Hållbar användning av växtskyddsmedel: begränsade framsteg med att mäta och minska risker

Sammanfattning

Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som jordbrukare använder för att skydda grödor mot skadegörare, ogräs och sjukdomar. Inom EU uppgår försäljningen av de verksamma ämnen som ingår i växtskyddsmedel till över 350 000 ton per år. Växtskyddsmedel kan påverka kvaliteten på vatten och jordmån, liksom den biologiska mångfalden och ekosystem, och det kan finnas resthalter av dem i livsmedel.

Sedan 1991 har EU upprättat en lagstiftningsram för att godkänna växtskyddsmedel, främja en hållbar användning av dem och minska de risker som användning av dem medför för människors hälsa och miljön. Kommissionen godkänner de verksamma ämnen som får användas i tillåtna växtskyddsmedel i medlemsstaterna och kontrollerar att medlemsstaterna tillämpar gällande EU-lagstiftning. Kommissionen förespråkar även integrerat växtskydd för att främja användning av förebyggande, naturliga eller andra icke-kemiska metoder för bekämpning av skadegörare och ogräs innan växtskyddsmedel sätts in.

Kommissionen utvärderar för närvarande lagstiftningen på detta politikområde mot bakgrund av medborgarnas och de folkvaldas ökande oro över de risker som användning av bekämpningsmedel medför. Vårt arbete utformades så att det ska komplettera denna process.

Vårt huvudsyfte var att bedöma huruvida EU:s åtgärder har minskat de risker som är förknippade med användning av växtskyddsmedel. Kommissionen och medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att främja en hållbar användning av växtskyddsmedel. Vi konstaterade dock att framstegen med att mäta och minska riskerna med växtskyddsmedelsanvändning har varit begränsade. Granskningen visade att EU:s åtgärder för hållbar användning av växtskyddsmedel kom igång sent, och vi kunde identifiera brister i EU:s nuvarande rättsliga ram som vi redovisar i denna rapport.

Vi undersökte om EU:s lagstiftning ger ändamålsenliga incitament för att minska beroendet av växtskyddsmedel. Enligt EU:s regler ska jordbrukare använda integrerat växtskydd, vilket innebär att de endast får ta till växtskyddsmedel om förebyggande och andra metoder inte ger resultat. Trots att det är obligatoriskt för jordbrukare att använda sig av integrerat växtskydd, finns det inget krav på att de måste redovisa på vilket sätt de har använt det, och kontrollen är bristfällig.

Den gemensamma jordbrukspolitiken kan bidra till en hållbar användning av växtskyddsmedel genom till exempel obligatoriska system för jordbruksrådgivning och genom att ekonomiskt stöd ges till exempelvis ekologiskt jordbruk och miljöordningar. Att koppla stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken till rättsliga krav kan bidra till regelefterlevnad, men tillämpning av integrerat växtskydd är för närvarande inte ett krav för sådant stöd.

Att ge jordbrukarna tillgång till alternativa metoder och produkter med lägre risk kan hjälpa dem att använda integrerat växtskydd. EU skapade 2009 en kategori för växtskyddsmedel med låg risk, men hittills har få sådana medel gjorts tillgängliga för användning.

Vi undersökte om kommissionen och medlemsstaterna mätte de risker och miljökonsekvenser som användningen av växtskyddsmedel medför och fann att de uppgifter som samlas in och offentliggörs inte är tillräckliga för en ändamålsenlig övervakning. Den EU-statistik som finns tillgänglig om försäljning av växtskyddsmedel aggregeras på en för hög nivå för att vara användbar, och uppgifterna om användning av växtskyddsmedel inom jordbruket var inte jämförbara.

I november 2019 offentliggjorde kommissionen sina uppskattningar av två nya harmoniserade riskindikatorer. Ingen av indikatorerna visar i vilken mån direktivet har varit framgångsrikt när det gäller att uppnå EU:s mål om en hållbar användning av växtskyddsmedel.

Utifrån dessa konstateranden rekommenderar vi att kommissionen

1. kontrollerar att medlemsstaterna omvandlar de allmänna principerna för integrerat växtskydd till praktiska kriterier och verifierar dem på gårdsnivå, så att de kan kopplas till utbetalning av stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020,
2. i samband med översynen av lagstiftningen förbättrar statistiken om växtskyddsmedel och gör den mer tillgänglig, användbar och jämförbar,
3. i syfte att utvärdera framstegen mot de politiska målen förbättrar de harmoniserade riskindikatorerna eller tar fram nya med beaktande av växtskyddsmedelsanvändningen.

Inledning

EU:s politik för växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel är bekämpningsmedel som används för att bekämpa skadegörare, ogräs och sjukdomar, påverka växternas livsprocesser, bevara växtprodukter och döda eller förhindra tillväxt av oönskade växter eller växtdelar. Växtskyddsmedel omfattar insekticider, fungicider och herbicider.

Användning av växtskyddsmedel kan utsätta miljön för påfrestningar och innebära en risk för kvaliteten på grund- och ytvatten och jordmån, liksom för den biologiska mångfalden, ekosystem och människors hälsa, bland annat genom resthalter i livsmedel. Växtskyddsmedel som sprutas ut över fält kan dessutom hamna i omgivande mark och vatten (se figur 1). Växtskyddsmedel påverkar växter och djur och kan bidra till förlust av biologisk mångfald¹, bland annat genom minskade insektspopulationer. Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster har till exempel fastställt att växtskyddsmedel är en av orsakerna till den minskande populationen av pollinerare².

Källa: Clearwater, R. L., T. Martin och T. Hoppe (red.), Environmental sustainability of Canadian agriculture: Agri-environmental indicator report series – Report #4, Agriculture and Agri-Food Canada, Ottawa, 2016, s. 155.

Sedan 1991 har EU gemensamma regler för godkännande och användning av växtskyddsmedel (tidigare hade medlemsstaterna sina egna regler). I bilaga I anges den viktigaste EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel. Alla växtskyddsmedel genomgår ett godkännandeförfarande i två steg: först godkänner kommissionen verksamma ämnen, därefter kan medlemsstaterna godkänna kommersiella varianter av växtskyddsmedel som innehåller godkända verksamma ämnen (se bilaga II). Enligt EU:s godkännandekriterier får växtskyddsmedlen inte ha några skadliga effekter på människors eller djurs hälsa och inga oacceptabla effekter på miljön.

Medlemsstaterna lämnar regelbundet statistik om växtskyddsmedel till kommissionen, och Eurostat offentliggör varje år EU-statistik över verksamma ämnen i sålda växtskyddsmedel³. Figur 2 visar att den totala försäljningen i EU av de verksamma ämnen som används i växtskyddsmedel har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Det finns dock inget direkt samband mellan försäljning av växtskyddsmedel och de risker och konsekvenser som användning av dem är förknippade med. Riskerna och konsekvenserna varierar beroende på de verksamma ämnena, men även på deras sammansättning och var, när och hur de används i praktiken.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från Eurostats webbplats (datasetet hämtat den 22 juli 2019). I dessa data ingår inte konfidentiell information, som enligt Eurostats uppskattning motsvarar mindre än 3 % av försäljningen räknat på hela datasetet.

Genom direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel⁴ från 2009 (nedan kallat direktivet) upprättas en ram som ska leda till hållbar användning av växtskyddsmedel genom att de risker och konsekvenser som användningen av växtskyddsmedel medför för människors hälsa och miljön minskas och integrerat växtskydd främjas.

Integrerat växtskydd är ett tillvägagångssätt som härrör från 1970-talet med särskilt fokus på att förebygga angrepp av skadegörare och ogräs där hållbara jordbruksmetoder som växelbruk och skadedjursbeständigt utsäde utnyttjas. Det handlar även om att övervaka skadegörare och ogräs och fastställa väl underbyggda tröskelvärden för beslut om huruvida och när bekämpning av skadegörare och ogräs behövs. Jämfört med rutinanvändning av växtskyddsmedel är integrerat växtskydd ett miljövänligare arbetssätt som kombinerar olika metoder baserat på ”sunt förnuft”. Integrerat växtskydd är ett sätt att minska beroendet av växtskyddsmedel: när jordbrukarna tillämpar integrerat växtskydd använder de kemiska växtskyddsmedel endast om det är nödvändigt och efter att ha uttömt möjligheterna med förebyggande, fysiska, biologiska eller andra icke-kemiska metoder för bekämpning av skadegörare och ogräs (se figur 3). Integrerat växtskydd är en viktig del i EU:s politik för växtskyddsmedel, och att tillämpa integrerat växtskydd är obligatoriskt sedan 2014⁵.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av bilaga III till direktiv 2009/128/EG.

Att underlätta användningen av alternativa metoder och tillgången till produkter med lägre risk kan bidra till att göra bekämpningen av skadegörare och ogräs hållbarare. I förordningen om växtskyddsmedel från 2009⁶ infördes begreppet ”växtskyddsmedel med låg risk”. För att betraktas som sådant får medlet endast innehålla verksamma ämnen som godkänts som ämnen med låg risk⁷ och inte några ”ämnen med farliga egenskaper”. I september 2019 fanns det 16 verksamma ämnen som var godkända som ämnen med låg risk (3 % av alla godkända verksamma ämnen). Genom förordningen om växtskyddsmedel infördes även begreppet ”allmänkemikalier”. EU har godkänt 20 sådana ämnen som främst används till annat än växtskydd (t.ex. i livsmedel).

Kommissionen, medlemsstaterna och användarna av växtskyddsmedel (t.ex. jordbrukare) spelar alla en roll i EU:s politik för växtskyddsmedel. I figur 4 beskrivs några viktiga ansvarsområden med bäring på denna rapport.

Källa: Revisionsrätten.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

Vi beslutade att genomföra en revision avseende EU:s politik för växtskyddsmedel på grund av det ökande intresset från allmänheten och våra intressenter (bland andra Europaparlamentet). Kommissionen utvärderar för närvarande lagstiftningen på detta politikområde, och vi räknar med att vår rapport ska komplettera den utvärderingen.

Den övergripande fråga som vi ställde var huruvida EU:s åtgärder har minskat de risker som är förknippade med användning av växtskyddsmedel, med fokus på perioden efter 2009 års översyn av EU:s regelverk för växtskyddsmedel (i bilaga I finns en lista över de viktigaste EU-reglerna på området). För att besvara denna fråga undersökte vi om

• EU:s regelverk ger incitament för att minska beroendet av växtskyddsmedel, bland annat genom kontroll av att integrerat växtskydd tillämpas och negativa incitament för användning av vanliga växtskyddsmedel och växtskyddsmedel med högre risk,
• kommissionen och medlemsstaterna mäter de risker och miljökonsekvenser som användning av växtskyddsmedel ger upphov till.

Vårt syfte har inte varit att göra en ny utvärdering av de vetenskapliga bedömningarna av växtskyddsmedel.

Revisionen genomfördes mellan februari och september 2019. Vårt revisionsarbete bestod bland annat av strukturerade intervjuer vid kommissionen (generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet, generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling, generaldirektoratet för miljö och Eurostat) och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, dokumentgranskning och informationsbesök i tre medlemsstater (Frankrike, Litauen och Nederländerna). Vi valde dessa medlemsstater utifrån geografisk zon (söder, norr och centrum)⁸ för att spegla skillnader i jordbruksmetoder och förutsättningar, liksom i arbetet för att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel (främjande av integrerat växtskydd, forskning och ekonomiskt stöd) och i antalet växtskyddsmedel med låg risk som är godkända. Vi besökte Schweiz för att se hur ett land utanför EU införlivar villkor för integrerat växtskydd i direktstöd till jordbrukare. Vi granskade 18 medlemsstaters nationella handlingsplaner⁹ för minskning av riskerna med växtskyddsmedelsanvändning och landsbygdsutvecklingsprogram för 2014–2020 när det gällde åtgärder avseende växtskyddsmedel och integrerat växtskydd. Vi intervjuade även 33 jordbrukare som hade valts ut slumpvis för vår revisionsförklaring.

Iakttagelser

Åtgärderna för hållbar växtskyddsmedelsanvändning kom igång sent

De första åtgärderna för att omsätta direktivet i praktiken var försenade

Direktivet från 2009 upprättar en ram för att uppnå en hållbar användning av växtskyddsmedel och främja integrerat växtskydd, där bland annat alternativa och icke-kemiska metoder ingår. Medlemsstaterna hade två år på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning¹⁰.

Kommissionen kontrollerade om införlivandet hade gjorts i tid och inledde överträdelseförfaranden mot två medlemsstater¹¹ som 2012 ännu inte hade införlivat direktivet. Kommissionen kontrollerade dock inte om införlivandet var fullständigt och korrekt genomfört. Vi fann till exempel att Frankrike visserligen hade vidtagit åtgärder för att tillämpa direktivet, bland annat genom att främja integrerat växtskydd, men att kraven på integrerat växtskydd inte har införlivats i fransk lag.

Senast den 26 november 2012 skulle medlemsstaterna ha tagit fram nationella handlingsplaner med bland annat kvantitativa mål, riktmärken och tidtabeller för att minska riskerna med och konsekvenserna av växtskyddsmedelsanvändning. I figur 5 anges de viktigaste händelserna och tidpunkterna för omsättningen av direktivet i praktiken.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av direktivet och kommissionens dokument.

Endast en tredjedel av medlemsstaterna lämnade in sina nationella handlingsplaner till kommissionen enligt tidsplanen. I februari 2014 hade alla gjort det. Kommissionen skickade skriftliga varningar till alla medlemsstater och påpekade brister i deras första nationella handlingsplaner och problem med införlivandet av direktivet. Kommissionen skulle överlämna sin första rapport till Europaparlamentet och rådet¹² i november 2014, men det skedde inte förrän 2017.

Medlemsstaterna måste se över och, vid behov, uppdatera sina nationella handlingsplaner vart femte år. Tidsfristerna för denna översyn varierar mellan 2016 och 2019, vilket hänger ihop med att medlemsstaterna lämnade in sina första nationella handlingsplaner till kommissionen vid olika tidpunkter. Jämfört med sina tidsplaner lämnade nästan tre fjärdedelar av medlemsstaterna in sin översyn för sent (elva av dem mer än ett år för sent). Vid tidpunkten för vår revision höll kommissionen på att sammanställa sin andra rapport till parlamentet och rådet (som skulle ha varit klar i november 2018).

Kommissionen har ökat sina insatser sedan 2016

Sedan 2016 har kommissionen ökat sina insatser när det gäller att främja direktivet och se till att det genomförs. Bland annat har den bedömt nationella handlingsplaner och övervakat medlemsstaternas åtgärder för att omsätta direktivet i praktiken.

Kommissionen skickade ett frågeformulär till medlemsstaterna och besökte sex av dem för att samla in information om hur direktivet genomförs. I en översiktsrapport¹³ sammanfattas de viktigaste resultaten, ges exempel på god praxis vad gäller exempelvis vattenskydd, utbildning och integrerat växtskydd samt beskrivs de största hinder som medlemsstaterna har stött på i genomförandet av direktivet. Flera medlemsstater rapporterade svårigheter med att kontrollera integrerat växtskydd och brist på ekonomiskt bärkraftiga, ändamålsenliga icke-kemiska bekämpningsmetoder som hinder för att omsätta integrerat växtskydd i praktiken. Kommissionen övergick 2018 från faktainsamlingsbesök till regelefterlevnadsrevisioner och började ge rekommendationer och begära korrigerande åtgärder från medlemsstaternas sida.

Kommissionen bjuder regelbundet in myndigheter i medlemsstaterna till möten för att diskutera genomförandet av direktivet. Den har skapat en webbportal för hållbar användning av växtskyddsmedel, där man hittar viktig information, nationella handlingsplaner och länkar till medlemsstaternas officiella webbplatser¹⁴.

Forsknings- och innovationsverksamhet är viktig för att säkerställa att alternativa metoder för bekämpning av skadegörare och ogräs och växtskyddsmedel med låg risk finns tillgängliga så att integrerat växtskydd kan genomföras. EU stöder forskning som syftar till att få fram ekonomiskt genomförbara alternativa metoder för bekämpning av skadegörare och ogräs. EU:s forskningsprogram Horisont 2020 omfattar inbjudningar att lämna projektförslag som rör strategier, verktyg och teknik för hållbar ogräsbekämpning, alternativ till växtskyddsmedel samt integrerat växtskydd. Det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket syftar till att samla finansiering från olika håll och föra samman jordbrukare, rådgivare, forskare, jordbruksföretag, icke-statliga organisationer och andra aktörer som partner för innovation inom jordbruket. Det nätverk som detta resulterat i kopplar samman storskaliga forsknings- och innovationsprojekt som finansieras genom Horisont 2020 med mindre, operativa grupper som verkar på nationell och regional nivå i syfte att överbrygga klyftan mellan forskning och praktik.

EU:s åtgärder ger svaga incitament för jordbrukare att tillämpa integrerat växtskydd

Kommissionen och medlemsstaterna främjar integrerat växtskydd, men kontrollerna av att det tillämpas är bristfälliga

En viktig faktor för att åstadkomma hållbar användning av växtskyddsmedel är integrerat växtskydd. Enligt EU:s regler består integrerat växtskydd av åtta allmänna principer (se bilaga III) som går ut på att andra förebyggande, naturliga eller mindre skadliga metoder för bekämpning av skadegörare och ogräs ska provas innan man tar till kemiska växtskyddsmedel (se även figur 3). Möjligheten att upplysa om integrerat växtskydd på växtskyddsmedelsförpackningar är ett sätt att öka medvetenheten. Under våra besök i medlemsstaterna fann vi endast ett exempel på märkning med direkt anknytning till integrerat växtskydd: vissa förpackningar i Litauen innehöll anvisningar om hur man kunde undvika att skadegörare och ogräs utvecklar resistens mot växtskyddsmedlet i fråga.

Kommissionen och medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att främja och sprida kännedom om integrerat växtskydd. I alla de nationella handlingsplaner som vi granskade fanns det information om utbildningsinsatser, kunskapsutbyte och verktyg för övervakning av och beslutsfattande om skadegörare och ogräs. Till exempel är övervakning av skadegörare och ogräs och system för tidig varning en väsentlig del av integrerat växtskydd, eftersom de hjälper jordbrukarna att vidta förebyggande och mer riktade skadedjurs- och ogräsbekämpningsåtgärder. Kommissionen har konstaterat att de flesta medlemsstater (24) har infört offentligt finansierade system för prognoser, varning och tidig diagnos för skadedjurs-, ogräs- och sjukdomsbekämpning. I Litauen hade man till exempel skapat ett interaktivt it-system som kombinerade olika sätt att hjälpa användare av växtskyddsmedel att tillämpa integrerat växtskydd (se figur 6).

Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från IKMIS.

Enligt EU:s regler måste de som använder växtskyddsmedel följa de allmänna principerna om integrerat växtskydd¹⁵, och medlemsstaterna skulle i sina nationella handlingsplaner beskriva hur de avsåg att säkerställa att alla yrkesmässiga användare¹⁶ tillämpade integrerat växtskydd senast i januari 2014¹⁷. Kommissionen noterade brister i de nationella handlingsplanerna när det gällde att säkerställa att integrerat växtskydd användes, och i sin rapport till Europaparlamentet och rådet 2017 (se punkt 15) angav den att medlemsstaterna borde ta fram kriterier för hur man ska bedöma om jordbrukarna tillämpar integrerat växtskydd. Vår granskning visade att de flesta (tolv av 18) av de omarbetade nationella handlingsplanerna inte beskrev hur medlemsstaterna ser till att alla yrkesmässiga användare tillämpar de allmänna principerna för integrerat växtskydd.

År 2009 anlitade kommissionen en extern uppdragstagare för att ta fram en vägledning¹⁸ för hur principer för integrerat växtskydd skulle fastställas. Syftet med vägledningen var att hjälpa medlemsstaterna att beakta integrerat växtskydd i sina nationella handlingsplaner, och den innehöll även råd om efterlevnadsövervakning. Trots det var de nationella handlingsplanerna huvudsakligen inriktade på utbildning, rådgivning och information för att öka kännedomen om integrerat växtskydd. I de nationella handlingsplanerna fastställdes inga specifika krav som innebar att de allmänna principerna för integrerat växtskydd översattes till åtgärder som skulle kunna kontrolleras i praktiken.

Yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel måste föra register över de produkter de använder och behålla uppgifterna i minst tre år¹⁹. Enligt princip nummer 8 för integrerat växtskydd måste de med hjälp av register över växtskyddsmedelsanvändning och övervakning av skadegörare och ogräs kontrollera om deras växtskyddsåtgärder har gjort någon nytta. Det finns inget EU-krav på att användarna ska föra register över andra åtgärder avseende integrerat växtskydd, varför kommissionen har uppmanat medlemsstaterna att införa sådana skyldigheter i den nationella lagstiftningen. Endast ett fåtal medlemsstater har gjort det (se exempel i ruta 1).

I sina revisioner av medlemsstaterna 2018 och 2019 noterade kommissionen att efterlevnadskontrollen av integrerat växtskydd var bristfällig. Merparten av de jordbrukare som vi intervjuade (27 av 33) uppgav att de kände till integrerat växtskydd och att de tillämpade principerna på sina gårdar, vilket tyder på en betydande kännedom om metoden bland jordbrukarna. De medlemsstater som vi besökte kunde dock inte uppge hur stor andel av användarna som tillämpade principerna för integrerat växtskydd, och de kontrollerar inte det vid sina inspektioner. Att bedöma efterlevnaden kräver expertkunskaper och är svårt, eftersom det beror på grödtyp, jordmånstyp, gårdsstorlek och externa faktorer som väder och typ av skadegörare eller ogräs.

Medlemsstaterna är skyldiga att fastställa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av växtskyddsmedelsreglerna. Av de tre medlemsstater som vi besökte var det endast Nederländerna som hade fastställt sanktioner avseende integrerat växtskydd. Varken i kommissionens revisioner eller under våra besök i medlemsstaterna framkom det några bra exempel på kontroll av att jordbrukare följer principerna för integrerat växtskydd. I ruta 2 finns exempel från de medlemsstater som vi besökte.

Den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar inte nämnvärt till att integrerat växtskydd tillämpas

Vid kommissionen är det generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling som har ansvaret för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). GJP omfattar instrument som kan stödja jordbrukares hållbara användning av växtskyddsmedel, till exempel följande:

• Medlemsstaterna måste inrätta system för jordbruksrådgivning och erbjuda alla jordbrukare råd om bland annat integrerat växtskydd.
• Jordbrukare med mer än 15 hektar åkermark som får direktstöd ska upprätta områden med miljöfokus på minst 5 % av sin jordbruksareal och får sedan 2018 inte använda växtskyddsmedel på de områdena.
• Särskilda program för frukt- och grönsakssektorn främjar användning av integrerat växtskydd.

Medlemsstaterna kan dessutom använda GJP-åtgärder finansierade genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att främja hållbar användning av växtskyddsmedel, inklusive integrerat växtskydd. Sådana åtgärder inbegriper åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk, där medlemsstaterna kan ge stöd för insatsförvaltning (växtskydds- och/eller gödningsmedel) och för hållbara jordbruksmetoder inom ramen för integrerad produktion. Medlemsstaterna kan även ge stöd till ekologiskt jordbruk genom GJP, vilket i direktivet beskrivs som en typ av ”växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel”²¹. Den areal som används för ekologiskt jordbruk motsvarar 7 % av den totala jordbruksmarken i EU²². Därutöver kan medlemsstaterna ge stöd till investeringar i till exempel utrustning för precisionsjordbruk. Medlemsstaterna planerar särskilda åtgärder i programmen för landsbygdsutveckling.

Det mesta GJP-stödet omfattas av tvärvillkor²³. Tvärvillkor är en mekanism där GJP-stöd kopplas till om jordbrukare uppfyller grundläggande krav rörande miljö, livsmedelssäkerhet, djur- och växtskydd och djurhälsa, förutom att de även måste upprätthålla god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden på sin mark. Att koppla GJP-stöd till rättsliga krav kan vara ett sätt att se till att reglerna följs.

Medlemsstaterna måste kontrollera att tvärvillkoren uppfylls och utföra kontroller på plats hos minst 1 % av de jordbrukare som får GJP-stöd. Tvärvillkoren innebär inte att jordbrukarna måste uppfylla de grundläggande normerna för att få stödet, men medlemsstaterna tillämpar administrativa sanktioner mot stödmottagare som inte uppfyller kraven. Administrativa sanktioner är i praktiken nedsättningar av stödet, som inte överstiger 5 % om den bristande efterlevnaden beror på försummelse. Om överträdelserna upprepas kan det leda till högre sanktioner, och om den bristande efterlevnaden är avsiktlig kan stödet minskas med 20 % eller mer²⁴.

Enligt tvärvillkoren i GJP 2014–2020 måste användare av växtskyddsmedel uppfylla de villkor som anges genom märkningen, med beaktande av lokala förhållanden²⁵, men direktivet och tillämpning av principerna för integrerat växtskydd ingår inte i tvärvillkoren. Andra tvärvillkor, som buffertremsor och grundvattenskydd, har också betydelse för hållbar användning av växtskyddsmedel. Detta kan jämföras med reglerna i Schweiz, där jordbrukarna måste visa upp bevis på miljövänlighet²⁶ liknande de allmänna principer för integrerat växtskydd som fastställs i direktivet för att få direktstöd. Vid sina inspektioner kontrollerar de schweiziska myndigheterna att kraven uppfylls när det gäller att skydda jordmånen, främja biologisk mångfald och fastställa och registrera tröskelvärden för skadegörare och ogräs samt rätt val av växtskyddsmedel och motiveringen till att de används och, vad beträffar jordbrukare med mer än tre hektar jordbruksareal, att växelbruk tillämpas.

I skäl 35 i förordningen om växtskyddsmedel anges att principerna för integrerat växtskydd bör införas i tvärvillkoren. I början av GJP-perioden 2014–2020 uppmanade lagstiftaren²⁷ kommissionen att lägga fram ett förslag till ändring av GJP-reglerna i syfte att ta med relevanta delar av direktivet i systemet för tvärvillkor när alla medlemsstater hade genomfört direktivet och de förpliktelser som är direkt tillämpliga på jordbrukare hade fastställts. Kommissionen lade inte fram något sådant förslag för GJP-perioden 2014–2020.

I kommissionens förslag till GJP efter 2020 utökas kopplingen mellan GJP-stöd och lagstadgade krav (”villkorlighet”²⁸) avseende växtskyddsmedel. Hållbar användning skulle i så fall delvis ingå, men inte principerna för integrerat växtskydd. Det nya föreskrivna verksamhetskravet nr 13 skulle hänvisa till direktivet och omfatta, när det gäller växtskyddsmedel, inrättande av certifieringssystem, kontroll av utrustning, begränsningar av användningen i skyddade områden och hantering och lagring. Enligt det föreslagna villkoret om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden nr 8 måste växelbruk tillämpas för att bevara markens potential.

Precis som med den nuvarande mekanismen med tvärvillkor innebär den föreslagna villkorligheten inte att reglerna måste följas för att GJP-stöd ska betalas ut. I stället skulle stödmottagare som inte uppfyller dessa krav åläggas administrativa sanktioner av medlemsstaterna. Att koppla GJP-stöd till tillämpning av integrerat växtskydd kan bidra till att säkerställa att jordbrukarna tillämpar det i praktiken.

De icke-kemiska metoderna utvecklas, men antalet växtskyddsmedel med låg risk är fortfarande lågt

Alltmer fokus läggs i dag på icke-kemiska metoder, och många medlemsstater främjar till exempel olika typer av biologisk bekämpning (Frankrike) och biologiska bekämpningsmedel (Nederländerna). Enligt direktivet uppmuntrar integrerat växtskydd till ”naturliga mekanismer för bekämpning av skadegörare och ogräs”²⁹, och enligt principerna för integrerat växtskydd ska biologiska metoder ges företräde framför kemiska³⁰. Företräde ska så långt möjligt ges till icke-kemiska metoder³¹, som definieras som alternativa metoder, inbegripet biologisk bekämpning av skadedjur och ogräs³². Även biologiska produkter omnämns i EU-lagstiftningen³³, men det finns ingen definition av biologisk skadedjurs- och ogräsbekämpning eller av biologiska produkter.

I det av EU använda begreppet växtskyddsmedel med låg risk ligger fokus på risk, men det verksamma ämnets beskaffenhet har betydelse för godkännandeförfarandet. Det behövs till exempel olika uppgifter för att bedöma mikroorganismer respektive kemiska ämnen. I EU:s regelverk gäller separata uppgiftskrav och bedömningsprinciper för mikroorganismer³⁴, och kommissionen har tillsatt en arbetsgrupp som ska bedöma uppgiftskraven och bedömningsprinciperna i syfte att uppdatera dem.

De flesta växtskyddsmedel med låg risk innehåller mikroorganismer. Trots det kategoriseras många så kallade biologiska växtskyddsmedel inte som lågriskmedel. I juni 2019 var till exempel 481 växtskyddsmedel godkända som biologiska bekämpningsmedel i Frankrike, medan 23 var godkända som medel med låg risk. En anledning till det är att många av de biologiska bekämpningsmedlen innehåller verksamma ämnen som godkändes innan lågriskbegreppet infördes i EU-lagstiftningen³⁵, men godkännandeförfarandet visar även att inte alla icke-kemiska verksamma ämnen uppfyller kriterierna för låg risk.

I september 2019 fanns det 487³⁶ verksamma ämnen som var godkända för användning i växtskyddsmedel i EU, men endast 16 (3 %) av dem var godkända som ämnen med låg risk. Av de godkända verksamma ämnena ansåg kommissionen att 57 hade potentiellt låg risk³⁷, och den prioriterar att förnya godkännandet för dem före andra verksamma ämnen³⁸. Kommissionen och många medlemsstater främjar växtskyddsmedel med låg risk. I Frankrike är sådana främjande åtgärder (t.ex undantag från reklamförbudet) inriktade på biologisk bekämpning snarare än på växtskyddsmedel med låg risk. Några av de jordbrukare (14 av 33) som vi intervjuade hade hört talas om växtskyddsmedel med låg risk, men ingen av dem hade använt det. Däremot hade alla de intervjuade jordbrukarna hört talas om (eller använt) biologiska, fysiska (mekaniska) eller andra icke-kemiska metoder för skadedjurs- och ogräsbekämpning.

Alla växtskyddsmedel som är baserade på de 16 verksamma ämnena med låg risk är inte godkända som medel med låg risk. En anledning till det är att växtskyddsmedlen utöver verksamma ämnen även innehåller andra beståndsdelar som kallas tillsatsämnen. För att ett växtskyddsmedel ska godkännas som ett växtskyddsmedel med låg risk får inga av tillsatsämnena ha några farliga egenskaper. En annan anledning är att man i en riskbedömning har bedömt att särskilda riskreducerande åtgärder³⁹ måste vidtas för vissa växtskyddsmedel. Riskreducerande åtgärder vidtas för att människor och miljö ska exponeras för ett växtskyddsmedel så lite som möjligt. Det kan till exempel handla om att bära skyddsutrustning, som handskar, eller lämna en buffertzon obesprutad. Med allmänna riskreducerande åtgärder avses försiktighetsåtgärder som normalt vidtas, och dessa hindrar inte att växtskyddsmedel godkänns som växtskyddsmedel med låg risk.

Vår granskning visar att de besökta medlemsstaterna ibland bedömer riskreducerande åtgärder på olika sätt. I Nederländerna blev till exempel två växtskyddsmedel som innehöll järnfosfat, som är ett verksamt ämne med låg risk, inte godkända som växtskyddsmedel med låg risk eftersom det ansågs nödvändigt att bära skyddshandskar. De nederländska myndigheterna ansåg att det var en särskild riskreducerande åtgärd. Frankrike och Litauen har godkänt båda dessa som växtskyddsmedel med låg risk. Enligt märkningskraven ska det anges att skyddshandskar ska bäras, men medlemsstaternas myndigheter anser att det är en normal försiktighetsåtgärd. I EU-reglerna finns det ingen definition av vad som utgör särskilda riskreducerande åtgärder (till skillnad från allmänna riskreducerande åtgärder), och det finns ingen vägledning att tillgå i denna fråga.

Enligt EU-reglerna ska växtskyddsmedel med låg risk godkännas snabbare. Uppgifter från de tre medlemsstater som vi besökte visar att växtskyddsmedel med låg risk godkänns snabbare än ”vanliga” växtskyddsmedel (se figur 7).

Anmärkning: Figuren visar den genomsnittliga tiden mellan ansökan och godkännande. Tanken är inte att spegla efterlevnaden av föreskrivna tidsfrister eftersom vissa delar i godkännandeförfarandet är undantagna från dessa tidsfrister. Uppgifterna för ”vanliga” växtskyddsmedel bygger på zonbaserade godkännandeförfaranden där medlemsstaten var ansvarig (”rapporterande medlemsstat”).

Källa: Revisionsrätten, på grundval av uppgifter från medlemsstaterna för 2015–2018.

I syfte att hjälpa jordbrukare att få tag på växtskyddsmedel med låg risk och främja integrerat växtskydd godkände rådet 2016 en genomförandeplan för ökad tillgång till växtskyddsmedel med låg risk och ett snabbare införande i medlemsstaterna av ett integrerat växtskydd. Planen innehåller 40 åtgärder som kommissionen, medlemsstaterna och utomstående aktörer ska genomföra. Åtgärderna för växtskyddsmedel med låg risk handlade främst om att påskynda godkännandeförfarandet, överväga sänkta avgifter och ge vägledning. Expertgruppen för hållbart växtskydd har sammanställt en lägesrapport om åtgärderna⁴⁰. Genomförandeplanen har lett till ökad kännedom om lågriskbegreppet i medlemsstaterna, vid kommissionen och bland andra aktörer, men antalet växtskyddsmedel med låg risk är fortfarande litet.

Kommissionen började inte beräkna EU-omfattande riskindikatorer för användning av växtskyddsmedel förrän 2019

Medlemsstaterna övervakar verksamma ämnen i vatten, men det finns inga EU-övergripande uppgifter om användningen av växtskyddsmedel

Miljöövervakning är nödvändigt för att kontrollera att användningen av växtskyddsmedel inte leder till några oacceptabla verkningar eller risker för miljön. Miljöövervakning fungerar som ett varningssystem och kompletterar den riskbedömning som görs under godkännandeförfarandet⁴¹.

Medlemsstaterna kan begära att tillverkare av växtskyddsmedel övervakar de verkningar som godkända växtskyddsmedel har⁴². Kommissionen har ingen överblick över denna övervakning. I praktiken utför medlemsstaterna främst miljöövervakning i enlighet med annan lagstiftning, till exempel EU-regler om vattenövervakning⁴³. Medlemsstaterna måste övervaka flera verksamma ämnen och relevanta resthalter i grund-, yt- och dricksvatten.

När det gäller ytvatten fastställer EU vilka ämnen medlemsstaterna måste övervaka. Av dessa är 36 verksamma ämnen, varav tio för närvarande är godkända för användning i växtskyddsmedel⁴⁴. Medlemsstaterna måste övervaka andra ämnen, utöver dem som anges i EU-lagstiftningen, om de släpps ut i betydande mängder. Till exempel har Nederländerna ett omfattande system för vattenövervakning som innebär att man kompletterar övervakningen av de ämnen som EU har fastställt med ytterligare 16 verksamma ämnen som anses problematiska i landets ytvatten (varav tolv i dag är godkända för användning i växtskyddsmedel i EU).

Det finns inga EU-regler för vilka verksamma ämnen som ska övervakas i jord⁴⁵. Kommissionen samlade dock nyligen in jordprover inom ramen för en markanvändningsundersökning. Gemensamma forskningscentrumet kommer att analysera dessa prover⁴⁶.

Medlemsstaterna sammanställer statistik över försäljning och användning av växtskyddsmedel inom jordbruket. Enligt EU-lagstiftningen ska de varje år samla in uppgifter om verksamma ämnen i sålda växtskyddsmedel och sammanställa statistik över användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket för ett antal utvalda grödor under en fem år lång referensperiod⁴⁷. Medlemsstaterna översänder statistik om varje verksamt ämne till Eurostat. Enligt EU:s regler om statistisk konfidentialitet får konfidentiella uppgifter endast användas för statistiska ändamål⁴⁸, och detaljerade statistiska uppgifter får inte avslöja identiteten på de ”statistiska enheterna” (i detta fall enskilda tillverkare eller användare av växtskyddsmedel). När det gäller växtskyddsmedel är EU:s lagstiftning dock ännu restriktivare. Eurostat måste aggregera de verksamma ämnena på ett visst sätt innan de offentliggörs⁴⁹, och detaljerad statistik får inte offentliggöras eller delas med andra generaldirektorat.

De statistiska uppgifter om växtskyddsmedel som är allmänt tillgängliga i EU rör verksamma ämnen i sålda växtskyddsmedel. Uppgifterna är aggregerade i större grupper, som insekticider, fungicider och herbicider i enlighet med den EU-lagstiftning som anges ovan. Detta innebär bland annat att kommissionen inte kan offentliggöra information om enskilda verksamma ämnen eller om hur stor del av ämnena som är godkända som ämnen med låg risk.

I vissa länder (t.ex. Frankrike) är försäljningsuppgifter om enskilda verksamma ämnen allmänt tillgängliga. Kommissionen anser att försäljningssiffror om alla enskilda verksamma ämnen som inte är skyddade av statistisk konfidentialitet ska kunna offentliggöras⁵⁰.

Eurostat har hittills inte offentliggjort EU-omfattande statistik om användning av växtskyddsmedel utifrån de uppgifter som samlats in av medlemsstaterna. Medlemsstaterna skickar sedan 2015 in statistik om användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket till kommissionen (Eurostat) vart femte år⁵¹. Medlemsstaterna är skyldiga att samla in statistik om användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket för en referensperiod på högst tolv månader som varje medlemsstat själv väljer inom en femårsperiod. Medlemsstaterna väljer även vilka grödor som ska övervakas, vilket innebär att uppgifterna inte kan jämföras mellan medlemsstaterna. Eftersom medlemsstaterna valde så många olika grödor och referensperioder för sin statistik om användningen kunde Eurostat inte slå samman och jämföra uppgifterna på något meningsfullt sätt och valde därför att endast offentliggöra ett urval av uppgifterna om användningen av växtskyddsmedel⁵².

Om försäljningssiffrorna delades upp efter de verksamma ämnena (i stället för att aggregeras i grupper i enlighet med nu gällande EU-lagstiftning) skulle det kunna bli enklare att välja ut vilka ämnen som ska övervakas och bedriva en mer riktad miljöövervakning. Bättre statistik om användningen av växtskyddsmedel skulle göra det enklare att tolka övervakningsresultaten, och dessa resultat skulle vara mer meningsfulla när man bedömer riskerna med att använda godkända växtskyddsmedel. Om statistiken var mer detaljerad skulle det bli lättare för generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet att följa marknadstrender och analysera vilken inverkan godkännanden skulle kunna få. Det skulle även kunna göra det enklare att ta fram mer meningsfulla bedömningar av de övergripande riskerna med att använda växtskyddsmedel.

Nyttan med de EU-övergripande riskindikatorerna för växtskyddsmedel är begränsad

Målet med EU:s politik är att ”uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel genom att minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär för människors hälsa och miljön”. Det finns dock ingen definition av vad som menas med ”hållbar användning”, och målsättningen att ”minska de risker och konsekvenser som användningen av bekämpningsmedel innebär” har inte översatts till något specifikt kvantitativt EU-mål. Att fastställa specifika och mätbara mål och riktmärken är bra när man ska bedöma politikens prestation i förhållande till det önskade utfallet.

Medlemsstaterna måste i sina nationella handlingsplaner fastställa kvantitativa mål och riktmärken för att syftena med direktivet ska uppnås. Kommissionen noterade i sin bedömning att kvaliteten på de första nationella handlingsplanerna varierade stort och att det fanns brister när det gällde att fastställa mätbara riktmärken. Vår granskning av 18 omarbetade nationella handlingsplaner visade att tolv av dem innehöll kvantitativa mål och riktmärken som rörde åtgärder eller efterlevnad. I få av dem (två av 18) fanns det kvantitativa allmänna mål eller riktmärken om att minska användningen av eller riskerna med växtskyddsmedel.

EU-övergripande riskindikatorer är nödvändiga för att mäta framstegen mot direktivets huvudmål att minska de risker och konsekvenser som användning av växtskyddsmedel medför. Att mäta riskerna är svårt eftersom riskerna med växtskyddsmedel varierar beroende på många olika faktorer, särskilt deras verksamma ämnen, men även deras sammansättning, dosering (hur mycket som används per hektar och hur ofta) och var, när och hur de används i praktiken. De EU-övergripande riskindikatorerna måste harmoniseras så att det går att göra jämförelser mellan medlemsstaterna och en meningsfull bedömning av EU:s politik.

Enligt direktivet ska medlemsstaterna beräkna harmoniserade riskindikatorer, identifiera trender i användningen av vissa verksamma ämnen och identifiera prioriteringar som kräver särskild uppmärksamhet. I själva direktivet fastställs dock inga harmoniserade riskindikatorer. Lagstiftaren antog direktivet 2009 med en tom bilaga (bilaga IV: Harmoniserade riskindikatorer).

Vissa medlemsstater har tagit fram nationella indikatorer för att mäta risker och konsekvenser. Sådana nationella indikatorer kan användas för att mäta medlemsstaternas uppfyllelse av sina mål och riktmärken men inte för jämförelser mellan medlemsstaterna. Därför behövs harmoniserade riskindikatorer för att mäta riskerna och konsekvenserna på EU-nivå.

Kommissionens första försök att ta fram indikatorer misslyckades på grund av bristen på uppgifter. År 2018 föreslog kommissionen två harmoniserade riskindikatorer, som började gälla i juni 2019⁵³. Syftet med de två indikatorerna är att göra en samlad uppskattning av trenderna när det gäller de övergripande riskerna med växtskyddsmedelsanvändning för varje enskild medlemsstat och på EU-nivå. Kommissionen offentliggjorde de retroaktiva beräkningarna av riskindikatorerna från 2011 på sin webbsida⁵⁴ i november 2019. Det innebär att kommissionens första uppskattning av riskerna på EU-nivå med växtskyddsmedelsanvändning kom tio år efter det att direktivet antogs.

Ingen av indikatorerna tar hänsyn till hur, var och när dessa växtskyddsmedel används eftersom den informationen inte finns tillgänglig för kommissionen. Den ena indikatorn bygger på försäljningsstatistik för växtskyddsmedel och den andra på antalet snabbgodkännanden i nödsituationer. Medlemsstaterna får utfärda snabbgodkännanden i nödsituationer utan att genomföra det vanliga godkännandeförfarandet om skadegörare eller ogräs utgör ett hot som inte kan avvärjas på något annat rimligt sätt. Snabbgodkännandena i nödsituationer kan gälla växtskyddsmedel som redan godkänts för andra användningsområden eller växtskyddsmedel som innehåller godkända verksamma ämnen som ännu inte godkänts i den medlemsstat som utfärdar snabbgodkännandet.

För båda indikatorerna delas de verksamma ämnena in i fyra grupper utifrån förordningen om växtskyddsmedel (ämnen med låg risk, vanliga ämnen, kandidatämnen för substitution och icke godkända ämnen) med olika viktningar (se illustrationen i figur 8). Medlemsstaterna får inte godkänna eller ska begränsa användningen av växtskyddsmedel som innehåller verksamma ämnen som är ”kandidatämnen för substitution” om mindre skadliga alternativ finns tillgängliga⁵⁵. Syftet är att främja mindre skadliga ämnen och ge branschen incitament att ta fram alternativ som är mindre farliga.

Tanken är att viktningarna ska återspegla politiska val och bidra till direktivets mål att minska de risker och konsekvenser som användningen av växtskyddsmedel ger upphov till. Vissa medlemsstater har uttryckt betänkligheter när det gäller viktningarnas berättigande och har ifrågasatt den vetenskapliga grunden för dem. En annan viktningsfaktor skulle ändra indikatorernas resultat.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av kommissionens direktiv (EU) 2019/782.

De harmoniserade riskindikatorerna redovisas som jämförelsetal (med 100 som utgångsvärde) så att det ska gå att följa risktrender från 2011 och skydda konfidentiella uppgifter. Kommissionens diagram för den harmoniserade riskindikatorn baserad på försäljning visar en riskminskning som framför allt beror på minskad försäljning av ämnena i kategorin icke godkända ämnen. De valda viktningsfaktorerna ökar den uppskattade riskminskningen till följd av minskad försäljning av ämnen med högre risk. Indikatorn visar inte hur framgångsrikt direktivet har varit när det gäller att uppnå EU:s mål om en hållbar användning av växtskyddsmedel.

Kommissionen uppgav för oss att den planerar att förbättra riskindikatorerna. Tillgång till bättre statistik och uppgifter om användningen av växtskyddsmedel skulle kunna vara till hjälp i det arbetet.

Slutsatser och rekommendationer

Generellt sett har kommissionen och medlemsstaterna vidtagit åtgärder för att främja en hållbar användning av växtskyddsmedel. Vi konstaterade dock att framstegen med att mäta och minska riskerna med växtskyddsmedelsanvändning har varit begränsade. Genomförandet av den del av EU:s växtskyddsmedelspolitik som rör hållbar användning kom igång sent. Kommissionen kontrollerade inte att medlemsstaterna hade införlivat direktivet korrekt (se punkterna 12–16).

Under de senaste åren har både kommissionen och medlemsstaterna ökat sina insatser för att minska de risker som är förknippade med växtskyddsmedelsanvändning, bland annat genom satsningar på praktisk tillämpning av integrerat växtskydd (se punkterna 17–20).

Användare av växtskyddsmedel måste tillämpa integrerat växtskydd, men medlemsstaternas efterlevnadskontroller har begränsad omfattning. En anledning till att efterlevnadskontrollen brister är att det inte finns några tydliga kriterier för hur användarna av växtskyddsmedel ska tillämpa de allmänna principerna för integrerat växtskydd eller för hur myndigheterna ska bedöma efterlevnaden (se punkterna 21–27).

Flera olika GJP-åtgärder kan bidra till att direktivet genomförs, till exempel främjande av integrerat växtskydd och ekologiskt jordbruk. Enligt GJP-reglerna ska medlemsstaterna även upprätta system för jordbruksrådgivning och erbjuda alla jordbrukare råd om integrerat växtskydd. Men fast det är obligatoriskt för jordbrukarna att följa principerna om integrerat växtskydd är det inte ett krav för att jordbruksstöd ska betalas ut. Trots främjandet av mer hållbara jordbruksmetoder finns det få åtgärder som avskräcker jordbrukare från att använda ”vanliga” växtskyddsmedel i stället för icke-kemiska eller alternativa metoder (se punkterna 28–35).

Kommissionen bör

1. kontrollera att medlemsstaterna omvandlar de allmänna principerna för integrerat växtskydd till praktiska och mätbara kriterier och att de verifierar dessa kriterier på gårdsnivå,
2. införliva dessa mätbara kriterier för integrerat växtskydd i ”villkorligheten” i GJP efter 2020 och se till att de efterlevs.

Tidsram: 2022

När integrerat växtskydd tillämpas ska jordbrukarna ta till växtskyddsmedel endast om förebyggande eller andra metoder inte ger resultat. Om övervakningen av skadegörare och ogräs visar att bekämpningsinsatser behövs ska biologiska, fysiska eller icke-kemiska metoder ges företräde framför kemiska metoder, enligt EU-reglerna. I EU-lagstiftningen nämns även biologisk bekämpning och biologiska produkter, men det finns ingen definition av dessa begrepp. Begreppet växtskyddsmedel med låg risk infördes 2009, men än så länge har få verksamma ämnen godkänts som ämnen med låg risk. Kommissionen och medlemsstaterna har vidtagit åtgärder för att öka tillgången på växtskyddsmedel med låg risk, men ytterligare insatser behövs om tidsplaneringen för godkännande ska hållas (se punkterna 36–40).

Det är viktigt med miljöövervakning så att man kan bekräfta att användningen av växtskyddsmedel inte leder till oacceptabla verkningar eller risker för miljön. EU:s övervakning av växtskyddsmedel i miljön är främst koncentrerad till vatten (se punkterna 44–47).

De statistiska uppgifter om växtskyddsmedel som Eurostat offentliggör rör verksamma ämnen i sålda växtskyddsmedel, indelade i grupper på ett särskilt sätt som fastställs i EU:s lagstiftning. Detta begränsar den information som Eurostat kan offentliggöra eller ens dela med andra generaldirektorat vid kommissionen i en utsträckning som inte kan motiveras enbart av statistisk konfidentialitet. De statistiska uppgifter som samlas in om användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket enligt nuvarande EU-lagstiftning kan inte jämföras, och Eurostat har ännu inte kunnat offentliggöra uppgifter om användning på EU-nivå (se punkterna 48–51).

Bättre uppgifter om försäljning och användning av växtskyddsmedel, bland annat mer geografisk information, skulle kunna användas för att förbättra mätningen av de risker och konsekvenser för miljön som användningen av växtskyddsmedel medför, till exempel i dricksvattentäkter. Tillgång till fler övervakningsuppgifter skulle kunna göra det lättare att rikta insatserna mot miljöpåverkan från användningen av växtskyddsmedel (se punkt 52).

För att förbättra statistiken och miljöövervakningen bör kommissionen i samband med översynen av förordningen om statistik om växtskyddsmedel

1. avskaffa de begränsande kraven på aggregering av uppgifter om växtskyddsmedel (artikel 3.4), så att mer användbar statistik kan offentliggöras (om t.ex. växtskyddsmedel med låg risk och verksamma ämnen med särskilda egenskaper),
2. förtydliga, förbättra och harmonisera kraven på EU-statistik om användning i jordbruket av växtskyddsmedel (bilaga II), så att statistiken blir mer lättillgänglig, jämförbar och användbar.

Tidsram: 2023

Syftet med direktivet är att minska de risker och konsekvenser som användningen av växtskyddsmedel medför. I november 2019 offentliggjorde kommissionen sin uppskattning av riskerna och konsekvenserna på EU-nivå genom att beräkna de nyligen antagna harmoniserade riskindikatorerna (se punkterna 53–58). Ingen av indikatorerna visar i vilken mån direktivet har varit framgångsrikt när det gäller att uppnå EU:s mål om en hållbar användning av växtskyddsmedel.

Användbarheten hos den första indikatorn (som utgår från försäljningssiffrorna för verksamma ämnen i växtskyddsmedel) är begränsad eftersom hänsyn inte tas till hur, när och var växtskyddsmedel används. Det finns även sekretessregler som hindrar en detaljerad och användbar analys.

Den andra indikatorn grundar sig på det antal tillstånd som medlemsstaterna har utfärdat i nödsituationer. Även om det kan vara värdefullt att samla in uppgifter om antalet tillstånd som beviljats i nödsituationer säger den siffran ingenting om användningen eller de därmed förknippade riskerna (se punkterna 59–63).

För att bedöma framstegen mot de politiska målen bör kommissionen förbättra de harmoniserade riskindikatorerna eller ta fram nya, för att ta hänsyn till jordbruksområden eller volymer av verksamma ämnen när det gäller harmoniserad riskindikator II och till hur växtskyddsmedel används när det gäller harmoniserad riskindikator I.

Tidsram: 2023

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning I, med ledamoten Nikolaos Milionis som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 8 januari 2020.

För revisionsrätten

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

Bilagor

Bilaga I – De viktigaste EU-reglerna om växtskyddsmedel

• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG
• Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel
• Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/127/EG av den 21 oktober 2009 om ändring av direktiv 2006/42/EG avseende maskiner för applicering av bekämpningsmedel
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung
• Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel

Bilaga II – Förfarandet för att bedöma säkerheten när det gäller växtskyddsmedel i EU

EU godkänner verksamt ämne

Företaget X lämnar in en ansökan om godkännande av det verksamma ämnet Y till en medlemsstat eftersom man vill använda ämnet i växtskyddsmedlet Z. Den rapporterande medlemsstaten (RMS) undersöker det verksamma ämnet vetenskapligt och tekniskt och sammanställer en bedömningsrapport.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ansvarar för riskbedömningen. Efsa genomför ett offentligt samråd och gör tillsammans med EU:s medlemsstater en inbördes utvärdering av bedömningsrapporten som tagits fram av den rapporterande medlemsstaten. Efsa skickar sedan sina slutsatser till Europeiska kommissionen.

Kommissionen ansvarar för riskhanteringen. Utifrån rekommendationerna från Efsa tar kommissionen fram ett förslag om att ämnet Y ska godkännas eller inte godkännas som kommissionen sedan överlämnar till en föreskrivande kommitté bestående av företrädare för medlemsstaterna. Kommittén röstar och avger ett yttrande över förslaget, varefter kommissionen antar en förordning genom vilken det verksamma ämnet Y godkänns eller inte godkänns.

Anmärkning: Mer information om godkännanden av verksamma ämnen finns här: https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/approval_active_substances_en. Mer information om godkännanden av växtskyddsmedel finns här: https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/authorisation_of_ppp_en.

Källa: Revisionsrätten, på grundval av information från kommissionen.

Bilaga III – De allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt bilaga III till direktivet

1. Bland de möjliga alternativen för att förebygga och/eller hålla tillbaka skadegörare och ogräs ska framför allt följande användas eller stödjas:

• Växtföljd.
• Användning av lämplig odlingsteknik (såsom falsk såbädd, såtidpunkter, planttäthet, insådd, reducerad jordbearbetning, gallring och direktsådd).
• Användning där så är lämpligt av växtmaterial som är resistent/tåligt samt bruksutsäde/certifierat utsäde och plantmaterial.
• Användning av metoder för anpassad gödsling, kalkning och bevattning/dränering.
• Förebyggande av spridning av skadliga organismer genom hygienåtgärder (t.ex. genom regelbunden rengöring av maskiner och utrustning).
• Åtgärder för att skydda viktiga nyttoorganismer och öka deras antal, t.ex. genom lämpliga växtskyddsåtgärder eller användning av ekologiska infrastrukturer på och utanför produktionsställena.

2. Skadliga organismer ska övervakas med hjälp av lämpliga metoder och verktyg, där sådana finns att tillgå. Sådana lämpliga verktyg bör omfatta fältobservationer och vetenskapligt underbyggda system för varning, prognos och tidig diagnos, där så är möjligt, samt rådgivning av professionella rådgivare.

3. Yrkesmässiga användare ska utifrån resultaten av övervakningen fatta beslut om huruvida och när växtskyddsåtgärder ska vidtas. Tillförlitliga och vetenskapligt välunderbyggda tröskelvärden är väsentliga för beslutsfattandet. Innan någon behandling inleds ska när så är möjligt hänsyn tas till vilka tröskelvärden för skadliga organismer som fastställts för regionen, de särskilda områdena, grödorna och de särskilda klimatförhållandena.

4. Hållbara biologiska, fysiska och andra icke-kemiska metoder ska ges företräde framför kemiska metoder om de leder till tillfredsställande bekämpning av skadegörare och ogräs.

5. De växtskyddsmedel som används ska vara så målspecifika som möjligt och ha minsta möjliga biverkningar för människors hälsa, icke-målorganismer och miljön.

6. Yrkesmässiga användare bör begränsa användningen av växtskyddsmedel och andra ingrepp till vad som är nödvändigt, exempelvis genom minskade doser, minskad spridningsfrekvens eller partiell spridning, och därvid ta hänsyn till att riskerna för växtligheten ska vara acceptabla och att insatserna av växtskyddsmedel inte får öka risken för att populationerna av skadliga organismer ska utveckla resistens.

7. Om risken för resistens mot ett växtskyddsmedel är känd och när förekomsten av skadliga organismer kräver att växtskyddsmedel vid upprepade tillfällen används på någon gröda, ska tillgängliga strategier mot resistens användas, så att växtskyddsmedlen inte förlorar sin verkan. Detta kan inbegripa användning av flera olika växtskyddsmedel med olika verkningssätt.

8. De yrkesmässiga användarna bör på grundval av dokumentationen över användningen av bekämpningsmedel och övervakningen av skadliga organismer, undersöka nyttan med de växtskyddsåtgärder som vidtas.

Termer och förkortningar

bekämpningsmedel: växtskyddsmedel och biocidprodukter.

GJP: gemensamma jordbrukspolitiken.

integrerat växtskydd: noga övervägande av alla tillgängliga växtskyddsmetoder och därpå följande integrering av lämpliga åtgärder som motverkar utvecklingen av populationer av skadliga organismer och som håller användningen av växtskyddsmedel och andra former av ingrepp på nivåer som är ekonomiskt och ekologiskt försvarbara och minskar eller minimerar riskerna för människors hälsa och miljön; integrerat växtskydd betonar odlingen av sunda grödor med minsta möjliga ingrepp i jordbruksekosystemen och uppmuntrar naturliga mekanismer för bekämpning av skadegörare och ogräs.

kandidatämnen för substitution: verksamma ämnen med vissa egenskaper där EU-länderna måste göra en undersökning för att se om de kan ersättas med andra lämpliga lösningar (kemiska eller icke-kemiska).

verksamt ämne: den komponent i ett växtskyddsmedel som påverkar skadegörare eller växtsjukdomar.

växtskyddsmedel med låg risk: medel som innehåller verksamma ämnen som har godkänts som ämnen med låg risk kan godkännas som växtskyddsmedel med låg risk; verksamma ämnen kan godkännas som ämnen med låg risk om de uppfyller de vanliga kriterierna för godkännande och dessutom de kriterier för ämnen med låg risk som beskrivs punkt 5 i bilaga II till förordning (EG) 1107/2009.

växtskyddsmedel: medel som består av eller innehåller verksamma ämnen avsedda att användas för att skydda växter eller växtprodukter mot skadegörare och förhindra angrepp av skadegörare, påverka växternas livsprocesser, bevara växtprodukters hållbarhet, förstöra oönskade växter eller växtdelar och hålla tillbaka eller förhindra oönskad tillväxt av växter.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning I hållbar användning av naturresurser, där ledamoten Nikolaos Milionis är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Samo Jereb med stöd av Kathrine Henderson (kanslichef), Robert Markus (förstechef), Charlotta Törneling (uppgiftsansvarig), Päivi Piki (biträdande uppgiftsansvarig) och Greta Kapustaitė, Antonella Stasia, Paulo Oliveira, Dainora Venckevičienė (revisorer). Michael Pyper gav språkligt stöd.

Från vänster till höger: Antonella Stasia, Michael Pyper, Kathrine Henderson, Samo Jereb, Charlotta Törneling, Paulo Oliveira, Päivi Piki och Dainora Venckevičienė.

Slutnoter

¹ Geiger, F. et al, ”Persistent negative effects of pesticides on biodiversity and biological control potential on European farmland”, Basic and Applied Ecology, Elsevier Gmbh, 2010, s. 97–105.

² Den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, The assessment report on pollinators, pollination and food production Ecosystem Services on pollinators, pollination and food production, sekretariatet för den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, Bonn, Tyskland, 2016.

³ När vi i denna rapport skriver ”sålda” menar vi växtskyddsmedel som är ”utsläppta på marknaden” enligt definitionen i artikel 3.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.

⁴ Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.

⁵ Artikel 14.4 i direktivet.

⁶ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG.

⁷ EU:s kriterier för ämnen med låg risk beskrivs i punkt 5 i bilaga II till förordningen om växtskyddsmedel.

⁸ De geografiska zonerna fastställs i bilaga I till förordningen om växtskyddsmedel.

⁹ De 18 omarbetade nationella handlingsplaner som hade lämnats in till kommissionen i juni 2019 av Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien och Österrike.

¹⁰ Artikel 23 i direktivet.

¹¹ Bulgarien och Luxemburg.

¹² Kommissionens rapport (COM(2017) 587 final) finns här: https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/plant/docs/pesticides_sup_report-overview_sv.pdf.

¹³ GD(SANTE)/2017–6291: Overview Report Sustainable Use of Pesticides, http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=114.

¹⁴ https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/sustainable_use_pesticides_en.

¹⁵ Enligt artikel 55 i förordningen om växtskyddsmedel måste användningen av växtskyddsmedel ske i enlighet med direktivet, särskilt de allmänna principer för integrerat växtskydd som avses i artikel 14 och bilaga III till direktivet.

¹⁶ Enligt artikel 3.1 i direktivet avses med yrkesmässiga användare personer som använder bekämpningsmedel i sin yrkesmässiga verksamhet.

¹⁷ Artikel 14.4 i direktivet.

¹⁸ Draft Guidance Document for establishing IPM principles (07.0307/2008/504015/ETU/B3).

¹⁹ Artikel 67 i förordningen om växtskyddsmedel.

²⁰ Artikel 14 i Statutory Instrument nr 155 från 2012, European Communities (sustainable use of pesticides) regulations 2012.

²¹ Artikel 14.1 i direktivet hänvisar till ekologiskt jordbruk i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

²² År 2017, enligt statistik från Eurostat som finns tillgänglig på https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Organic_farming_statistics.

²³ För 2014–2020 fastställs reglerna för tvärvillkor i artikel 93 och bilaga II i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

²⁴ Artiklarna 91, 96 och 99 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken.

²⁵ Föreskrivet verksamhetskrav nr 10 om växtskyddsmedel: artikel 55 första och andra meningen i förordningen om växtskyddsmedel.

²⁶ Enligt artiklarna 11–25 i den schweiziska förordningen om direktstöd Ordonnance sur les paiements directs versés dans l’agriculture (OPD, RS 910.13) av den 23 oktober 2013.

²⁷ Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet om tvärvillkor som bifogas förordning (EU) nr 1306/2013.

²⁸ Artikel 11 och bilaga III i förslaget till förordning om strategiska planer inom ramen för GJP (COM(2018) 392).

²⁹ Artikel 3.6 direktivet.

³⁰ Princip nr 4 i de allmänna principerna för integrerat växtskydd (se bilaga III).

³¹ Artikel 14.1 i direktivet.

³² Artikel 3.8 i direktivet.

³³ Enligt t.ex. artikel 77 i förordningen om växtskyddsmedel får kommissionen anta vägledande dokument om innehållet i ansökan avseende mikroorganismer, feromoner och biologiska produkter.

³⁴ Kommissionens förordning (EU) nr 283/2013 av den 1 mars 2013 om uppgiftskrav för verksamma ämnen och kommissionens förordning (EU) nr 284/2013 av den 1 mars 2013 om uppgiftskrav för växtskyddsmedel.

³⁵ Begreppet låg risk infördes i förordningen om växtskyddsmedel, och det första godkännandet av ett verksamt ämne som ett ämne med låg risk kom 2015.

³⁶ EU:s databas över bekämpningsmedel, hämtad den 9 september 2019.

³⁷ Kommissionens tillkännagivande om en förteckning över verksamma ämnen med potentiellt låg risk som godkänts för användning i växtskyddsmedel (2018/C 265/02).

³⁸ Förnyelseprogrammet AIR IV.

³⁹ Artikel 47 i förordningen om växtskyddsmedel.

⁴⁰ Lägesrapport om genomförandeplanen för att öka tillgången på växtskyddsmedel med låg risk och påskynda införandet av integrerat växtskydd i medlemsstaterna, mars 2019.

⁴¹ Kommissionens meddelande av den 10 november 2017. Vägledning om övervakning och kartläggning av hur användningen av bekämpningsmedel påverkar människors hälsa och miljön enligt artikel 7.3 i direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (direktivet om hållbar användning).

⁴² Artikel 67.2 i förordningen om växtskyddsmedel.

⁴³ Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring och rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten.

⁴⁴ När det gäller 29 av dessa ämnen måste medlemsstaterna även leva upp till de miljökvalitetsnormer som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU av den 12 augusti 2013 vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område. De andra sju ämnena finns angivna i bilagan till kommissionens genomförandebeslut (EU) nr 2018/840 av den 5 juni 2018 om upprättande av en bevakningslista över ämnen för unionsomfattande övervakning inom vattenpolitikens område (bevakningslista).

⁴⁵ I rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (artiklarna 5 och 9 och bilagorna IA och IIB) anges att tungmetaller, inbegripet koppar, ska övervakas. Flera verksamma ämnen i växtskyddsmedel innehåller koppar.

⁴⁶ Lucas 2018: resultaten av jordanalysen förväntas vara klara senast 2021.

⁴⁷ Artikel 3 i förordning (EG) nr 1185/2009.

⁴⁸ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik.

⁴⁹ Enligt artikel 3.4 i förordning 1185/2009 ska kommissionen aggregera uppgifterna i förbestämda grupper och kategorier innan de offentliggörs.

⁵⁰ Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av förordning (EG) nr 1185/2009 (COM(2017) 109).

⁵¹ Bilaga II till förordning (EG) nr 1185/2009.

⁵² Eurostat (2019) Research paper: Statistics on agricultural use of pesticides in the European Union (ESTAT E1/AES/2019/RP/1).

⁵³ Kommissionens direktiv (EU) 2019/782 av den 15 maj 2019 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG vad gäller fastställande av harmoniserade riskindikatorer.

⁵⁴ https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/sustainable_use_pesticides/harmonised-risk-indicators/trends-hri-eu_en.

⁵⁵ Artikel 50 i förordningen om växtskyddsmedel.

⁵⁶ I artikel 14.1 i direktiv 2009/128/EG föreskrivs att medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att främja ett växtskydd med låg insats av bekämpningsmedel och så långt möjligt ge företräde till icke kemiska metoder, med hänvisning till integrerat växtskydd och ekologiskt jordbruk i enlighet med rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter, som ersattes av den nya förordningen (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018.

⁵⁷ Översiktsrapport om hållbar användning av bekämpningsmedel (GD Hälsa och livsmedelssäkerhet, 2017-6792), http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/overview_reports/details.cfm?rep_id=114

⁵⁸ http://ec.europa.eu/food/audits-analysis/audit_reports/index.cfm

⁵⁹ COM(2017) 109 final: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel.

⁶⁰ COM(2017) 109 final: Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1185/2009 av den 25 november 2009 om statistik om bekämpningsmedel.

Tidslinje

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen 2020.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar tillämpas genom Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna. Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritetspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Användningen av Europeiska revisionsrättens logotyp måste först godkännas av Europeiska revisionsrätten.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.