Förkortningar
Listan med förkortningar innehåller de av EU:s gemensamma företag och andra unionsorgan som omfattas av den här rapporten.
| Förkortning | Benämning |
|---|---|
| ABAC: | kommissionens centrala system för periodiserad redovisning. |
| Ares: | kommissionens centrala dokumenthanteringssystem. |
| Artemis: | det gemensamma företaget Artemis för genomförande av det gemensamma teknikinitiativet för inbyggda datorsystem. |
| BBI: | det gemensamma företaget för biobaserade industrier. |
| Clean Sky: | det gemensamma företaget Clean Sky. |
| COMPASS: | kommissionens centrala förvaltningslösning för e-bidrag. |
| COSO: | Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. |
| Easa: | Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet. |
| Ecsel: | det gemensamma företaget Ecsel. |
| EIT: | Europeiska institutet för innovation och teknik. |
| Eniac: | det gemensamma företaget för europeiska nanoelektronikinitiativet. |
| EU: | Europeiska unionen. |
| EUAN: | EU-byråernas nätverk. |
| EUF-fördraget: | fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. |
| Euratom: | Europeiska atomenergigemenskapen. |
| EuroHPC: | det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem. |
| EVM: | prestationsvärdemetod för att mäta utvecklingen i pågående projekt (Earned Value Management). |
| FCH: | det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas. |
| FSE: | Fonden för ett sammanlänkat Europa. |
| GD Forskning och innovation: | Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation. |
| Horisont 2020: | Horisont 2020-ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020). |
| Ifac: | Internationella revisorsförbundet. |
| IKT: | informations- och kommunikationsteknik. |
| IMI: | det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel. |
| Intosai: | Internationella organisationen för högre revisionsorgan. |
| ISA: | Ifacs internationella revisionsstandarder. |
| Issai: | Intosais internationella standarder för högre revisionsorgan. |
| Iter: | den internationella termonukleära experimentreaktorn. |
| Iter-IO: | den internationella fusionsenergiorganisationen för gemensamt genomförande av Iterprojektet. |
| MUS: | den statistiska urvalsmetoden MUS (Monetary Unit Sampling, urvalsmetod med beloppsenheter). |
| Olaf: | Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. |
| PMO: | byrån för löneadministration och individuella ersättningar. |
| Sesar: | det gemensamma företaget för forskningsprojektet om flygledningstjänster i det gemensamma europeiska luftrummet. |
| Shift2Rail: | det gemensamma företaget Shift2Rail (europeiskt järnvägsinitiativ). |
| sjunde ramprogrammet: | sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (2007–2013). |
| TEN-T: | programmet för transeuropeiska transportnät. |
Sammanfattning
I Inom ramen för vårt uppdrag granskar vi årsredovisningen och de underliggande transaktionerna för EU:s nio gemensamma företag: de åtta gemensamma företag som för närvarande är verksamma inom forsknings- och innovationsprogrammet inom den nuvarande fleråriga budgetramen 2014–2020, Horisont 2020, och det gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E).
II För det budgetår som slutade den 31 december 2020 gjorde vi, för samtliga nio gemensamma företag, ett revisionsuttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet. F4E förbättrade informationskvaliteten avsevärt i årsredovisningen för 2020 genom att tillhandahålla en uppskattning (i 2020 års penningvärde) av de totala kostnaderna för att fullgöra sina leveranskrav för Iterprojektet, vilka bedömdes uppgå till 17,97 miljarder euro. Under ”upplysningar av särskild betydelse” riktar vi uppmärksamheten mot det faktum att eventuella förändringar av de viktigaste antagandena för denna uppskattning kan leda till betydande kostnadsökningar och/eller ytterligare förseningar i genomförandet av Iterprojektet.
III Vi gjorde även ett uttalande utan reservation om lagligheten och korrektheten i de betalningar och intäkter som ligger till grund för årsredovisningarna 2020 för samtliga nio gemensamma företag.
IV Sammantaget bekräftar vår revision av de gemensamma företagens årsredovisningar och de underliggande transaktionerna de positiva resultat som rapporterats de föregående åren. Vi noterade dock flera saker som behöver förbättras inom områdena budgetförvaltning och finansiell förvaltning, naturabidrag, stödbetalningar, upphandlingsförfaranden, personalförvaltning och sund ekonomisk förvaltning.
V I slutet av 2020, som var år sju av de gemensamma företagens tioåriga livslängd, hade företagen redan gjort åtaganden för omkring 77 % av sin forsknings- och innovationsagenda inom Horisont 2020, men de hade endast genomfört omkring 62 % av medlemmarnas bidragsmål (inklusive för kompletterande verksamhet). De gemensamma företagen uppvisade varierande resultat i förhållande till de bidragsmål som fastställts i deras respektive inrättandeförordningar för verksamhet inom Horisont 2020. Dessa skillnader kan delvis förklaras av de olika forskningsområden där de gemensamma företagen är verksamma, framför allt varierar projektens varaktighet beroende på typen av forskning, liksom storleken på de konsortier som genomför projekten. Dessutom finns det en risk för att de administrativa resurserna inte räcker till på grund av ett ökande antal projekt som härrör från flera budgetramprogram som genomförs samtidigt.
VI De gemensamma företagens interna kontroller var i allmänhet ändamålsenliga, och för stödbetalningar rapporterade de gemensamma företagen – baserat på resultaten från efterhandsrevisioner – procentsatser för kvarstående fel för 2020 under väsentlighetsgränsen på 2 %. I linje med efterhandsrevisionernas resultat visar våra egna granskningar av stödbetalningarna att personalkostnader utgör den största felkällan och att i synnerhet små och medelstora företag är mer benägna att göra fel än andra stödmottagare. Att ytterligare effektivisera Horisont 2020-reglerna för redovisning av personalkostnader och minska den rättsliga osäkerheten med hjälp av ytterligare användning av förenklade kostnadsalternativ är en förutsättning för framtida forskningsramprogram om felprocentsatserna ska kunna stabiliseras under väsentlighetsgränsen.
VII Under 2020 vidtog de gemensamma företagen lämpliga åtgärder för att upprätthålla driftskontinuiteten under covid-19-pandemin och mildra dess eventuella effekter på företagens tillhandahållande av tjänster. Tack vare sitt nära samarbete för gemensam beredskap och samordning av riskreducerande åtgärder säkerställde de lämpliga styrformer och upprätthöll en normal verksamhetsnivå under pandemin.
VIII Alla gemensamma företag vidtog korrigerande åtgärder med anledning av våra iakttagelser från tidigare år. Av de 19 utestående granskningsiakttagelserna i slutet av 2019 hade 16 (84 %) genomförts, medan tre (16 %) pågick eller ännu inte hade åtgärdats i slutet av 2020.
Våra granskningsobjekt
Gemensamma företags rättsliga status och struktur
01 Gemensamma företag är offentlig-privata partnerskap mellan kommissionen och näringslivet och i vissa fall även forskningsorganisationer eller mellanstatliga organisationer. De inrättas i enlighet med artikel 187 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och när det gäller det gemensamma företaget Fusion for Energy (F4E) enligt artiklarna 45–51 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), och syftar till att stödja marknadsdrivna projekt inom strategiska forsknings- och innovationsområden.
02 De gemensamma företagen utgör separata juridiska personer och antar sin egen forskningsagenda samt beviljar finansiering främst genom ansökningsomgångar. Ett undantag är F4E, det gemensamma företag som ansvarar för EU:s bidrag till projektet med den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter), och det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (EuroHPC), som huvudsakligen gör upphandlingar för förvärv och underhåll av europeiska superdatorer.
03 Figur 1 visar de nio gemensamma företagen och inom vilka särskilda forsknings- och innovationsområden de är verksamma.
Gemensamma företag med verksamhet inom Horisont 2020
04 Figur 2 ger en översikt över utvecklingen av de gemensamma företagen inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020-programmet. För närvarande genomför åtta gemensamma företag projekt inom Horisont 2020 och planeras vara i drift under en period på tio år fram till 2024. Undantaget är EuroHPC som kommer att vara i drift i åtta år fram till 2026.
05 De gemensamma företagen bedriver forsknings- och innovationsverksamhet inom områdena transport (Clean Sky, Sesar och Shift2Rail), grön energi (FCH), hälsa (IMI), cirkulär ekonomi (BBI), digitalisering (Ecsel) och superdatorer (EuroHPC). EuroHPC blev självständigt den 23 september 2020 och granskades för första gången med avseende på budgetåret 2020.
Källa: Revisionsrätten, på grundval av rådets förordningar om inrättande av de gemensamma företagen.
F4E är verksamt inom ramen för Euratom för att inrätta Iter
06 Sju globala partner deltar i Iterprojektet: EU, som företräds av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom)[1], Förenta staterna, Ryssland, Japan, Kina, Sydkorea och Indien. EU[2] är den ledande partnern med sin andel på 45 % av byggkostnaderna. De övriga Itermedlemmarna står för cirka 9 % var.
07 Det europeiska gemensamma företaget för Iter och utveckling av fusionsenergi (F4E) inrättades i april 2007 för en period på 35 år och är det interna organ som ansvarar för Europas bidrag till Iterprojektet. Dess huvuduppgifter är att förvalta Euratoms bidrag till Iter-IO som ansvarar för genomförandet av Iterprojektet. F4E samordnar verksamheten och genomför de upphandlingar som krävs för att förbereda byggandet av en fusionsreaktor för demonstrationsändamål och andra anläggningar på fusionsområdet.
08 F4E finansieras huvudsakligen av Euratom (cirka 80 %) och Iters värdmedlemsstat Frankrike (cirka 20 %). Kommissionens senaste uppskattning (2018) av den totala Euratombudget som F4E behöver för att finansiera den europeiska delen av Iterprojektets genomförande uppgår till cirka 15 miljarder euro (i löpande priser). I beloppet ingår kostnaden för att driva kärnenergiverksamheten från 2028 till 2035. Värdmedlemsstaten (Frankrike) och medlemsstaterna i Euratom (inklusive de associerade länderna Schweiz och Förenade kungariket) ska bidra med ytterligare 3,3 miljarder euro (i löpande priser). I februari 2021 godkände rådet cirka 5,6 miljarder euro (i löpande priser) som Euratoms bidrag till F4E för den fleråriga budgetramen 2021–2027[3].
09 Den 31 januari 2020 lämnade Förenade kungariket EU och Euratom. Övergångsperioden för förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal med Euratom gick enligt utträdesavtalet ut den 31 december 2020. Förenade kungariket kommer att bli associerad medlem i Euratom på lika villkor som fullvärdiga medlemsstater så snart protokollet om Förenade kungarikets associering till EU-program som åtföljer handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket har ratificerats.
De gemensamma företagen ligger i Europeiska unionen
10 Sju gemensamma företag ligger i Bryssel (Sesar, Clean Sky, IMI, FCH, Ecsel, BBI och Shift2Rail). EuroHPC ligger i Luxemburg och F4E ligger i Barcelona, Spanien, medan Iterprojektets stora fusionsanläggning byggs i Cadarache, Frankrike (se figur 3).
11 Företrädare för näringslivet och forskningsorganisationer över hela världen deltar i genomförandet av de gemensamma företagens forsknings- och innovationsverksamhet. Cirka 88,5 % av företagens medel används till medfinansiering av verksamhet som bedrivs av deltagare från EU-medlemsstater och cirka 11,5 % till medfinansiering av verksamhet som bedrivs av deltagare från länder utanför EU.
De gemensamma företagens styrningsmodeller
12 De flesta av de gemensamma företagen styrs enligt en tvåpartsmodell, där kommissionen och de privata partnerna från näringslivet (i några fall även forskningen) sitter i styrelsen och bidrar till det gemensamma företagets verksamheter (Clean Sky, IMI, FCH, BBI och Shift2Rail). De övriga tillämpar en trepartsmodell, där deltagande stater eller mellanstatliga organisationer, kommissionen och i de flesta fall privata partner sitter i styrelsen och bidrar till det gemensamma företagets verksamheter (Ecsel, Sesar och EuroHPC).
Forsknings- och innovationsverksamhet som gemensamma företag bedriver inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 finansieras gemensamt av alla medlemmar
13 För de gemensamma företag som genomför projekt inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 bidrar både EU och dess partner till finansieringen av företagens forsknings- och innovationsverksamhet:
- EU (som företräds av kommissionen) tillhandahåller kontanta medel främst från sjunde ramprogrammet och Horisont 2020-programmen för att medfinansiera de gemensamma företagens forsknings- och innovationsprojekt[4].
- De privata partnerna från näringsliv och forskning bidrar med naturabidrag genom att genomföra forsknings- och innovationsverksamhet som de investerat sina egna ekonomiska resurser, personalresurser, tillgångar och tekniker i.
- I vissa fall bidrar deltagande stater eller mellanstatliga organisationer också ekonomiskt till det gemensamma företagets verksamhet.
- Både EU och dess partner finansierar till lika delar de gemensamma företagens administrativa kostnader.
14 Vad beträffar den föregående fleråriga budgetramen 2007–2013 genomför gemensamma företag cirka 3,6 miljarder euro eller omkring 7 % av sjunde ramprogrammets samlade budget. De privata partnernas naturabidrag måste minst motsvara beloppet av EU:s medfinansiering, och EU-finansieringen på 3,6 miljarder euro mobiliserar därmed cirka 8,7 miljarder euro till forsknings- och innovationsprojekt inom sjunde ramprogrammet.
15 Under den fleråriga budgetramen 2014–2020 genomför gemensamma företag cirka 7,7 miljarder euro eller 10 % av Horisont 2020:s samlade budget. Men som visas i figur 4 förväntas denna EU-finansiering mobilisera omkring 19,7 miljarder euro till forsknings- och innovationsprojekt inom de Horisont 2020-områden som har tilldelats gemensamma företag. I detta belopp ingår de deltagande staternas direkta bidrag till Ecsel och EuroHPC.
Figur 4 – EU:s kontantbidrag till gemensamma företag och mobilisering av övriga medlemmars naturabidrag inom Horisont 2020
Källa: Revisionsrätten.
16 För sjunde ramprogrammet var de gemensamma företagen tvungna att se till att bidragen från de privata medlemmarna och andra partner motsvarade åtminstone EU:s bidrag. När det gäller Horisont 2020 fastställer de gemensamma företagens respektive inrättandeförordningar det högsta beloppet för EU:s kontantbidrag såväl som det lägsta beloppet för privata medlemmars och övriga partners naturabidrag och/eller kontantbidrag[5] till företagens forsknings- och innovationsagenda inom Horisont 2020 (se figur 5).
Figur 5 – Medlemmarnas bidrag till gemensamma företag under deras livstid (i miljoner euro)
Källa: Revisionsrätten.
17 Inom Horisont 2020 finns det två typer av naturabidrag från privata medlemmar:
- För alla gemensamma företag gäller att de privata medlemmarna ska bidra med ett minimibelopp till de totala kostnaderna för företagets forsknings- och innovationsagenda, vilket kallas ”naturabidrag till operativ verksamhet”.
- När det gäller fyra gemensamma företag (Clean Sky, FCH, BBI och Shift2Rail) måste de privata medlemmarna dessutom lämna ett minsta belopp av naturabidrag till verksamhet som bedrivs utanför de gemensamma företagens arbetsplaner men som faller inom ramen för deras mål, vilket kallas ”naturabidrag till kompletterande verksamhet”.
18 För 2020 uppgick den totala betalningsbudgeten för alla gemensamma företag till 2,3 miljarder euro (2019: 1,9 miljarder euro). För 2020 var betalningsbudgeten för de åtta gemensamma företag som genomför forsknings- och innovationsverksamhet 1,5 miljarder euro (2019: 1,2 miljarder euro) och 0,8 miljarder euro för F4E (2019: 0,7 miljarder euro).
19 I slutet av 2020 hade de gemensamma företagen med verksamhet inom Horisont 2020-programmet 241 anställda (tillfälligt anställda och kontraktsanställda) och nio utstationerade nationella experter (2019: 229 anställda och åtta utstationerade nationella experter). F4E hade 433 anställda (tjänstemän, tillfälligt anställda och kontraktsanställda) och två utstationerade nationella experter (2019: 437 anställda och två utstationerade nationella experter).
Förfarande för beviljande av ansvarsfrihet
20 En tidslinje över det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet visas i figur 6.
Vår revision
Vårt mandat och användning av andras arbete
21 I enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget granskade vi räkenskaperna för nio gemensamma företag (Sesar, Clean Sky, IMI, FCH, Ecsel, BBI, Shift2Rail, EuroHPC och F4E) för det budgetår som avslutades den 31 december 2020 samt lagligheten och korrektheten (regelefterlevnaden) i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna.
22 För revisionen av tillförlitligheten i de gemensamma företagens räkenskaper, och i enlighet med artiklarna 70.6 och 71 i EU:s budgetförordning, baserade vi vårt uttalande på de slutliga granskningsrapporterna från de oberoende externa revisorer som de gemensamma företagen anlitat. För varje gemensamt företag granskade vi kvaliteten på den externa revisorns arbete med avseende på de mest riskutsatta områdena.
23 Vid granskningen av regelefterlevnaden i de underliggande betalningarna tog vi hänsyn till resultaten av de efterhandsrevisioner som utförts av kommissionens gemensamma revisionstjänst och dess kontrakterade externa revisionsföretag gällande stödbetalningar inom ramen för sjunde ramprogrammet och Horisont 2020. Vi beaktade dessutom resultaten av de revisioner som kommissionens tjänst för internrevision utförde 2020 av specifika processer inom de gemensamma företagen.
Vår revisionsmetod för stödbetalningar
24 År 2018 och 2019 kontrollerade vi ett urval av efterhandsrevisioner som hade utförts av kommissionens gemensamma revisionstjänst och dess kontrakterade externa revisionsbyråer. Dessa granskningar avslöjade kvarstående brister i revisionskvaliteten och metodskillnader[6]. Vid vår revision av de gemensamma företagens stödbetalningar kompletterade vi därför den säkerhet vi kunnat uppnå från efterhandsrevisionerna med en detaljerad revision hos stödmottagarna (direkt substansgranskning) av ett urval av de gemensamma företagens stödbetalningstransaktioner. Transaktionerna valdes ut slumpvis (med MUS-metoden) från en population med alla mellanliggande och slutliga stödbetalningar som gjorts under 2020 av de sju gemensamma företag som genomför projekt inom sjunde ramprogrammet och Horisont 2020[7].
Våra iakttagelser
Revisionsuttalanden utan reservation för alla gemensamma företag …
… om årsredovisningen
25 Vi har gjort uttalanden utan reservation om samtliga gemensamma företags årsredovisningar. Vi anser att räkenskaperna i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av de gemensamma företagens finansiella ställning per den 31 december 2020, liksom av de finansiella resultaten och kassaflödena för det budgetår som slutade detta datum, i enlighet med bestämmelserna i tillämpliga budgetförordningar och de redovisningsregler som antagits av kommissionens räkenskapsförare.
… men med upplysningar av särskild betydelse för F4E angående EU:s bidrag till Iter
26 F4E förbättrade informationskvaliteten avsevärt i årsredovisningen för 2020 genom att tillhandahålla en uppskattning (i 2020 års penningvärde) av de totala kostnaderna för att fullgöra sina leveranskrav för Iterprojektet i euro, i stället för i form av Iterkreditering. Kostnaderna bedömdes uppgå till 17,97 miljarder euro. Under ”upplysningar av särskild betydelse” riktar vi uppmärksamheten mot det faktum att eventuella förändringar av de viktigaste antagandena för uppskattningen och riskexponeringen[8] kan leda till betydande kostnadsökningar och/eller ytterligare förseningar i genomförandet av Iterprojektet[9].
… om de intäkter som ligger till grund för de gemensamma företagens räkenskaper
27 För samtliga gemensamma företag gjorde vi uttalanden utan reservation om lagligheten och korrektheten i de intäkter som ligger till grund för årsredovisningarna för det budgetår som slutade den 31 december 2020. Vi anser att transaktionerna i alla väsentliga avseenden var lagliga och korrekta.
… om de betalningar som ligger till grund för de gemensamma företagens räkenskaper
28 För samtliga gemensamma företag gjorde vi uttalanden utan reservation om lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för årsredovisningarna för det budgetår som slutade den 31 december 2020. Vi anser att transaktionerna i alla väsentliga avseenden var lagliga och korrekta.
… men med iakttagelser om flera områden som kan förbättras
29 Utan att det påverkar våra uttalanden noterade vi också flera saker som behöver förbättras inom områdena budgetförvaltning och finansiell förvaltning, naturabidrag, den interna ramen för kontroll och övervakning av stödbetalningar, personalförvaltning, upphandlingsförfaranden och sund ekonomisk förvaltning.
Återkommande brister i den årliga planeringen av betalningar
30 När det gäller EuroHPC gjordes betydligt färre utbetalningar av förfinansiering än planerat för kontrakt avseende förvärv av superdatorer och bidragsöverenskommelser, vilket resulterade i en låg genomförandegrad av driftsbudgeten på omkring 23 %. Ecsel reaktiverade outnyttjade betalningsbemyndiganden på 57,2 miljoner euro i driftsbudgeten för verksamhet inom Horisont 2020, varav endast 70 % kunde användas innan årets anslag användes. På samma sätt använde Clean Sky inte den reaktiverade driftsbudgeten för Horisont 2020-projekt på omkring 13 miljoner euro innan årets anslag användes.
De gemensamma företagen har nästan helt genomfört sina verksamheter inom sjunde ramprogrammet och TEN-T men har svårigheter med att genomföra verksamheter inom Horisont 2020
31 I slutet av 2020, som var år sju av de gemensamma företagens tioåriga livslängd, hade företagen nått olika långt i förhållande till de bidragsmål som fastställs i deras respektive inrättandeförordningar för verksamheter inom Horisont 2020 (budgetramen 2014–2020). Dessa skillnader kan delvis förklaras av de olika forskningsområden där de gemensamma företagen är verksamma. Till exempel har IMI i regel långa projekttider på grund av typen av forskning de bedriver och storleken på de globala konsortier som genomför projekten. Det finns dessutom en risk för att de administrativa resurserna inte räcker till för att förvalta dessa medel inom rimlig tid, på grund av att allt fler projekt inom flera budgetramprogram genomförs samtidigt. EuroHPC, som 2020 var inne på sitt andra år, saknade fortfarande tillförlitliga förfaranden för att validera och styrka naturabidrag som deras privata medlemmar och deltagande stater redovisat.
32 Tabell 1 ger en översikt över medlemmarnas bidrag till dessa gemensamma företags Horisont 2020-verksamheter i slutet av 2020. I slutet av 2020 hade dessa gemensamma företag i genomsnitt genomfört 62 % av medlemmarnas bidragsmål (inklusive naturabidrag till kompletterande verksamhet), och 54 % om man bortser från naturabidrag till kompletterande verksamhet.
Tabell 1 – Horisont 2020 – medlemmarnas bidrag (i miljoner euro)
Källa: Uppgifter från de gemensamma företagen.
Privata medlemmar bidrar betydligt mer till kompletterande verksamhet som ligger utanför de gemensamma företagens arbetsplaner
33 Privata medlemmar måste lämna olika typer av naturabidrag till de gemensamma företag som genomför verksamhet inom Horisont 2020 (se punkt 17).
34 Figur 7 visar hur de privata medlemmarnas genomsnittliga naturabidrag har utvecklats under perioden 2017–2020. Trots den stora ökningen och betydelsen av naturabidrag till kompletterande verksamhet finns det inget krav på att redovisa motsvarande bidrag i årsredovisningen, och de omfattas därför inte av vår revision[10]. Följaktligen finns en risk att naturabidragen till kompletterande verksamhet kanske inte är helt i linje med det gemensamma företagets mål. Denna risk minskas dock genom de gemensamma företagens bestyrkandeprocesser för naturabidrag till kompletterande verksamhet.
Källa: Revisionsrätten, baserat på uppgifter från de gemensamma företagen.
Gemensamma företag möter betydande hinder när det gäller att få in kontantbidrag till sina driftskostnader från privata medlemmar
35 När det gäller BBI hade dock näringslivsmedlemmarnas uppskattade totala naturabidrag till kompletterande verksamhet i slutet av 2020 endast uppnått ungefär hälften av det minimibelopp som fastställts som mål i det gemensamma företagets inrättandeförordning. Dessutom ändrades dess inrättandeförordning uttryckligen 2018 så att näringslivsmedlemmar skulle kunna redovisa kontantbidrag på projektnivå upp till minst 182,5 miljoner euro, men näringslivsmedlemmarna lämnade inga ytterligare kontantbidrag till de gemensamma företagens driftskostnader under 2020. Det tyder på att det gemensamma företaget möter betydande hinder när det gäller att få in sådana bidrag från de privata medlemmarna och att minimimålet inte kommer att uppnås i slutet av Horisont 2020-programmet. Därför minskade kommissionen (GD Forskning och innovation) sina kontantbidrag till det gemensamma företaget med 140 miljoner euro. Denna betydande minskning av medlemmarnas bidrag har lett till en risk för att det gemensamma företagets forsknings- och innovationsagenda för Horisont 2020-programmet inte kommer att uppnås.
Åtaganden har redan gjorts för genomförande av ungefär 77 % av de gemensamma företagens forsknings- och innovationsagenda inom Horisont 2020
36 Som framgår av tabell 2 hade de gemensamma företagen i slutet av 2020 redan tilldelat och/eller undertecknat bidragsöverenskommelser för (i genomsnitt) 88 % av det högsta kontantbidrag som fanns tillgängligt för medfinansiering av deras Horisont 2020-verksamheter. Parallellt med detta åtog sig övriga medlemmar att lämna naturabidrag till dessa projekt motsvarande (i genomsnitt) 68 % av de mål för naturabidrag till operativ verksamhet och kontantbidrag till driftskostnader som fastställts i de gemensamma företagens respektive inrättandeförordning. Detta innebar att den genomsnittliga genomförandegraden för de gemensamma företagens forsknings- och innovationsagenda inom Horisont 2020 uppskattades till 77 % i slutet av 2020.
Tabell 2 – Horisont 2020 – bidrag från medlemmarna som det gjorts åtaganden för i slutet av 2020 (i miljoner euro)
Källa: Uppgifter från de gemensamma företagen.
Internkontrollerna för stödbetalningar var i allmänhet ändamålsenliga
37 De gemensamma företagen har infört tillförlitliga förfaranden för förhandskontroll som bygger på finansiella och operativa skrivbordsgranskningar. Alla gemensamma företag utom EuroHPC hade 2020 fullt ut genomfört kommissionens ram för intern kontroll, som bygger på 17 principer för intern kontroll. Dessa gemensamma företag har tagit fram relevanta indikatorer för alla principer för intern kontroll, utfört årliga självbedömningar och förbättrat övervakningen av sin kontrollverksamhet. Fastställandet av ramen för intern kontroll är dock en pågående process vars kvalitet är beroende av en ständig förbättring av de gemensamma företagens nyckelkontrollindikatorer och kvaliteten på den årliga självbedömningen.
38 Endast tre gemensamma företag (IMI, FCH och Ecsel) gjorde 2020 fortfarande slutliga stödbetalningar inom sjunde ramprogrammet. I slutet av 2020 rapporterade IMI och FCH procentsatser för kvarstående fel under väsentlighetsgränsen på 2 % baserat på resultaten av efterhandsrevisioner. När det gäller Ecsel gör de stora variationerna mellan de metoder och förfaranden som tillämpas av de deltagande staternas nationella finansieringsmyndigheter att det inte går att beräkna en gemensam procentsats för kvarstående fel för betalningar inom sjunde ramprogrammet. För dessa betalningar tillämpade vi därför den procentsats för kvarstående fel som GD Forskning och innovation hade fastställt för sjunde ramprogrammet som helhet, vilken var 3,51 % i slutet av 2020. På grund av den låga procentandelen betalningar inom sjunde ramprogrammet 2020 (cirka 8,6 %) anses därför procentsatsen för kvarstående fel för Ecsels totala operativa betalningar samma år ligga under väsentlighetsgränsen.
39 För stödbetalningar inom Horisont 2020 rapporterade alla gemensamma företag som genomför Horisont 2020-projekt en procentsats för kvarstående fel under väsentlighetsgränsen på 2 %, baserat på resultaten av kommissionens gemensamma revisionstjänsts efterhandsrevisioner i slutet av 2020.
Vår revision av stödbetalningar 2020 hos stödmottagare visade på kvarstående systemfel för redovisade personalkostnader
40 När det gäller lagligheten och korrektheten i de gemensamma företagens underliggande stödbetalningstransaktioner visar våra granskningsresultat att personalkostnader utgör den största felkällan och att i synnerhet små och medelstora företag är mer benägna att göra fel än andra stödmottagare. Att ytterligare effektivisera Horisont 2020-reglerna för redovisning av personalkostnader och minska den rättsliga osäkerheten med hjälp av ytterligare användning av förenklade kostnadsalternativ är en förutsättning för framtida forskningsramprogram om felprocentsatserna ska kunna stabiliseras under väsentlighetsgränsen.
41 De största felkällorna som konstaterades för stödbetalningar 2020 var följande:
- En felaktig metod användes för att beräkna redovisade personalkostnader.
- Timkostnader användes som inte baserades på ett avslutat budgetår.
- Taket för antalet arbetade timmar i projektet respekterades inte.
- Omotiverade korrigeringar gjordes av redan redovisade och godkända personalkostnader under den efterföljande rapporteringsperioden.
- Kostnader som inte direkt kunde hänföras till projektet deklarerades som andra direkta kostnader.
- Köp från en annan stödmottagare i projektkonsortiet redovisades som andra direkta kostnader.
- En felaktig växelkurs tillämpades för omräkningen av de redovisade kostnaderna till euro.
Brister i F4E:s lokala it-applikationer för kontraktshantering
42 Som en insats mot covid-19-pandemin utökade F4E i mars 2020 användningen av sin lokala it-applikation för kontraktshantering (DACC) till hantering av nya kontrakt. Den hade tidigare endast använts till att hantera ändringar av kontrakt. Åtgärden gjorde visserligen att F4E kunde upprätthålla driftskontinuiteten, men företaget anpassade inte helt sina lokala it-applikationer till de interna förfarandena för delegeringar. F4E har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med situationen men stora brister kvarstår att lösa, såsom korrekt användning av konton med virtuella identiteter och korrekt användning av rättigheter och delegeringar för att godkänna rättsliga åtaganden. Slutligen har F4E:s redovisningssystem inte validerats sedan DACC-systemet infördes.
Otillräcklig ordinarie personal vid de gemensamma företagen
43 Otillräcklig ordinarie personal vid de gemensamma företagen leder till ökad användning av tillfällig personal eller kontraktsanställning av arbetstagare. Detta medför särskilda risker som skulle kunna inverka negativt på det gemensamma företagets övergripande prestation, när det gäller exempelvis bibehållandet av nyckelkompetenser, otydliga ansvarskedjor och lägre personaleffektivitet. Clean Sky ökade till exempel andelen tillfällig personal i förhållande till ordinarie anställda från 8 % 2017 till 24 % 2020 för arbetsuppgifter som är av permanent karaktär (t.ex. assistent till rättstjänsten, sekreterarstöd, kommunikationsassistent och assistent till projektansvariga). En stor andel kontraktsanställda brukar medföra en betydande ökning av det gemensamma företagets personalomsättning, vilket gör personalsituationen ännu instabilare.
44 Under sitt första verksamhetsår fokuserade EuroHPC främst på de operativa processerna och uppgifterna. Eftersom behovet av administrativ nyckelpersonal fortfarande måste tillgodoses riskerar detta att medföra brister i den ekonomiska förvaltningen, budgetförvaltningen och personalförvaltningen samt i de interna kontrollprocesserna för driftsbetalningar och naturabidrag. Dessutom kan den höga andelen kontraktsanställda (74 %) leda till en betydande personalomsättning inom den närmaste framtiden, vilket ytterligare ökar riskerna för det gemensamma företagets förvaltningssystem.
Användning av ett öppet upphandlingsförfarande i en situation med en kunskapsfördel
45 Om en anbudsgivare har en kunskapsfördel uppmuntras de gemensamma företagen att göra förberedande marknadsprisanalyser och samråda med andra företag som är verksamma på marknaden för att bättre kunna uppskatta priset och det bästa förhållandet mellan pris och kvalitet. Under 2020 inledde till exempel FCH ett öppet upphandlingsförfarande för ett ramavtal som gällde genomförandet av den tredje fasen av projektet för att upprätta ett system för vätgascertifiering. Det konsortium som redan hade genomfört de två första faserna av projektet och därför hade en kunskapsfördel var ensamt om att lämna ett anbud, och anbudets värde låg nära det högsta uppskattade kontraktsvärde som fastställts i förfrågningsunderlaget.
De gemensamma företagen utnyttjar inte kommissionens e-upphandlingslösning fullt ut och F4E har utvecklat en egen portal
46 Enligt EU:s budgetförordning ska alla EU:s institutioner och organ, inklusive de gemensamma företagen, utforma och tillämpa lösningar för inlämning, lagring och behandling av uppgifter som lämnas i samband med förfaranden för tilldelning, och för detta ändamål inrätta ett gemensamt område för utbyte av elektroniska uppgifter för deltagare. Med anledning av detta håller kommissionen på att utveckla en e-upphandlingslösning med den integrerade finansierings- och anbudsportalen och databasen TED eTendering där alla anbudsinfordringar som offentliggjorts finns tillgängliga. E-upphandlingslösningen stöder redan öppna och selektiva (inkl. påskyndade) förfaranden, förfaranden för kontrakt till medelhögt eller lågt värde samt exceptionella förhandlade förfaranden för EU:s institutioner och organ, däribland gemensamma företag.
47 Clean Sky, FCH och Shift2Rail använde e-upphandlingslösningen för sina öppna upphandlingsförfaranden under 2020, IMI och Sesar började använda den i början av 2021. BBI och Ecsel har däremot inte planerat att använda alla moduler av plattformen på grund av att de har så få upphandlingsförfaranden med högt värde. F4E använder sitt eget e-upphandlingsverktyg som inte är helt synkroniserat med kommissionens e-upphandlingslösning. Framtida förbättringar av F4E:s e-upphandlingsverktyg kan leda till onödig överlappning med kommissionens utvecklingsinsatser och investeringar.
De gemensamma företagen utnyttjade synergieffekter för att övervinna covid-19-krisen under 2020
48 Under 2020 granskade vi åtgärder som de gemensamma företagen vidtagit för att upprätthålla driftskontinuiteten under covid-19-pandemin med dess eventuella effekter på företagens tillhandahållande av tjänster.
De gemensamma företagen hade ett nära samarbete för att säkerställa driftskontinuiteten under covid-19-pandemin
49 De gemensamma företag som har sitt säte i Bryssel (Sesar, Clean Sky, IMI, FCH, Ecsel, BBI och Shift2Rail) lyckades, trots att de är små och har begränsade resurser, till stora delar övervinna covid-19-pandemins effekter tack vare sitt nära samarbete för gemensam beredskap i början av pandemin i mars 2020.
50 Eftersom Clean Sky, IMI, FCH, Ecsel, BBI och Shift2Rail har sitt säte i samma byggnad antog de i januari 2019 en gemensam kontinuitetsplan, med bland annat en gemensam it-katastrofplan, som testades i januari och uppdaterades i februari 2020. Sesar och F4E antog sina egna kontinuitetsplaner 2016 respektive 2017 och uppdaterade dem 2019.
51 Testerna av den gemensamma IT-katastrofplanen fokuserade på följande:
- Platsen för samt tillgängligheten och åtkomsten till ett reservdriftskontor.
- It-infrastrukturens (hård- och mjukvara) tillgänglighet.
- Möjligheten att använda EU Login-konton och få fjärråtkomst till applikationer.
Prövningsresultaten analyserades och lösningar togs fram för de brister som upptäcktes.
52 F4E genomförde liknande tester i mars 2020 och distansarbete har varit den allmänna regeln på alla F4E:s anläggningar (Barcelona, Cadarache och Garching) sedan början av pandemin. Alla gemensamma företag hade således en uppdaterad och formellt godkänd kontinuitetsplan innan covid-19-pandemin bröt ut.
De gemensamma företagen samordnade sina riskreducerande åtgärder och säkerställde styrningen
53 Direktörerna för dessa gemensamma företag anordnade veckovisa möten där man diskuterade pandemins konsekvenser, riskerna för verksamheten och en gemensam strategi för att begränsa dessa. Liknande möten anordnades av administrativa chefer och interna revisionsavdelningar. I maj 2020 inledde de gemensamma företagen under ledning av IMI ett gemensamt upphandlingsförfarande för skyddsmaterial för att garantera säkerheten för de anställda när de var tvungna att arbeta på kontoret.
54 Slutligen anpassade sig de gemensamma företagens styrelser snabbt till covid-19-pandemin genom att anordna distansmöten och upprätthålla en liknande beslutstakt under 2020 som 2019. Antalet styrelsemöten förblev stabilt med 27 möten 2020 (2019: 25), och 110 styrelsebeslut fattades under året (2019: 108).
De gemensamma företagen fullgjorde sin omsorgsplikt gentemot personalen …
55 För att kunna ge personalen lämpligt stöd om hur man bäst hanterar de nya utmaningarna till följd av covid-19-pandemin införde de gemensamma företagen i Bryssel ett utbildningsprogram om välbefinnande och motståndskraft. I oktober 2020 deltog personal från samtliga Brysselbaserade gemensamma företag i en utbildning om att hantera situationen under covid-19 (”Coping in a time of COVID”) som Sesar anordnade med hjälp av en certifierad coach. I utbildningen ingick gruppdiskussioner där deltagarna kunde utbyta åsikter om sina arbetsförhållanden. Dessutom anordnade de gemensamma företagens direktörer regelbundna möten online, där tid också ägnades åt personalens frågor. Hur ofta onlinemöten anordnades varierade mellan företagen och beroende på pandemins intensitet mellan en gång per vecka och en gång per månad.
56 För att få återkoppling från personalen om arbetsförhållandena under covid-19-pandemin genomförde fem gemensamma företag (Sesar, Clean Sky, IMI, Ecsel och BBI) personalenkäter mellan april och november 2020. Enkäterna var till största delen inriktade på två aspekter: dels arbetsrelaterade förhållanden, såsom tillgången till it-utrustning och hur den fungerade samt stöd från ledningen, dels personliga erfarenheter av isoleringsåtgärderna (interaktionsnivå med arbetskollegor, stressnivå på grund av ändrad arbetsbelastning m.m.). Enkätresultaten visade att de flesta anställda vid de gemensamma företagen var nöjda med ledarskapet och stödet från ledningen, inte upplevde några större it-problem och bedömde att driftskontinuiteten säkrats på ett ändamålsenligt sätt.
… vilket bidrog till en stabil bemanningssituation under krisen
57 Covid-19-pandemin hade ingen mätbar effekt på de gemensamma företagens antal anställda eller andel vakanta tjänster. De Brysselbaserade gemensamma företagen följer för närvarande kommissionens handlingsplan för en gradvis återgång till arbetsplatsen.
De gemensamma företagen kunde trots covid-19-pandemin säkerställa tilldelningen av bidrag …
58 Trots den besvärliga situationen låg de gemensamma företagens budgetåtaganden för bidragsöverenskommelser inom Horisont 2020 kvar på en stabil nivå med 889,2 miljoner euro under 2020 (2019: 855,6 miljoner euro). När det gäller F4E fortsatte upphandlingsverksamheten för operativa tjänster i liknande takt, och dess budgetåtaganden för operativa kontrakt ökade från 670,5 miljoner 2019 till 826,1 miljoner euro 2020.
59 IMI bidrog stort till EU:s gemensamma insatser mot covid-19-pandemin som kommissionen samordnade. Företaget omfördelade 45 miljoner euro av sin budget för 2020 till en påskyndad förslagsinfordran som inleddes i mars 2020 med fokus på utveckling av behandlingar och diagnostik för bekämpning av coronavirusinfektioner. Beloppet för ansökningsomgången utökades till 72 miljoner euro genom ytterligare Horisont 2020-medel från kommissionen. Över 140 förslag togs emot och utvärderades rekordsnabbt på distans efter att stora ändringar gjorts av det gemensamma företagets vanliga utvärderingsprocess för ansökningsomgångar. Åtta projekt (tre för behandlingar och fem för diagnostik) värda över 115 miljoner euro valdes ut för bidragsöverenskommelser och började genomföras före sommaren 2020.
60 För de gemensamma företag som genomför åtgärder inom Horisont 2020 förblev dessutom den genomsnittliga tiden för beviljande av bidrag, det vill säga perioden från det att tidsfristen för inlämning av förslag löper ut till det att bidragsöverenskommelserna undertecknas, relativt oförändrad med 220 dagar under 2020 (2019: 221 dagar)[11]. Detta låg klart inom den tillåtna tidsgränsen på åtta månader, eller runt 240 dagar, som anges i reglerna för deltagande i Horisont 2020-programmet. Den främsta förklaringen till detta är att de gemensamma företagen gjorde stora ansträngningar för att genomföra de lämpliga förfarandena för distansutvärdering i tid med hjälp av externa experter.
… och betalningarna till sina stödmottagare
61 De gemensamma företagen med verksamhet inom Horisont 2020 och F4E bibehöll samma dynamiska nivå av betalningar för sin operativa verksamhet 2020 som under de senaste fyra åren. För de gemensamma företagen med verksamhet inom Horisont 2020 minskade de totala betalningarna för operativ verksamhet endast lite från 847,1 miljoner euro 2019 till 827,8 miljoner euro 2020. För F4E ökade betalningarna för operativa kontrakt från 681,3 miljoner euro 2019 till 741,1 miljoner euro 2020.
62 Trots svårigheterna att upprätthålla interna kontrollprocesser vid distansarbete, i synnerhet när det gäller mellanliggande och slutliga stödbetalningar till operativ verksamhet och komplexa kontaktsbetalningar, minskade andelen sena betalningar från i genomsnitt 8 % 2019 till i genomsnitt 6 % 2020.
F4E:s verksamhet inom Iterprojektet försenades
63 F4E rapporterade att många av företagets leverantörer påverkades av covid-19-pandemin och restriktionerna till följd av den. Det gemensamma företaget uppskattade att pandemin i slutet av 2020 hade orsakat förseningar på upp till fyra månader för vissa leveranser, vilket ledde till en kostnadsökning på omkring 47 miljoner euro (i 2008 års penningvärde) för F4E:s leveranser till Iterprojektet.
64 Kommissionen genomförde en webbenkät i oktober 2020 för att få en förståelse för covid-19-pandemins återverkningar på de företag som deltar i Iterprojektet. För två tredjedelar av de svarande hade pandemin en negativ inverkan i form av till exempel förseningar (70 %) och minskad efterfrågan med negativa ekonomiska konsekvenser (50 %). Å andra sidan medgav 31 % av de svarande att deras deltagande i Iterprojektet gjorde deras företag mer motståndskraftigt mot krisens konsekvenser.
Uppföljning av tidigare års granskningsiakttagelser
65 De gemensamma företagen har i de flesta fall vidtagit korrigerande åtgärder för att följa upp iakttagelserna och kommentarerna i våra särskilda årsrapporter från tidigare år. Figur 8 visar att korrigerande åtgärder vidtogs 2020 för de 19 iakttagelser som ännu inte hade åtgärdats i slutet av 2019, vilket innebar att 16 iakttagelser (84 %) hade genomförts medan tre iakttagelser (16 %) fortfarande pågick eller inte hade genomförts i slutet av 2020[12].
Andra rapporter och översikter som berör gemensamma företag
66 Förutom den årliga granskningsrapporten om de gemensamma företagens årsredovisningar offentliggjorde vi under 2020 även särskilda rapporter och översikter som berörde gemensamma företag (se figur 9).
Figur 9 – Granskningsresultat avseende gemensamma företag i andra publikationer som revisionsrätten nyligen har offentliggjort
Revisionsrättens översikt 01/2021:
EU:s inledande bidrag till folkhälsoinsatserna mot covid-19
Världshälsoorganisationen klassade covid-19 som en pandemi den 11 mars 2020. Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har EU endast en stödjande och samordnande roll när det gäller folkhälsan, som primärt är medlemsstaternas behörighet.
Vi gick igenom EU:s inledande insatser mot pandemin som gjordes från den 3 januari till den 30 juni 2020 och inriktade oss på användningen av EU:s ram för hantering av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa, de ytterligare åtgärder som EU vidtog för att stödja tillhandahållandet av medicinsk skyddsutrustning och EU:s stöd till utveckling av tester och vaccin mot covid-19.
Kommissionen främjade informationsutbyte mellan medlemsstaterna och gav stöd till åtgärder såsom covid-19-forskning och förhandsåtaganden om inköp av vaccin. Det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel (IMI) inledde också en infordran av intresseanmälningar för behandling och testning av covid-19.
Vi uppmärksammade några utmaningar som EU ställdes inför i samband med stödet till medlemsstaternas insatser mot covid-19, bland annat att fastställa en lämplig ram för gränsöverskridande hälsohot, underlätta tillhandahållandet av tillräckliga leveranser och stödja utvecklingen av vacciner.
Närmare uppgifter om översikten och dess innehåll finns på revisionsrättens webbplats eca.europa.eu.
Revisionsrättens särskilda rapport 19/2020:
Digitalisering av den europeiska industrin: ett ambitiöst initiativ vars framgång är beroende av EU:s, regeringarnas och företagens fortsatta engagemang
Digital omvandling är avgörande för många EU-företag om de ska kunna förbli konkurrenskraftiga, men de drar inte full nytta av avancerad teknik för innovation.
I detta sammanhang lanserade kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin år 2016 i syfte att stärka EU:s konkurrenskraft inom digital teknik.
Vi undersökte hur ändamålsenligt EU stödde nationella strategier för digitalisering av industrin och de digitala innovationsknutpunkterna och om kommissionen och medlemsstaterna genomförde initiativet för digitalisering av den europeiska industrin på ett ändamålsenligt sätt.
Vi konstaterade att kommissionens initiativ för digitalisering av den europeiska industrin var välgrundad och stöddes av medlemsstaterna, men att det saknades information om avsedda utfall, resultatindikatorer och mål. Detta gör det svårare för kommissionen och medlemsstaterna att rikta sina åtgärder bättre och maximera sitt inflytande, och medlemsstaterna uppmanades inte att anslå finansiering från ESI-fonderna till initiativet.
Vi rekommenderar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna erbjuda stöd till medlemsstaterna för att fastställa deras finansieringsgap, förbättra övervakningen och vidta ytterligare åtgärder för att uppnå en lämplig grad av bredbandskonnektivitet.
Närmare uppgifter om slutsatserna av revisionen, tillhörande rekommendationer och revisionsobjektets svar finns på revisionsrättens webbplats eca.europa.eu.
Revisionsrättens särskilda rapport 02/2020:
SMF-instrumentet i praktiken: ett ändamålsenligt och innovativt program som står inför utmaningar
Instrumentet för små och medelstora företag inrättades inom ramprogrammet för forskning, Horisont 2020, för att stödja innovation i små och medelstora företag (SMF). Syftet är att utveckla och utnyttja potentialen hos små och medelstora företag genom att avhjälpa bristen på finansiering för nystartade projekt med hög risk och öka den privata kommersialiseringen av forskningsresultat. Instrumentet riktar sig till innovativa små och medelstora företag i EU och 16 associerade länder. Med en sammanlagd budget på 3 miljarder euro för perioden 2014–2020 beviljar instrumentet bidrag till företag med stor potential.
Vi undersökte om instrumentet har riktat in sig på rätt typ av små och medelstora företag, om det uppnådde en bred geografisk täckning, om urvalsförfarandet var ändamålsenligt och om kommissionen övervakade instrumentet på rätt sätt.
Vi konstaterade att instrumentet ger ändamålsenligt stöd till små och medelstora företag när de utvecklar sina innovationsprojekt men att det finns en risk för att det finansierar vissa små och medelstora företag som skulle ha kunnat få finansiering på marknaden, att deltagandet i det varierar stort mellan de deltagande medlemsstaterna och att det är en allt större belastning för förvaltnings- och utvärderingsresurserna som inte tillför något mervärde att förslag som tidigare inte valts ut lämnas in på nytt.
Närmare uppgifter om slutsatserna av revisionen, tillhörande rekommendationer och revisionsobjektets svar finns på revisionsrättens webbplats eca.europa.eu.
Källa: Revisionsrätten.
Slutnoter
[1] Medlemmarna i Euratom är EU:s medlemsstater och de associerade länderna Schweiz och Förenade Kungariket.
[2] EU:s medlemsstater och de associerade länderna Schweiz och Förenade Kungariket.
[3] Rådets beslut (Euratom) 2021/281 om ändring av beslut 2007/198/Euratom om inrättande av ett europeiskt gemensamt företag för Iter och utveckling av fusionsenergi samt om beviljande av förmåner till detta företag.
[4] Sesar fick också finansiering från programmet för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) under den förra fleråriga budgetramen (2007–2013), och under den nuvarande fleråriga budgetramen (2014–2020) får Sesar och EuroHPC ytterligare finansiering från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE).
[5] När det gäller Sesar fastställs bidragen från privata partner och Eurocontrol i separata avtal.
[6] Se kapitel 5 i revisionsrättens årsrapport för 2018 (punkterna 5.31–5.34), kapitel 4 i revisionsrättens årsrapport för 2019 (punkterna 4.28 och 4.29) och kapitel 4 i revisionsrättens årsrapport för 2020 (punkterna 4.23–4.30).
[7] EuroHPC undantogs eftersom det endast hade betalat ut förfinansiering för sina bidragsöverenskommelser under 2020.
[8] Riskexponeringen är det uppskattade påverkansvärdet av risken eller riskerna multiplicerat med sannolikheten att den eller de risker som är förknippade med en viss verksamhet förverkligas.
[9] En upplysning av särskild betydelse används för att rikta uppmärksamheten på ett förhållande som inte redovisas väsentligt felaktigt i räkenskaperna men som är så viktigt att det är grundläggande för användarnas förståelse av räkenskaperna.
[10] Artikel 4.4 i respektive gemensamma företags inrättandeförordning.
[11] Uppgifterna tar hänsyn till alla ansökningsomgångar inom ramen för Horisont 2020 som de gemensamma företagen offentliggjorde under år N-1 och deras respektive bidragsöverenskommelser undertecknade under år N.
[12] Anm.: När det gäller Sesar, Clean Sky, IMI, FCH, Ecsel och Shift2Rail ansågs alla tidigare års iakttagelser genomförda vid revisionen 2020 till följd av korrigerande åtgärder som de gemensamma företagen vidtagit. När det gäller EuroHPC var 2020 första året som företaget granskades.
Kontakt
EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG
Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors
En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).
Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2021
| ISBN 978-92-847-6978-0 | doi:10.2865/50517 | QJ-09-21-448-SV-N | |
| HTML | ISBN 978-92-847-6969-8 | doi:10.2865/381728 | QJ-09-21-448-SV-Q |
UPPHOVSRÄTT
© Europeiska unionen 2021.
Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar regleras av Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.
Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.
När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.
För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna.
Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.
EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.
Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp
Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.
Kontakta EU
Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv
Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:
- Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
- Ring telefonnumret +32 22999696.
- Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).
EU-information
På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).
EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).
EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).
Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.
