E-handel: uppbörden av moms och tullar är fortfarande problematisk i många avseenden

Sammanfattning

I

E-handel är försäljning eller köp av varor eller tjänster via internet eller andra typer av elektroniska kommunikationsnät. EU uppmuntrar e-handel för att se till att företag och konsumenter kan köpa och sälja internationellt på internet på samma sätt som på den lokala marknaden. Enligt den senast tillgängliga statistiken bedrev ett av fem företag i EU‑28 elektronisk försäljning under 2017. Under perioden 2008–2017 ökade andelen företag som hade e-försäljning med 7 procentenheter, och företagens omsättning från e-försäljning som andel av den totala omsättningen ökade med 5 procentenheter.

II

När varor och tjänster e-handlas över gränserna uppbär medlemsstaterna moms och tullar. Brister i uppbörden påverkar EU:s och medlemsstaternas budgetar. Kommissionen utför inspektioner som rör uppbörden av moms och tullar. Den ansvarar också för beslut om tull- och skattepolitiken samt för strategier och lagstiftning på dessa områden. Europeiska byrån för bedrägeribekämpning har ansvar för att utreda bedrägerier, korruption och andra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.

III

Vi genomförde den här revisionen på grund av risken för att oriktigheter förekommer i samband med uppbörd av moms och tullar vid gränsöverskridande e-handel. Det finns inga uppskattningar av hur mycket moms som inte uppbärs på gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, men när det gäller leverans av varor av ringa värde från länder utanför EU uppskattar kommissionen förlusterna till hela 5 miljarder euro per år.

IV

Vi granskade systemet för uttag av moms och tullar på gränsöverskridande handel med varor via internet enligt moms- och tullagstiftningen. Vi tittade också på det nya systemet för uttag av moms på gränsöverskridande tillhandahållande av e-handelstjänster som trädde i kraft i början av 2015. Slutligen gick vi igenom kommissionens förslag och den av rådet antagna lagstiftningen i ”e-handelspaketet” från 2017.

V

Vi undersökte om Europeiska kommissionen har etablerat ett sunt regelverk och kontrollsystem för e-handeln med avseende på uppbörd av moms och tullar samt huruvida medlemsstaternas kontrollåtgärder bidrar till att säkerställa att moms och tullar uppbärs i sin helhet i samband med e-handel.

VI

Vi konstaterade att EU, trots den senaste tidens positiva utveckling, inte tar itu med alla utmaningar när det gäller uppbörd av rätt moms- och tullbelopp för varor och tjänster som handlas via internet.

VII

Vi fann att

1. regelverket i de flesta avseenden följer den internationella bästa praxis som förespråkas av OECD och Världstullorganisationen (WCO),
2. de nya bestämmelserna som träder i kraft 2021 syftar till att avhjälpa några av bristerna i det nuvarande regelverket, men undervärdering är ett problem som fortfarande måste lösas,
3. administrativa samarbetsarrangemang mellan EU:s medlemsstater och med länder utanför EU inte utnyttjas fullt ut,
4. de nationella skattemyndigheternas kontroller är bristfälliga och kommissionens är otillräckliga,
5. det finns brister i nuvarande system för tullklarering, och det finns risk att EU inte kan förhindra att systemet missbrukas med hjälp av mellanhänder,
6. verkställandet av uppbörden av moms och tullar inte är ändamålsenlig.

VIII

För att stärka användningen av administrativa samarbetsavtal, göra kontrollerna mer ändamålsenliga och förbättra verkställandet av uppbörden och regelverkets ändamålsenlighet riktar vi ett antal rekommendationer till kommissionen och till medlemsstaterna. Framför allt bör kommissionen

1. övervaka i vilken utsträckning länder utanför EU besvarar de förfrågningar som medlemsstaterna skickar i enlighet med de avtal om ömsesidigt administrativt bistånd som ingåtts med dessa länder i både tull- och skattefrågor samt använda sig av de strukturer och ramar som inrättats inom ramen för dessa avtal för att hantera särskilda utmaningar i samband med e-handel med varor,
2. utföra inspektioner av medlemsstaternas kontroller av undantaget för försändelser av ringa värde,
3. övervaka hur distansförsäljningen av varor inom EU och ordningen med en enda kontaktpunkt (MOSS – Mini One Stop Shop) fungerar,
4. bistå medlemsstaterna i utarbetandet av en metod för att kunna göra regelbundna uppskattningar av momsefterlevnadsgapet för e-handeln,
5. utreda användningen av lämpliga ”teknikbaserade” uppbördssystem, däribland användningen av digitala valutor, för att motverka momsbedrägerier vid e-handel,

Medlemsstaterna bör

1. ge återkoppling i tid på de signaler om bedrägeri som de tar emot från andra medlemsstater i Eurofisc,
2. öka sin revisionsverksamhet avseende MOSS-registrerade handlare och distansförsäljare,
3. noggrant övervaka handlarnas efterlevnad av det nya tröskelvärdet på 10 000 euro för tillhandahållande av tjänster inom EU.

Inledning

01

E-handel är försäljning eller köp av varor eller tjänster mellan företag, hushåll, enskilda personer eller privata organisationer genom elektroniska transaktioner via internet eller andra datormedierade nätverk (online)¹.

02

E-handeln ökar stadigt. Enligt den senast tillgängliga statistiken bedrev ett av fem företag i EU‑28 elektronisk försäljning under 2017. Under perioden 2008–2017 ökade andelen företag som hade e-försäljning med 7 procentenheter, och företagens omsättning från e-försäljning som andel av den totala omsättningen ökade med 5 procentenheter².

03

Medlemsstaterna ansvarar för uppbörden av moms och tullar på gränsöverskridande e-handelstransaktioner. Brister i uppbörden av moms och tullar påverkar EU:s och medlemsstaternas budgetar.

04

Kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar (GD Skatter och tullar) har det strategiska och rättsliga ansvaret för tull- och skattepolitiken, även när det gäller e-handel. Dess ansvarsområde omfattar att utveckla och förvalta tullunionen och att utveckla skattepolitiken i hela EU. GD Skatter och tullar utarbetar lagstiftningsinitiativ och strategiska initiativ och samordnar samarbetet och informationsutbytet mellan medlemsstaterna.

05

GD Skatter och tullar är också ordförande för tullpolicygruppen, som stöder genomförandet av tullunionen och består av generaldirektörerna för de 28 nationella tullmyndigheterna.

06

Kommissionens generaldirektorat för budget (GD Budget) har ansvaret för att genomföra inspektioner med avseende på ”egna medel”, en form av inkomster som medlemsstaterna ställer till EU-budgetens förfogande och som till en del bygger på momsuppbörd och tullar på importer från länder utanför EU.

07

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, har ansvar för att utreda bedrägerier, korruption och andra brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.

Uppbörd av moms och tullar inom e-handeln: EU:s nuvarande system

08

I allmänna termer fastställs EU:s tullagstiftning i unionens tullkodex³, medan momsen styrs av momsdirektivet⁴. I EU:s nuvarande system för uppbörd av moms på e-handel görs åtskillnad mellan varor och tjänster.

Leveranser av varor

09

För EU-registrerade handlare som tillhandahåller varor från en medlemsstat till en konsument i en annan medlemsstat är ”bestämmelserna om distansförsäljning” tillämpliga. Det innebär att upp till ett visst tröskelvärde för försäljning (vanligtvis 35 000 euro, men i vissa medlemsstater 100 000 euro) tillämpas den momssats som gäller i den medlemsstat där handlaren är registrerad⁵. Överskrids tröskelvärdet måste handlaren momsregistrera sig i, och tillämpa den momssats som gäller i, destinationsmedlemsstaten (och därmed fullgöra alla skyldigheter när det gäller rapportering och efterlevnad).

10

När handlare utanför EU säljer till konsumenter i EU importeras varorna till EU och blir föremål för tullklarering. Genom ett undantag är varor till ett värde av 150 euro eller mindre (försändelser av ringa värde) befriade från importtull⁶. Det finns också ett undantag som innebär att varor vars värde inte överstiger 22 euro (eller 10 euro i vissa medlemsstater) är befriade från moms vid import⁷.

Tillhandahållande av tjänster

11

E-handelstjänster som tillhandahålls⁸ av ett företag till privatkunder (B2C) omfattas av ”destinationsprincipen”, vilket innebär att de är momspliktiga med den momssats som gäller i konsumentens hemvistland. Destinationsprincipen har varit tillämplig på tillhandahållande av digitala tjänster från företag i ett land utanför EU till privatkunder i EU sedan 2003. Sedan början av 2015 gäller samma princip för alla e-handelstjänster som tillhandahålls av en leverantör i EU till en konsument i en annan medlemsstat. För dessa tjänster tillämpades tidigare momssatsen i leverantörens hemvistland.

12

I början av 2015 införde EU:s lagstiftare ordningen med en enda kontaktpunkt (MOSS – Mini One Stop Shop) för beskattning av telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg. Enligt MOSS ska handlare som tillhandahåller e-handelstjänster till privatkunder debitera moms med den momssats som tillämpas i den medlemsstat där kunden har sin hemvist (”konsumtionsmedlemsstaten”). Emellertid kan de registrera sig för betalning av moms i en valfri medlemsstat⁹ (”identifieringsmedlemsstaten”) och lämna in en enda momsdeklaration där med en förteckning över alla tjänster som tillhandahållits i varje konsumtionsmedlemsstat och betala tillämplig moms på dessa. Identifieringsmedlemsstaten överför därefter den moms som ska betalas till varje konsumtionsmedlemsstat. Ordningen med en enda kontaktpunkt gäller för både EU-registrerade handlare och handlare utanför EU¹⁰.

13

Figur 1 visar hur digitala tjänster som tillhandahålls privatkunder av företag som är registrerade i MOSS-systemet beskattas i de olika konsumtionsmedlemsstaterna.

Risker med de nuvarande systemen för uppbörd av moms och tullar på e-handel

14

Det finns inga uppskattningar av momsförlusterna på EU-nivå när det gäller gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, men för leverans av varor av ringa värde från länder utanför EU uppskattar kommissionen förlusterna till hela 5 miljarder euro per år. Andra beräkningar visas i punkterna 101–107.

15

På den inre marknaden har man slopat gränskontrollerna för handel inom EU, men alla varor som förs in till medlemsstaterna från länder utanför EU omfattas av tullkontroller. Tjänster som tillhandahålls digitalt från länder utanför EU innebär en särskild risk, eftersom sådana tjänster inte passerar någon fysisk gräns och inte blir föremål för samma kontroller som varor som förs in till EU. Handeln med tjänster inom EU är momspliktig, och medlemsstaterna behöver vara medvetna om förekomsten av sådana transaktioner för att kunna beskatta dem på rätt sätt.

Tilltron till att handlare samarbetar frivilligt

16

En generell risk – för varor och tjänster som tillhandahålls av handlare både inom och utanför EU – är att det befintliga systemet i huvudsak bygger på aktörernas vilja att registrera sig och betala moms. Medlemsstaterna har inga verkställande befogenheter utanför sina egna jurisdiktioner, särskilt inte när det gäller handlare i länder utanför EU. Det gör det svårt för dem att säkerställa en fullständig uppbörd av momsen i den medlemsstat där varorna och tjänsterna slutligen konsumeras.

Risker i regelverk och samarbetsarrangemang

17

Det finns en risk att skatte- och tullmyndigheterna i konsumtionsmedlemsstaten inte använder arrangemangen för administrativt samarbete för att begära information från det land eller de länder där leverantören är registrerad eller identifierad. Utan sådant informationsutbyte är det svårt för skatte- och tullmyndigheterna i konsumtionsmedlemsstaten att upptäcka obeskattade transaktioner. Dessutom omfattas inte transaktioner från företag till privatkunder av systemet för utbyte av information om mervärdesskatt, som är ett elektroniskt nätverk för överföring av momsinformation både om giltiga momsregistreringsnummer för företag som är registrerade i medlemsstaterna och om skattebefriade leveranser inom EU.

18

En annan risk är att skattemyndigheterna i det land där handlaren är registrerad (eller identifieringsmedlemsstaten) har föga incitament att utföra ordentliga kontroller, eftersom de momsskulder som upptäcks ska betalas till konsumtionsmedlemsstaten.

Risk för bristande efterlevnad

19

Det faktum att man förlitar sig på att handlarna samarbetar innebär en systemrisk för olika former av bristande efterlevnad. När det gäller bestämmelserna om distansförsäljning finns en risk att leverantörer inte registrerar sig i destinationsmedlemsstaten om deras försäljning där överstiger det gällande tröskelvärdet. En annan risk är, med tanke på att skillnader i momssatser mellan medlemsstaterna kan göra bedrägerier vid distansförsäljning mer lönsamma, att leverantörer underrapporterar värdet av sin försäljning för att hålla sig under tröskelvärdet och undvika debitering av den högre momssatsen i destinationsmedlemsstaten. Det skulle innebära att leverantörer baserade i medlemsstater med lägre momssatser på ett otillbörligt sätt kan hålla lägre priser än leverantörer i medlemsstater med högre moms och leda till förlorade intäkter för de nationella budgetarna.

20

Eftersom det är svårt att framtvinga en registrering i MOSS-systemet finns det en risk att leverantörer i länder utanför EU inte momsregistrerar sig i någon medlemsstat, för att undvika att debitera och betala moms på de tjänster som de tillhandahåller. Även om de registrerar sig i en identifieringsmedlemsstat finns det fortfarande risk att de deklarerar för lite moms eller inte momsdeklarerar alls. Detta minskar de nationella budgetintäkterna och gör att leverantörer utanför EU kan sätta lägre priser än EU-registrerade leverantörer.

21

Moms- och tullbefrielsen på försändelser av ringa värde kan uppmuntra till en annan form av bristande efterlevnad, nämligen att varor systematiskt undervärderas i importdeklarationerna i syfte att undgå betalning av moms och tull.

22

Syftet med EU:s ”e-handelspaket”, som föreslogs av Europeiska kommissionen den 1 december 2016 och antogs av rådet i slutet av 2017, var att ta itu med dessa frågor. Det utarbetades inom ramen för EU:s strategi för den digitala inre marknaden. De första reformerna på momsområdet trädde i kraft den 1 januari 2019. Andra åtgärder kommer att träda i kraft 2021.

Revisionens omfattning och inriktning samt revisionsmetod

23

Vid revisionen bedömdes huruvida kommissionen och medlemsstaterna på ett ändamålsenligt sätt hanterar de utmaningar som medlemsstaterna ställs inför när det gäller uppbörd av rätt moms- och tullbelopp för varor och tjänster som handlas via internet. Vi undersökte framför allt huruvida

1. kommissionen har etablerat ett sunt regelverk och kontrollsystem för e-handeln med avseende på uppbörd av moms och tullar,
2. medlemsstaternas kontrollåtgärder bidrar till att säkerställa att moms och tullar uppbärs i sin helhet i samband med e-handel.

24

Vi besökte skatte- och tullmyndigheterna i följande fem medlemsstater: Tyskland, Irland, Nederländerna, Österrike och Sverige. Vi valde ut dem enligt följande riskkriterier: i) det uppskattade beloppet för momsförluster till följd av beviljade undantag enligt lagstiftningen om försändelser av ringa värde¹¹, ii) antalet registrerade handlare i MOSS-systemet per medlemsstat¹² och iii) volymen på e-försäljningen från handlare registrerade i en medlemsstat till kunder i en annan medlemsstat¹³.

25

Vi genomförde den här revisionen eftersom oriktigheter har förekommit i samband med uppbörden av moms och tullar vid gränsöverskridande e-handel. Framför allt kan e-handeln missbrukas av leverantörer utanför EU, till nackdel för handlare inom EU. Sådana oriktigheter påverkar direkt medlemsstaternas budgetar och EU-budgeten genom att medlemsstaternas uppbörd av tullar minskar. De påverkar dessutom indirekt medlemsstaternas momsbaserade bidrag. De snedvrider också konkurrensvillkoren på den inre marknaden.

26

Av det skälet granskade vi ordningen med en enda kontaktpunkt (MOSS) som trädde i kraft i början av 2015. Vi granskade också uttaget av moms och tullar på gränsöverskridande leveranser av varor enligt moms- och tullagstiftningen. Slutligen gick vi igenom de nya förslag som lagts fram av kommissionen och den lagstiftning som antagits av rådet inom ramen för ”e-handelspaketet” av den 5 december 2017.

27

Revisionen omfattade perioden från början av 2015 och fram till slutet av 2018. Vi bedömde även de sannolika verkningarna av e-handelspaketets lagändringar som kommer att träda i kraft efter att vår revision avslutats.

28

Vi genomförde revisionen i två steg.

1. Steg ett:
• Förberedande arbete vid kommissionen samt besök hos och diskussioner med den akademiska världen, ordföranden i Eurofiscs verksamhetsområde med inriktning på e-handel, Världstullorganisationen och kärngrupp 2 inom EU:s högre revisionsorgans momsarbetsgrupp, för att samla in information inför granskningsarbetet på fältet i medlemsstaterna och för att jämföra EU:s lagstiftning med bästa internationella praxis.
• Enkätundersökning: I kärngrupp 2 identifierades e-handeln som mottaglig för bedrägerier på momsområdet. För att få en heltäckande bild av situationen i EU beslutade kärngrupp 2 att genomföra en enkätundersökning bland alla skattemyndigheter i EU. Som en av deltagarna i kärngrupp 2 skickade vi enkäten till skattemyndigheterna i november 2016. Referensåret för undersökningen var 2015. Den omfattade MOSS-systemet för handlare både inom och utanför EU och distansförsäljning av varor både inom EU och från länder utanför EU. Tjugo medlemsstater besvarade enkäten.
2. Steg två, granskningsarbete på fältet:
• Vid kommissionen: Vi bedömde det specifika regelverk och kontrollsystem som kommissionen har inrättat, för att kontrollera att det följer bästa internationella praxis när det gäller uppbörd av moms och tullar och tar hänsyn till revisionsrättens tidigare rekommendationer rörande e-handel. Vi granskade även de lagstiftningsförslag som kommissionen lagt fram inom ramen för ”e-handelspaketet”.
• I de utvalda medlemsstaterna undersökte vi huruvida i) skatte- och tullmyndigheterna använder arrangemangen för administrativt samarbete för att se till att relevanta uppgifter rörande moms och tullar överförs, ii) de kontroller som de utför är ändamålsenliga och iii) verkställandet av uppbörden av moms och tullar är ändamålsenligt. Vi baserade vår analys på medlemsstaternas svar på enkäten om e-handel, på intervjuer med experter från medlemsstaternas skatte- och tullmyndigheter och på flera urval av e-handelstransaktioner.

29

Närmare uppgifter om revisionsmetoden vid kommissionen och i medlemsstaterna återfinns i bilaga I och i bilaga II.

Iakttagelser

30

Genom e-handel levereras varor och tjänster från avlägsna platser, och medlemsstaterna måste kompensera för att de saknar behörighet i de länder där leverantörerna är etablerade, genom utbyte av information om leveranserna. De bör också genomföra ändamålsenliga kontroller på grundval av all tillgänglig information och verkställa fullständig uppbörd av moms och tullar.

31

Kommissionen bör inspektera medlemsstaternas tull- och skattemyndigheter och genomföra undersökningar för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Kommissionen bör också utveckla ett sunt regelverk och kontrollsystem som gör det möjligt för medlemsstaterna att möta de ovannämnda behoven och samtidigt följa internationell bästa praxis för e-handel.

Administrativa samarbetsarrangemang utnyttjas inte fullt ut

Medlemsstaterna använder inte arrangemangen för ömsesidigt administrativt bistånd för att utbyta information med länder utanför EU

32

Skatte- och tullmyndigheterna behöver utbyta information med andra länder om internationell handel för att garantera att skatte- och tullbestämmelserna följs och att intäkterna uppbärs till fullo. Detta administrativa samarbete betecknas som ömsesidigt administrativt bistånd. Alla EU:s internationella avtal ska godkännas i förväg av rådet enligt artikel 218 i EUF-fördraget.

Ömsesidigt administrativt bistånd i skattefrågor

33

I en tidigare särskild rapport riktade vi följande rekommendation¹⁴ till medlemsstaterna: ”För att förbättra samarbetet med länder utanför EU och kunna uppbära moms på e-handel med B2C-tjänster och immateriella värden som levereras via internet bör medlemsstaterna

1. ge kommissionen tillåtelse att förhandla om arrangemang för ömsesidigt bistånd med de länder där många leverantörer av digitala tjänster är etablerade och att underteckna dessa arrangemang,
2. för de medlemsstater som är med i OECD, underteckna och tillämpa OECD:s konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden för att utbyta information om leverantörer av digitala tjänster med tredjeländer.”

34

I denna revision har vi följt upp ovannämnda rekommendation. Vi konstaterade att EU hittills endast har ingått ett internationellt avtal om samarbete på momsområdet, nämligen avtalet mellan Europeiska unionen och Konungariket Norge om administrativt samarbete, bedrägeribekämpning och indrivning av fordringar på mervärdesskatteområdet¹⁵. Det avtalet trädde i kraft den 1 september 2018.

35

Alla EU:s medlemsstater har nu undertecknat OECD:s konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Emellertid hade ingen av de 20 medlemsstater som svarade på enkäten använt den för e-handel. De fem medlemsstater som vi besökte under 2018 i samband med denna revision hade heller aldrig använt OECD:s konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden för e-handel.

Ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

36

I tullfrågor har EU inget gällande avtal om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd med tredjeländer med särskilda bestämmelser om administrativt samarbete när det gäller e-handel. Detta hindrar inte medlemsstaterna från att använda avtal om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor som inte uttryckligen rör e-handel men som generellt syftar till att förebygga, avslöja och bekämpa överträdelser av tullagstiftningen.

37

De fem besökta medlemsstaterna gav dock inga exempel eller bevis på användning av förfrågningar till tredjeländer om ömsesidigt bistånd i tullfrågor när det gäller e-handel. De är ovilliga att använda informationsutbyte med Kina när det gäller e-handel, eftersom chansen är liten att få svar¹⁶. Utan sådant informationsutbyte kan tullmyndigheterna i konsumtionsmedlemsstaten inte få vetskap om orapporterade transaktioner.

Administrativa samarbetsarrangemang inom EU utnyttjas inte fullt ut

38

Medlemsstaterna är beroende av information från andra medlemsstater om den EU-interna handeln för att kunna uppbära moms inom sitt territorium. Medlemsstaterna utbyter denna information med hjälp av de arrangemang för administrativt samarbete som anges i EU:s lagstiftning¹⁷. Lagstiftningen innehåller följande verktyg för administrativt samarbete som är relevanta för e-handel:

1. Ordningen med en enda kontaktpunkt (MOSS) som lagrar information om registrerade handlare och deras rapporterade tillhandahållanden av tjänster till konsumtionsmedlemsstaten.
2. Informationsutbyte på begäran och informationsutbyte utan föregående begäran med användning av standardiserade elektroniska formulär.
3. Kontroller som görs samtidigt i två eller flera medlemsstater (multilaterala kontroller) och i närvaro av skattetjänstemän i andra medlemsstater så att de får tillgång till dokumentation som finns där eller kan delta i pågående undersökningar.
4. Ett decentraliserat nätverk kallat Eurofisc där medlemsstaterna snabbt kan utbyta, behandla och analysera riktad information angående gränsöverskridande bedrägerier. Nätverket ska främja och underlätta det multilaterala samarbetet i kampen mot momsbedrägeri. Det fungerar som en ram för samarbete och saknar rättskapacitet.

Ordningen med en enda kontaktpunkt (MOSS – Mini One Stop Shop)

39

MOSS-systemet är en åtgärd som ska underlätta handeln för handlare som levererar e-handelstjänster inom och till EU. Registreringen i MOSS-systemet är således frivillig. Handlare i EU kan registrera sig i MOSS-systemets unionsordning i den medlemsstat där de har sitt företagssäte eller, om företaget inte har sitt säte i en medlemsstat, ett fast etableringsställe¹⁸. Handlare utanför EU kan registrera sig i MOSS-systemets tredjeländerordning i en medlemsstat efter eget val. Om handlare inte registrerar sig i MOSS-systemet, måste de momsregistrera i varje medlemsstat där en konsument av tjänsterna har sin hemvist.

MOSS-systemets it-arkitektur är stabil

40

När medlemsstaternas skattemyndigheter upplever problem med andra medlemsstaters användning av MOSS-systemet kan de begära hjälp från callcentret vid it-serviceförvaltningen inom GD Skatter och tullar. Alla problem som rapporteras tilldelas en orderkod i databasen Synergia. It-serviceförvaltningen har inrättat en resultattavla för MOSS som ett verktyg för att övervaka transaktionerna i MOSS-systemet på EU-nivå.

41

När en medlemsstat sänder ett felaktigt meddelande svarar mottagaren med ett tekniskt felmeddelande. Det tekniska felmeddelandet kan hänvisa till att meddelandet är ogiltigt eller har fel format eller att momsdeklarationen eller momsregistreringsnumret i fråga är okänt.

42

Vi testade MOSS-systemets it-arkitektur genom att

1. analysera medlemsstaternas svar på vår enkät,
2. intervjua it-specialister på MOSS-systemet inom medlemsstaternas skattemyndigheter,
3. undersöka alla 29 problem som rapporterats i MOSS-systemets resultattavla fram till den 20 november 2017 där en av de besökta medlemsstaterna antingen var orsak till eller berördes av problemet,
4. gå igenom ett urval av 10 skickade och 10 mottagna tekniska felmeddelanden för var och en av de besökta medlemsstaterna.

43

I sina enkätsvar angav 19 medlemsstater att den it-infrastruktur som tillhandahålls av Europeiska kommissionen är tillräckligt tillförlitlig för att säkerställa att MOSS-systemet fungerar, och 16 svarade att kommissionens stöd under förberedelsefasen var tillräckligt. Skattemyndigheterna i de fem besökta medlemsstaterna instämde i dessa uttalanden under revisionen. Fyra medlemsstater ansåg dock att vägledningen var otillräcklig. En av dessa påpekade skillnaderna i tolkningen av ”funktionella och tekniska specifikationer”, vilket bekräftades av en annan medlemsstat vid vårt besök.

44

De nederländska skattemyndigheterna anser att MOSS-systemet har alltför många deltagande aktörer och tekniska specifikationer, vilket hindrar dem från att arbeta förebyggande med hantering av avvikelser och signaler från medlemsstater eller handlare. Enligt de österrikiska skattemyndigheterna har systemet fungerat bättre sedan 2017 och samarbetet mellan medlemsstaternas it-tjänster sker smidigt. De anser emellertid att medlemsstaterna inte kommer att vara redo för införandet av det nya systemet med en enda kontaktpunkt 2021.

MOSS lagrar information om registrerade handlare och deras rapporterade tillhandahållanden av tjänster till konsumtionsmedlemsstaten

45

I EU:s lagstiftning om administrativt samarbete föreskrivs lagring och utbyte av information om när MOSS-registrerade handlares verksamhet inleds, förändras och avslutas och om deras tillhandahållande av tjänster som rapporteras i en momsdeklaration från identifieringsmedlemsstaten till konsumtionsmedlemsstaten¹⁹.

46

Vi kontrollerade hur medlemsstaterna ser till att rätt MOSS-information förmedlas till konsumtionsmedlemsstaten vid rätt tidpunkt genom att i) analysera medlemsstaternas svar på vår enkät, ii) intervjua experter på MOSS-systemet i de besökta medlemsstaterna och iii) granska fem urval av MOSS-relaterade transaktioner.

47

Tretton medlemsstater angav att handlare inte har några problem att korrekt fastställa den momssats som ska tillämpas, fem rapporterade vissa svårigheter och två medlemsstater svarade inte på denna fråga. Av de medlemsstater som besöktes skickar Nederländerna, i egenskap av identifieringsmedlemsstat, ett felmeddelande till handlaren om momsbeloppen i deklarationerna inte har beräknats korrekt. I Sverige får handlarna momssatserna för alla medlemsstater angivna i momsdeklarationen, och det finns konsistenskontroller mellan deklarerade belopp och tillämpade momssatser.

48

Österrike rapporterade att en handlare som anger en felaktig momssats eller ett felaktigt momsbelopp får ett meddelande från det österrikiska MOSS-systemet, men det är fortfarande möjligt att lämna in deklarationen med fel momssats eller belopp. Systemet blockerar inte betalningen om momssatsen är felaktig, det skickar bara en påminnelse för korrigering. Österrike anser att systemet inte bör tillåta handlare att ange fel momssats.

49

För att fastställa var konsumenten av tjänsterna befinner sig anges i EU-lagstiftningen en rad antaganden. När dessa antaganden inte är tillämpliga måste leverantören inneha två icke motstridiga bevishandlingar²⁰, t.ex. fakturerings- eller IP-adress eller bankuppgifter för att styrka var konsumenten befinner sig.

50

Enligt svaren på enkäten upplever tretton medlemsstater inga svårigheter att fastställa den plats där konsumenten befinner sig och de har inga rapporter om svårigheter från sina MOSS-registrerade handlare. Tre medlemsstater rapporterade vissa problem. En annan medlemsstat angav att den för närvarande utnyttjar bara en enda bevishandling för att fastställa konsumentens plats. En medlemsstat rapporterade stora problem och de återstående två svarade inte på denna fråga.

51

Av de fem besökta medlemsstaterna var det bara Österrike som rapporterade att det inte alltid är möjligt att kontrollera om den plats där konsumenten anses befinna sig är den verkliga eller den rätta, och att de endast kan förlita sig på IP-adressen.

52

I varje besökt medlemsstat kontrollerade vi såväl för unionsordningen som för tredjeländerordningen ett urval av 10 MOSS-registreringar, momsdeklarationer, korrigeringar av deklarationer, avregistreringar och uteslutanden. Resultaten av urvalsgranskningen visas i sin helhet i bilaga III.

Användningen av informationsutbyte mellan medlemsstaterna är otillräcklig

53

Det finns två typer av informationsutbyte enligt EU:s lagstiftning om administrativt samarbete: utbyte av information på begäran och utan föregående begäran. Det sistnämnda kan vara antingen automatiskt, t.ex. det automatiska utbytet av MOSS-information som avses i föregående avsnitt, eller spontant²¹.

54

Tabell 1 visar det informationsutbyte inom ramen för administrativt samarbete med anknytning till e-handel som vi fann i de besökta medlemsstaterna från 2015 och fram till de senaste tillgängliga uppgifterna.

55

Vi fann att det fanns en risk för att dessa uppgifter inte är fullständiga eftersom

1. de e-formulär som används för spontant informationsutbyte inte har en kryssruta för att ange att den information som utbyts avser bestämmelserna om distansförsäljning,
2. medlemsstaterna inte för separata register över e-formulär som avser e-handel,
3. medlemsstaternas centrala kontaktkontor för administrativt samarbete inte har någon separat samordningsfunktion för MOSS och/eller distansförsäljning.

56

Tabell 2 visar informationsutbyten inom ramen för administrativt samarbete i de besökta medlemsstaterna under 2016, oavsett om de rör e-handel eller inte.

57

Dessa tabeller visar att användningen av informationsutbyte avseende e-handel, antingen på begäran eller spontant, fortfarande är begränsad.

58

Utbytet av information på begäran ska ske senast tre månader efter det att begäran har mottagits, såvida inte den tillfrågade myndigheten redan har tillgång till informationen. I så fall är tidsfristen endast en månad²².

59

För att kontrollera effektiviteten i detta informationsutbyte undersökte vi de utbyten som visas i tabell 1. I de fall där populationen av utbyten av information som skickats eller mottagits antingen på begäran eller spontant var större än 10 gjorde vi ett slumpmässigt urval av 10 poster. I annat fall granskade vi populationen som helhet. Vi fann att

1. bland de 56 kontrollerade urvalsposterna förekom 25 förseningar i utbytet av information på begäran. I 16 av dessa 25 försenade informationsutbyten underrättade medlemsstaterna inte sina motparter om att man inte hade möjlighet att svara inom tidsfristen enligt artikel 12 i förordning (EU) nr 904/2010.
2. Medlemsstaterna använder oftare informationsutbyte antingen på begäran eller spontant när det gäller EU-intern distansförsäljning av varor än när det gäller MOSS.

De multilaterala kontrollerna är inte ändamålsenliga

60

Två eller flera medlemsstater kan komma överens om att göra samordnade kontroller av skattskyldigheten för en eller flera närstående handlare om de anser att sådana kontroller är mer ändamålsenliga än kontroller som utförs av en enda medlemsstat²³.

61

Enligt kommissionen har 284 multilaterala kontroller genomförts sedan 2014, varav 6 kan anses vara mer specifikt inriktade på e-handel och avser moms och direkta skatter.

62

Vi undersökte dessa multilaterala kontroller vid våra granskningsbesök i medlemsstaterna och mätte deras ändamålsenlighet i termer av kompletterande momsbedömningar som gjorts. Vi konstaterade att tre av dem pågår och en har varit mycket framgångsrik i fråga om kompletterande momsbedömningar. Vi fann emellertid också två fall där identifieringsmedlemsstaten vägrat att delta i den multilaterala kontrollen. En av de besökta medlemsstaterna uppgav att det är nästan omöjligt att fastställa det korrekta beskattningsunderlaget om inte identifieringsmedlemsstaten deltar.

63

De besökta medlemsstaterna har heller aldrig använt gemensamma revisioner inom ramen för OECD:s konvention om ömsesidig handräckning i skatteärenden²⁴.

64

Den 2 oktober 2018 antog rådet en ändring²⁵ av förordning (EU) nr 904/2010, som ger medlemsstaternas skattemyndigheter möjlighet²⁶ att genomföra gemensamma revisioner. Enligt de nya bestämmelserna gäller att om minst två medlemsstater lämnar in en gemensam motiverad begäran till identifieringsmedlemsstaten med tecken eller bevis på att det finns en risk för undandragande av moms, får den tillfrågade myndigheten (med vissa undantag) inte vägra att delta i revisionen.

Medlemsstaterna anser inte att informationsutbytet via Eurofisc är användbart

65

Eurofisc är ett decentraliserat nätverk av tjänstemän från medlemsstaternas skatte- och tullförvaltningar, där de snabbt kan utbyta och gemensamt behandla och analysera riktad information om företag som möjligen ägnar sig åt bedrägeri och om möjliga bedrägeritransaktioner.

66

Vid Eurofiscs plenarmöte i april 2016 godkändes inrättandet av Eurofiscs nya verksamhetsområde 5. För närvarande finns det 24 deltagare och tre observatörer i detta verksamhetsområde.

67

Ett av målen för verksamhetsområde 5 för 2017 var att börja utbyta operativa uppgifter. Medlemsstaterna har enats om två nivåer av återkoppling. En första återkoppling ska om möjligt sändas inom en månad. En andra återkoppling förväntas ske vid avslutandet av utredningen för att avsändaren av informationen ska få veta hur användbar den översända informationen var.

68

Vi konstaterade att när systemet togs i drift i december 2017 delade fyra medlemsstater en förteckning över 480 bedrägerisignaler med sina motparter. Medlemsstaterna gav emellertid återkoppling i endast ett av dessa 480 ärenden. Medlemsstaterna anser att de signaler som utbyts genom Eurofiscs verksamhetsområde 5 i denna riskdatabas antingen inte är målinriktade, inte är användbara eller inte är framgångsrika.

69

Medlemsstaterna utbyter också information och utfärdar tidiga varningar om bedrägeritrender och konkreta bedrägeriupplägg. Vi konstaterade att medlemsstaterna har utbytt sådan information tre gånger och att informationen i ett av dessa fall var mycket användbar för skattemyndigheterna i den mottagande medlemsstaten som gav återkoppling inom en månad.

Brist på ändamålsenliga kontroller av gränsöverskridande e-handel

70

Medlemsstaterna är primärt ansvariga för genomförandet av kontrollsystemet för att säkerställa att handlare i och utanför EU registreras i MOSS-systemet. Dessutom ansvarar varje medlemsstat för att inrätta sin egen riskhanteringsram för kontroller av distansförsäljning. Eftersom det inte finns någon gemensam ram på EU-nivå, kan olika strategier i olika medlemsstater leda till snedvridningar på den inre marknaden.

Skattemyndigheternas kontroll av MOSS-systemet är svag

71

Vi konstaterade att skattemyndigheterna inte alltid dokumenterade kontroller av registreringar av handlare. Kontrollerna var mer omfattande när det gällde handlare i EU-länder än handlare i länder utanför EU. Vi fann brister i kontrollen av registreringar enligt tredjeländerordningen i närmare 80 % av de granskade fallen, och vid granskningen av avregistreringar och uteslutanden i urvalen identifierade vi två fall av dubbelregistrering enligt tredjeländerordningen. Följaktligen säkerställs inte lika villkor för handlare inom EU.

72

I enkäten frågade vi medlemsstaterna om de i egenskap av identifieringsmedlemsstat hade utfört kontroller av handlare som registrerat sig i MOSS under 2015. Endast sju medlemsstater svarade att de hade utfört sådana kontroller, och en av dessa uppgav att man utfört kontrollerna vid registreringen. Övriga medlemsstater svarade att de antingen inte hade utfört kontroller (nio) eller att de inte hade någon statistik över detta (fyra).

73

När det gäller kontroller i egenskap av konsumtionsmedlemsstat svarade åtta medlemsstater att de hade utfört sådana kontroller, nio att de inte hade utfört några kontroller och tre att de saknade relevant statistik.

74

Figur 2 visar antalet MOSS-revisioner som genomförts i de besökta medlemsstaterna, för både unions- och tredjeländerordningen, från 2015 och fram till de senaste tillgängliga uppgifterna.

75

Vi granskade de MOSS-revisioner som avses i figur 2. Vi fann att

1. endast Nederländerna använder den standardiserade revisionsmallen (SAF-MOSS) för att begära upplysningar från MOSS-registrerade handlare,
2. revisionen avslutades med faktisk uppbörd av moms enligt den kompletterande momsbedömningen i endast tre av de granskade ärendena,
3. kommissionen har lämnat rekommendationer²⁷ om hur MOSS-revisioner kan samordnas och medlemsstaterna har enats om riktlinjer som utarbetats av Fiscalis projektgrupp nr 86 om revision och kontroll av MOSS-systemet. Dessa är emellertid inte rättsligt bindande och medlemsstaterna kan följa olika strategier.

76

Vi konstaterade att revisionsverksamheten avseende MOSS är mycket begränsad när det gäller unionsordningen och nästan obefintlig när det gäller tredjeländerordningen. Revisionsverksamheten är inte ändamålsenlig sett till uppbörden av moms. Dessutom har de nederländska myndigheterna förklarat att de har en enorm eftersläpning när det gäller revisioner av korrigeringar av momsdeklarationer i egenskap av konsumtionsmedlemsstat.

Skattemyndigheterna utför inte ändamålsenliga revisioner av den EU-interna distansförsäljningen av varor

77

De flesta av medlemsstaterna använder webbskrapningsverktyg eller information från tredje part för att identifiera handlare som borde vara registrerade i deras jurisdiktion, eftersom de har överskridit tröskelvärdet (se punkt 09). De använder emellertid inte denna information för att identifiera handlare som borde vara registrerade i en annan medlemsstat.

78

Två av de besökta medlemsstaterna rapporterade också att det är svårt att kontrollera de leverantörer från andra medlemsstater som borde registrera sig i deras länder för att de har överskridit tröskelvärdet för distansförsäljning.

79

Exempelvis kan leverantörer från andra medlemsstater och marknadsplatser se till att privatkunder måste ingå avtal med ett mellanhandsföretag i leverantörens medlemsstat som sköter leveransen av varorna till konsumtionsmedlemsstaten. Genom detta artificiella arrangemang anser leverantören att det handlar om en leverans till den inhemska mellanhanden i stället för en distansförsäljning till konsumtionsmedlemsstaten och undviker på så sätt registrering där.

80

Av de 62 informationsutbyten antingen på begäran eller utan föregående begäran rörande distansförsäljning som vi granskade hade 53 skett inom ramen för en revision. Vi fann 13 exempel på ändamålsenliga resultat sett till uppbörd av moms.

EU:s tullmyndigheter kan inte förhindra missbruk av reglerna för försändelser av ringa värde vid varuimport från länder utanför EU

81

Tillhandahållandet av varor från företag till privatkunder från ett land utanför EU är momsbefriat om försändelsens värde inte överstiger tröskelvärdet på 22 euro²⁸. Dessutom gäller att om det verkliga värdet²⁹ av varorna är högst 150 euro behöver inte tullar tas ut. En gåva som skickas från en privatperson till en annan privatperson undantas från tullar och moms om dess värde inte överstiger 45 euro (se tabell 3).

82

Dessa moms- och tullbefrielser för försändelser av ringa värde kan missbrukas genom i) undervärdering av varorna, så att det deklarerade värdet hamnar under tröskelvärdena för moms- och/eller tullbefrielse, ii) uppdelning av försändelser för att inte överskrida tröskelvärdena, iii) import av kommersiella försändelser som deklareras som gåvor eller import av varor som inte är berättigade till befrielse.

83

Varorna kan importeras efter det att konsumenten har köpt dem på internet. I detta fall importeras de med hjälp av en post- eller kurirtjänst. Tullmyndigheterna är ytterst ansvariga för att säkerställa handlarnas efterlevnad av reglerna för försändelser av ringa värde. De ansvarar också för att inrätta sin egen riskhanteringsram för kontroller av denna import.

Brister i medlemsstaternas tullmyndigheters elektroniska klareringssystem

84

För att kontrollera huruvida medlemsstaternas tullmyndigheters elektroniska klareringssystem kan förebygga missbruk av undantaget för försändelser av ringa värde genomförde vi ett försök i en testmodell av tullens elektroniska klareringssystem i fyra av de besökta medlemsstaterna. Vi gjorde också ett riktat urval av 15 importer som gjorts av postoperatörer och ett annat riktat urval av 15 importer som gjorts av kurirföretag i var och en av de fem besökta medlemsstaterna.

85

Alla de besökta medlemsstaternas elektroniska tullklareringssystem godtog deklarationer som inte berättigade till befrielse på grund av ringa värde. Med undantag för Österrike godtog tullens elektroniska klareringssystem i de övriga fyra besökta medlemsstaterna importdeklarationer med ansökan om tullbefrielse för försändelser från företag till privatkunder där det deklarerade verkliga värdet var högre än 150 euro³⁰ eller för gåvor med ett deklarerat värde på mer än 45 euro³¹. I Österrike godtog tullens elektroniska klareringssystem importdeklarationer med ansökan om tullbefrielse för försändelser från företag till privatkunder trots att den deklarerade produkten var en alkoholhaltig produkt³².

86

Resultaten av urvalsgranskningen visas i figur 3.

87

I särskild rapport nr 19/2017 rekommenderade vi medlemsstaterna att omgående³³

”…

(b) införa kontroller i sina elektroniska tullsystem för frigörande för att förhindra att systemen godtar importdeklarationer med ansökan om tullbefrielse för varor av ringa värde där det deklarerade reella värdet överstiger 150 euro eller för kommersiella försändelser (B2C) som deklareras som gåvor (P2P),

(c) i efterhand kontrollera att marknadsaktörerna följer reglerna för tullbefrielse för försändelser av ringa värde, inbegripet godkända ekonomiska aktörer,

(d) utarbeta utredningsplaner för att komma till rätta med bedrägligt utnyttjande av tullbefrielse för e-handel med länder utanför EU.”

88

Ingen av de besökta medlemsstaterna har genomfört rekommendationerna b och d. Medlemsstaterna utför efterhandskontroller av hur handlarna efterlever reglerna för försändelser av ringa värde, men det förhindrade inte det missbruk som vi upptäckte i urvalen i figur 3. Tullens elektroniska klareringssystem är alltså inte i stånd att hindra import av varor som inte berättigar till undantag för försändelser av ringa värde, och man kompenserar inte för detta genom efterhandskontroller eller utredningsplaner.

Ett antal godkända ekonomiska aktörer har missbrukat systemet med undantag för försändelser av ringa värde

89

Enligt tullagstiftningen³⁴ måste godkända ekonomiska aktörer ha interna kontroller som kan förebygga och upptäcka olagliga eller oriktiga transaktioner. Vidare anges följande i riktlinjerna för godkända ekonomiska aktörer: ”Varje oriktighet i förvaltningen som omfattar tullöverträdelser kan vara ett tecken på att det interna kontrollsystemet inte fungerar effektivt. Därför måste varje tullöverträdelse granskas även med hänsyn till detta villkor, så att det går att vidta åtgärder för att förbättra det interna kontrollsystemet och undvika att överträdelsen upprepas.”³⁵

90

Vi granskade 75 importdeklarationer som lämnats in av posttjänster i våra urval (15 per besökt medlemsstat). Vi fann att 35 av dessa 75 missbrukade undantaget för försändelser av ringa värde. I 8 av dessa 35 fall var deklaranten en enskild godkänd ekonomisk aktör. Vi granskade också 75 importdeklarationer som lämnats in av expresskurirföretag. Vi fann att 28 av dessa missbrukade undantaget för försändelser av ringa värde. I 21 av dessa 28 fall var antingen deklaranten eller tullombudet en godkänd ekonomisk aktör.

91

De kurirföretag som är godkända ekonomiska aktörer och som hade lämnat in de olagliga importdeklarationerna i urvalet borde ha interna kontroller på plats för att undvika att detta sker. Dessa godkända ekonomiska aktörer har ansökt om moms- och tullbefrielse för varor som inte är berättigade till det.

Kommissionen genomför inte tillräckliga kontroll- och övervakningsinsatser

92

Som vi rapporterade om i särskild rapport nr 19/2017³⁶ är tullmyndigheterna skyldiga att med hjälp av ett riskinformationsformulär (RIF) utbyta riskinformation som inte bara rör observerade risker utan även hot som utgör en hög risk någon annanstans i unionen.

93

Kommissionen har skapat riskinformationsformuläret (RIF) för att bekämpa oriktigheter med avseende på undervärdering, felaktig klassificering, moms etc. RIF har införts i tullriskhanteringssystemet (CRMS) och tillhandahållits medlemsstaterna som beslutat om relevant information att införa i sina nationella riskhanteringssystem.

94

Vid en snabbsökning i tullriskhanteringssystemet på riskinformationsformulär som utfärdats under 2016 och 2017 och som innehåller ett ord med anknytning till e-handel och post- eller kurirfrakt identifierades enligt kommissionen 530 RIF som utfärdats av medlemsstaterna.

95

Kommissionen har skapat gemensamma riskkriterier och standarder för risker som inverkar på EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen (kriterier avseende finansiella risker). Medlemsstaterna måste genomföra dessa kriterier avseende finansiella risker elektroniskt senast i slutet av maj 2019. Kriterierna avseende finansiella risker åtgärdar, åtminstone till en del, tidigare rekommendationer från revisionsrätten.

96

Baserat på kommissionens svar på vårt frågeformulär konstaterade vi att kommissionen, när det gäller utmaningarna med moms på e-handel, inte utför några andra inspektioner eller kontrollbesök i medlemsstaterna än inspektionerna i samband med beräkningen av medlemsstaternas harmoniserade momsberäkningsgrunder för egna medel. Kommissionen övervakar inte distansförsäljningen inom EU och har inte övervakat hur MOSS-systemet fungerar i medlemsstaterna sedan det infördes den 1 januari 2015.

97

Kommissionen har dock genomfört informationskampanjer för att förbättra efterlevnaden av MOSS-systemets tredjeländerordning bland handlare utanför EU.

98

Sedan början av 2015 har kommissionen inte genomfört några inspektioner av expresskurirföretags och posttjänsters regelefterlevnad när det gäller traditionella egna medel³⁷.

99

I vår särskilda rapport nr 19/2017 rekommenderade vi kommissionen att ”… c) undersöka bedrägligt utnyttjande av tullbefrielser för försändelser av ringa värde inom e-handel med varor från länder utanför EU” (rekommendation 8). Olaf inledde en utredning om e-handelsimport av kläder i försändelser av ringa värde under 2017. Utredningar pågår i fyra medlemsstater. År 2018 inledde Olaf en utredning om misstänkt import av potentiellt känsliga varor via e-handelstransaktioner och lufttransporter utan betalning av tull och moms.

Verkställandet av uppbörden är inte ändamålsenligt

100

Skattemyndigheterna ansvarar för att se till att rätt momsbelopp betalas till rätt medlemsstat vid rätt tidpunkt och för att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder om så inte är fallet. Medlemsstaterna är även ansvariga för uppbörden av den moms som betalas av handlare som är registrerade i MOSS-systemet och överföringen av uppbördsbeloppen till andra medlemsstater där de ska betalas.

Inga uppskattningar av momsefterlevnadsgapet för tillhandahållande av tjänster och olika uppskattningar för leverans av varor

101

Momsefterlevnadsgapet är skillnaden mellan vad som borde uppbäras i enlighet med den gällande rättsliga ramen och vad som faktiskt uppbärs av medlemsstaternas skattemyndigheter. Vi tittade på om och hur detta uppskattas för den gränsöverskridande e-handeln med varor och tjänster. En sådan uppskattning skulle hjälpa kommissionen och medlemsstaterna att rikta resurserna till de områden där de behövs bäst.

102

Vi konstaterade att medlemsstaterna inte har gjort någon uppskattning av momsefterlevnadsgapet för vare sig unionsordningen eller tredjeländerordningen i MOSS-systemet. I vår enkät bad vi medlemsstaterna ange uppskattningar av förlorade intäkter på grund av oregistrerade handlare från länder utanför EU. Sjutton medlemsstater svarade att de inte hade några sådana uppskattningar, två medlemsstater svarade inte på denna fråga och en medlemsstat lämnade en uppskattning av beloppet för förlorade intäkter under 2015 till följd av att olagliga tv-sändningar³⁸ användes av minst 100 000 hushåll inom dess territorium. Det uppskattade beloppet uppgick till 12 miljoner euro.

103

Vi kunde bekräfta att inga uppskattningar av momsefterlevnadsgapet för MOSS-systemet hade gjorts i de medlemsstater som vi besökte.

104

I vår enkät bad vi medlemsstaterna att lämna en uppskattning av förlorade intäkter på grund av bedrägligt beteende genom missbruk av undantaget för försändelser av ringa värde, t.ex. genom uppdelning, feldeklarering eller underfakturering av försändelser för att ligga under tröskeln. Ingen av de 20 medlemsstater som deltog i enkäten tillhandahöll en sådan uppskattning.

105

En Deloitte-undersökning har uppskattat momsefterlevnadsgapet till följd av distansförsäljning av varor inom och utanför EU³⁹. Förlusterna varierar mellan 2,6 och 3,8 miljarder euro per år i EU. Österrike har uppskattat den totala momsförlusten inom dess territorium på grund av distansförsäljning inom EU under perioden 2010–2015 till 860 miljoner euro. Av de fem besökta medlemsstaterna är det bara Österrike som har offentliggjort den här typen av uppskattning.

106

För EU som helhet pekar en studie gjord av en konsultfirma 2016 också på brister i systemet⁴⁰. Enligt studien tas moms ut på endast 35 % av importerna via post, vilket innebär en direkt förlust av momsintäkter på cirka 1,05 miljarder euro. De ytterligare förlusterna på grund av bristande uppbörd av importtullar uppskattas till 0,25 miljarder euro. Europeiska kommissionen uppskattar samtidigt de totala momsförlusterna inom den gränsöverskridande e-handeln till följd av undantaget för försändelser av ringa värde till hela 5 miljarder euro per år⁴¹.

107

Förenade kungarikets tull- och skattemyndighet HMRC har uppskattat momsförlusterna i samband med distansförsäljning av varor (import) från länder utanför EU till 1–1,5 miljarder pund årligen i Förenade kungariket. Det motsvarar mellan 8 % och 12 % av momsgapet⁴². Som en jämförelse är det värt att notera att gemenskapsinterna bedrägerier via skenföretag endast motsvarar 4 % av momsgapet i Förenade kungariket⁴³.

Problem med MOSS-betalningar mellan medlemsstater

108

I MOSS-systemet ska den moms som en handlare betalar in i identifieringsmedlemsstaten överföras till konsumtionsmedlemsstaten inom tio dagar efter utgången av den månad under vilken betalningen inkom. Det överförda beloppet är netto efter att en procentandel av momsuppbörden behålls. EU-lagstiftningen har gradvis minskat denna procentsats från 30 % 2015–2016 till 15 % 2017–2018 och 0 % från och med 2019. Figur 4 visar de finansiella flödena i ett fall där e-handelstjänster tillhandahålls till privatkunder från ett företag registrerat enligt tredjeländerordningen i MOSS.

109

Om handlaren inte fullgör en betalning eller inte betalar hela beloppet, ska identifieringsmedlemsstaten skicka en påminnelse elektroniskt den 10:e dagen efter den dag betalning skulle ha gjorts. Konsumtionsmedlemsstaten ansvarar därefter för eventuella ytterligare påminnelser och för uppbörden av momsen⁴⁴.

110

Vi granskade ett urval av tio momsbetalningar som varje besökt medlemsstat mottagit i egenskap av identifieringsmedlemsstat. Vi konstaterade i två fall att handlaren inte betalade hela beloppet, men de irländska skattemyndigheterna skickade ingen påminnelse till handlaren angående den uteblivna betalningen. I ett av dessa två fall uteslöts inte handlaren, trots att denne i slutändan betalade med en försening på mer än två år.

111

I Nederländerna fann vi tre fall där de nederländska skattemyndigheterna kopplade betalningar till momsdeklarationer manuellt, vilket är omständligt och inte helt tillförlitligt. Dessutom finns det i det nederländska nationella it-systemet inga automatiska kontroller mellan deklarationerna och betalningarna. Handlare kan uteslutas från MOSS-systemet när de mottagit en påminnelse om att lämna in eller betala en momsdeklaration för de tre närmast föregående kalenderkvartalen. Därför vet inte skattemyndigheterna när en betalning inte har gjorts och det skickas inget automatiskt meddelande om att handlaren har missat tre betalningsfrister. Resultaten av urvalsgranskningen visas i bilaga III.

112

Nederländernas högre revisionsorgan har rapporterat⁴⁵ följande: Det nederländska MOSS-systemet gav inget stöd för kontroller av huruvida momsbetalningar gjordes i tid och var fullständiga mellan 2015 och 2017. Det var inte förrän första kvartalet 2018 som skatte- och tullförvaltningen kunde börja matcha momsdeklarationer mot momsbetalningar avseende det första kvartalet 2015. Att matcha momsdeklarationer mot betalningar är i huvudsak ett manuellt arbete. På grund av eftersläpningen med att stämma av momsdeklarationer mot betalningar i MOSS-systemet har förvaltningens kontor för tredjeländerordningen ännu inte påbörjat arbetet med ett strukturerat verkställande och övervakning av efterlevnaden av momsskyldigheter. För det behövs särskild information om statusen på betalningarna.

113

Vi granskade ett urval av 10 betalningar per besökt medlemsstat i egenskap av konsumtionsmedlemsstat. Vi fann två fall där konsumtionsmedlemsstatens skattemyndigheter inte skickade någon påminnelse trots att handlaren inte hade betalat. I ett annat fall mottog konsumtionsmedlemsstaten betalningen men hittade inte motsvarande momsdeklaration. De nederländska skattemyndigheterna kopplade manuellt alla poster i urvalet till motsvarande momsdeklaration. Se närmare detaljer om resultaten av urvalsgranskningen i bilaga III.

114

För att säkerställa att momsbetalningarna är fullständiga kopplas de till respektive momsdeklaration med hjälp av ett unikt referensnummer för momsdeklarationen. De österrikiska skattemyndigheterna uppgav att de inte mottar alla betalningar som de borde, särskilt från Förenade kungariket. Även Tjeckiens högre revisionsorgan⁴⁶ rapporterade att de hade problem med att koppla mottagna betalningar från Förenade kungariket till momsdeklarationer.

115

Som ett led i sina kontroller av de momsbaserade egna medlen gör kommissionen en avstämning av momsbetalningarna mellan de 28 medlemsstaterna inom ramen för MOSS-systemet. Vi granskade denna avstämning och konstaterade att kommissionen själv anser att det finns stora brister i överensstämmelsen när det gäller Belgien, Bulgarien, Danmark och Österrike, medan tre medlemsstater inte hade lämnat sina uppgifter i slutet av 2018 (Grekland, Cypern och Förenade kungariket). Uppgifterna för 2016 är inte fullständiga, eftersom elva medlemsstater ännu inte hade inspekterats med avseende på det budgetåret.

Bestämmelserna om ömsesidigt bistånd för indrivning av skatter är underutnyttjade

116

Av de fem besökta medlemsstaterna var det bara de österrikiska skattemyndigheterna som i egenskap av konsumtionsmedlemsstat hade skickat betalningskrav till andra medlemsstater gällande utestående belopp från MOSS-registrerade handlare⁴⁷. De skickade fem betalningskrav mellan 1.1.2015 och 31.5.2018.

Trots den senaste tidens positiva utveckling av regelverket återstår en rad viktiga frågor att lösa

117

EU:s tullagstiftning fastställs i unionens tullkodex⁴⁸, medan momsen styrs av EU:s momsdirektiv⁴⁹. Sedan 2015 har systemet med en enda kontaktpunkt (MOSS) tillämpats på gränsöverskridande tillhandahållande av e-handelstjänster. I slutet av 2017 antog EU ett nytt lagstiftningspaket om moms på e-handelsområdet, det så kallade ”e-handelspaketet”. Paketet består av tre rättsakter⁵⁰ och innebär följande förändringar:

1. Det blir möjligt för mikroföretag och nystartade företag att beskatta gränsöverskridande tillhandahållanden av e-handelstjänster som inte överstiger tröskelvärdet 10 000 euro enligt ”ursprungsprincipen”, dvs. enligt momssatsen i ursprungsmedlemsstaten och inte i destinationsmedlemsstaten.
2. E-handlare kommer att kunna tillämpa identifieringsmedlemsstatens faktureringsregler i stället för de regler som gäller i destinationsmedlemsstaten.
3. Systemet med en enda kontaktpunkt utvidgas till att omfatta alla gränsöverskridande tillhandahållanden av tjänster från företag till privatkunder och e-försäljning av varor från företag till privatkunder, mellan EU-länder eller från tredjeländer. Systemet kommer att benämnas OSS (one-stop-shop) till skillnad från det nuvarande MOSS (mini-one-stop-shop).
4. Momsbefrielsen avskaffas för försändelser med ett sammanlagt värde under 22 euro (eller 10 euro) som köps online och som importeras från ett land utanför EU.

118

De förändringar som beskrivs i punkterna a och b ovan trädde i kraft 2019 och de i punkterna c och d träder i kraft först 2021. Vi granskade de troliga konsekvenserna av ändringarna och identifierade problem som enligt vår uppfattning kvarstår och måste åtgärdas.

Regelverket följer i de flesta avseenden den internationella bästa praxis som förespråkas av OECD och Världstullorganisationen (WCO)

119

Vi bedömde det regelverk som beskrivs i punkt 117 för att kontrollera att det följer den bästa internationella praxis när det gäller uppbörd av moms och tullar som fastställts av OECD och WCO.

OECD:s destinationsprincip

120

I enlighet med momsdirektivet tillämpar EU destinationsprincipen på gränsöverskridande leveranser av e-handelstjänster till slutkonsumenter. Destinationsprincipen innebär att tjänsteleveranserna är momspliktiga i den jurisdiktion där mottagaren har sin stadigvarande hemvist⁵¹. Detta följer bästa internationella praxis.

121

De nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2021 gör det emellertid möjligt för mikroföretag och nystartade företag att beskatta tillhandahållandet av e-handelstjänster som inte överstiger tröskelvärdet 10 000 euro enligt ”ursprungsprincipen”, dvs. enligt momssatsen i ursprungsmedlemsstaten.

122

Om ursprungsprincipen används är det vår uppfattning att risken ökar att leverantörer underrapporterar försäljningsmomsen för att hålla sig under tröskelvärdet och undvika debitering av den högre momssatsen i destinationsmedlemsstaten. De nya bestämmelserna motverkar dessutom inte risken för att medlemsstater med lägre momssatser konkurrerar med andra för att locka små och medelstora företag och nystartade företag att etablera sig på deras territorier⁵².

123

Angående tröskeln på 10 000 euro instämmer vi också i Tjeckiens högre revisionsorgans bedömning att endast identifieringsmedlemsstaten kan fastställa om denna gräns överskrids. Revisionsorganet uppmärksammar det faktum att medlemsstaterna enligt direktivet måste vidta lämpliga åtgärder för att kontrollera villkoren för tillämpning av detta gränsvärde⁵³.

WCO:s riskindikatorer och riktlinjer för omedelbart frisläppande

124

I enlighet med EU:s befintliga regelverk har kommissionen upprättat gemensamma riskkriterier och standarder för risker med inverkan på EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen (kriterier avseende finansiella risker). Denna ram omfattar inte alla de kriterier som fastställts av WCO⁵⁴, utan bara dem som medlemsstaterna kan genomföra i sina nationella riskhanteringssystem. Vi har konstaterat att kommissionen inte har gett medlemsstaterna några ytterligare förklaringar till WCO:s indikatorer för att tydligt fastställa hur kriterierna avseende finansiella risker ska genomföras baserat på gemensamma element.

125

WCO har utfärdat riktlinjer för omedelbart frisläppande (immediate release guidelines – IRG), som är ett antal procedurregler som bygger på befintlig praxis och som ska möjliggöra för tullen att kombinera omedelbart frisläppande med relevanta och lämpliga kontroller av försändelserna⁵⁵. De är särskilt relevanta för post- och kurirfrakt. Vi konstaterade att EU:s lagstiftning överensstämmer med de viktigaste principerna i riktlinjerna för omedelbart frisläppande.

126

Enligt riktlinjerna⁵⁶ får transportkostnader undantas från beräkningen av värdet av korrespondens och dokument och försändelser av ringa värde för vilka inga tullar eller skatter uppbärs. Alla de medlemsstater vi besökte och kommissionen har tolkat tröskelvärdet på 150 euro för tullbefrielse som att det endast avser varornas värde och inte inkluderar frakt och försäkring⁵⁷.

127

Vi konstaterade dock att Irland och Tyskland tolkar tröskelvärdet för momsbefrielse på 22 euro (eller 10 euro) som att det sammanlagda värde som avses i lagstiftningen⁵⁸ även kan innefatta transportkostnader⁵⁹. Österrike anser att värdet endast avser kostnaden för varorna, exklusive transportkostnader. Dessa olika tolkningar visar att kommissionen har misslyckats med att säkerställa ett enhetligt genomförande av tullbestämmelserna av medlemsstaternas tullmyndigheter.

Nya bestämmelser som träder i kraft 2021 syftar till att åtgärda vissa brister, men undervärdering är en fråga som återstår att lösa

128

Vi har granskat de nya bestämmelser som kommer att träda i kraft 2021 mot bakgrund av kommissionens svar på ett frågeformulär vi riktade till den. Vi diskuterade också e-handelns utmaningar med företrädare för den akademiska världen och kärngrupp 2 inom EU:s högre revisionsorgans momsarbetsgrupp.

129

I vissa fall kan en leverantör av varor från ett land utanför EU välja att importera varorna innan konsumenten har köpt dem på internet. I vår särskilda rapport nr 19/2017 påpekade vi⁶⁰ att leverantörer med den nuvarande lagstiftningen kan undgå att betala moms på importer genom undervärdering och/eller missbruk av tullförfarande 42. Tullförfarande 42 innebär att en importör kan erhålla momsbefrielse på importerade varor som ska transporteras vidare till en annan EU-medlemsstat. Momsen ska då betalas i destinationsmedlemsstaten⁶¹.

130

Vi konstaterade en risk för att varor som importeras enligt tullförfarande 42 förvaras i ett lager i EU tills de köps av och levereras till konsumenten på uppdrag av den icke EU-baserade leverantören utan att moms redovisas för leveransen.

Kommissionen har åtgärdat brister när det gäller mellanhänders ansvar

131

Momsdirektivet innehåller inga bestämmelser om momsskyldighet för mellanhänder i leveransen av varor vid distansförsäljning, vilket skulle möjliggöra uppbörd av moms i fall där en leverantör i ett tredjeland använder ett lager varifrån varorna levereras till slutkonsumenter och dit importen sker innan slutkonsumenten är känd.

132

För att åtgärda detta kommer, enligt de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 januari 2021, elektroniska gränssnitt (såsom plattformar, marknadsplatser och portaler) att bli ansvariga för uppbörden av moms, eftersom de anses ta emot och leverera varorna själva. Dessutom fastställs, genom en ändring av momsdirektivet⁶² med verkan från och med den 1 januari 2021, dokumenteringsskyldigheter för mellanhänder, och ett annat förslag⁶³ möjliggör för elektroniska gränssnitt att använda en enda kontaktpunkt för att deklarera den moms som tas ut vid inhemska leveranser från företag till privatkunder. Enligt de nya bestämmelserna kan skattemyndigheterna uppbära moms på företags försäljning till privatkunder där leveransen sker från en elektronisk plattform till konsumenten.

Momsgapet till följd av undervärdering återstår att lösa

133

Vi rapporterade om risken för undervärdering av leveranser av e-handelsvaror från tredjeländer 2017 och 2018⁶⁴. I januari 2018 delade 25 medlemsstater med sig av sina erfarenheter från utredningar av bedrägerier genom undervärdering i samband med e-handel vid ett särskilt möte arrangerat av Olaf. De flesta av dem hade stött på bedrägerier genom undervärdering i samband med e-handel. Det brittiska högre revisionsorganet har också fastställt sambandet mellan e-handel, undervärdering och missbruk av tullförfarande 42⁶⁵.

134

Medlemsstaterna och kommissionen vidtar åtgärder för att bekämpa och utreda smuggling av varor som beställs via nätet. De har bland annat riktat in sig på små försändelser med ett värde under 22 euro och har konstaterat att försändelser av ringa värde är ett tillvägagångssätt som utnyttjas märkbart ofta och utgör ett särskilt problem för e-handeln. Olaf inledde också en utredning om e-handelsimport av kläder i försändelser av ringa värde under 2017. Utredningar pågår i fyra medlemsstater.

135

I en rapport från Europaparlamentet bedöms de nya arrangemang som kommer att träda i kraft den 1 januari 2021, bland annat en enda kontaktpunkt för leveranser från företag till privatkunder av varor som importeras från ett land utanför EU. Enligt rapporten kommer de två problem som identifierats av revisionsrätten, dvs. undervärdering och import av varor som inte berättigar till undantag för ringa värde, att kvarstå med de framtida reglerna om än i mindre omfattning⁶⁶.

136

Detta är anledningen till att andra studier⁶⁷ föreslår att ”teknikbaserade” system för uppbörd via tredjepart eller kund bör testas, däribland användningen av digitala valutor. Se exempel på föreslagna system baserat på dessa studier i ruta 3. Dessutom bör enligt WCO alternativa uppbördsmodeller övervägas (t.ex. modeller för uppbörd via säljaren, mellanhänder eller köparen/konsumenten) för att frångå det nuvarande tillvägagångssättet där tullar och skatter bedöms och uppbärs vid gränsen⁶⁸.

137

Kommissionen lade fram ett förslag⁷⁰ den 12 december 2018 vars syfte är att lösa problemet med momsbedrägerier vid e-handel genom att stärka samarbetet mellan skattemyndigheter och betaltjänstleverantörer. Genom förslaget införs nya artiklar i momsdirektivet⁷¹, som måste införlivas av medlemsstaterna senast den 31 december 2021. Vi anser att detta utbyte av betalningsuppgifter vore mycket användbart för att motverka bedrägerier genom undervärdering.

Slutsatser och rekommendationer

138

Vi drog slutsatsen att EU inte tar itu med alla utmaningar när det gäller uppbörd av korrekta moms- och tullbelopp för varor och tjänster som handlas via internet.

139

Vi konstaterade att medlemsstaterna inte utnyttjar arrangemangen för administrativt samarbete fullt ut: Medlemsstaterna använder sig inte av ömsesidigt administrativt bistånd, vare sig i skatte- eller tullärenden, för att utbyta information med länder utanför EU om e-handel (se punkterna 32–37). MOSS-ordningens it-arkitektur är robust och förmedlar information om registrerade handlare och deras rapporterade tillhandahållanden av tjänster till konsumtionsmedlemsstaten (se punkterna 39–52). Användningen av informationsutbyte mellan medlemsstaterna är otillräcklig (se punkterna 53–59). Bristen på deltagande från identifieringsmedlemsstatens sida gör de multilaterala kontrollerna mindre ändamålsenliga (se punkterna 60–64). Medlemsstaterna anser inte att den information som Eurofiscs verksamhetsområde med inriktning på e-handel hittills lagt upp i riskdatabasen är användbar, och de tillhandahåller inte förväntad återkoppling till nätverket (se punkterna 65–69).

Rekommendation 1 – Öka användningen av administrativa samarbetsavtal

Kommissionen bör

1. övervaka i vilken utsträckning länder utanför EU besvarar de förfrågningar som medlemsstaterna skickar i enlighet med de avtal om ömsesidigt administrativt bistånd som ingåtts med dessa länder i både tull- och skattefrågor samt använda sig av de strukturer och ramar som inrättats inom ramen för dessa avtal för att hantera särskilda utmaningar i samband med e-handel med varor,
2. föreslå ändringar av de elektroniska formulären för informationsutbyte inom ramen för administrativt samarbete, för att införa ett särskilt fält för förfrågningar som rör MOSS och distansförsäljning.

Medlemsstaterna bör

1. ge återkoppling i tid på de signaler om bedrägeri som de tar emot från andra medlemsstater i Eurofisc,
2. kräva att deras centrala kontaktkontor har en separat samordningsfunktion för MOSS och distansförsäljning,
3. se till att handlare endast kan införa giltiga momssatser i momsdeklarationerna i MOSS-systemet.

Tidsram: Före utgången av 2020.

140

För det andra konstaterade vi att begränsade kontroller utförs av medlemsstaternas skattemyndigheter och av kommissionen. Skattemyndigheterna gjorde endast begränsade kontroller av handlare före registrering i MOSS-systemet och få kontroller av redan registrerade handlare (se punkterna 70–80). EU:s tullmyndigheter kan inte förhindra missbruk av undantaget för försändelser av ringa värde (se punkterna 81–91). Slutligen genomför inte kommissionen tillräckliga kontroll- och övervakningsinsatser (se punkterna 92–99).

Rekommendation 2 – Öka kontrollernas ändamålsenlighet

Kommissionen bör

1. utföra inspektioner av medlemsstaternas kontroller av undantaget för försändelser av ringa värde,
2. övervaka hur distansförsäljningen av varor inom EU och MOSS-systemet fungerar,
3. kontrollera om medlemsstaterna har genomfört rekommendationerna 9 b, c och d i särskild rapport nr 19/2017 för att motverka missbruk av undantaget för försändelser av ringa värde,
4. övervaka huruvida medlemsstaterna i samband med omprövningen av tillstånd som godkänd ekonomisk aktör har kontrollerat att handlarna följer reglerna för försändelser av ringa värde och har gett dem lämpliga rekommendationer för att komma till rätta med eventuella brister i deras interna kontroller.

Medlemsstaterna bör

1. utföra nödvändiga kontroller när de mottar en begäran om registrering enligt tredjeländerordningen i MOSS-systemet, för att vara säkra på att den sökande handlaren inte redan är MOSS-registrerad i en annan medlemsstat,
2. öka sin revisionsverksamhet avseende MOSS-registrerade handlare och distansförsäljare, med användning av verktygen för administrativt samarbete där så är lämpligt.

Tidsram: Före utgången av 2020.

141

Vi konstaterade också att verkställandet när det gäller uppbörden av moms och tullar inte är ändamålsenligt. Det finns inga uppskattningar av momsefterlevnadsgapet när det gäller tillhandahållande av tjänster, och uppskattningarna skiljer sig åt när det gäller leverans av varor (se punkterna 100–107). Det finns problem med MOSS-betalningar mellan medlemsstater (se punkterna 108–115). Slutligen är bestämmelserna om ömsesidigt bistånd för indrivning av skatter underutnyttjade (se punkt 116).

Rekommendation 3 – Förbättra verkställandet av uppbörden

Kommissionen bör

1. bistå medlemsstaterna i utarbetandet av en metod för att kunna göra regelbundna uppskattningar av momsefterlevnadsgapet för e-handeln,
2. ta itu med befintliga och framtida fall där betalningarna inte stämmer mellan medlemsstater, hitta förklaringar till det och begära in de uppgifter som saknas,
3. uppmuntra och främja medlemsstaternas användning av ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter och avgifter samt andra åtgärder för indrivning av moms på e-handelstransaktioner.

Medlemsstaterna bör

1. göra regelbundna uppskattningar av momsefterlevnadsgapet för e-handeln.

Tidsram: Före utgången av 2021.

142

Vi såg positiva utvecklingar av den rättsliga ram som inrättats av kommissionen, men viktiga frågor återstår att lösa. Politiskt stöd på hög nivå och mekanismer för att främja politisk samstämmighet krävs för att göra regelverket mer ändamålsenligt. Regelverket följer i de flesta avseenden den internationella bästa praxis som förespråkas av OECD och Världstullorganisationen (WCO) (se punkterna 119–127). De nya bestämmelserna som träder i kraft 2021 syftar till att avhjälpa vissa brister i det nuvarande regelverket, men undervärdering är ett problem som fortfarande måste lösas (se punkterna 128–137).

Rekommendation 4 – Öka regelverkets ändamålsenlighet

Kommissionen bör

1. utreda användningen av lämpliga ”teknikbaserade” uppbördssystem, däribland användningen av digitala valutor, för att motverka momsbedrägerier vid e-handel,
2. se till att WCO:s riskindikatorer för post-/expresskurirförsändelser ingår i riktlinjerna för genomförandet av beslutet om kriterier avseende finansiella risker,
3. ge en tydlig definition av begreppen ”verkligt värde”, ”värde” och ”totalt värde” som anges i lagstiftningen, för att se till att medlemsstaterna har harmoniserade importkontroller av försändelser av ringa värde.

Medlemsstaterna bör

1. noggrant övervaka handlarnas efterlevnad av det nya tröskelvärdet på 10 000 euro för tillhandahållande av tjänster inom EU.

Tidsram: Före utgången av 2020.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Neven Mates som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 11 juni 2019.

Bilagor

Bilaga I – Revisionsrättens metod för revisionen vid kommissionen

Vi genomförde revisionen vid kommissionen i två steg: förberedande arbete och granskningsarbete på fältet.

I syfte att samla in användbar information inför granskningsarbetet på fältet i medlemsstaterna, och för att jämföra EU:s lagstiftning med internationell bästa praxis, genomförde vi under den förberedande fasen inledande besök vid GD Skatter och tullar, GD Budget och Olaf. Vi deltog även i mötet mellan undergrupperna i WCO:s arbetsgrupp om e-handel den 23–25 januari 2018. Slutligen diskuterade vi utmaningarna med e-handeln med företrädare för den akademiska världen, ordföranden för Eurofiscs verksamhetsområde 5 och kärngrupp 2 inom EU:s högre revisionsorgans momsarbetsgrupp och analyserade alla tillgängliga rapporter från högre revisionsorgan.

Vi diskuterade revisionsmetoden med kommissionen (revisionsfrågor, kriterier och standarder). GD Skatter och tullar gav oss tillgång till följande databaser och portaler med anknytning till moms och e-handel:

1. It-serviceförvaltningen (ITSM), som gav oss tillgång till de MOSS-relaterade problem som medlemsstaterna rapporterat i databasen Synergia.
2. Ständiga kommittén för administrativt samarbete (SCAC) och dess expertgrupp (SCAC-EG), som lät oss gå igenom bland annat de riktlinjer och rekommendationer om revision och kontroll av MOSS-systemet som tagits fram av Fiscalis projektgrupp nr 86.
3. Expertgruppen för en strategi för bekämpning av skattebedrägeri (ATFS), som lät oss ta del av tekniska diskussioner om konventionella åtgärder för att bekämpa momsbedrägeri, t.ex. användningen av spontant informationsutbyte inom ramen för en MOSS-revision.
4. E-tullsystemet, som gjorde att vi kunde kontrollera utvecklingen av e-handelspaketet, t.ex. den reducerade datauppsättningen för tull på e-handel och överföringen av uppgifter mellan tull- och skatteförvaltningar.
5. De momsrelaterade projekten, för kontroll av MOSS-systemets funktionella och tekniska specifikationer samt statistik och resultattavla för MOSS.

Vi begärde också och kontrollerade information och dokument framtagna av Fiscalis projektgrupp nr 38 om kontrollen av e-handeln. Slutligen undersökte vi relevant resultatinformation, exempelvis förvaltningsplaner och årliga verksamhetsrapporter från GD Skatter och tullar, GD Budget och Olaf.

Under granskningsarbetet på fältet skickade vi ett allmänt frågeformulär till kommissionen. Det var inriktat på frågan om kommissionen tillhandahåller ett sunt regelverk och kontrollsystem för e-handeln med avseende på moms och tullar, med fokus på fyra viktiga områden: i) informationsutbyte, ii) kontroll, ii) verkställande av uppbörden och iv) reglering.

GD Budget, Olaf och GD Skatter och tullar besvarade detta frågeformulär och bifogade den bevisning som vi begärt. Dessutom skickade vi dem ett kompletterande frågeformulär för att klargöra vissa kvarstående frågor, och vi anordnade videokonferenser med varje avdelning för att diskutera de preliminära granskningsresultaten och förslagen till slutsatser och rekommendationer.

Bilaga II – Revisionsrättens metod för revisionen i medlemsstaterna

Vi genomförde revisionen i två steg: förberedande arbete och granskningsarbete på fältet.

1. Under det förberedande arbetet valde vi ut följande fem medlemsstater: Tyskland, Irland, Nederländerna, Österrike och Sverige. Urvalet av medlemsstater baserades på följande riskkriterier: i) de uppskattade momsförlusterna till följd av beviljade undantag enligt lagstiftningen om försändelser av ringa värde, ii) antalet registrerade handlare i MOSS-systemet per medlemsstat och iii) volymen på e-försäljningen från handlare registrerade i en medlemsstat till kunder i en annan medlemsstat.

Kärngrupp 2 inom EU:s högre revisionsorgans momsarbetsgrupp identifierade e-handeln som mottaglig för bedrägerier på momsområdet. För att få en heltäckande bild av situationen i EU beslutade kärngrupp 2 att genomföra en enkätundersökning bland alla skattemyndigheter i EU. Som en av deltagarna i kärngrupp 2 skickade vi ett frågeformulär till skattemyndigheterna i november 2016. Referensåret i enkäten var 2015. Enkäten omfattade både unionsordningen och tredjeländerordningen av MOSS-systemet och distansförsäljning av varor både inom EU och från länder utanför EU. Tjugo medlemsstater besvarade enkäten.

2. Steg två: revisionsarbete på fältet i utvalda medlemsstater, där vi ägnade uppmärksamhet åt utformningen och genomförandet av systemen för registrering och kontroll av handlarna samt ramarna för riskhantering på moms- och tullområdet.

Vi skickade ett frågeformulär till de utvalda medlemsstaterna. Det var inriktat på frågan huruvida medlemsstaternas kontrollåtgärder säkerställer fullständig uppbörd av moms och tullar på e-handeln. På plats diskuterade vi de svar som lämnats på frågeformuläret med experterna från skatte- och tullförvaltningarna när det gällde MOSS-systemet, administrativt samarbete, revisioner och kontroller av MOSS-systemet och av bestämmelserna för distansförsäljning samt importer där postoperatörer eller kurirföretag ansöker om befrielse för försändelser av ringa värde.

Vi valde ut och kontrollerade följande:

1. Alla 29 MOSS-relaterade problem som någon av de besökta medlemsstaterna antingen berördes av eller var ansvarig för.
2. Ett slumpmässigt urval av 10 skickade tekniska felmeddelanden och 10 mottagna tekniska felmeddelanden.
3. Ett slumpmässigt urval 10 MOSS-registreringar.
4. Ett slumpmässigt urval 10 momsdeklarationer i MOSS och 10 korrigeringar av momsdeklarationer.
5. Ett slumpmässigt urval av 10 MOSS-betalningar som mottagits i egenskap av identifieringsmedlemsstat och 10 betalningar som mottagits i egenskap av konsumtionsmedlemsstat.
6. Ett slumpmässigt urval av 10 avregistreringar och 10 uteslutanden från MOSS-systemet.
7. Ett slumpmässigt urval av 10 skickade informationsutbyten på begäran och 10 mottagna.
8. Ett slumpmässigt urval av 10 skickade spontana informationsutbyten och 10 mottagna.
9. Ett slumpmässigt urval av 5 revisioner i egenskap av identifieringsmedlemsstat och 5 i egenskap av konsumtionsmedlemsstat.
10. Hela populationen av multilaterala kontroller som utförts och hela populationen av signaler om bedrägeri som utbytts via Eurofiscs verksamhetsområde 5 och som de besökta medlemsstaterna berördes av.
11. Ett riskbaserat urval av 30 importer med ansökan om befrielse för försändelser av ringa värde (som lämnats av 15 postoperatörer och 15 kurirföretag).

För dessa populationer och urval undersökte vi huruvida medlemsstaternas skatte- och tullmyndigheter i) använder arrangemangen för administrativt samarbete för att kompensera för konsumtionsmedlemsstatens avsaknad av behörighet i det eller de länder där leverantören är registrerad eller identifierad, ii) samlar in och använder information om potentiella underbetalningar, iii) utför ordentliga kontroller av leverantören och iv) har ändamålsenliga kontroller för att förebygga och upptäcka missbruk av undantaget för försändelser av ringa värde vid import av varor från länder utanför EU. Vi analyserade och diskuterade resultatet av de på förhand gjorda urvalen med utgångspunkt från en checklista.

Vi fäste särskild uppmärksamhet vid systemen och kontrollerna och gjorde bland annat ett försök i en testmodell av tullens elektroniska klareringssystem gällande trovärdighetskontroller av försändelser av ringa värde samt besökte tre postkontor för att observera tullkontrollerna i praktiken.

Bilaga III – Resultat av urvalen av MOSS-relaterade transaktioner

I de medlemsstater som vi besökte undersökte vi alla 22 MOSS-relaterade problem där den besökta medlemsstaten var ansvarig och alla 7 MOSS-relaterade problem där den besökta medlemsstaten berördes.

Vi valde också slumpvis ut och granskade 90 MOSS-relaterade transaktioner per medlemsstat:

1. Ett urval av 10 skickade tekniska felmeddelanden.
2. Ett urval av 10 mottagna tekniska felmeddelanden.
3. Ett urval av 10 MOSS-registreringar, 5 enligt tredjeländerordningen och 5 enligt unionsordningen.
4. Ett urval av 10 momsdeklarationer i MOSS, varav hälften avsåg tredjeländerordningen och hälften unionsordningen.
5. Ett urval av 10 korrigeringar av momsdeklarationer, 5 för tredjeländerordningen och 5 för unionsordningen.
6. Ett urval av 10 MOSS-betalningar som mottagits i egenskap av identifieringsmedlemsstat.
7. Ett urval av 10 betalningar som mottagits i egenskap av konsumtionsmedlemsstat.
8. Ett urval av 10 avregistreringar från MOSS, varav 5 avsåg tredjeländerordningen och 5 unionsordningen.
9. Ett urval av 10 uteslutanden från MOSS, varav 5 avsåg tredjeländerordningen och 5 unionsordningen.

I tabell 4 sammanfattas resultaten av urvalsgranskningen i varje besökt medlemsstat med användning av en trafikljusanalys⁷².

Slutnoter

¹ Eurostats och OECD:s gemensamma definition.

² Uppgifter från december 2018. Se https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=E-commerce_statistics.

³ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (omarbetning) (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

⁴ Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EGT L 347, 11.12.2006, s. 1).

⁵ I enlighet med artikel 34 i momsdirektivet.

⁶ Artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse (kodifierad version) (EUT L 324, 10.12.2009, s. 23).

⁷ Enligt artikel 23 i rådets direktiv 2009/132/EG om tillämpningsområdet för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor (kodifierad version) (EUT L 292, 10.11.2009, s. 5).

⁸ I artikel 24 i momsdirektivet definieras ”tillhandahållande av tjänster” som ”varje transaktion som inte utgör leverans av varor”.

⁹ Såvida inte handlaren har etablerat sin verksamhet inom EU.

¹⁰ Se avsnitten 2 och 3 i kapitel 6 i avdelning XII i momsdirektivet.

¹¹ Baserat på uppgifter från Assessment of the application and impact of the VAT exemption for importation of small consignments (bedömning av tillämpningen och effekterna av momsbefrielsen på import av försändelser av ringa värde) – slutrapport EY, maj 2015, s. 43.

¹² Baserat på uppgifter från GD Skatter och tullar, som visar antalet registrerade handlare den 31.10.2017.

¹³ Baserat på uppgifter från Eurostat: http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/E-commerce_statistics.

¹⁴ Se rekommendation 11 i särskild rapport nr 24/2015 Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder.

¹⁵ Se EUT L 195, 1.8.2018, s. 3. Se även EUT L 195, 1.8.2018, s. 1.

¹⁶ Se punkt 59 i särskild rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen.

¹⁷ Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (omarbetning) (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).

¹⁸ En handlare som har fasta etableringsställen i flera medlemsstater kan registrera sig i vilken som helst av dessa medlemsstater, om inte företaget har sitt säte i en medlemsstat. I så fall ska registreringen ske i den medlemsstaten.

¹⁹ Enligt artiklarna 17 och 43–47 i rådets förordning (EU) nr 904/2010.

²⁰ Sedan den 1 januari 2019 behöver leverantörer enligt EU-lagstiftningen inneha endast en bevishandling om beloppet för deras årliga EU-interna tillhandahållande av tjänster från företag till privatkunder inte överstiger 100 000 euro.

²¹ Med spontant informationsutbyte avses icke-systematiskt lämnande av uppgifter vid vilken tidpunkt som helst och utan föregående begäran.

²² Enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 904/2010.

²³ Se artikel 29 i förordning (EU) nr 904/2010.

²⁴ Se punkterna 21–28 i Joint Audit Report (gemensam revisionsrapport), OECD Forum on Tax Administration, september 2010.

²⁵ Rådets förordning (EU) 2018/1541 av den 2 oktober 2018 om ändring av förordningarna (EU) nr 904/2010 och (EU) 2017/2454 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet (EUT L 259, 16.10.2018, s. 1).

²⁶ I den nya punkt 4a i artikel 7 och punkt 2a i artikel 28 i rådets förordning (EU) nr 904/2010.

²⁷ https://ec.europa.eu/taxation_customs/business/vat/telecommunications-broadcasting-electronic-services/sites/mossportal/files/one-stop_add_guidelines_sv.pdf.

²⁸ Medlemsstaterna kan fastställa detta tröskelvärde till 10 euro.

²⁹ Verkligt värde definieras som artikelns värde utan frakt och försäkringsavgifter.

³⁰ I strid med artikel 23 i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse.

³¹ I strid med artiklarna 25 och 26 i förordning (EG) nr 1186/2009 och artikel 1 i rådets direktiv 2006/79/EG av den 5 oktober 2006 om befrielse från införselskatter på varor i småförsändelser av icke-kommersiell karaktär från tredjeländer (kodifierad version) (EUT L 286, 17.10.2006, s. 15).

³² I strid med artikel 24 a i rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse.

³³ Se rekommendation 9 i särskild rapport nr 19/2017.

³⁴ Artikel 25.1 f i genomförandeförordningen till unionens tullkodex.

³⁵ Se sidan 39 i ”Godkänd ekonomisk aktör (AEO) – riktlinjer” av den 11 mars 2016 från GD Skatter och tullar.

³⁶ Se punkt 54 i särskild rapport nr 19/2017.

³⁷ Egna medel på grundval av tullar och sockeravgifter som medlemsstaterna fastställt.

³⁸ Se: www.parlegalusaturu.lv.

³⁹ Deloitte-undersökningen VAT Aspects of cross-border e-commerce - Options for modernisation (momsaspekter på gränsöverskridande e-handel – alternativ för en modernisering), del 1, s. 65.

⁴⁰ Copenhagen Economics, E-commerce imports into Europe: VAT and customs treatment (e-handelsimport till Europa: hantering av moms och tullar), 2016.

⁴¹ Europeiska kommissionen, förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor, COM(2016) 757 final, 1.12.2016.

⁴² https://www.nao.org.uk/wp-content/uploads/2017/04/Investigation-into-overseas-sellers-failing-to-charge-VAT-on-online-sales.pdf.

⁴³ https://webarchive.nationalarchives.gov.uk/20190509073425/https://www.gov.uk/government/statistics/measuring-tax-gaps.

⁴⁴ Se Vägledning till ordningen med en enda kontaktpunkt (mervärdesskatt), Europeiska kommissionen, 2013.

⁴⁵ Se s. 33 i https://english.rekenkamer.nl/publications/reports/2018/11/28/vat-on-cross-border-digital-services.

⁴⁶ Se s. 23 i https://www.nku.cz/scripts/rka-en/detail.asp?cisloakce=17/12&rok=0&sestava=0.

⁴⁷ Enligt rådets direktiv 2010/24/EU av den 16 mars 2010 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder (EUT L 84, 31.3.2010, s. 1).

⁴⁸ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (omarbetning) (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).

⁴⁹ Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EGT L 347, 11.12.2006, s. 1).

⁵⁰ Rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor (EUT L 348, 29.12.2017, s. 7), rådets genomförandeförordning (EU) 2017/2459 av den 5 december 2017 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 348, 29.12.2017, s. 32) och rådets förordning (EU) 2017/2454 av den 5 december 2017 om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 348, 29.12.2017, s. 1).

⁵¹ Jfr punkterna 90 och 91 i särskild rapport nr 24/2015 Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder.

⁵² Lamensch, 2017, s. 140. Se https://www.ibfd.org/sites/ibfd.org/files/content/pdf/ivm_2017_02_e2_1_SeptNewsletter.pdf.

⁵³ Se s. 17 i revisionsrapport nr 17/12 på e-handelsområdet https://www.nku.cz/scripts/rka-en/detail.asp?cisloakce=17/12&rok=0&sestava=0.

⁵⁴ I ”Postal/Express Consignments Risk Indicators and Manual” (riskindikatorer och handbok för post-/expresskurirförsändelser) i volym 2 av WCO Customs Risk Management Compendium (WCO:s kompendium om hantering av tullrisker).

⁵⁵ Se punkt 1.3 i WCO:s Guidelines for the immediate release of consignments by customs (riktlinjer för tullens omedelbara frisläppande av försändelser), WCO, 2014 http://www.wcoomd.org/-media/wco/public/global/pdf/topics/facilitation/instruments-andtools/ tools/immediate-release-guidelines/immediate-release-guidelines.pdf?db=web.

⁵⁶ Se punkt 11 i WCO:s Guidelines for the immediate release of consignments by customs (riktlinjer för tullens omedelbara frisläppande av försändelser), WCO, 2014 http://www.wcoomd.org/-/media/wco/public/global/pdf/topics/facilitation/instruments-and-tools/tools/immediate-release-guidelines/immediate-release-guidelines.pdf?db=web.

⁵⁷ Se Compendium on the implementation of Council Regulation (EC) No 1186/2009 (kompendium om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1186/2009) (tullkodexkommittén, 2016, s. 19).

⁵⁸ Se artikel 23 i rådets direktiv 2009/132/EG.

⁵⁹ Se s. 18 och 19 i kompendiet.

⁶⁰ Se punkterna 99, 100 och 137 i särskild rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen.

⁶¹ Se särskild rapport nr 13/2011 Bidrar kontrollen av tullförfarande 42 till att förebygga och uppdaga undandragande av mervärdesskatt?

⁶² Rådets direktiv (EU) 2017/2455 inför, med verkan från den 1 januari 2021, en ny artikel 242a i direktiv 2006/112/EG.

⁶³ Se COM(2018) 819 final, 11.12.2018, förslag till rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 2006/112/EG vad gäller bestämmelserna om distansförsäljning av varor och vissa inhemska leveranser av varor.

⁶⁴ Se punkterna 137 och 138 i särskild rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen och punkt 4.16 i revisionsrättens årsrapport om budgetgenomförandet för budgetåret 2017.

⁶⁵ Se punkt 1.10 i det brittiska nationella revisionsorganets rapport https://www.nao.org.uk/wp-content/uploads/2017/04/Investigation-into-overseas-sellers-failing-to-charge-VAT-on-online-sales.pdf.

⁶⁶ http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2018/621854/EPRS_STU(2018)621854_EN.pdf.

⁶⁷ Se Europaparlamentets rapport VAT fraud – Economic impact, challenges and policy issues (momsbedrägerier – ekonomiska effekter, utmaningar och politiska frågor), oktober 2018, och den franska senatens Rapport d’information n° 691 du 17 septembre 2015, fait au nom de la commission des finances sur le e-commerce: propositions pour une TVA payée à la source (informationsrapport nr 691 av den 17 september 2015 framtagen åt finansutskottet om e-handel: förslag om momsbetalning vid källan).

⁶⁸ Se s. 13 i WCO:s WCO Cross-border e-commerce. Framework of standards.(gränsöverskridande e-handel – ramverk av standarder), WCO, juni 2018 på adressen http://www.wcoomd.org/-/media/wco/public/global/pdf/topics/facilitation/activities-and-programmes/ecommerce/wco-framework-of-standards-on-crossborder-ecommerce_en.pdf?la=en.

⁶⁹ R.T. Ainsworth, M. Alwohaibi och M. Cheetham, VATCoin: Can a Crypto Tax Currency Prevent VAT Fraud?, Tax Notes International, vol. 84, 14 november 2016. Se även förslaget från KPMG om distribuerad databasteknik på adressen https://home.kpmg/lu/en/home/insights/2018/07/vat-dlt.html.

⁷⁰ Se COM(2018) 812 final, 12.12.2018, förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för betaltjänstleverantörer.

⁷¹ Artiklarna 243a till 243d.

⁷² Resultaten betygsätts med rött, gult eller grönt ljus.

Akronymer och förkortningar

B2C: från företag till privatkunder (Business to Consumer).

BNI: bruttonationalinkomst.

EU: Europeiska unionen.

GD Skatter och tullar: kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar.

GD Budget: kommissionens generaldirektorat för budget.

HMRC: Her Majesty’s Revenue & Customs (den brittiska skattemyndigheten).

identifieringsmedlemsstat: den medlemsstat där handlarnas elektroniskt tillhandahållna tjänster har registrerats för moms.

IP: internetprotokoll.

IRG: Immediate Release Guidelines (riktlinjer för omedelbart frisläppande).

it: informationsteknik.

ITSM: Information Technology Service Management (it-serviceförvaltningen inom GD Skatter och tullar).

konsumtionsmedlemsstat: den medlemsstat där kunden faktiskt konsumerar tjänsterna.

moms: mervärdesskatt.

MOSS: Mini One Stop Shop (ordningen med en enda kontaktpunkt).

OECD: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Olaf: Europeiska byrån för bedrägeribekämpning.

P2P: från privatperson till privatperson.

RIF: riskinformationsformulär.

SAF-MOSS: Standardiserad revisionsmall för MOSS-revisioner.

WCO: Världstullorganisationen.

Verksamhetsområde 5 (WF5): Eurofisc verksamhetsområde 5 (WF5).

Ordförklaringar

administrativt samarbete: informationsutbyte mellan medlemsstater varigenom skattemyndigheter bistår varandra och samarbetar med kommissionen i enlighet med rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010, för att säkerställa korrekt tillämpning av moms på leverans av varor och tjänster, gemenskapsinterna förvärv av varor och import av varor; informationsutbytet mellan medlemsstater omfattar all information som kan leda till en korrekt bedömning av momsen, inbegripet om särskilda fall.

bestämmelserna om distansförsäljning: beskattningssystem för EU-interna leveranser av varor från företag till privatkunder; systemet innebär att handlaren för försäljning upp till ett visst tröskelvärde (vanligtvis 35 000 euro, men i vissa medlemsstater 100 000 euro) tillämpar den momssats som gäller i den medlemsstat där handlaren är registrerad; överskrids tröskelvärdet måste handlaren momsregistrera sig i, och tillämpa den momssats som gäller i, destinationsmedlemsstaten.

Eurofisc: ett decentraliserat nätverk av tjänstemän från medlemsstaternas skatte- och tullförvaltningar, där de snabbt kan utbyta och gemensamt behandla och analysera riktad information om företag som möjligen ägnar sig åt bedrägeri och om möjliga bedrägeritransaktioner.

Fiscalis: ett EU-åtgärdsprogram som finansierar initiativ från skattemyndigheter för att förbättra beskattningssystemens funktion på den inre marknaden med hjälp av system för kommunikation och informationsutbyte, multilaterala kontroller, seminarier och projektgrupper, arbetsbesök, utbildning och andra liknande verksamheter som krävs för att uppnå programmets mål.

momsregistreringsnummer: ett individuellt nummer som tilldelas alla beskattningsbara personer som har för avsikt att leverera varor eller tjänster eller förvärva varor i affärssyfte; varje nummer har ett prefix bestående av två bokstäver som identifierar den utfärdande medlemsstaten.

multilaterala kontroller: samordnade kontroller som utförs av två eller flera medlemsstater av skattskyldigheten för en eller flera närstående handlare när de anser att sådana kontroller är mer ändamålsenliga än kontroller som utförs av en enda medlemsstat.

ordningen med en enda kontaktpunkt (MOSS – Mini One Stop Shop): ett frivilligt system för förenklade handelsprocedurer som innebär att beskattningsbara personer (företag både i och utanför EU) som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg till icke beskattningsbara personer i medlemsstater där de inte har ett fast etableringsställe kan redovisa och deklarera momsen på de tillhandahållna tjänsterna via en webbportal i den medlemsstat där de är momsregistrerade.

riskhantering: systematisk riskidentifiering, även genom slumpvisa kontroller, och genomförande av alla åtgärder som krävs för att begränsa riskexponering.

skenföretag: en marknadsaktör som är momsregistrerad och som i potentiellt bedrägerisyfte förvärvar, eller påstår sig förvärva, varor eller tjänster utan att betala moms och sedan tillhandahåller dem med moms utan att betala in momsen till den nationella skattemyndigheten.

tullförfarande 42: det förfarande som en importör använder för att erhålla momsbefrielse när den importerade varan ska transporteras till en annan medlemsstat i enlighet med artikel 143.1 d i direktiv 2006/112/EG; momsen ska betalas i destinationsmedlemsstaten.

Vies (system för utbyte av information om mervärdesskatt): ett elektroniskt nätverk för överföring av information både om giltiga momsregistreringsnummer för företag som är registrerade i medlemsstaterna och om skattebefriade leveranser inom EU; nationella skattemyndigheter är ansvariga för att tillhandahålla båda typerna av uppgifter till nätverket.

ömsesidigt administrativt bistånd: varje åtgärd som vidtas av en tullförvaltning för en annan tullförvaltnings räkning eller i samarbete med en annan tullförvaltning för att säkerställa korrekt tillämpning av tullagstiftningen och för att förebygga, utreda och lagföra överträdelser av tullagstiftningen.

Kommissionens svar

Sammanfattning

VII

c) Kommissionen vill betona att genomförandet av dessa arrangemang är en fråga för medlemsstaterna.

f) Kommissionen vill understryka att verkställandet av uppbörden av moms är en nationell behörighet.

VIII

När det gäller rekommendationer riktade till kommissionen:

a) Kommissionen godtar rekommendationen i den mån den är behörig att göra det.

b) Kommissionen godtar rekommendationen. Det sätt på vilket medlemsstaterna hanterar försändelser av ringa värde (inklusive missbruk av moms- och tullbefrielser) kommer att ingå i de ämnen som behandlas under processen för upprättandet av det traditionella inspektionsprogrammet för egna medel för 2020.

c) Kommissionen godtar inte rekommendationen eftersom svagheterna i ordningen för distansförsäljning har åtgärdats och kommissionen inte har tillgång till MOSS-informationen. Se svaret på punkt 96.

d) Kommissionen godtar rekommendationen. Hjälp kommer att tillhandahållas på begäran.

e) Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen är alltid redo att undersöka alternativa och realistiska uppbördsmetoder som läggs fram och kommer att analysera dem avseende deras mervärde för att bekämpa momsbedrägeri, med vederbörlig hänsyn till deras genomförbarhet.

Vad gäller de övriga rekommendationerna noterar kommissionen att dessa tre rekommendationer riktar sig till medlemsstaterna.

Inledning

20

Kommissionens förslag COM(2018) 812/2 och 812/3 kommer att ge medlemsstaterna bättre verktyg för att kontrollera e-handelsleverantörer genom användningen av betalningsuppgifter.

21

Från och med 1 januari 2021 avskaffas tröskelvärdet för moms.

Iakttagelser

31

Kommissionen har redan föreslagit momspaketet för e-handel, åtgärder för att förbättra samarbetet mellan skatteförvaltningarna och leverantörer av betaltjänster samt åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet mellan, för det första medlemsstaternas skatteförvaltningar, för det andra tull- och skattemyndigheter och slutligen Eurofisc, Olaf och Europol.

37

Kommissionen beaktar möjliga innovativa metoder för att förbättra informationsutbytet med tredjeländer, även inom e-handel. Exempelvis planerar man inom det strategiska ramavtalet för tullsamarbete mellan EU och Kina att se över 2004 års avtal mellan EU och Kina om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor. Det bör undersökas om denna möjlighet kan användas för att anpassa avtalet till utmaningarna med e-handel.

89

Regelbunden övervakning av sina interna kontrollsystem och förfaranden för att säkerställa att kriterierna och villkoren avseende godkänd ekonomisk aktör är uppfyllda är ett huvudansvar för den godkända ekonomiska aktören. De interna kontrollsystemen är en väsentlig del av den effektiva övervakningen som utförs av den godkända ekonomiska aktören.

Bästa rekommenderade praxis för interna kontroller (enligt EU:s riktlinjer för godkända ekonomiska aktörer) kan innebära att man utser en ansvarig person som ansvarar för företagets förfaranden och interna kontroller, inklusive övervakning och kontroll av tullhantering/tullformaliteter.

Enligt artiklarna 23.5 och 38.1 i unionens tullkodex är tullmyndigheterna dessutom skyldiga att övervaka de villkor och kriterier som ska uppfyllas av den godkända ekonomiska aktören. Övervakning av tullmyndigheten måste ske fortlöpande, men utförs också enligt informationen från den godkända ekonomiska aktören. Om den godkända ekonomiska aktören meddelar tullmyndigheterna att oriktigheter har upptäckts kontrollerar och undersöker myndigheten denna information, vilket kan leda till en omvärdering, upphävande och/eller återkallande av godkännandet.

90

Alla aktörer med ställning som godkänd ekonomisk aktör måste uppfylla alla aktuella kriterier och villkor. Detta inkluderar att säkerställa att alla delar i tulldeklarationerna är korrekta. Om villkoren och kriterierna inte längre uppfylls, upphäver eller återkallar tullmyndigheterna ställningen som godkänd ekonomisk aktör.

Behöriga tullmyndigheter uppmanas att intensifiera sin övervakningsverksamhet och vidta lämpliga åtgärder för att hantera oriktigheterna, dvs. ompröva, upphäva och/eller återkalla.

91

Se kommissionens svar på punkterna 89 och 90 om övervakning och interna kontroller.

96

Några av MOSS-systemets svagheter har beaktats efter antagandet av de MOSS-förenklingar som trädde i kraft den 1 januari 2019. Svagheterna i ordningen för distansförsäljning beaktas i den nyligen antagna lagstiftningen om moms för e-handel, där dessa nationella tröskelvärden kommer att avskaffas och ersättas med ett EU-omfattande tröskelvärde på endast 10 000 euro från 2021.

98

Inspektioner av försändelser av ringa värde när det rör traditionella egna medel (inklusive missbruk av moms- och tullbefrielser) är ett framtida prioriterat kontrollområde. Med hänsyn till de bedrägerier som fastställdes rörande undervärdering av textilier och skor har kommissionen prioriterat detta område 2018 och 2019 i alla medlemsstater. År 2017 prioriterades undandragande av antidumpningstullar på solpaneler. Under 2015 och 2016 prioriterades pålitligheten hos redovisningen av traditionella egna medel.

122

Detta tröskelvärde säkerställer proportionalitet för mikroföretag som för närvarande är momsbefriade i de flesta medlemsstater och som enligt gällande regler kommer att bli momsskyldiga vid den första nedladdningen av deras tjänster av en konsument i en annan medlemsstat. För att komma till rätta med denna oproportionalitet, och samtidigt i största möjliga mån ta hänsyn till principen om beskattning i destinationsmedlemsstaten, betraktades detta EU-gränsöverskridande tröskelvärde på 10 000 euro som proportionerligt och välavvägt.

136

Verkställandet av uppbörden av moms är en nationell behörighet

Slutsatser och rekommendationer

Rekommendation 1 – Öka användningen av arrangemangen för administrativt samarbete

När det gäller rekommendationer riktade till kommissionen:

a) Kommissionen godtar rekommendationen i den mån den är behörig att göra det.

b) Kommissionen godtar rekommendationen eftersom den ska lägga fram förslag på ändringar av de elektroniska formulären. Kommissionen noterar att dessa tre rekommendationer riktar sig till medlemsstaterna.

Vad gäller de övriga rekommendationerna noterar kommissionen att dessa tre rekommendationer riktar sig till medlemsstaterna.

Rekommendation 2 – Öka kontrollernas ändamålsenlighet

När det gäller rekommendationer riktade till kommissionen:

a) Kommissionen godtar rekommendationen. Det sätt på vilket medlemsstaterna hanterar försändelser av ringa värde (inklusive missbruk av moms- och tullbefrielser) kommer att ingå i de ämnen som behandlas under processen för upprättandet av det traditionella inspektionsprogrammet för egna medel för 2020.

b) Kommissionen godtar inte rekommendationen eftersom svagheterna i ordningen för distansförsäljning har åtgärdats och kommissionen inte har tillgång till MOSS-informationen. Se svaret på punkt 96.

c) Kommissionen godtar rekommendationen.

d) Kommissionen godtar denna rekommendation och kommer att inkludera den i sin övervakningsverksamhet.

Alla EU-godkända ekonomiska aktörer som godkänts före ikraftträdandet av unionens tullkodex borde ha granskats på nytt av de nationella tullmyndigheterna senast den 1 maj 2019, på grund av ändringarna i tullkodexen (enligt artikel 15.1 i unionens tullkodex (delegerad akt)). Efterlevnadskriteriet är en del av denna nya granskning.

Kommissionen har börjat förbereda sig för att kontrollera övervakningsprocesserna för godkända ekonomiska aktörer i medlemsstaterna i enlighet med artikel 23.5 i unionens tullkodex. Övervakning av efterlevnadskriteriet för godkända ekonomiska aktörer, inbegripet efterlevnad av reglerna för moms- och tullbefrielser för försändelser av ringa värde, kommer att vara en av de aspekter som kommer att kontrolleras i detta sammanhang.

När det gäller de övriga rekommendationerna noterar kommissionen att dessa två rekommendationer riktar sig till medlemsstaterna.

Rekommendation 3 – Förbättra verkställandet av uppbörden

När det gäller rekommendationer riktade till kommissionen:

a) Kommissionen godtar rekommendationen. Hjälp kommer att tillhandahållas på begäran.

b) Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen har redan börjat ta itu med betalningar som inte stämmer mellan medlemsstaterna samt behandlingen av den kvarvarande momsen. Den kontrollerar för närvarande åren 2015–2018 efterhand, då de blir tillgängliga i sammanhanget avseende momsbaserade egna medel.

c) Kommissionen godtar rekommendationen. Den organiserar aktiviteter med medlemsstaterna för att följa upp sin rapport om direktiv 2010/24/EU som offentliggjordes i december 2017, för indrivning av alla skatter.

När det gäller den andra rekommendationen noterar kommissionen att denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Rekommendation 4 – Öka regelverkets ändamålsenlighet

När det gäller rekommendationer riktade till kommissionen:

a) Kommissionen godtar rekommendationen. Kommissionen är alltid redo att undersöka alternativa och realistiska uppbördsmetoder som läggs fram och kommer att analysera dem avseende deras mervärde för att bekämpa momsbedrägeri, med vederbörlig hänsyn till deras genomförbarhet.

b) Kommissionen godtar rekommendationen.

c) Kommissionen godtar rekommendationen. Som revisionsrätten har bekräftat och funnit (se punkt 126) tillämpar medlemsstaterna definitionen av ”verkligt värde” på ett enhetligt sätt, vilket anges i Compendium on the implementation of Council Regulation 1186/2009 setting up a Community system of reliefs from customs duty (kompendium om genomförandet av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse).

Dessutom pågår diskussioner mellan kommissionen och medlemsstaterna om en rättsligt bindande definition av begreppet ”verkligt värde”.

När det gäller den andra rekommendationen noterar kommissionen att denna rekommendation riktar sig till medlemsstaterna.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV som är specialiserad på revision av marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi och där ledamoten Neven Mates är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Ildikó Gáll-Pelcz med stöd av Zoltán Lovas (kanslichef), Claudia Kinga Bara (attaché), Paul Stafford (förstechef), Carlos Soler Ruiz (uppgiftsansvarig) och Maria Echanove, Josef Edelmann, Benny Fransen, Dan Danielescu, Christine Becker och Eni Kabashi (revisorer). Evy Fiers gav språkligt stöd.

Från vänster till höger: Benny Fransen, Dan Danielescu, Paul Stafford, Ildikó Gáll-Pelcz, Josef Edelmann, Carlos Soler Ruiz, Zoltán Lovas.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2019

PDF	ISBN 978-92-847-2261-7	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/277406	QJ-AB-19-009-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-2257-0	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/738341	QJ-AB-19-009-SV-Q

© Europeiska unionen, 2019

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://publications.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.