Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2018

Inledning av ordföranden

Som Europeiska unionens externa revisor hjälper revisionsrätten EU:s institutioner och organ att förvalta EU:s finanser på ett sunt och sparsamt sätt.

I år offentliggörs vår årsrapport vid en avgörande tidpunkt. Ett nytt Europaparlament valdes i maj, och en ny europeisk kommission ska utses i november. EU är i färd med att enas om den fleråriga budgetramen för 2021–2027. I början av 2019 offentliggjorde vi en sammanfattning av våra viktigaste synpunkter på kommissionens lagstiftningsförslag för utgiftsperioden 2021–2027. Synpunkterna är tänkta att hjälpa Europaparlamentet och rådet att göra de lagändringar som krävs för att offentliga medel från EU-budgeten ska kunna användas ännu mer sparsamt, effektivt och ändamålsenligt under de kommande åren.

I årets revisionsförklaring konstaterar vi liksom tidigare år att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Eftersom de EU-intäkter som vi granskade inte innehöll några väsentliga fel gör vi dessutom ett uttalande utan reservation om korrektheten på budgetens intäktssida. Samtidigt gör vi ett uttalande med reservation om korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna 2018, vilket innebär att de fel som konstaterades vid revisionen inte var av avgörande betydelse och att räkenskaperna därför inte ger en missvisande bild av EU:s faktiska finansiella ställning. Vår granskning visar även att den övergripande andelen oriktigheter i EU:s utgifter har legat kvar i det intervall som konstaterades för 2016 och 2017. Liksom de två senaste åren innehöll dessutom en betydande del av de granskade kostnaderna inga väsentliga fel. Det bekräftar de senaste årens kontinuerliga förbättring av förvaltningen av EU:s finanser.

Tack vare förbättringarna av den ekonomiska förvaltningen uppfyller Europeiska unionen nu höga krav i fråga om ansvarsskyldighet och insyn när det gäller användning av offentliga medel. Vi måste bygga vidare på denna framgång och se till att upprätthålla medborgarnas förtroende för EU och dess medlemsstater. Framför allt bör vi gemensamt fokusera vår granskning på områden där särskilda brister fortfarande förekommer och där riskerna är särskilt stora. För det ändamålet uppmanar vi på revisionsrätten alla andra EU-institutioner och EU-organ, särskilt den nya europeiska kommissionen, att arbeta tillsammans med oss för att vidareutveckla och harmonisera våra revisionsmetoder.

Eftersom EU-budgeten endast motsvarar 1 % av alla EU-medlemsstaters bruttonationalinkomst tillsammans, är det av största vikt att EU-utgifterna inte bara följer gällande regler utan också ger resultat.

Samlade resultat

De viktigaste iakttagelserna

• Generellt uppgick den uppskattade felnivån i kostnaderna från 2018 års EU-budget till 2,6 %, vilket ligger inom intervallet för feluppskattningarna de två senaste åren. När det gäller omkring hälften av kostnaderna är betalningarna huvudsakligen stödrättighetsbaserade, det vill säga att det rör sig om stöd till stödmottagare som uppfyller vissa villkor. För denna typ av kostnader uppskattar vi att den mest sannolika felnivån ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %.
• För tredje året i rad avger vi ett uttalande med reservation om betalningarna, vilket kan jämföras med att vi gjorde uttalanden med avvikande mening fram till 2015.
• Europeiska kommissionens information om korrekthet skiljer sig ibland från våra granskningsresultat. Kommissionens uppskattning av felnivåerna ligger nära våra uppskattningar för Konkurrenskraft och Naturresurser och är lägre än vår uppskattning för Sammanhållning.
• Under 2018 skedde en betydande ökning av medlemsstaternas betalningsansökningar för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonder). Samtidigt, under det femte året av den fleråriga budgetramen 2014–2020, har utnyttjandet av ESI-fonderna fortsatt att vara mindre än planerat. Det har bidragit till att öka ESI-fondernas utestående åtaganden.
• På grundval av vår analys av utvalda program som omfattar 97 % av budgetplaneringen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 drar vi slutsatsen att de prestationsindikatorer som för närvarande används för EU-budgeten inte alltid ger en god bild av de faktiska framstegen med att uppnå politiska mål.
• Årets uppföljningsanalys omfattade 184 rekommendationer som lämnades i de 25 särskilda rapporter som vi offentliggjorde 2015. Sedan dess har kommissionen genomfört 75 % av våra rekommendationer fullt ut eller i de flesta avseenden.
• Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som vi upptäcker under granskningsarbetet till EU:s byrå för bedrägeribekämpning (Olaf). Under 2018 underrättade vi Olaf om nio fall av misstänkta oegentligheter.

De fullständiga årsrapporterna för 2018 om EU-budgeten och om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Vår revision

EU-budgeten 2018 i siffror

Europaparlamentet och rådet antar en årlig EU-budget inom den budgetram som man kommit överens om för en flerårig period. Perioden för den nuvarande fleråriga budgetramen löper från 2014 till 2020. Kommissionen har huvudansvaret för att se till att budgeten används korrekt.

År 2018 uppgick utgifterna till totalt 156,7 miljarder euro, vilket motsvarar 2,2 % av EU-medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 1,0 % av EU:s bruttonationalinkomst.

Varifrån kommer pengarna?

EU-budgeten finansieras på olika sätt. Totalt uppgår intäkterna till 159,3 miljarder euro, varav den största delen (105,0 miljarder euro) betalas av medlemsstaterna i förhållande till deras bruttonationalinkomst. Andra källor är tullavgifter (20,2 miljarder euro), bidraget baserat på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär (17,1 miljarder euro) och, till exempel, bidrag och återbetalningar inom ramen för olika unionsavtal och unionsprogram (17,0 miljarder euro).

Vad används pengarna till?

Den årliga EU-budgeten används på en lång rad områden. Betalningar görs för att stödja så olika verksamheter som jordbruk och landsbygdsutveckling och stadsutveckling, transportinfrastrukturprojekt, forskning, utbildning för arbetslösa, stöd till länder som vill ansluta sig till EU och bistånd till grann- och utvecklingsländer.

Ungefär två tredjedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning, där enskilda medlemsstater fördelar medel och förvaltar utgifter i enlighet med EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning (t.ex. när det gäller utgifter för Sammanhållning och Naturresurser).

Vår revisionsförklaring om EU:s budget

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas gällande regler.

Detta arbete ligger till grund för vår revisionsförklaring, som vi är skyldiga att avge till Europaparlamentet och rådet enligt artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Vi granskar kostnaderna i det skede då slutmottagarna av EU-medel har genomfört verksamhet eller haft kostnader och kommissionen har godkänt kostnaderna. Vi granskade inte förfinansierade belopp, såvida de inte hade reglerats 2018.

Därför uppgick vår granskningspopulation för 2018 till 120,6 miljarder euro (se Figur 1).

I år stod Naturresurser för den största delen av vår totala population (48 %), följt av Sammanhållning (20 %) och Konkurrenskraft (15 %).

Liksom förra året granskade vi Sammanhållning baserat på det arbete som utförts av andra revisorer i medlemsstaterna och kommissionens övervakning. Det betyder att våra revisorer gick igenom och vid behov upprepade det arbetet.

Mer information om vår revisionsmetod finns i avsnittet Bakgrundsinformation.

Våra iakttagelser

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2018 ger i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av EU:s finansiella resultat och tillgångar och skulder vid årets slut, i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet (dvs. godkänna dem), såsom vi har gjort sedan 2007.

Intäkterna 2018 var lagliga och korrekta

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel. Vi granskade även intäktsrelaterade system och bedömde att de generellt sett var ändamålsenliga, med undantag av nyckelinternkontroller av traditionella egna medel vid kommissionen och i några medlemsstater som enligt vår bedömning var endast delvis ändamålsenliga.

EU:s kostnader är lagliga och korrekta, utom när det gäller kostnadsersättningar

Ett fel eller en oriktig betalning är det belopp som inte borde ha betalats ut från EU-budgeten eftersom pengarna inte använts i enlighet med EU:s och/eller nationella regler och därför antingen inte uppfyller rådets och parlamentets avsikter med den tillämpliga EU-lagstiftningen eller inte följer specifika nationella regler i medlemsstaterna. Vi uppskattar felnivån statistiskt, baserat på kvantifierbara (mätbara i penningbelopp) fel som vi identifierar vid granskning av ett urval av transaktioner inom hela den granskade populationen av kostnader.

För kostnaderna som helhet uppskattar vi att felnivån ligger mellan 1,8 % och 3,4 %. Mittpunkten i detta intervall, det så kallade mest sannolika felet, är 2,6 % (se Figur 2). Det kan jämföras med 2,4 % 2017 och 3,1 % 2016.

Sättet som EU-medel betalas ut på påverkar risken för fel

Våra granskningsresultat för 2018 bekräftar resultaten för 2016 och 2017, nämligen att det sätt som medel betalas ut på påverkar risken för fel.

Felen var i huvudsak begränsade till högriskkostnader, där betalningar från EU-budgeten görs för att ersätta kostnader som stödmottagare haft som kan omfattas av komplexa regler. Sådana kostnadsersättningar kan omfattas av komplexa stödvillkor, vilket i sin tur kan leda till fel. Denna typ av kostnader stod för omkring 51 % av vår granskningspopulation 2018, och den uppskattade felnivån var 4,5 %. Det kan jämföras med 3,7 % 2017 och 4,8 % 2016.

Samtidigt låg den uppskattade mest sannolika felprocenten för lågriskkostnader (som stod för de resterande 49 % av vår granskningspopulation och som framför allt innefattade stödrättighetsbaserade betalningar) under vår väsentlighetsgräns på 2 % (se Figur 3).

Vi drar därför slutsatsen att felen inte är av avgörande betydelse och att betalningarna för 2018, med undantag för högriskkostnader, var lagliga och korrekta.

Naturresurser stod för den största andelen av de granskade kostnaderna (48 %). Direktstöd, som framför allt består av direktstöd till jordbrukare, stod för 72 % av detta område och innehöll inga väsentliga fel. Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske utgör den andra komponenten inom Naturresurser. Sammanhållning stod för den näst största andelen av de granskade kostnaderna (20 %) och innehöll väsentliga fel, framför allt på grund av ersättning av icke stödberättigande kostnader och överträdelser av den inre marknadens regler.

Vår uppskattning av felnivån för Konkurrenskraft är lägre än 2016 och 2017, men den är fortfarande väsentlig. I år konstaterade vi de flesta felen i forskningsutgifter, främst beroende på att stödmottagare hade redovisat för höga kostnader, till exempel personalkostnader, andra direkta kostnader, omkostnader eller icke stödberättigande underleverantörskostnader.

Administration innehöll inga väsentliga fel. Merparten av kostnaderna på detta område gäller löner, pensioner och ersättningar som betalas av EU:s institutioner och organ. 

I Figur 4 jämförs de uppskattade felnivåerna för de olika utgiftsområdena mellan 2016 och 2018. Mer information om resultatet av granskningen av intäkter och varje utgiftsområde finns i avsnittet En närmare titt på intäkter och utgiftsområden och i respektive kapitel i årsrapporten för 2018.

Jämförelse mellan kommissionens uppskattning av riskbeloppet vid betalning och vår uppskattning av felnivån

Inom ramen för den bestyrkandemetod vi använde för revisionsförklaringen jämförde vi vår uppskattning av felnivån med kommissionens uppskattning av riskbeloppet vid betalning, det vill säga kommissionens uppskattning av det belopp som inte betalats enligt tillämpliga regler vid betalningstillfället.

Alla generaldirektorat vid kommissionen utarbetar en årlig verksamhetsrapport. Rapporten innehåller en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. Alla generaldirektorat hade gjort uppskattningar av sina felnivåer som ligger nära våra uppskattningar av felnivån för Konkurrenskraft och Naturresurser och som är lägre än vår uppskattning för Sammanhållning.

Kommissionens övergripande uppskattning av riskbeloppet vid betalning för 2018 är 1,7 %. Det är under vår uppskattning av felnivån som är mellan 1,8 % och 3,4 %.

Vi rapporterade nio fall av misstänkta oegentligheter till Olaf

Oegentligheter är ett uppsåtligt bedrägligt beteende för att uppnå en fördel. Vår uppskattning av felnivån i EU-budgeten är därför varken ett mått på oegentligheter eller på ineffektivitet eller slöseri. Den är i stället en uppskattning av hur mycket pengar som inte borde ha betalats ut därför att de inte användes i enlighet med tillämpliga regler och förordningar.

Vi rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som upptäcks under granskningsarbetet till Europeiska unionens byrå för bedrägeribekämpning, Olaf, som beslutar om den ska utreda och följa upp dem, eventuellt i samarbete med nationella rättsliga myndigheter. Under 2018 underrättade vi Olaf om nio fall av misstänkta oegentligheter (2017: 13).

Fallen av misstänkta oegentligheter gällde förutsättningar som hade skapats på konstlad väg för att få EU-finansiering, redovisning av kostnader som inte uppfyllde stödkriterierna och oriktigheter vid upphandling. Några av de misstänkta fallen av oegentligheter involverade flera oriktigheter.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitel 1 i vår årsrapport för 2018. Hela årsrapporten finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen står inför utmaningar

Betydande ökning av betalningsansökningar för ESI-fonderna

År 2018 utnyttjade EU både åtagande- och betalningsbemyndigandena nästan fullt ut. Av de 160,7 miljarder euro som fanns tillgängliga för åtaganden utnyttjades 159,9 miljarder euro (99,5 %), och av de 144,8 miljarder euro som fanns tillgängliga för betalningar utnyttjades 142,7 miljarder euro (98,6 %).

Antalet betalningsansökningar för ESI-fonderna 2018, som står för omkring 43 % av den fleråriga budgetramen 2014–2020, har ökat betydligt. Det beror främst på att medlemsstaterna lämnade in relativt få betalningsansökningar under de första åren av programmen 2014–2020.

Genomförandet av den fleråriga budgetramen påverkades av förseningar i genomförandet av ESI-fonderna

Förseningar i genomförandet av ESI-fonderna fortsätter att påverka de sista åren av den nuvarande fleråriga budgetramen. Betalningsansökningar på betydande belopp har försenats och kommer att lämnas in kommande år. Detta har påverkat användningen av förfinansiering och utestående åtaganden och kommer att påverka behoven av betalningsbemyndiganden i början av nästa fleråriga budgetram. Vi rekommenderar att kommissionen vidtar åtgärder för att undvika onödigt tryck på betalningsbemyndigandena under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027.

Utnyttjandet av ESI-fonderna tog fart 2018, den nuvarande fleråriga budgetramens femte år. I slutet av året hade dock i genomsnitt endast 27,3 % av de totala anslagen till hela den fleråriga budgetramen betalats till medlemsstaterna, jämfört med 33,4 % i slutet av 2011, det vill säga motsvarande år under den förra fleråriga budgetramen. Det låga utnyttjandet av ESI-fonderna har bidragit till att öka deras utestående åtaganden.

Figur 5 visar varje medlemsstats utestående åtaganden för ESI-fonderna, både som ett belopp i euro och som en andel av deras offentliga utgifter 2018.

I vår snabbanalys om utestående åtaganden i EU-budgeten lyfter vi fram de betydande risker det kan innebära för EU-budgeten om de utestående åtagandena ligger på en hög nivå och föreslår möjliga lösningar.

Ökningen av garantier ökar EU-budgetens riskexponering

De garantier som ställs av EU-budgeten har ökat de senaste åren, framför allt på grund av att garantin inom Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och garantin inom Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) har tillkommit. Totalt sett uppgick den faktiska exponeringen på grund av garantier till 92,8 miljarder euro i slutet av 2018. Det gör att EU-budgetens riskexponering ökar. De förluster som kommissionen förväntar sig täcks av garantifonder, som den nya fleråriga budgetramen kommer att samla i en gemensam avsättningsfond.

Vi rekommenderar att kommissionen så snart den gemensamma avsättningsfonden har inrättats säkerställer att EU-budgetens exponering för de berörda garantierna förvaltas ändamålsenligt och övervakas på ett aktuellt sätt samt grundar sin beräkning av en effektiv avsättningsnivå på en försiktig metod som bygger på vedertagen god praxis.

Europeiska investeringsbanken – en integrerad del av EU:s struktur men med annorlunda arrangemang för ansvarsskyldighet

Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) beviljar lån, garantier och annat stöd utan vinstsyfte som ska bidra till EU:s politiska mål. I slutet av 2018 uppgick EIB-gruppens aggregerade totala utestående lån till 536 miljarder euro (2017: 548 miljarder euro).

EIB-gruppen är inte en EU-institution. På grund av sin speciella karaktär har den andra förvaltnings- och styrningsarrangemang än resten av EU-budgeten. Under de senaste åren har EU i ökande utsträckning använt finansieringsinstrument och budgetgarantier till EIB-gruppen. Denna trend förväntas fortsätta under nästa fleråriga budgetram.

I vårt revisionsmandat ingår för närvarande inte de av EIB-gruppens transaktioner som inte finansieras av EU-budgeten men som bidrar till samma EU-mål. Det innebär att revisionsrätten inte kan ge en fullständig bild av kopplingen mellan EIB-gruppen och EU-budgeten.

I vårt briefingdokument om framtiden för EU:s finanser föreslog vi att vi också ska få i uppdrag att granska EIB:s icke EU-budgetrelaterade transaktioner. Europaparlamentet stödde vårt förslag i sin resolution om årsrapporten 2017 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet.

Vi rekommenderar att kommissionen ger budgetmyndigheten relevant information för att stödja dess arbete med att granska EIB-gruppen och dess transaktioner och samtidigt öka insynen i transaktionerna.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten avseende budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i vår årsrapport för 2018. 

Mer vikt behöver läggas vid vilka resultat som uppnås med EU:s utgifter

Varje år analyserar vi ett antal aspekter rörande prestation, det vill säga de resultat som har uppnåtts med EU:s budget, som genomförs av kommissionen i samarbete med medlemsstaterna. I år har vi tittat särskilt på EU-budgetens prestationsindikatorer, de viktigaste resultaten från våra särskilda rapporter 2018 om effektivitetsrevisioner och genomförandet av rekommendationerna i de särskilda rapporter som vi offentliggjorde 2015.

Prestationsindikatorerna visar på betydande resultatvariationer och generellt måttliga framsteg

Vi granskade den kvantitativa information som prestationsindikatorer ger. För vår analys valde vi ut 22 av de 60 utgiftsprogrammen, närmare bestämt de fyra programmen med de största planerade utgifterna under respektive rubrik i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 plus två program för särskilda instrument. De 22 utvalda programmen omfattade 97 % av budgetplaneringen för sjuårsperioden. Vi konstaterade att indikatorerna visar på betydande resultatvariationer och generellt måttliga framsteg. Den sena, långsamma starten för både sammanhållnings- och landsbygdsutvecklingsprogrammen var en viktig begränsande faktor.

Indikatorerna gav inte alltid en god bild av de faktiska framstegen

Vår analys visade på brister i ramen för EU-budgetens prestationsindikatorer. Många indikatorer var inte välvalda, till exempel för att de inte mätte vad som uppnåtts med hjälp av EU-budgeten eller för att de huvudsakligen var inriktade på input och output och inte på resultat och effekter. För många indikatorer kunde framsteg inte heller beräkna; när det gick var de tillgängliga uppgifterna ibland av otillräcklig kvalitet. Vi konstaterade att ett antal målvärden inte är tillräckligt ambitiösa.

Vi lämnade rekommendationer till kommissionen beträffande urvalet av indikatorer, fastställandet av målvärden, inhämtandet av aktuell information och rapporteringen av resultat.

35 särskilda rapporter inom EU:s olika utgiftsområden offentliggjordes 2018

I enlighet med vår strategi för 2018–2020 har vi ökat fokus på att bedöma resultaten av EU:s åtgärder. I de särskilda rapporterna granskar vi om målen för de utvalda EU-åtgärderna och EU-programmen har uppfyllts, om resultaten har uppnåtts på ett effektivt och ändamålsenligt sätt och om EU-finansieringen har tillfört ett mervärde, det vill säga om den har lett till att mer har uppnåtts än vad som vore möjligt med enbart nationella åtgärder.

I Figur 6 presenteras samtliga 35 särskilda rapporter som offentliggjordes 2018.

Kommissionen genomför en stor andel av våra rekommendationer

Vi går varje år igenom i vilken utsträckning kommissionen har vidtagit korrigerande åtgärder med anledning av våra rekommendationer. I linje med vår strategi för 2018–2020 kommer vi att följa upp alla de rekommendationer efter effektivitetsrevisioner som vi lämnade till kommissionen tre år tidigare.

Årets uppföljningsanalys omfattade 184 rekommendationer som hade lämnats i de 25 särskilda rapporter som offentliggjordes 2015. Kommissionen har genomfört 76 % av rekommendationerna fullt ut eller i de flesta avseenden. Vi konstaterade att elva rekommendationer inte hade genomförts alls (se Figur 7).

En närmare titt på intäkter och utgiftsområden

Intäkter

159,3 miljarder euro

Vår revision

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar EU:s kostnader. Vi granskade vissa nyckelkontrollsystem för förvaltning av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

Bidrag från medlemsstaterna baserade på deras bruttonationalinkomst (BNI) stod för 66 % av EU:s totala intäkter 2018, medan intäkter från mervärdesskatt (moms) stod för 11 %. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Traditionella egna medel, som främst utgörs av tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, svarade för ytterligare 13 % av EU:s intäkter. Resterande 10 % kom från andra källor (t.ex. bidrag och återbetalningar inom ramen för EU-överenskommelser och EU-program, dröjsmålsränta och böter samt andra intäkter).

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?
159,3 miljarder euro	Nej – innehöll inga väsentliga fel 2018 eller 2017

Förebyggande och korrigerande åtgärder

Generellt sett var de intäktsrelaterade system som vi granskade ändamålsenliga, medan de nyckelinternkontroller av traditionella egna medel som vi bedömde vid kommissionen och i några medlemsstater var endast delvis ändamålsenliga.

Vi konstaterade att kommissionens inspektionsplan inte hade tillräckligt stöd i en strukturerad och dokumenterad riskbedömning. Det påverkade kommissionens kontroll av medlemsstaternas redovisningar av traditionella egna medel. Vi konstaterade också brister i medlemsstaternas förvaltning av tullavgifter, särskilt när det gällde sammanställningen av redovisningar av traditionella egna medel, försenad indrivning av tullskulder och sen registrering av sådana skulder i redovisningssystemet.

Dessutom konstaterade vi att kommissionen i sin årliga verksamhetsrapport för tredje året i rad hade gjort en reservation för korrektheten hos värdet på de traditionella egna medel som uppburits. Detta berodde på att vissa importörer hade kringgått tullar på textilvaror och skor.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• gör en mer strukturerad och dokumenterad riskbedömning när den planerar sina inspektioner av traditionella egna medel och analyserar varje medlemsstats risknivå och risker när det gäller utarbetandet av räkenskaperna över tullavgifter,
• förstärker sina månatliga och kvartalsvisa kontroller av rapporterade räkenskaper för traditionella egna medel genom att göra en mer djupgående analys av ovanliga förändringar i syfte att snabbt reagera på eventuella avvikelser.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår granskning av EU:s intäkter finns i kapitel 4 i vår årsrapport för 2018.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Totalt: 21,4 miljarder euro

Vår revision

Utgiftsprogram på detta politikområde spelar en viktig roll när det gäller att stimulera tillväxt och skapa sysselsättning i EU. Sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 för forskning och innovation samt Erasmus+ för utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott står för merparten av utgifterna. Andra program tillhandahåller finansiering för rymdprogrammet Galileo (EU:s globala system för satellitnavigering), Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och den internationella termonukleära reaktorn.

För 2018 granskade vi kostnader på 17,9 miljarder euro inom detta område. Merparten av det beloppet förvaltades direkt av kommissionen och utgjordes av bidrag till offentliga eller privata stödmottagare som deltar i projekt. Program för forskning och innovation stod för 45 % av de utgifter vi granskade för 2018.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
17,9 miljarder euro	Ja	2,0 % (2017: 4,2 %).

54 (42 %) av de 130 transaktioner som vi granskade innehöll fel 2018. Vi uppskattar den mest sannolika felnivån till 2,0 %. Den siffran är lägre än 2017, men felnivån anses ändå vara väsentlig.

Förebyggande och korrigerande åtgärder

Liksom tidigare år är den största risken när det gäller transaktionernas korrekthet att stödmottagarna redovisar icke stödberättigande kostnader som varken upptäcks eller korrigeras innan kommissionen ersätter dem. Vi konstaterade att merparten av felen gällde icke stödberättigande kostnader (t.ex. kostnader för resor och utrustning som inte hade med projektet att göra) personalkostnader som inte hade uppkommit i direkt samband med projektet och kostnader för stor forskningsinfrastruktur som stödmottagare hade redovisat felaktigt.

Kommissionen hade tillämpat korrigerande åtgärder som direkt påverkade fyra av de 130 granskade transaktionerna. Utan dessa åtgärder hade vår uppskattning av felnivån för detta kapitel varit 0,1 procentenheter högre.

Samtidigt fanns det tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera åtta andra fall där vi konstaterade och kvantifierade fel. Om informationen hade använts för att korrigera felen skulle den uppskattade övergripande felnivån i kostnaderna för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning ha varit 0,3 procentenheter lägre och därmed legat under väsentlighetsgränsen.

Horisont 2020 och Erasmus+

Vi har tidigare rapporterat att Horisont 2020 har enklare finansieringsregler än sin föregångare, sjunde ramprogrammet. Dessutom kan stödmottagarna inom Horisont 2020 redovisa aktiverade kostnader och driftskostnader för stor forskningsinfrastruktur om de uppfyller vissa villkor och om kommissionen först har gjort en positiv förhandsbedömning av deras metod för kostnadsberäkning. Årets revision visade emellertid att förhandsbedömningen hade liten effekt på förebyggandet av fel.

När det gäller Horisont 2020 granskade vi även revisioner som utförts av både kommissionen och anlitade externa revisorer. I en del av de akter som vi gick igenom fann vi brister i konsekvensen vid urval och i dokumentationen och rapporteringen av granskningsresultat samt i granskningsåtgärdernas kvalitet. Vi konstaterade även en metodbrist som rör beräkningen av felprocenten: även om efterhandsrevisionerna sällan når sitt mål att täcka en så stor del som möjligt av de godkända kostnaderna, beräknas felprocenten systematiskt på grundval av alla godkända kostnader och inte utifrån det belopp som faktiskt granskats. Det leder till att felprocenten anges för lågt.

När det gäller Erasmus+ konstaterar vi liksom förra året att genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) har lämnat en reservation om ändamålsenligheten i sina interna kontroller av bidragsförvaltningen. Våra granskningar av Erasmus+-projekt visade dessutom att vissa nationella regler inte var helt anpassade till EU:s principer, särskilt inte vad beträffade högsta ersättningsbelopp och finansieringsarrangemang.

Kommissionens rapportering om laglighet och korrekthet

De årliga verksamhetsrapporterna för 2018 från generaldirektoratet för forskning och innovation (GD Forskning och innovation), Eacea och genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) gav en rättvisande bild av deras ekonomiska förvaltning och de underliggande transaktionernas korrekthet. Generellt bekräftade den information de lämnade våra resultat och slutsatser.

Resultatbedömning

Vi bedömde kommissionens rapportering om resultatet av 50 forsknings- och innovationsprojekt i vårt urval. Enligt lägesrapporterna om dessa projekt hade merparten av dem uppnått den förväntade outputen och de förväntade resultaten. Men i vissa fall överensstämde de rapporterade framstegen endast delvis med de överenskomna målen eller också var de rapporterade kostnaderna inte rimliga i förhållande till de framsteg som gjorts. I några fall hade projektens output och resultat dessutom inte spridits som planerat.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• på ett ändamålsenligare sätt informerar små och medelstora företag om de finansieringsregler som gäller och gör mer riktade kontroller av deras ersättningsanspråk samt till nästa ramprogram ytterligare förenklar reglerna för redovisning av personalkostnader och kostnader för stor forskningsinfrastruktur,
• när det gäller Horisont 2020 vidtar åtgärder för att avhjälpa de brister som vi identifierade i efterhandsrevisionerna vad gäller konsekvensen vid urval, dokumentationen och rapporteringen av granskningsresultat samt kvaliteten på granskningsåtgärderna,
• omgående följer upp de iakttagelser som gjorts av kommissionens tjänst för internrevision när det gäller
1. Eaceas internkontrollsystem för bidragsförvaltningsprocessen för Erasmus+,
2. övervakningen av fullgörande av kontraktsenliga skyldigheter och rapporteringskrav gällande spridning och utnyttjande av resultat från forsknings- och innovationsprojekt.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning finns i kapitel 5 i vår årsrapport för 2018.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Totalt: 54,5 miljarder euro

Vår revision

Kostnaderna inom detta politikområde syftar till att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner och att stärka konkurrenskraften. Dessa mål genomförs huvudsakligen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden (ESF) som medfinansierar fleråriga operativa program som i sin tur finansierar projekt.

Förvaltningen av utgifter delas mellan kommissionen och medlemsstaterna. Inom kommissionen ansvarar generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, medan generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) ansvarar för ESF.

För 2018 granskade vi kostnader på 23,6 miljarder euro inom detta område, vilket var ett betydligt högre belopp än för 2017 (8,0 miljarder euro).

Vi granskar betalningar när kostnaderna har uppkommit, bokförts och godkänts. I enlighet med det tillvägagångssättet innehöll det belopp som vi granskade för årsrapporten 2018 också kostnader motsvarande 16,5 miljarder euro från tidigare år som kommissionen godkände eller reglerade 2018. Betalningar 2018 på 47,4 miljarder euro som gällde kostnader som den ännu inte hade godkänt ingick inte i vår granskningspopulation.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
23,6 miljarder euro	Ja	5,0 % (2017: 3,0 %).

Förebyggande och korrigerande åtgärder

För 2018 gjorde vi ett statistiskt representativt urval av 220 transaktioner som revisionsmyndigheterna redan hade kontrollerat. Vi konstaterade och kvantifierade 36 fel i dessa 220 transaktioner. Förvaltnings- och revisionsmyndigheterna i medlemsstaterna hade inte upptäckt felen. Med beaktande av de 60 fel som revisionsmyndigheterna tidigare hade upptäckt och de finansiella korrigeringar (på totalt 314 miljoner euro för programperioderna 2007–2013 och 2014–2020 tillsammans) som programmyndigheterna hade gjort, uppskattar vi felnivån till 5,0 %.

Antalet fel som vi fann och deras inverkan tyder på att det fortfarande finns brister som gäller korrektheten i de kostnader som deklareras av förvaltande myndigheter. Icke stödberättigande kostnader och projekt bidrog mest till vår uppskattning av felnivån, följda av överträdelse av inremarknadsregler (t.ex. för offentlig upphandling och statligt stöd) och avsaknad av grundläggande styrkande handlingar. En del av felen berodde på komplexa nationella regler som går längre än vad EU-lagstiftningen kräver (se rutan nedan).

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

Revisionsmyndigheter inrättas för att övervaka användningen av EU-medel. Deras arbete är en väsentlig del av garanti- och kontrollramen på sammanhållningsområdet. I år bedömde vi det arbete som 15 av de 126 revisionsmyndigheterna i 14 medlemsstater hade utfört när det gällde 15 garantipaket för perioden 2014–2020 och nio avslutandepaket för perioden 2007–2013.

I likhet med förra året fann vi i flera fall brister i revisionsmyndigheternas arbete som gällde dels omfattningen, kvaliteten och/eller dokumentationen av arbetet, dels urvalens representativitet. Alla revisionsmyndigheter i vårt urval hade rapporterat en kvarstående felprocent under 2 %. Efter sina kontroller korrigerade kommissionen den kvarstående felprocenten till över 2 % för fyra av de 15 garantipaketen för perioden 2014–2020 i vårt urval.

På grund av de ytterligare fel som vi upptäckte låg vår omräknade procentsats över 2 % för ytterligare fyra av de 15 garantipaketen för perioden 2014–2020 och ett av de nio avslutandepaketen för 2007–2013.

Kommissionens säkerhetsarbete och rapportering av kvarstående felprocentsatser i de årliga verksamhetsrapporterna

De årliga verksamhetsrapporterna är kommissionens viktigaste redskap för att rapportera huruvida den har uppnått rimlig säkerhet om att de kontrollförfaranden som finns garanterar utgifternas korrekthet.

Förra året påpekade vi att rapporteringskraven för årliga verksamhetsrapporter inte i tillräcklig grad hade anpassats till kontroll- och garantiramen för 2014–2020. Sedan dess har kommissionen ansträngt sig för att förbättra sina arrangemang för rapportering om korrekthet. I de årliga verksamhetsrapporterna för 2018 uppdaterade kommissionen sin centrala resultatindikator (KPI) för korrekthet och rapporterade att den kvarstående felprocenten för räkenskapsåret 2016/2017 låg under 2 % vid båda generaldirektoraten.

Vi identifierade emellertid problem som påverkar dessa siffrors tillförlitlighet. Därför rapporterade vi att dessa procentsatser ännu inte är slutliga när kommissionen offentliggör dem och att de endast kan betraktas som lägsta felprocentsatser.

I sin årliga förvaltnings- och resultatrapport om EU-budgeten uppskattar kommissionen att riskbeloppet vid betalning för de berörda kostnaderna 2018 på området Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning är 1,7 %. Denna siffra inbegriper dock kostnader som ännu inte har gått genom hela kontrollcykeln. Det kommer de inte att ha gjort förrän från och med 2020.

Vi identifierade även ett antal problem som kan påverka avslutningen av operativa program från programperioden 2014–2020 med en slutlig kvarstående felprocent under 2 %.

Vårt arbete med de olika delarna av vår revision visar att de felprocentsatser för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som presenterades i kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport om EU-budgeten och de årliga verksamhetsrapporterna för 2018 för närvarande ännu inte går att lita på.

Resultatbedömning

För 2018 granskade vi huruvida medlemsstaterna hade infört output- och resultatindikatorer i sina operativa program som var relevanta för deras mål och huruvida de output- och resultatmål som angavs för projekt motsvarade de operativa programmens mål. Vi granskade också om medlemsstaterna hade upprättat en databas med information om prestation på projektnivå och i vilken utsträckning revisionsmyndigheter kontrollerade att informationen var tillförlitlig.

Även om medlemsstaterna har övervakningssystem för att samla information om prestation, konstaterade vi ett antal fall där myndigheterna inte hade fastställt resultat- eller outputindikatorer på projektnivå och ett fåtal fall där det inte fanns några indikatorer eller mål alls för att mäta projektens prestation. Vidare konstaterade vi att avslutade projekt inte alltid har uppnått sina prestationsmål fullt ut.

Våra rekommendationer

Vi framhöll att fyra av våra rekommendationer från förra året gäller problem som vi konstaterade igen och som därför inte har upprepats. Därutöver identifierade vi nya problem och rekommenderar att kommissionen

• ser till att regelbundna kontroller, som bygger på ett representativt urval av utbetalningar till slutmottagare, görs hos finansiella intermediärer, antingen av revisionsmyndigheten eller en revisor som utses av EIB-gruppen,
• utformar och genomför lämpliga kontrollåtgärder för att förhindra väsentligt oriktiga kostnader vid avslutandet, om de regelbundna kontrollerna konstaterats vara otillräckliga,
• vidtar de åtgärder som krävs för att säkerställa att förvaltnings- och revisionsmyndigheternas checklistor anger att det ska kontrolleras om artikel 132 i förordningen om gemensamma bestämmelser efterlevs, vilken föreskriver att stödmottagaren ska erhålla hela beloppet för stödberättigande utgifter senast 90 dagar efter det datum då betalningsansökan lämnades in,
• åtgärdar brister som identifierats vid avslutningen och säkerställer att inget program kan avslutas med en väsentlig nivå av oriktiga kostnader.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning finns i kapitel 6 i vår årsrapport för 2018.

Naturresurser

Totalt: 58,0 miljarder euro

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö- och klimatåtgärder.

Den gemensamma jordbrukspolitiken står för 98 % av kostnaderna inom Naturresurser. EU-lagstiftningens tre allmänna mål för GJP är

• hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet,
• hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten,
• balanserad territoriell utveckling.

Kommissionen, särskilt generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Jordbruk och landsbygdsutveckling), delar förvaltningen av GJP med utbetalande organ i medlemsstaterna. GJP-kostnaderna kan delas in i följande tre huvudkategorier:

• Direktstöd till jordbrukare, som finansieras fullt ut av EU:s budget.
• Marknadsåtgärder inom jordbruket, som också finansieras fullt ut av EU:s budget, med undantag för vissa åtgärder som medfinansieras av medlemsstaterna, till exempel säljfrämjande åtgärder och programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan.
• Medlemsstaternas program för landsbygdsutveckling, som medfinansieras av EU-budgeten.

För 2018 granskades kostnader på 58,1 miljarder euro inom detta område.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
58,1 miljarder euro	Ja	2,4 % (2017: 2,4 %).

Direktstödet som helhet innehöll inga väsentliga fel

Direktstödet till jordbrukare är huvudsakligen baserat på jordbrukarnas deklarerade jordbruksareal. Detta stöd utgör 72 % av kostnaderna under rubriken Naturresurser i den fleråriga budgetramen.

Det viktigaste förvaltningsverktyget för direktstöd är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som inbegriper systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). IACS har, framför allt med hjälp av LPIS, bidragit till att minska felnivån i direktstödet.

Vi kontrollerade 95 utbetalningar av direktstöd och konstaterade att 77 inte innehöll några fel. Vi drar slutsatsen att direktstödet som helhet inte innehöll några väsentliga fel.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiskeri, miljö och klimatpolitik

Komplexa stödvillkor ökar risken för fel på dessa utgiftsområden. Vi granskade 156 utbetalningar och konstaterade att 40 innehöll fel. De största felkällorna var följande:

• Icke stödberättigade stödmottagare och icke stödberättigande aktiviteter eller kostnader (se exempel).
• Felaktig information om arealer eller djurantal.
• Bristande efterlevnad av regler för upphandling eller tilldelning av bidrag.
• Administrativa fel.

Förebyggande och korrigerande åtgärder

Kommissionen och medlemsstaternas myndigheter hade tillämpat korrigerande åtgärder som direkt påverkade 53 av de 251 granskade transaktionerna. Utan dessa åtgärder hade vår uppskattning av felnivån för detta kapitel varit 0,6 procentenheter högre. I tolv fall av kvantifierade fel hade de nationella myndigheterna samtidigt tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de redovisade kostnaderna för kommissionen. Om de nationella myndigheterna hade använt all den information som de hade tillgång till på ett korrekt sätt, skulle den uppskattade felnivån ha varit 0,6 procentenheter lägre.

Generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutvecklings rapportering om GJP-utgifternas korrekthet

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling använder nationell kontrollstatistik som det får från de utbetalande organen. Det gör även justeringar baserat på resultaten av de attesterande organens revisioner och sina egna kontroller och sin egen professionella bedömning och kommer på så sätt fram till en uppskattning av riskbeloppet vid betalning.

Chefen för vart och ett av de 76 utbetalande organen lämnar en årlig förvaltningsförklaring om kontrollsystemens ändamålsenlighet till GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, tillsammans med en rapport om det utbetalande organets kontroller. För att tillhandahålla ytterligare säkerhet har de attesterande organen sedan 2015 varit skyldiga att varje år och för varje utbetalande organ avge ett utlåtande om lagligheten och korrektheten i de kostnader som medlemsstaterna har begärt ersättning för.

Vid sina kontroller identifierade GD Jordbruk och landsbygdsutveckling brister i de attesterande organens arbete. Som vi konstaterade förra året krävs fortsatt förbättring av de attesterande organens arbete om kommissionen ska använda deras arbete som sin främsta källa till säkerhet om GJP-kostnadernas korrekthet.

Baserat på sina utbetalande organs kontrollstatistik rapporterade medlemsstaterna en övergripande felnivå på nästan 1 % för GJP-kostnaderna som helhet. Vi granskade GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings justeringar av medlemsstaternas felprocentsatser. Liksom tidigare år grundade GD Jordbruk och landsbygdsutveckling merparten av justeringarna på sina egna kontroller av de utbetalande organens system och kostnader. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling beräknar merparten av dessa justeringar som schablonsatser som ska spegla betydelsen och omfattningen av de brister som det konstaterat i kontrollsystemen.

I GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings årliga verksamhetsrapport uppskattas riskbeloppet vid betalning till cirka 2,1 % för GJP-kostnaderna som helhet och till cirka 1,8 % för direktstöd. Kommissionen presenterar också dessa resultat i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport. Kommissionens uppskattning överensstämmer med vår slutsats som visar på en väsentlig felnivå för utgifterna för Naturresurser som helhet men inte för direktstödet.

Resultatbedömning

Vi granskade 113 utvalda åtgärder för landsbygdsutveckling i 18 medlemsstater. Vi konstaterade att merparten av åtgärderna hade gett förväntad output och att medlemsstaterna i regel hade kontrollerat att kostnaderna var rimliga men att de hade använt förenklade kostnadsalternativ i liten utsträckning.

Vi granskade kommissionens och medlemsstaternas mätning och rapportering av prestation inom den gemensamma jordbrukspolitikens gemensamma övervaknings- och utvärderingsram. Vi riktade in oss på deras användning av resultatindikatorer för 113 landsbygdsutvecklingsstöd och 95 direktstöd.

I överensstämmelse med resultaten av våra tidigare granskningar av prestationsmätning av utgifter för jordbruk och landsbygdsutveckling identifierade vi åtskilliga brister i hur kommissionen och medlemsstaterna hade tillämpat den gemensamma övervaknings- och utvärderingsramens resultatindikatorer för att mäta och rapportera om kostnadernas prestation (output och resultat).

I förslaget om att införa en prestationsbaserad genomförandemodell för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 definierade kommissionen gemensamma indikatorer för output, resultat och effekt. I vårt yttrande nr 7/2018 över kommissionens förslag välkomnade vi övergången till en prestationsbaserad modell men fann att indikatorerna ännu inte hade färdigställts och lämnade särskilda kommentarer om de föreslagna indikatorerna.

Våra rekommendationer

I årsrapporten för 2017 lämnade vi tre rekommendationer till kommissionen med måldatum för genomförande i slutet av 2019. De rörde medlemsstaternas åtgärder för att angripa orsakerna till fel och kvaliteten på de attesterande organens arbete. Dessa rekommendationer är relevanta även för detta års granskningsresultat och slutsatser, och vi kommer att följa upp dem inom kort.

I år rekommenderar vi även att kommissionen för perioden efter 2020 beaktar de brister vi identifierat i den nuvarande ramen och ser till att resultatindikatorer korrekt mäter effekterna av åtgärder och har en tydlig koppling till relaterade insatser och politiska mål.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Naturresurser finns i kapitel 7 i vår årsrapport för 2018.

Säkerhet och medborgarskap

Totalt: 3,1 miljarder euro

Vår revision

Inom detta utgiftsområde ingår olika politikområden vars gemensamma mål är att stärka EU-medborgarskapet och bidra till att skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser.

Migration och säkerhet genomförs till stor del genom delad förvaltning mellan medlemsstaterna och kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor). De viktigaste fonderna under denna rubrik är följande:

• Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), vars syfte är att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU-strategi för asyl- och invandringsfrågor.
• Fonden för inre säkerhet (ISF), som syftar till att uppnå en hög säkerhetsnivå i EU.

Dessa fonder inledde sin verksamhet 2014, då de ersatte Solidprogrammet (ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar), och kommer att löpa till 2020. År 2018 stod de för cirka hälften (45 %) av EU:s kostnader på detta område.

Kostnaderna för 13 decentraliserade byråer som arbetar med att genomföra viktiga EU-prioriteringar inom områdena migration och säkerhet, rättsligt samarbete och hälsofrågor står för ytterligare 27 %. Vi rapporterar separat om EU:s byråer i våra särskilda årsrapporter och i en årlig sammanfattning kallad Revisionen av EU:s byråer i korthet.

År 2018 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,0 miljarder euro.

Våra iakttagelser

För 2018 granskade vi utvalda system som gällde de viktigaste politikområdena inom detta utgiftsområde och ett litet antal transaktioner. Vi fann att GD Migration och inrikes frågors förvaltning av inbjudningar att lämna förslag och ansökningar om bidrag var ändamålsenlig. Samtidigt visade granskningen på brister i tillämpningen av reglerna för offentlig upphandling och vissa systembrister i förvaltningen av Amif och ISF samt i generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhets kontroller av programmet Livsmedel och foder.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vid sina administrativa kontroller av betalningsansökningar systematiskt använder de underlag som den har begärt att stödmottagare ska tillhandahålla, för att noggrant undersöka om stödmottagarnas upphandlingsförfaranden har varit lagliga och korrekta,
• instruerar de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för nationella Amif- och ISF-program att de vid sina administrativa kontroller av betalningsansökningarna från mottagarna av stöd från fonderna på lämpligt sätt kontrollerar om deras upphandlingsförfaranden är lagliga och korrekta.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Säkerhet och medborgarskap finns i kapitel 8 i vår årsrapport för 2018.

Europa i världen

Totalt: 9,5 miljarder euro

Vår revision

I detta utgiftsområde ingår utgifter för utrikespolitik, främjande av EU:s värderingar, stöd till EU:s kandidatländer och potentiella kandidatländer samt utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd till utvecklingsländer och grannländer (med undantag av Europeiska utvecklingsfonden som behandlas i ett eget avsnitt).

Utgifterna genomförs antingen direkt av ett antal av kommissionens generaldirektorat (antingen från huvudkontoret i Bryssel eller via EU-delegationer i över 150 mottagarländer) eller indirekt av stödmottagande länder eller internationella organisationer med hjälp av en mängd olika samarbetsinstrument och genomförandemetoder.

År 2018 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 8,0 miljarder euro.

Våra iakttagelser

För 2018 konstaterade vi några fall av icke stödberättigande kostnader och bristande efterlevnad av de rättsliga och finansiella bestämmelserna för kontraktstilldelning, men vi fann också exempel på ändamålsenliga externa kontroller.

Den brist på samarbetsvilja som internationella organisationer visade genom att inte överlämna grundläggande styrkande handlingar försenade vårt granskningsarbete kraftigt. Vi anser att detta utgör en överträdelse av våra revisionsrättigheter enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

År 2018 beställde generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar för fjärde gången en årlig undersökning av procentsatsen för kvarstående fel av en extern uppdragstagare. Syftet med undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel är att mäta fel som har undgått alla kontroller som ska förebygga, upptäcka och korrigera fel. Men för 2018 byggde undersökningen för omkring 24 % av transaktionerna i urvalet helt på resultaten av tidigare kontroller, utan några ytterligare kontroller. Jämfört med 2017 var den andelen nästan dubbelt så stor.

Vår granskning visade vidare att förbättringar kan göras vad beträffar det utrymme för bedömningar som revisorerna har för skattningar av fel i enskilda transaktioner.

Generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (Echo) har gjort ytterligare ansträngningar för att undanta återvinning av förfinansiering, annullerade betalningskrav och upplupna räntor från beräkningen av det uppskattade riskbeloppet. Trots det konstaterade vi att tillförlitligheten hos den siffra för 2018 som generaldirektoratet presenterade i sin årliga verksamhetsrapport försvagades av oupptäckta fel som ledde till att generaldirektoratets korrigerande kapacitet angavs för högt.

Resultatbedömning

Förutom att kontrollera korrekthet bedömde vi resultataspekter för 15 avslutade projekt. Alla utom ett av de projekt vi granskade hade tydliga och relevanta prestationsindikatorer. De logiska ramarna var välstrukturerade och outputmålen realistiska och uppnåbara.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar alla åtgärder som krävs för att förstärka internationella organisationers skyldighet att till oss överlämna de handlingar eller den information som vi behöver för vårt arbete,
• vidtar åtgärder för att anpassa GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars metod och begränsa besluten om att helt förlita sig på tidigare granskningsarbete och även noga övervakar genomförandet av metoden,
• ändrar hur korrigerande kapacitet ska beräknas 2019 genom att utesluta återvinning av outnyttjad förfinansiering.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Europa i världen finns i kapitel 9 i vår årsrapport för 2018.

Administration

Totalt: 9,9 miljarder euro

Vår revision

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och vissa andra organ: Europaparlamentet, Europeiska rådet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten.

År 2018 hade institutionerna och organen totalt 9,9 miljarder euro i administrativa utgifter. I beloppet ingick kostnader för personal (cirka 60 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi, kommunikation och it.

Vi offentliggör resultatet av våra revisioner av EU:s byråer, andra decentraliserade organ och Europaskolorna separat i särskilda årsrapporter. Vi offentliggör även en konsoliderad sammanfattning av revisionerna.

En extern revisor granskar vår egen årsredovisning. Revisionsuttalandet och granskningsrapporten offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

För 2018 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 9,9 miljarder euro.

Våra iakttagelser

Granskat belopp	Väsentliga fel?
9,9 miljarder euro	Nej – innehöll inga väsentliga fel 2018 eller 2017

För 2018 granskade vi 45 transaktioner inom detta område i budgeten. Liksom tidigare år drog vi slutsatsen att den uppskattade felnivån ligger under väsentlighetsgränsen. I år upptäckte vi emellertid ett större antal brister i internkontrollen vid kommissionen när det gällde dess förvaltning av familjetillägg till de anställda.

Upphandlingsförfaranden för att öka personsäkerheten och säkerheten i lokaler

Med anledning av de senaste årens våg av terroristattacker har institutionerna vidtagit åtgärder för att skyndsamt stärka skyddet för personer och lokaler. Vi granskade 13 upphandlingsförfaranden avseende dessa åtgärder som hade anordnats av institutionerna mellan 2015 och 2018. Vi tittade särskilt på definitionen av behov, typ av upphandlingsförfarande som användes, genomförandet av förfarandet och valet av entreprenörer. Vi fann brister i förfaranden som hade anordnats av parlamentet och av kommissionen, som i regel berodde på att kontrakt behövde slutas snabbt.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• förbättrar sina system för förvaltning av lagstadgade familjetillägg; den bör kontrollera de anställdas personliga situation oftare och förstärka kontrollerna av redovisningar av ersättningar från andra källor.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Administration finns i kapitel 10 i vår årsrapport för 2018.

Europeiska utvecklingsfonden

Totalt: 4,1 miljarder euro

Vår revision

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är det främsta instrumentet för EU:s bistånd för utvecklingssamarbete. EUF:s utgifts- och samarbetsinstrument syftar till att utrota fattigdomen och att främja en hållbar utveckling och en integrering av länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) i världsekonomin.

För 2018 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,7 miljarder euro. Kostnaderna gäller åttonde, nionde, tionde och elfte EUF.

Våra iakttagelser

Räkenskaperna för 2018 ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning, det finansiella resultatet, kassaflödena och förändringar i nettotillgångarna.

Vi drar också slutsatsen att EUF:s intäkter inte innehöll några väsentliga fel.

Granskat belopp	Väsentliga fel?	Uppskattad mest sannolik felnivå
3,7 miljarder euro	Ja	5,2 % (2017: 4,5 %).

För 2018 granskade vi ett representativt urval av 125 transaktioner som gjordes från alla typer av betalningar inom EUF. Eftersom delar av dessa kostnader omfattades av generaldirektoratet för internationellt samarbete och utvecklings (GD Internationellt samarbete och utveckling) undersökning från 2018 av procentsatsen för kvarstående fel tog vi med ytterligare 14 transaktioner i vårt urval på vilka vi, efter justering, tillämpade resultatet av undersökningen. På grundval av de 39 fel som vi kvantifierade och de justerade resultaten av undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel från 2018 uppskattar vi felnivån till 5,2 %.

Vi konstaterade att merparten av felen gällde bristande efterlevnad av upphandlingsregler, kostnader som antingen inte hade uppkommit eller var icke stödberättigande, indirekta kostnader som hade redovisats som direkta kostnader och avsaknad av styrkande handlingar.

När det gällde vissa transaktioner som hade genomförts av internationella organisationer överlämnade dessa inte grundläggande styrkande handlingar till oss inom rimlig tid. Det påverkade planeringen och utförandet av vårt revisionsarbete negativt och strider mot fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som fastställer att revisionsrätten har rätt att få den information som den begär.

Förebyggande och korrigerande åtgärder

När det gäller ett betydande antal transaktioner som innehöll kvantifierbara fel hade kommissionen tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen. Om kommissionen hade använt all den information som den hade tillgång till på ett korrekt sätt, skulle den uppskattade felnivån för kostnaderna för EUF ha varit 1,3 procentenheter lägre.

Rapportering om regelefterlevnad från generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling

Vi granskade det arbete som uppdragstagaren hade utfört när det gällde undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel för 2018. I undersökningen uppskattades för tredje året i rad procentsatsen för kvarstående fel ligga under den väsentlighetsgräns på 2 % som kommissionen har fastställt. Undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision. Liksom tidigare år har vi identifierat begränsningar, till exempel det begränsade antalet kontroller på plats, de ofullständiga kontrollerna av förfaranden för offentlig upphandling och förslagsinfordringar samt uppskattningen av fel. Alla dessa begränsningar bidrog till en lägre procentsats för kvarstående fel som inte speglar verkligheten.

I sin årliga verksamhetsrapport för 2018 gjorde GD Internationellt samarbete och utveckling två reservationer: om bidrag och om specifika program som förvaltas av Afrikanska unionens kommission. Den första reservationen gäller endast bidrag som förvaltas av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar för GD Internationellt samarbete och utvecklings räkning, eftersom reservationens omfattning successivt har begränsats sedan 2016. Med hänsyn till begränsningarna i undersökningen av den kvarstående felprocenten 2018 och tidigare år är den första reservationens begränsade omfattning inte tillräckligt motiverad. Eftersom undersökningen av den kvarstående felprocenten är en av de viktigaste delarna i GD Internationellt samarbete och utvecklings riskbedömning, måste den underbyggas av tillräckligt detaljerad vägledning för att utgöra en tillförlitlig grund för reservationen.

GD Internationellt samarbete och utveckling uppskattade att det totala riskbeloppet vid avslutning uppgick till 49,8 miljoner euro. Det baserades på undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel och var 29 % lägre än det föregående året. På grundval av våra iakttagelser om undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel anser vi att riskbeloppet borde vara högre.

Resultatbedömning

Vid våra kontroller på plats kunde vi inte bara granska transaktionernas korrekthet utan också göra iakttagelser om prestationsaspekter på de utvalda transaktionerna. Vi konstaterade fall där varor som köpts in för EUF-finansierade åtgärder inte användes eller där installationsarbeten inte hade utförts som planerat. Dessa fall äventyrade EU-åtgärdernas effektivitet och ändamålsenlighet.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar åtgärder för att förstärka internationella organisationers skyldighet att till oss överlämna de handlingar eller den information som vi behöver för vårt arbete,
• förbättrar metoden för att uppskatta den kvarstående felprocenten och vägledningen för detta genom utförligare riktlinjer när det gäller de problem som vi har identifierat i denna rapport så att de ger lämpligt stöd till GD Internationellt samarbete och utvecklings riskbedömning för reservationer.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EUF finns i årsrapporten för 2018 om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Europeiska revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda – revisorer och stödpersonal – från alla länder i EU.

Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s administration och ekonomiska förvaltning, verka för ansvarsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet av EU:s åtgärder och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Som anges i vår strategi för 2018–2020 är vårt mål att tillämpa bestyrkandemetoden på hela vår revisionsförklaring, vilket innebär att vi baserar vårt revisionsuttalande på kommissionens (förvaltnings)förklaring. Detta har gällt för vårt arbete avseende räkenskapernas tillförlitlighet sedan 1994. Där villkoren enligt relevanta internationella revisionsstandarder är uppfyllda går vi igenom och gör om de kontroller som de ansvariga för genomförandet av EU-budgeten har gjort. På så sätt kan vi fullt ut beakta eventuella korrigerande åtgärder som har vidtagits till följd av dessa kontroller.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi kontrollerar centrala redovisningsrutiner och bedömer om de fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de EU-transaktioner avseende intäkter och kostnadsförda betalningar som ligger till grund för EU:s räkenskaper reglerna?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera att transaktioner är lagliga.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Vi granskar transaktionerna i urvalen i detalj, även på plats hos slutmottagare (t.ex. jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade bygg- och anläggningsarbeten eller tjänster), så att vi får direkta bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen, enligt reglerna, inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för varje område där vi gör en särskild bedömning. Vi jämför därefter den uppskattade felnivån med väsentlighetsgränsen på 2 % och bedömer om felen är av avgörande betydelse.
• I våra uttalanden tar vi hänsyn till dessa bedömningar och till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats (eca.europa.eu). Närmare upplysningar om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till vår årsrapport för 2018. På vår webbplats finns en ordlista med tekniska termer som vi använder i våra publikationer.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2019

PRINT	ISBN 978-92-847-2037-8	doi:10.2865/91308	QJ-03-19-425-SV-C
PDF	ISBN 978-92-847-1994-5	doi:10.2865/50483	QJ-03-19-425-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-1992-1	doi:10.2865/464297	QJ-03-19-425-SV-Q

MEDDELANDE OM UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2019.
Kopiering tillåten med angivande av källan.

För all användning eller återgivning av följande bilder måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

S. * (överst till höger): © Shutterstock/science photo.

S. * (till vänster): © Shutterstock/Sushaaa.

S. * (till höger): © Shutterstock/Budimir Jevtic.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas/arkitekternas namn (där uppgifterna nämns) anges:

S. * : © Europeiska unionen, 2018, källa: Europeiska revisionsrätten.

S. * : © Europeiska unionen, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten.

S. * : © Europeiska unionen, 2019, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Etienne Ansotte.

S. * : © Europeiska unionen, 2019; Europabyggnaden, arkitekter: Philippe Samyn and Partners Architects & Engineers, Lead and Design partner, Studio Valle Progettazioni Architects, Buro Happold engineers.

S. * : © Europeiska unionen, 2018, källa: Europaparlamentet, fotograf: Mathieu Cugnot. Louise Weiss-byggnaden, arkitekter: Architecture-Studio.

S. * : (överst till vänster): © Europeiska unionen 2019, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Jennifer Jacquemart.

S. * : (nederst): © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Lukasz Kobus.

S. * : (till vänster): © Europeiska unionen, 2018, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: César Manso Arroyo.

S. * : (till höger): © Europeiska unionen, 2015, fotograf: Nikolay Doychinov.

S. * : (till vänster): © Europeiska unionen, 2018, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Yorgos Karahalis.

S. * : (till höger): © Europeiska unionen, 2018, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Ezequiel Scagnetti.

S. * : (till vänster): © Europeiska unionen, 2019, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Christian Jepsen.

S. * : (till höger): © Europeiska unionen, 2010, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Carlos Juan.

S. * : © Europeiska unionen, 2019, källa: Europaparlamentet, fotograf: Ph. Buissin.

S. * : © Europeiska unionen, 2018, källa: Europeiska kommissionen/audiovisuella tjänsten, fotograf: Pierre Prakash.

S. * : © Europeiska unionen, 2019, källa: Europeiska revisionsrätten.

S. * : © Europeiska unionen, källa: Europeiska revisionsrätten. Arkitekterna som ritat revisionsrättens byggnader: Jim Clemes (2004 och 2013) och Paul Noël (1988).

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://publications.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.