstater lämnade in rapporterna efter den förlängda tidsfristen. Bristen på kvalitetsrapporter under valideringsförfarandet innebär att kommissionen inte kan göra en ordentlig bedömning av uppgifternas jämförbarhet. Fyra medlemsstater fick genom undantag skicka in uppgifter efter tidsfristen för en eller flera moduler. En medlemsstat som inte hade beviljats något undantag lämnade inte in räkenskapsdata för sektorn för miljövänliga varor och tjänster förrän åtta månader efter den fastställda tidsfristen.

47

För de sex obligatoriska modulerna förkortades tiden mellan validering och offentliggörande under perioden 2015–2017 för vissa moduler. Detta ledde till att uppgifterna offentliggjordes tidigare. Dock har inte någon tidsplan offentliggjorts för när modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna släpps. Eurostat offentliggör uppgifterna när de har validerats. Eftersom det inte finns någon tidsplan för offentliggörandet har kommissionens berörda avdelningar som använder uppgifterna bara en indikation om när europeiska miljöräkenskapsdata kommer att offentliggöras. Om en medlemsstat lämnar in sina europeiska miljöräkenskapsdata efter tidsfristen eller tar för lång tid på sig att besvara kommissionens begäranden om förtydligande kan slutförandet av valideringsförfarandet försenas och offentliggörandet fördröjas.

48

I tabell 3 visas procentandelen variabler som medlemsstaterna inte hade skickat in vid insamlingen av uppgifter 2017, vid respektive datum för offentliggörande. Med få undantag lämnade medlemsstaterna in uppgifterna för de tre första modulerna. För de tre andra modulerna var uppgifterna dock inte lika fullständiga, i synnerhet för sektorn för miljövänliga varor och tjänster, där 16 medlemsstater, varav tre hade ett undantag, inte lämnade in uppgifterna. Om uppgifter saknas från medlemsstaterna uppskattar kommissionen specifika variabler som krävs för att beräkna de europeiska aggregaten.

49

Eurostat tar informella kontakter med medlemsstater som inte har lämnat in alla sina europeiska miljöräkenskapsdata inom tidsfristen. Under de tre år som vi undersökte kunde vi konstatera att 16 medlemsstater inte lämnade in fullständiga uppgifter om modulen för utsläpp till luft. Eurostat upptäckte problem med vissa uppgifter om materialflödesräkenskaper från Finland 2015. Eurostat ersatte dessa uppgifter med sina egna uppskattningar, efter överenskommelse med Finland, och offentliggjorde dem tillsammans med uppgifterna för övriga medlemsstater 2015, 2016 och 2017. Finland lämnade in uppdaterade uppgifter för perioden 2015–2017 år 2018.

50

I fem fall skickade Eurostat officiella skrivelser och begärde in de uppgifter som saknades för modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna. Kommissionen skickade inga officiella skrivelser till andra medlemsstater för att begära in europeiska miljöräkenskaper som saknades. Kommissionen har rätt att vidta rättsliga åtgärder (överträdelseförfarande) mot en medlemsstat som inte genomför EU:s lagstiftning. Vi hittade inga ytterligare bevis på att Eurostat tvingat medlemsstaterna att tillhandahålla nödvändiga uppgifter.

Utmaningar med uppgifternas kvalitet

51

Eurostat genomför valideringskontroller av medlemsstaternas uppgifter. Under kontrollerna hittades problem. Under insamlingen 2015 lämnade Finland till exempel in materialflödesräkenskaperna för ekonomin, men under valideringskontrollerna hittade Eurostat problem och godkände inte uppgifterna. Som en alternativ lösning uppskattade Eurostat summorna för Finland för perioden 2015–2017, med medlemsstatens samtycke, för att kunna uppskatta det europeiska aggregatet.

52

I vår analys av de fyra medlemsstaternas dokument hittade vi svagheter i dokumentationen av valideringsprocessen (se ruta 5 för mer information). Eurostats valideringskontroller inbegriper kontroller av fullständighet, konsekvens och rimlighet. För att bedöma rimligheten jämför Eurostat till exempel materialflödesräkenskaperna för ekonomin med databasen över internationell handel samt med de uppgifter som medlemsstaterna lämnat in tidigare år. Kontrollerna inbegriper också analyser av årliga förändringsfrekvenser. Om det finns relevanta skillnader utlöses en varning om att förtydligande krävs. Eurostat skickar en valideringsrapport till den berörda medlemsstaten, med en begäran om förtydligande i dessa frågor.

53

Jämförbarhet är ett av elementen i Eurostats kvalitetsbedömningsprocess. Enligt den rättsliga ramen ska informationen i medlemsstaternas kvalitetsrapporter möjliggöra för Eurostat att göra en korrekt bedömning av om medlemsstaterna tillämpar definitionerna på ett jämförbart sätt. Dock innehöll inte kvalitetsrapporterna tillräcklig information för att möjliggöra en korrekt bedömning av jämförbarheten. I våra utvalda medlemsstater fann vi att kvalitetsrapporterna innehöll information om de viktigaste uppgiftskällorna som användes, men inte om detaljerade sammanställningsmetoder. En medlemsstat (Belgien) lämnade dock in en separat metodbeskrivning för varje modul, som ett komplement till kvalitetsrapporterna.

54

Kommissionen har möjlighet att snabbt lösa problem som avser enskilda medlemsstater. I vårt urval av fyra medlemsstater hittade vi bara ett exempel där kommissionen inte tog itu med ett metodologiskt problem. I kvalitetsrapporterna för 2015, 2016 och 2017 begärde Sverige metodologisk vägledning om utsläpp av biogenisk koldioxid genom användning av en biprodukt från pappersmassatillverkning (så kallad ”svartlut”).

55

I vissa komplexa fall av övergripande karaktär tar förfarandet för att ge lämplig vägledning kring metodologiska problem flera år, och det kan försämra kvaliteten på uppgifterna i fråga. Vi noterade att arbetet med vissa övergripande metodologiska problem, såsom en arbetsgrupp för att lösa metodologiska problem avseende transport, har pågått sedan 2012. Problem beträffande skatter som betalas av utomlands bosatta och uppskattningen av avstämningsposter (som översätter förändringen från territorium till residens) hade redan betonats när uppgifterna först samlades in 2013. Arbetsgrupper för att lösa problemen inrättades först 2017 respektive 2015.

Slutsatser och rekommendationer

56

För att övervaka miljömässiga framsteg mot hållbar utveckling är det viktigt att beslutsfattarna har uppdaterad och tillförlitlig information. De europeiska miljöräkenskaperna beskriver förhållandet mellan miljön och ekonomin och är en viktig uppgiftskälla för övervakning och utvärdering av miljöpolitiken (se punkterna 01–08).

57

Vi fann att kommissionen inte hade specificerat sina behov av uppgifter för miljöpolitiska beslut på medellång och lång sikt. Eurostat och kommissionens avdelningar som använder räkenskaperna samarbetar för att utveckla de europeiska miljöräkenskaperna, men de har inte tydligt uttryckt sina behov av europeiska miljöräkenskapsdata och inte i detalj angett vilka indikatorer som krävs för att utforma och övervaka miljöpolitiken (se punkterna 14–18).

58

I ett dokument om genomförandet av den europeiska strategin för miljöräkenskaper föreslås några åtgärder för att uppnå målen med strategin. Dock saknas en övergripande åtgärdsplan med milstolpar och budgetberäkningar för att genomföra målen. Vi fann att strategierna upprepade vissa strategiska mål i mer än tio år (se punkterna 19–22).

Rekommendation 1 – Förbättra den strategiska ramen för europeiska miljöräkenskapsdata

Kommissionen bör

1. utarbeta ett dokument som anger ett långsiktigt perspektiv för den europeiska miljöräkenskapsinformation som krävs för miljöpolitiskt beslutsfattande,
2. göra en fullständig sammanställning av behoven av uppgifter för att utarbeta de europeiska miljöräkenskaperna, inbegripet de indikatorer som behövs för miljöpolitiskt beslutsfattande,
3. utarbeta en övergripande handlingsplan (med milstolpar och budgetberäkningar) för genomförandet av de europeiska miljöräkenskaperna.

Tidsram: 31 december 2021

59

Kommissionens val av obligatoriska moduler för de europeiska miljöräkenskaperna baserades inte i första hand på avdelningarnas uttryckta behov, och kommissionen gjorde heller ingen fullständig kostnads-nyttoanalys innan modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna utarbetades. Främst på grund av den tid det tar att genomföra modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna (8–14 år) kompletterade kommissionen tillgängliga europeiska miljöräkenskapsdata med andra uppgiftskällor när det gällde behovet av uppgifter på kort och medellång sikt (se punkterna 23–29).

60

Modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna användes inte fullt ut för övervakningen av framstegen mot att uppnå målen för hållbar utveckling och det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Berörda användare och beslutsfattare måste få miljöräkenskaperna presenterade i en integrerad ram för att kunna förstå samspelet mellan ekonomin och miljön i alla dimensioner. Trots det offentliggör Eurostat modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna separat, vilket gör det svårt att få en samlad bild. Kommissionen använder alternativa uppgiftskällor som tillämpar olika metoder (se punkterna 31–38).

Rekommendation 2 – Öka de europeiska miljöräkenskapsmodulernas relevans för beslutsfattandet

Kommissionen bör

1. utvärdera kostnaderna för och nyttan med att utveckla en integrerad ram för miljöräkenskaper för att förbättra miljöinformationens konsekvens och användbarheten för EU:s beslutsfattande,
2. bedöma de behov som kommissionens berörda avdelningar ger uttryck för och genomföra kostnads-nyttoanalyser när nya moduler för de europeiska miljöräkenskaperna föreslås.

Tidsram: 31 december 2021 för led a och 31 december 2023 för led b.

61

Den rättsliga ramen fastställer att kommissionen ska tillhandahålla europeiska miljöräkenskapsdata med en tidsfördröjning på två år. Om uppgifterna tillhandahålls tidigare förbättras dock de europeiska miljöräkenskapernas användbarhet. Eurostat tillhandahåller redan aktuellare uppgifter för två av de sex europeiska miljöräkenskapsmodulerna, och åtgärder pågår för ytterligare en modul. För de återstående tre modulerna föreslog kommissionen åtgärder den 15 maj 2019. Om uppgifter hade tagits emot tidigare hade kommissionen kunnat släppa uppgifter tidigare, vilket hade förbättrat de europeiska miljöräkenskapernas användbarhet. I vissa fall skickade inte medlemsstaterna in de nödvändiga uppgifterna inom de fastställda tidsfristerna. Tidsåtgången för att offentliggöra uppgifterna har förkortats, men avsaknaden av en tidsplan för offentliggörandet innebär att användarna av de europeiska miljöräkenskaperna bara har en indikation om när uppgifter blir tillgängliga (se punkterna 41–50).

62

I allmänhet hittade Eurostat problem när medlemsstaternas uppgifter validerades. Dock fann vi svagheter i dokumentationen av valideringsprocessen. Vi fann att medlemsstaternas kvalitetsrapporter som åtföljde uppgifterna inte innefattade tillräcklig information för att Eurostat skulle kunna göra en ordentlig bedömning av uppgifternas kvalitet. Eurostat gav vägledning och tog itu med problem som medlemsstaterna tog upp samt metodologiska problem av övergripande karaktär (se punkterna 51–55).

Rekommendation 3 – Förbättra aktualiteten hos europeiska miljöräkenskapsdata

Kommissionen bör

1. analysera i vilken utsträckning ett förfarande i två steg, i likhet med det som används för nationella räkenskaper, skulle kunna tillämpas på alla moduler för de europeiska miljöräkenskaperna,
2. använda tillgängliga verktyg för att förbättra aktualiteten hos den information som medlemsstaterna tillhandahåller,
3. ta fram en tidsplan för offentliggörandet av europeiska miljöräkenskapsdata.

Tidsram: 31 december 2022.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning I, med ledamoten Nikolaos Milionis som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 11 september 2019.

Bilagor

Bilaga I – Översikt över de sex obligatoriska modulerna för de europeiska miljöräkenskaperna

Räkenskaper över utsläpp till luft

I räkenskaperna över utsläpp till luft registreras flöden av restprodukter i form av gasformiga ämnen och partiklar som ekonomin släpper ut i atmosfären. Naturliga flöden, såsom vulkaner och skogsbränder, utsläpp från markanvändning, markförändringar och skogsbruk samt eventuella indirekta utsläpp ingår inte.

Räkenskaperna följer hemvistprincipen, i linje med nationalräkenskaperna. Det innebär att de innefattar utsläpp från inhemska ekonomiska enheter även om de sker utanför territoriet (såsom flygbolag eller rederier med verksamhet i resten av världen).

Räkenskaperna inbegriper följande:

• Uppgifter för sex växthusgaser och sju luftföroreningar uppdelat per ekonomisk aktivitet plus hushåll. Ett antal föroreningar uttrycks i ekvivalenter av en annan luftförorening (till exempel uttrycks metan i koldioxidekvivalenter) för att möjliggöra beräkning av miljötrycksindikatorer såsom global uppvärmningspotential, försurande gaser eller prekursorer för troposfäriskt ozon.
• Uppgifter om intensiteten i utsläppen till luften, det vill säga utsläpp i ton per miljoner euro i bruttoförädlingsvärde.
• Uppgifter om skillnaderna mellan de nationella summorna för räkenskaperna över utsläpp till luft och summorna från nationella inventeringar av utsläpp.

Miljörelaterade skatter efter ekonomisk aktivitet

De miljörelaterade skatterna rapporterar miljörelaterade skatter grupperade i fyra kategorier: energi, transport, förorening och resurser. Varje skattekategori presenteras per ekonomisk aktivitet och hushåll.

I exempel 2 visas hur uppgifterna från den här modulen kan användas.

Materialflödesräkenskaper för ekonomin

Materialflödesräkenskaperna för ekonomin rapporterar om materialflödena in i och ut ur en ekonomi i tusen ton per år. De tillhandahåller uppgifter för indikatorer såsom ekonomiernas råvaruutvinning, materialförbrukningen, resursproduktiviteten, materialavtryck och möjligheten att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utvinning av naturresurser.

Räkenskaperna omfattar 50 kategorier av fasta, gasformiga och flytande material (biomassa, metallmalm, icke-metalliska mineraliska produkter och fossila bränslen). Vatten och luft ingår inte.

Materialinflöden i nationella ekonomier inbegriper utvinning av material från den inhemska miljön och fysisk import från andra ekonomier. Utflödena inbegriper material som släpps ut i den inhemska miljön och fysisk export till andra ekonomier.

I exempel 3 visas hur uppgifter från materialflödesräkenskaperna för ekonomin används.

Räkenskaper för miljöskyddskostnader

Räkenskaperna för miljöskyddskostnader rapporterar inhemska ekonomiska enheters utgifter i miljöskyddssyfte. De presenterar de nationella utgifterna för miljöskydd, produktionen och användningen av miljöskyddstjänster och andra miljöskyddstransfereringar.

Miljöskyddsaktiviteterna inbegriper skydd av luft och klimat, avloppshantering, avfallshantering, skydd och återställande av mark, grundvatten och ytvatten, buller- och vibrationsdämpning, skydd av biologisk mångfald och landskap, strålskydd samt miljörelaterad forskning och utveckling. Räkenskaperna kvantifierar samhällets och företagens arbete med att genomföra principen om att förorenaren betalar.

I exempel 4 visas en användning av räkenskaperna för miljöskyddskostnader.

Räkenskaper över sektorn för miljövänliga varor och tjänster

Räkenskaperna över sektorn för miljövänliga varor och tjänster rapporterar information om produktionen av varor och tjänster som har utformats och framställts för miljöskydd eller resurshantering.

Räkenskaperna presenterar uppgifter om tillverkarnas produktion av miljövänliga produkter (varor och tjänster), mätt i monetära värden, bruttoförädlingsvärde och sysselsättning kopplad till produktionen. Uppgifterna delas upp per ekonomiska aktiviteter och miljöskyddsaktiviteter.

I exempel 5 visas hur uppgifter från räkenskaperna över sektorn för miljövänliga varor och tjänster kan användas.

Räkenskaper över fysiska energiflöden

Räkenskaperna över fysiska energiflöden rapporterar om fysiska flöden av energi (uttryckt i terajoule) från miljön till ekonomin, inom ekonomin och från ekonomin till miljön. Flödena delas upp per ekonomisk aktivitet och hushåll. Som ekonomiska aktiviteter räknas produktion, förbrukning, anskaffning och förändringar i lagerhållning.

Räkenskaperna över fysiska energiflöden presenterar försörjning och användning av

• tillförsel av primära energibärare (såsom primär energi från icke-förnybara fossila material och icke-förnybara kärnämnen samt energi från vatten, vind, solvärme och biomassa),
• energiprodukter (såsom kol, biogas, flytande biobränslen, elenergi, trä, kärnbränsle, oljeprodukter, naturgas förutom biogas osv.),
• energiresidualer (såsom förnybart avfall, icke-förnybart avfall och energi som ingår i produkter för icke-energianvändning).

I exempel 6 visas en användning av räkenskaperna för miljöskyddskostnader.

Akronymer och förkortningar

DIMESA: direktörsgruppen för sektor- och miljöstatistik samt sektor- och miljöräkenskaper.

Eftastaterna: staterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz).

ESEA: europeiska strategin för miljöräkenskaper.

EU: Europeiska unionen.

Eurostat: Europeiska unionens statistikkontor.

FN: Förenta nationerna.

GD Klimatpolitik: Europeiska kommissionens generaldirektorat för klimatpolitik.

GD Miljö: Europeiska kommissionens generaldirektorat för miljö.

JRC: gemensamma forskningscentrumet.

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

revisionsrätten: Europeiska revisionsrätten.

Kommissionens svar

Sammanfattning

I

Förutom de europeiska miljöräkenskaperna använder kommissionen en stor mängd data och rapporteringssystem enligt miljödirektiven i syfte att övervaka och utvärdera miljöpolitiken (genom tillämpning av riktlinjerna för bättre lagstiftning), exempelvis fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, ramdirektivet för vatten, ramdirektivet om en marin strategi med flera. Dessa källor och ett antal andra, såsom forskning, expertundersökningar, metastudier med mera, används för att utvärdera miljöpolitiken.

II

Kommissionens långsiktiga databehov anges i strategiska dokument, såsom sjunde miljöhandlingsprogrammet, strategin för biologisk mångfald med flera. Dessutom har databehoven granskats vid en kontroll av ändamålsenligheten av miljöpolitikens övervakning och rapportering, se COM(2017) 312.

Den europeiska strategin för miljöräkenskaper är under ständig utveckling och nya versioner av detta strategidokument tas därför fram kontinuerligt. I de fall där de strategiska behoven inte har ändrats, hänvisar de till olika räkenskaper. Framför allt saknades rättsliga moduler i de första två versionerna av strategin. Tillämpningen av dessa två första versioner resulterade i en inledande uppsättning moduler i den tredje versionen och därefter togs en större uppsättning moduler fram inför den fjärde versionen av strategin.

III

Kommissionen föreslog obligatoriska moduler för de europeiska miljöräkenskaperna utifrån flera kriterier, bland annat utifrån de behov som angavs av kommissionens avdelningar, datatillgänglighet och mognadsgrad, samt medlemsstaternas administrativa börda.

IV

Kommissionen instämmer i att uppgifterna blir mer användbara om de görs tillgängliga snabbare.

V

Kommissionen godtar samtliga rekommendationer.

Inledning

01

Kommissionen instämmer i att de europeiska miljöräkenskaperna är viktiga för beslutsfattare. Miljöräkenskaperna är utformade för att det ska vara möjligt att bedöma förhållandet mellan miljön och ekonomin. Detta är användbart och det är ett av de viktigaste tillämpningsområdena.

Revisionens omfattning och inriktning samt revisionsmetod

10

Kommissionen håller med om att en bedömning av de europeiska miljöräkenskaperna är särskilt viktig just nu, eftersom den första uppsättningen av tre obligatoriska moduler har genomförts efter 2013, den andra uppsättningen av tre obligatoriska moduler genomfördes under 2017, och nya moduler för framtida rapportering övervägs för närvarande.

Iakttagelser

17

Behovet av europeisk miljöräkenskapsinformation på medellång och lång sikt uttrycks genom de på varandra följande versionerna av den europeiska strategin för miljöräkenskaper och via flera olika politiska initiativ (t.ex. resurseffektivitet, den cirkulära ekonomin, energiunionen, strategin för biologisk mångfald osv.), som kompletteras med särskilda övervakningsramar.

21

I maj 2019 diskuterade kommissionen ett utkast till plan med medlemsstaterna för att genomföra den europeiska strategin för miljöräkenskaper 2019–2023.

22

Kommissionens gemensamma svar på punkt 22 och ruta 1.

Den europeiska strategin för miljöräkenskaper är under ständig utveckling och nya versioner av detta strategidokument tas därför fram kontinuerligt. De mål som fortfarande är relevanta tas med i varje ny version. I de fall där de strategiska behoven inte har ändrats, hänvisar de till olika räkenskaper. Framför allt saknades rättsliga moduler i de första två versionerna av den europeiska strategin för miljöräkenskaper. Tillämpningen av dessa två första versioner resulterade i en inledande uppsättning moduler i den tredje versionen och därefter togs en större uppsättning moduler fram inför den fjärde versionen av strategin.

26

Kommissionen valde ut modulerna för miljöräkenskaperna utifrån flera kriterier, bland annat utifrån de behov som angavs av kommissionens avdelningar och utifrån de förväntade kostnaderna.

27

Kommissionen håller med om att det kan ta lång tid att utveckla och genomföra nya moduler i miljöräkenskaperna. Kommissionen behöver tid på sig för att 1) testa och belägga modulernas genomförbarhet samt analysera kostnader och fördelar, 2) utforma en sund och kostnadseffektiv metod, 3) diskutera och skapa samförstånd kring metoden på internationell nivå, samt 4) inleda och slutföra lagstiftningsförfarandena, som involverar Europaparlamentet och rådet, efter omfattande samråd med medlemsstaternas statistikmyndigheter. De begränsade resurserna är också ett hinder, eftersom de sakkunniga som ska ta fram de nya modulerna samtidigt arbetar med att regelbundet sammanställa uppgifter för de befintliga modulerna. Kommissionen påpekar att EU genom att införa nya moduler banar vägen för de europeiska miljöräkenskaperna på global nivå. Den internationella statistiska standarden som nämns i punkt 2 utarbetades år 2012 och bygger i själva verket på europeisk erfarenhet under åren före förordningen 2011.

28

Kommissionens gemensamma svar på punkt 28 och ruta 2.

Eurostat samlar in och offentliggör skogsräkenskaper sedan många år tillbaka. Det är nödvändigt att regelbundet anpassa frågeformulären för att se till att de ligger i linje med den ekonomiska verkligheten (t.ex. att nya produkter kommer ut på marknaden), tekniska framsteg och förändringar i statistiska klassificeringar och standarder.

Den viktigaste aspekten av den europeiska strategin för miljöräkenskaper 2019–2023 är att skogsräkenskaper utgör en av de sju moduler som har föreslagits som nya inslag i förordning (EU) nr 691/2011.

36

Kommissionen offentliggjorde nyligen sin utvärdering av det sjunde miljöhandlingsprogrammet, se COM (2019) 233. Kommissionen har i relevanta fall utformat uppsättningar av indikatorer, såsom resultattavlan för resurseffektivitet, nyckelindikatorer för energiunionen, indikatorer för biologisk mångfald och övervakningsramen för den cirkulära ekonomin. Dessutom använder kommissionen även indikatorer vid granskningen av genomförandet av miljölagstiftningen och i den europeiska planeringsterminen.

42

Kommissionen planerar att aktualisera samtliga moduler ytterligare.

44

Tidiga uppskattningar offentliggörs redan för flera moduler i miljöräkenskaperna. Tidiga uppskattningar måste inte nödvändigtvis alltid vara mindre detaljerade än de faktiska uppgifterna.

50

Kommissionen har ett antal olika verktyg till sitt förfogande, även rättsliga åtgärder (överträdelseförfarandet), men väljer de verktyg som är lämpligast för att nå det aktuella målet. Överträdelseförfaranden och de påföljande förfarandena i EU-domstolen är en tids- och resurskrävande process, som mycket väl kan ta mer än ett år. Om målet är att medlemsstaterna ska rapportera uppgifter så snabbt som möjligt är stöd eller kollegial påverkan ofta en mer effektiv, ändamålsenlig och proportionell metod. Eventuella problem kan oftast lösas inom ett år.

Ruta 5 – Svagheter i Eurostats dokumentation

För att minska den administrativa bördan ber Eurostat medlemsstaterna om förklaringar endast om det rör sig om viktiga frågor och om den tillgängliga dokumentationen inte ger några förklaringar.

Slutsatser och rekommendationer

56

Förutom de europeiska miljöräkenskaperna använder kommissionen en stor mängd data och rapporteringssystem enligt miljödirektiven i syfte att övervaka och utvärdera miljöpolitiken (genom tillämpning av riktlinjerna för bättre lagstiftning), exempelvis fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet, ramdirektivet för vatten, ramdirektivet om en marin strategi med flera. Dessa källor och ett antal andra, såsom forskning, expertundersökningar, metastudier med mera, används för att utvärdera miljöpolitiken.

57

Kommissionen anser att den europeiska strategin för miljöräkenskaper fungerar som en strategisk ram för de europeiska miljöräkenskaperna, inklusive för uppgiftsbehoven på medellång och lång sikt.

58

I maj 2019 diskuterade kommissionen ett utkast till plan med medlemsstaterna för att genomföra den europeiska strategin för miljöräkenskaper 2019–2023.

Strategin för miljöräkenskaper är under ständig utveckling och nya versioner tas därför fram kontinuerligt. De mål som fortfarande är relevanta tas med i varje ny version. I de fall där de strategiska behoven inte har ändrats, hänvisar de till olika räkenskaper. Framför allt saknades rättsliga moduler i de första två versionerna av strategin. En inledande uppsättning moduler togs fram och tillämpades i den tredje versionen och därefter togs en större uppsättning moduler fram inför den fjärde versionen av strategin.

Rekommendation 1 – Kommissionen bör förbättra sin strategiska ram för europeiska miljöräkenskapsdata

Kommissionen godtar rekommendation 1 a) och kommer att utarbeta ett dokument som anger ett långsiktigt perspektiv för de europeiska miljöräkenskaperna.

Kommissionen godtar rekommendation 1 b) och kommer att sammanfatta sina behov av uppgifter för att vidareutveckla de europeiska miljöräkenskaperna, inbegripet de indikatorer som krävs för miljöpolitiken.

Kommissionen godtar rekommendation 1 c) och kommer att utarbeta en detaljerad handlingsplan för att genomföra strategin för de europeiska miljöräkenskaperna.

59

Kommissionen valde ut modulerna för miljöräkenskaperna utifrån flera kriterier, bland annat utifrån de behov som angavs av kommissionens avdelningar och utifrån de förväntade kostnaderna.

60

Kommissionen instämmer i att det skulle vara positivt om miljöräkenskapernas presenteras på ett mer integrerat sätt och varje modul släpps så snabbt som möjligt, och att det dessutom skulle göra räkenskaperna mer användbara. Kommissionen är villig att vidta åtgärder för att uppnå detta mål.

Rekommendation 2 – Kommissionen bör öka de europeiska miljöräkenskapsmodulernas relevans för beslutsfattandet

Kommissionen godtar rekommendation 2 a) och kommer att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utveckla en integrerad ram för miljöräkenskaper för att förbättra miljöinformationens konsekvens och göra den mer användbar för beslutsfattandet i EU.

Kommissionen godtar rekommendation 2 b) och kommer att bedöma de behov som kommissionens berörda avdelningar ger uttryck för. Kommissionen kommer också att genomföra kostnads-nyttoanalyser innan nya moduler för miljöräkenskaperna föreslås, vilket planeras ske före 2023.

61

Kommissionen planerar att aktualisera samtliga moduler ytterligare.

62

Kommissionen anser att medlemsstaterna lämnade tillräckligt med information för att Eurostat skulle kunna bedöma de flesta aspekterna av uppgifternas kvalitet.

Rekommendation 3 – Kommissionen bör förbättra aktualiteten hos europeiska miljöräkenskapsdata

Kommissionen godtar rekommendation 3 a) och samtycker till att analysera huruvida ett förfarande i två steg, liknande det som används för de nationella räkenskaperna, skulle kunna användas för fler moduler i miljöräkenskaperna.

Kommissionen godtar rekommendation 3 b) och kommer att använda tillgängliga verktyg för att förbättra aktualiteten hos den information som medlemsstaterna tillhandahåller.

Kommissionen godtar rekommendation 3 c) och kommer att ta fram en tidsplan för offentliggörandet av europeiska miljöräkenskapsdata.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning I hållbar användning av naturresurser, där ledamoten Nikolaos Milionis är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten João Figueiredo med stöd av Robert Markus (förstechef), Maria Isabel Quintela (uppgiftsansvarig) och Ioan Alexandru Ilie och Mihaela Văcărașu (revisorer). Fiona Urquhart gav språkligt stöd.

Från vänster till höger: Maria Isabel Quintela, João Figueiredo och Mihaela Văcărașu.

Slutnoter

¹ Meddelandet Riktlinjer för Europeiska unionen om miljöindikatorer och nationell miljöredovisning, KOM(1994) 670.

² Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 538/2014 (EUT L 158, 27.5.2014, s. 113).

³ Senare i år räknar vi med att offentliggöra en särskild rapport om EU:s växthusgasutsläpp.

⁴ Se snabbanalysen Hållbarhetsredovisning: en beskrivning av läget vid EU:s institutioner och byråer, juni 2019.

⁵ Fastställda genom artikel 12.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).

⁶ Enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 syftar punktlighet på den tid som förflyter mellan det datum uppgifterna görs tillgängliga och det datum som de skulle ha lämnats.

⁷ Enligt artikel 12 i förordning (EG) nr 223/2009 syftar aktualitet på perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver.

⁸ Uppgifter om materialflödesräkenskaper för ekonomin används för att sammanställa de två huvudindikatorerna för EU:s resultattavla för resurseffektivitet, som mäter resursproduktiviteten och den inhemska materialförbrukningen. Uppgifter från samma modul används också för att beräkna användningsfrekvensen för cirkulärt material som ingår i övervakningsramen för den cirkulära ekonomin.

⁹ Se snabbanalysen Hållbarhetsredovisning: en beskrivning av läget vid EU:s institutioner och byråer, juni 2019.

¹⁰ Materialflödesräkenskaper för ekonomin, räkenskaper för miljöskyddskostnader och räkenskaper över sektorn för miljövänliga varor och tjänster.

¹¹ Räkenskaper för naturkapital är ett verktyg för att mäta förändringarna i naturkapitalstocken på ett antal olika skalor och integrera ekosystemtjänsternas värde i redovisnings- och rapporteringssystem på unionsnivå och nationell nivå.

¹² Ekosystemsräkenskaper mäter ekosystemens omfattning och tillstånd och de ekosystemtjänster de tillhandahåller i syfte att stödja beslutsfattandet inom hållbar resurs- och miljöförvaltning och andra relevanta politiska områden.

¹³ Input-output-tabeller är matriser per produkt eller bransch som bygger på ekonomiska uppgifter och utrikeshandelsuppgifter. De ger underlag för analyser av ekonomiska konsekvenser.

¹⁴ Kommissionen håller på att utveckla en integrerad input-output-databas för flera länder.

¹⁵ Artikel 2.1 i förordning (EG) nr 223/2009 om statistiska principer: yrkesmässigt oberoende, opartiskhet, objektivitet, tillförlitlighet, statistisk konfidentialitet och kostnadseffektivitet.

¹⁶ Artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009: Den europeiska statistiken [ska] utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standarder och harmoniserade metoder. […] Följande kvalitetskriterier ska därför tillämpas: relevans, noggrannhet, aktualitet, punktlighet, tillgänglighet, jämförbarhet, samstämmighet.

¹⁷ Åtta fall avser räkenskaperna över sektorn för miljövänliga varor och tjänster, sex avser räkenskaperna över fysiska energiflöden och fem räkenskaperna för miljöskyddskostnader.

Tidslinje

Händelse	Datum
Revisionsplanen antogs/Revisionen inleddes	3.10.2018
Den preliminära rapporten skickades till kommissionen (eller andra revisionsobjekt)	17.6.2019
Den slutliga rapporten antogs efter det kontradiktoriska förfarandet	11.9.2019
Kommissionens (eller andra revisionsobjekts) officiella svar hade tagits emot på alla språk	26.9.2019

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2019

PDF	ISBN 978-92-847-3508-2	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/004715	QJ-AB-19-013-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-3499-3	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/243735	QJ-AB-19-013-SV-Q

© Europeiska unionen, 2019

Kopiering tillåten med angivande av källan.
För vidareutnyttjande eller kopiering av fotografier eller annat material som inte omfattas av Europeiska unionens upphovsrätt måste tillstånd begäras direkt från upphovsrättsinnehavaren.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.