Education and Training Monitor 2022

1. Nyckelindikatorer

Diagram1: Översikt över nyckelindikatorer

Källor: Eurostat (Unesco, OECD och Eurostat, arbetskraftsundersökningen och Cofog) och OECD (Pisa). Mer information finns i bilaga I och i verktygslådan. Anmärkningar: EU-genomsnittet för läsförståelse i Pisaundersökningen 2018 inkluderar inte Spanien. Den indikator som används gäller förskoleverksamhet som enligt den internationella standarden för klassificering av utbildningar (ISCED) anses vara pedagogisk och därmed anses ingå i den första nivån i utbildningssystemet, ISCED 0. Rättviseindikatorn visar att andelen 15-åriga elever som underpresterar i läsning, matematik och naturvetenskap (kombinerat) skiljer sig mellan de lägsta och högsta fjärdedelarna i det socioekonomiska indexet. b = avbrott i tidsserien, u = låg tillförlitlighet, : = inga tillgängliga uppgifter, 09 = 2009, 13 = 2013, 18 = 2018, 20 = 2020.

Diagram 2: Läge i förhållande till bäst och sämst presterande länder

2. Fokus på skolval och jämlikhet

I ett antal aktuella studier bekräftas att det finns en stark koppling mellan skolval och ökande segregation av elever. Trots överlag goda utbildningsresultat är den bristande jämlikheten i utbildningen ett problem. I en nationell rapport bekräftas att det finns en växande social och etnisk segregation i skolorna i Sverige, även om den fortfarande ligger under EU-genomsnittet. Elever med liknande bakgrund brukar gå i samma skolor (IFAU 2020). Forskning visar att skolvalet leder till ökande segregation av elever utifrån föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå (Brandén & Bygren 2021), där de mer privilegierade eleverna (även bland elever med invandrarbakgrund) oftare går i friskolor (Lärarförbundet 2022b). Intressant nog ökar segregationen särskilt i områden med liten bostadssegregation (Brandén & Bygren 2021). I en undersökning där 690 högstadierektorer deltog bekräftas den ökande skolsegregationen (Lärarnas riksförbund 2021). Skolinspektionen undersökte kopplingen mellan kötiden till friskolor och elevernas invandrarbakgrund och fann brister hos de flesta skolorna, ofta i form av tillämpning av ytterligare odefinierade kriterier (Skolinspektionen 2022).

Den ökade finansieringen till kommuner för att ta itu med växande ojämlikheter når inte alltid de skolor som behöver det. Kommunerna väljer fritt vart de riktar finansieringen. Vid en nyligen genomförd kontroll av alla skolbudgetar konstaterades att 97,9 % av kommunerna har skurit ned skolornas budget trots att de har fått mer finansiering. Enligt författaren nämner ett växande antal kommuner inrättandet av friskolor och finansieringen av dessa som orsaken till underskotten. En nybildad friskola får en ersättning per inskriven elev från kommunen som beräknas utifrån kommunens budgeterade skolkostnader per elev för det kommande året. När eleverna flyttar till den nya friskolan ökar kommunens kostnader per elev eftersom kommunen inte har tid att anpassa sin egen skolorganisation efter detta. Ersättningsbeloppet ökar retroaktivt trots att friskolan inte delar kommunens ansvar att ge alla elever en skolplats (Lindquist 2021). På grundval av resultaten av likvärdighetsutredningen föreslog regeringen att ersättningen till friskolor skulle minskas för att återspegla denna skillnad i ansvar, men förslaget antogs inte av riksdagen (Riksdagen 2022e). En utredning pågår om ökad statlig styrning och nationell finansiering av skolväsendet (Regeringen 2020).

Regeringen föreslår stora reformer för att öka jämlikheten i skolorna. Med utgångspunkt i resultaten av likvärdighetsutredningen och annan forskning föreslog regeringen flera större förändringar, närmare bestämt att avskaffa köerna för inskrivning i skolan¹ (Regeringen 2022a), harmonisera inskrivningen i skolan (Utbildningsdepartementet 2022e) och införa ett förbud mot vinstuttag för friskolor. För närvarande pågår en utredning för att hitta ett sätt att stoppa friskolornas vinstuttag, samtidigt som de befintliga friskolorna får möjlighet att omorganisera sig och fortsätta verksamheten. Resultaten väntas den 29 februari 2024 (Utbildningsdepartementet 2022f). Att stoppa vinstuttagen i skolan skulle kunna minska betygsinflationen, eftersom friskolor frestas att ge högre betyg för att locka till sig elever, och öka kvaliteten och jämlikheten.

3. Förskola

Deltagandet i förskolan är högt, och nya lagändringar syftar till att ta itu med de återstående utmaningarna. Under 2020 var deltagandet i förskolan bland de högsta i EU, både bland barn under tre år (54,1 %) och från tre års ålder till obligatorisk skolstart (95,9 % jämfört med 93 % i EU). En nationell utredning visade att färre barn med låg socioekonomisk status eller med invandrarbakgrund går i förskola (SOU 2020:67). Nya ändringar av skollagen från och med den 1 juli 2022 innebär att kommunerna är skyldiga att påminna vårdnadshavare till barn över 3 år som inte går i förskolan om dess fördelar för barnet och om barnets rätt till förskola. Kommunerna måste även erbjuda förskoleplats till barn som har bott i Sverige kort tid, även om deras vårdnadshavare inte har ansökt om det, och till barn som har behov av förskola för sin språkutveckling (Riksdagen 2022d).

Få anställda i förskolan är behöriga förskollärare, och deras kunskaper i svenska är ibland otillräckliga. Den utredning som nämns ovan har även visat att bara 39,5 % av de anställda i förskolan är behöriga förskollärare, och i förorterna – där det bor många med invandrarbakgrund – är andelen 28,5 %. I förorterna saknar även personal med invandrarbakgrund ofta tillräckliga kunskaper i svenska, vilket inverkar negativt på barnens språkutveckling (SOU 2020:67). Efter att detta uppdagades har vissa kommuner börjat testa förskollärarnas kunskaper i svenska för att ge dem riktad utbildning.

Regeringen ökar det ekonomiska stödet för att förbättra kvaliteten i förskolan. Från och med 2022 slås två tidigare bidrag till förskolan – för mindre barngrupper och för kvalitetshöjande åtgärder – samman till ett bidrag, och fördelningen ska i betydligt större utsträckning påverkas av socioekonomiska faktorer så att resurserna riktas på ett bättre sätt. För 2022 uppgår bidraget till 170 miljoner euro. Det kommer sedan att öka med 29,6 miljoner euro 2023 och 26 miljoner euro från och med 2024 (Utbildningsdepartementet 2021b).

Kraven på pedagogisk omsorg har skärpts. Pedagogisk omsorg är ett alternativ till de vanliga förskolorna och fritidshemmen i Sverige. Denna typ av verksamhet bedrivs i en privatbostad eller i andra lokaler och anordnas av kommunen eller en fristående huvudman. Behörighetskraven och efterlevnaden av läroplanen inom den pedagogiska omsorgen är mindre strikta (Skolverket 2021a). Regeringen kräver nu att kommunen ska godkänna och övervaka verksamheten för pedagogisk omsorg för att säkerställa att barnen får lämpligt stöd (Regeringskansliet 2022a).

4. Skola

Sverige vidtar åtgärder för att förbättra utbildningsresultaten och minska det ökande antalet elever som lämnar skolan i förtid. Andelen underpresterande 15-åringar ligger under genomsnittet för EU men över målet på EU-nivå för 2030. För att förbättra utbildningens kvalitet kommer Skolinspektionen att kunna stänga skolor med allvarliga och återkommande brister (Riksdagen 2022a). Från och med augusti 2022 får skolpersonalen vidta befogade, omedelbara och tillfälliga åtgärder för att upprätthålla ordningen och tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Vid undervisningen får eleverna endast använda mobiltelefoner efter lärarens instruktion (Riksdagen 2022f). Under 2021 var andelen unga med högst grundskoleutbildning lägre än EU-genomsnittet (8,4 % jämfört med 9,7 % i EU) och målet på EU-nivå. Den har dock ökat något sedan 2020, med 0,7 procentenheter, vilket är i linje med trenden de senaste åren. Förändringen beror främst på en ökning bland pojkar (från 9 % 2020 till 10,2 % 2021), vilket även ledde till en ökning med 1 procentenhet av klyftan mellan könen (3,7 procentenheter 2021). Andelen utrikes födda elever som hoppar av skolan är dubbelt så hög som bland inrikes födda elever (15,7 % jämfört med 6,3 %). På landsbygden är andelen unga med högst grundskoleutbildning också nästan dubbelt så hög som i städerna (11 % jämfört med 5,8 %), och den har ökat avsevärt (med 2,1 procentenheter mellan 2020 och 2021). Från och med den 1 juli 2022 erbjuds elever i årskurs 4–9 två timmars extra studietid med lärare per vecka. Elever i årskurs 9 som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan erbjuds ytterligare 25 timmars lovskola för att öka sina chanser att komma in på gymnasiet (Riksdagen 2022c).

De pågående insatserna för att förbättra övervakningen och samordningen inom utbildningen bör öka kvaliteten och likvärdigheten. Skolverket, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Skolforskningsinstitutet har fått i uppdrag att utforma insatser för ökad kvalitet och likvärdighet i skolorna. Skolverket kommer tillsammans med andra myndigheter att föreslå nationella målsättningar för skolor och fritidshem samt justeringar av befintliga nationella målsättningar och vid behov ta fram delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultat. Skolverket ska identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Det kommer även att erbjuda huvudmännen regelbundna kvalitetsdialoger och inrätta tio regionala kontor för att ge mer lokalt stöd (Utbildningsdepartementet 2021c).

Regeringen reviderade uppskattningarna av lärarbristen och undersökte fördelningen av lärare efter behörighet. Under 2021 beräknades den förväntade lärarbristen på nytt för att överensstämma med den nya befolkningsprognosen, som visade på 180 000 färre barn. Enligt den nya uppskattningen kommer Sverige fortfarande att behöva 12 000 nya lärare fram till 2035. Under 2020 var endast 72 % av alla lärare behöriga (med en variation på mellan 20 % och 85 % beroende på typ av utbildning och utbildningsnivå). Ytterligare 12 % hade en lärarexamen, men var inte behöriga att undervisa i ämnet/skolformen i fråga. Bristen är mest akut vad gäller speciallärare, ämneslärare inom grundskolan och yrkeslärare inom gymnasieskolan (Skolverket 2021b). Skolverket tittade också särskilt på situationen med obehöriga lärare i grundskolan (21 % under läsåret 2020/2021). De flesta (63 %) saknade eftergymnasial pedagogisk utbildning (se diagram 3) (Skolverket 2021c). Forskning om effekterna av covid-19 visar att lärare som undervisar i årskurs 7–9 och 4–6, eftersom grundskolorna hölls öppna, var bland de yrkesgrupper som hade de högsta smittotalen (Vlachos m.fl. 2021). Enligt en undersökning från Lärarförbundet har lärarnas arbetsbelastning och arbetsrelaterade stress ökat (enligt 86 % respektive 60 % av lärarna), delvis på grund av behovet av att täcka upp för frånvarande kolleger (Lärarförbundet 2022a).

Diagram 3: Obehöriga lärare i grundskolan (ISCED 1–2) i Sverige enligt deras behörighetsnivå 2020/2021

Ett nytt nationellt professionsprogram för lärare håller på att tas fram. I juni 2022 föreslog regeringen att det skulle inrättas ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare som skulle skapa en nationell struktur för fortsatt yrkesmässig kompetensutveckling. Det skulle också innehålla ett nationellt meritsystem för legitimerade lärare och förskollärare. Detta skulle bidra till lärares kompetensutveckling och hjälpa till att förbättra elevresultaten (Utbildningsdepartementet 2022d).

Regeringen undersöker betygsinflationen och inför central rättning av nationella prov parallellt med digitaliseringen. På grund av avvikelser mellan resultaten på nationella prov och betygen granskar Skolinspektionen skillnaderna mellan olika skolor och undersöker huvudmännens åtgärder för att förhindra sådana avvikelser. Inspektionerna kan bli fler i skolor där avvikelserna är stora. En rapport ska lämnas in senast den 15 april 2024 (Regeringen 2021c). De viktigaste faktorerna för att det ska gå bra för eleverna på gymnasiet är deras grundskolebetyg och deras val av gymnasieprogram. Bland elever med samma grundskolebetyg var det dock mindre sannolikt att elever från friskolor skulle slutföra sin gymnasieutbildning (Skolverket 2022a). Skolverkets uppgift att utveckla digitala nationella prov för skolor senast 2022 förlängs till 2024 och utökas till att omfatta automatisk rättning av vissa delar via ett system och central rättning av uppsatser på svenska och engelska (Skolverket 2022b och Skolverket 2022d). Detta bör bidra till en mer likvärdig betygsättning och en minskad administrativ börda för lärarna.

Unga har goda digitala färdigheter, och en ny digitaliseringsstrategi för skolan håller på att tas fram. Under 2021 var andelen personer i åldrarna 16–19 med grundläggande eller mer än grundläggande digitala färdigheter överlag över EU-genomsnittet: 78 % jämfört med 69 % i EU. Senast den 15 december 2022 kommer Skolverket att ha utarbetat den nya nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet för 2023–2027 i syfte att förbättra läranderesultaten och likvärdigheten i förskolan och skolan (Utbildningsdepartementet 2022g).

Covid-19-pandemin ökade ojämlikheten och betygsinflationen. Precis som i andra EU-länder förvärrade pandemin de befintliga ojämlikheterna i skolväsendet. Skolpersonalens fysiska frånvaro och övergången till distansundervisning försämrade skolornas förmåga att ge stöd till utsatta elever och elever med funktionsnedsättning. När det gäller gymnasieutbildningen ställdes de nationella proven in 2020 och 2021 på grund av pandemin. Detta verkar ha lett till en ”generösare” betygsättning i genomsnitt, särskilt i friskolor (Coronakommissionen 2021b och Skolverket 2021d). I april 2022 tog Sverige bort möjligheten att bedriva distansundervisning och Skolverkets möjlighet att ställa in de nationella proven (Regeringen 2022b).

Stödåtgärderna är liknande för migranter, romer och ukrainska flyktingar, och definieras endast i allmänna ordalag på nationell nivå. På grund av utbildningssystemets decentraliserade karaktär rör de åtgärder som vidtas på nationell nivå för alla tre grupperna språkinlärning, hjälp från en medlare eller lärare som talar det aktuella språket och ekonomiskt stöd till kommuner för ytterligare frivilliga åtgärder. Tillgängliga uppgifter från FRA:s undersökning om romer från 2019 visar goda resultat: Deltagandet i förskolan bland romska barn i åldern 4–5 (90 %) var nästan detsamma som för befolkningen i allmänhet, och Sverige hade den lägsta andelen unga romer med högst grundskoleutbildning av alla undersökta länder. Romska elever löper dock fortfarande tre gånger så stor risk att lämna skolan i förtid (cirka 33 %) som elever i allmänhet (8 %)². Strategin för romsk inkludering för 2012–2032 innefattar inga mål eller indikatorer för att man ska kunna bevaka framstegen. Åtgärderna inriktas på att anställa romska brobyggare med romsk språk- och kulturkompetens i skolorna, erbjuda modersmålsundervisning i romani chib och tillhandahålla ytterligare finansiering. Strategin skulle dock behöva uppdateras för att ta hänsyn till de senaste uppgifterna om romers situation. Otillräckliga läromedel i minoritetsspråken är ett hinder, men mer konkret stöd är på gång. Från och med hösten 2022 ansvarar Skolverket för den nationella samordningen av undervisningen i nationella minoritetsspråk, med tillgång till fjärrundervisning och läromedel inom nationella minoritetsspråk (Regeringskansliet 2022b). För att stödja barn som fördrivits från Ukraina arbetar Skolverket för att locka till sig personer med relevanta språkkunskaper till skolan. Skolverket jämför även det ukrainska och det svenska utbildningssystemet och hjälper huvudmännen att bedöma de nyanlända elevernas kunskaper samt erbjuda dem undervisning på sitt modersmål. Ukrainska elever har rätt till utbildning i Sverige om deras föräldrar vill det, men det är inte obligatoriskt. Ansvaret för deras integration (genom introduktionsprogrammet för nyanlända elever) ligger hos kommunerna (Skolverket 2022c).

5. Yrkes- och vuxenutbildning

Regeringen har inlett en utredning om långsiktig och behovsanpassad yrkesutbildning för vuxna. Den bristande matchningen på arbetsmarknaden försvårar för många arbetslösa att ta de jobb som finns tillgängliga. Att göra yrkesutbildningar mer attraktiva är nödvändigt för att förbättra kompetensförsörjningen och åtgärda den bristande matchningen. Deltagandet i yrkesutbildning är relativt lågt: under 2020 gick 35,6 % av gymnasieeleverna en yrkesutbildning jämfört med 48,7 % i EU³. Regeringen har tillsatt en utredning för att granska utvecklingen av den kommunala yrkesutbildningen och göra den mer effektiv och bättre anpassad efter arbetsmarknadens och de arbetssökandes behov (Utbildningsdepartementet 2022c). Utredningens förslag ska läggas fram senast i februari 2024

Yrkeshögskolan håller på att utvecklas för att bättre tillgodose kompetensbehoven. Som en del av den pågående satsningen Kunskapslyftet har antalet årsplatser på yrkeshögskolan fördubblats och uppgår nu till cirka 50 000. Korta utbildningar på upp till sex månaders heltidsstudier har införts för att erbjuda flexibla möjligheter för dem som behöver fördjupa, bredda eller förnya sina färdigheter. De genomförs vanligtvis som distansutbildningar för förvärvsarbetande vuxna. Under 2021 tillsatte regeringen en utredning för att se över yrkeshögskolans regelverk i syfte att säkerställa en stabil, effektiv och hållbar funktion även för framtiden (Regeringen 2021a).

Vuxenutbildning fortsätter att prioriteras högt i Sverige, med många nya initiativ och ökade medel. Inom ramen för Kunskapslyftet har antalet permanenta utbildningsplatser utökats inom komvux, yrkeshögskolan, folkhögskolan och högskolan (Regeringskansliet 2021). Regeringen har tillfört medel som 2022 totalt beräknas motsvara över 160 000 utbildningsplatser. Regeringen avsatte även 1 560 miljoner kronor 2022 för 14 000 platser inom kombinationsutbildning, där yrkesutbildning kombineras med kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare eller svenska som andraspråk (Utbildningsdepartementet 2021a). Deltagandet är mycket högt och redan i närheten av målet på 60 % för 2030.

Ökad validering av färdigheter inom kommunal vuxenutbildning kommer att stärka kompetensförsörjningen. En proposition har antagits för att öka antalet valideringar i Sverige (Utbildningsdepartementet 2022a). Hemkommunen är skyldig att se till att den som vill få sitt kunnande kartlagt inför utbildning eller prövning inom komvux erbjuds en inledande kartläggning. Kommunerna är även skyldiga att se till att en elev inom komvux som behöver en validering erbjuds det och att valideringen görs inom ramen för en kurs som bekostas av elevens hemkommun.

Sverige investerar mer i omställning och kompetensutveckling. Som en del av regeringens omställningspaket för långsiktig förbättrad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Riksdagen 2022b) har flera nya initiativ införts. Det avser bland annat ett nytt omställningsstudiestöd som gör det möjligt för de allra flesta att studera med minst 80 %av lönen i upp till ett år. Detta är ett helt nytt studiestöd som kompletterar det ordinarie studiestödet och syftar till att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Dessutom har åldersgränserna för det ordinarie studiestödet och studiestartsstödet höjts (Riksdagen 2021). Arbetsgivare som finansierar omställnings- och kompetensstöd för sina anställda kommer att kunna få ersättning.

Sveriges nationella plan för återhämtning och resiliens omfattar vissa reformer och investeringar i utbildning och vuxenutbildning och bidrar till befintliga initiativ som Kunskapslyftet. Investeringarna ökar de investeringarna som redan planerats utanför planen för återhämtning och resiliens, nämligen ett ökat antal studieplatser inom komvux, yrkeshögskolan och högskolan.

6. Högre utbildning

Andelen personer med eftergymnasial utbildning ligger över EU:s mål, men klyftorna ökar. Under 2021 var andelen personer med eftergymnasial utbildning 49,3 %, vilket överstiger både EU-genomsnittet (41,2 %) och målet på EU-nivå (45 %). Klyftan mellan könen till kvinnornas fördel ligger över EU-genomsnittet (17,3 procentenheter jämfört med 11,1 procentenheter i EU)⁴. Andelen utrikes födda med eftergymnasial utbildning är relativt högt (45,3 %), men lägre än andelen bland inrikes födda (50,8 %). Klyftan mellan dem har vuxit sedan 2017 (då andelarna var 47,6 % respektive 47,5 %). Detta beror på att andelen med eftergymnasial utbildning bland personer från länder utanför EU började minska (från 44,2 % 2017 till 39,5 % 2021). Klyftan mellan stad och landsbygd när det gäller eftergymnasial utbildning är en av de största i EU (31,5 procentenheter jämfört med 21,8 procentenheter i EU). Den har varit stadigt ökande och har fördubblats under de senaste 16 åren (se diagram 4). Sysselsättningsgraden bland personer med nyligen avlagd akademisk examen ligger 2021 på 90,7 %, vilket är över EU-genomsnittet på 84,9 %. Sysselsättningsgraden bland personer med yrkesutbildning på gymnasienivå är lika hög.

I Sverige är det många som har en examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik, och andelen kvinnor ligger över genomsnittet. Andelen personer med en examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik ligger över genomsnittet (27 % jämfört med 24,9 % i EU). Detsamma gäller andelen kvinnor på området: 15,9 % av alla kvinnliga utexaminerade har en examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik (14,1 % i EU), och de utgör 37,1 % av alla med examen i de ämnena (32,5 % i EU). Både andelen studenter och andelen kvinnliga studenter med examen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik av alla utexaminerade (10 %) ökade med cirka 1 procentenhet mellan 2015 och 2020.

Diagram 4: Andel personer med eftergymnasial utbildning (25–34 år) efter grad av urbanisering (i %), 2005–2021

Det finns en växande tonvikt på nationellt och internationellt samarbete mellan olika universitet och högskolor. I december 2021 fick Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att skapa ett högskolepedagogiskt lyft. UHR kommer att samla in och dela information och goda exempel samt möjliggöra nationellt erfarenhetsutbyte för att höja kvaliteten på högskoleundervisningen. Detta kommer att stödjas med 10 miljoner kronor (956 000 euro) 2022 och 20 miljoner kronor (1 912 000 euro) 2023 (Regeringen 2021f). Samtidigt har 13 svenska lärosäten beviljats finansiering som partner inom ramen för initiativet Europauniversitet.

Insatser bidrar till fortsatt ökning av antalet utexaminerade inom bristyrken, med hjälp av EU-finansiering. Bristen på hälso- och sjukvårdspersonal samt lärare är ett långvarigt problem. Tidigare har regeringen begärt att lärosäten ska skapa fler studieplatser för dessa yrken. Detta har dock inte gett önskat resultat, främst på grund av ett alltför litet intresse för dessa studier och svårigheter med att organisera utbyggnaden (Riksrevisionen 2021). Genom insatserna fortsätter antalet utexaminerade inom dessa områden att öka. Regeringen har satt mål för universitet och högskolor för antalet examina inom vård- och lärarutbildningar för perioden 2021–2024, och nya mål planeras inför 2025–2028 (Regeringen 2021b). En av åtgärderna i Sveriges plan för återhämtning och resiliens är att öka antalet studieplatser inom högre utbildning med 35 900 fram till slutet av 2025, med prioritering av bristyrken (bilagan till rådets genomförandebeslut 2022).

Två initiativ med alternativa vägar in i läraryrket pågår. Det ena är ett pilotprojekt som anordnas av flera lärosäten för att möjliggöra för fler personer med en tidigare examen från universitet eller högskola att bli lärare genom en kompletterande pedagogisk utbildning. Lärosätena kommer att behöva samverka och dokumentera sitt arbete, redogöra för antalet helårsstudenter, deras tidigare examina och vilka utbildningsinriktningar som har anordnas för dem samt rapportera om utfallet. Linköpings universitet föreslog, i egenskap av samordnare, en fördelning av utbildningsplatser mellan lärosätena för perioden 2023–2027 (Regeringen 2021f). Det andra initiativet gör det också möjligt för personer som har en examen på forskarnivå att bli lärare. Sökande med ämneskunskaper i matematik, biologi, kemi, fysik eller teknik prioriteras, följt av personer med ämneskunskaper i något annat bristämne (Regeringen 2021e).

Ansvaret för högskoleprovet har nu permanent överförts från universitet och högskolor till Universitets- och högskolerådet, och det kommer att införas kontroller för att förhindra fusk. Detta ansvar flyttades tillfälligt hösten 2020 på grund av pandemin. Överföringen blir nu permanent för att underlätta styrningen av provgenomförandet (Utbildningsdepartementet 2022b). För att förhindra fusk lagstiftades om in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Från och med den 1 juli 2023 får kontroller göras av ordningsvakter i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt. Provdeltagare som vägrar gå igenom kontrollen får inte komma in i provlokalen (Riksdagen 2022g).

Bilaga I: Källor till nyckelindikatorer

Bilaga II: Utbildningssystemets struktur