Rapport från KOMMISSIONEN till EUROPAPARLAMENTET och RÅDET

© antishock/stock.adobe.com

Innovationsfonden är ett av världens största finansieringsprogram för kommersiell demonstration av innovativ koldioxidsnål teknik och syftar till att kommersialisera industriella lösningar för att fasa ut fossila bränslen i Europa och stödja dess omställning till klimatneutralitet. Bland de många olika finansiella instrument som finns tillgängliga på EU-nivå spelar den en unik roll på grund av sin storlek och sitt fokus på de sista skedena i spridningen av innovativ ren teknik.

Innovationsfonden är försedd med över 38 miljarder euro1 som kommer från auktioneringen av utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem och är inriktad på

• energiintensiva industrier, inbegripet miljösäker avskiljning och användning av koldioxid (CCU) som i hög grad bidrar till att begränsa klimatförändringarna, samt produkter som ersätter koldioxidintensiva produkter,
• projekt för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid (CCS),
• innovativ teknik för produktion av förnybar energi samt
• teknik för energilagring.

Målet med den är att skapa de rätta ekonomiska incitamenten för företag att investera i ren teknik och uppmuntra dem att gå i bräschen för ren teknik globalt.

Den föreslagna översynen av direktivet om handel med utsläppsrätter som kommissionen lade fram i juli 2021 som en del av 55 %-paketet2 syftar till att ytterligare stärka fonden genom att öka antalet utsläppsrätter inom systemet för handel med utsläppsrätter och därmed fondens tillgängliga budget genom att utvidga dess tillämpningsområde till sjöfarts-, vägtransport- och byggnadssektorn.

GD Klimatpolitik har det övergripande ansvaret för innovationsfonden, inklusive fastställande av volymen och de politiska prioriteringarna för förslagsinfordringar och de delar dessa ska innehålla samt antagande av tilldelningsbesluten. Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) har i uppdrag att ta hand om förslagsinfordringar, utvärderingar, förberedelsefasen för och undertecknanden av bidrag samt daglig uppföljning av projekt. Europeiska investeringsbanken tillhandahåller projektutvecklingsstöd. Medlemsstaterna rådfrågas om finansieringsbesluten och förteckningen över utvalda projekt, eftersom deras roll är avgörande för att nå ut till potentiella sökanden på sina territorier och ge stöd vid projektansökningar (t.ex. genom stödsystem) och genomförande (t.ex. genom att underlätta tillståndsgivning).

1.1. Rapportens syfte

Enligt artikel 23.6 i delegerad förordning (EU) 2019/856 av den 26 februari 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller driften av innovationsfonden (den delegerade förordningen) ska kommissionen årligen rapportera till rådet och Europaparlamentet om hur genomförandet av fonden fortskrider.

Denna rapport uppfyller kravet för 2020 och 2021 genom att sammanfatta resultaten av fondens två första ansökningsomgångar, som var tillgängliga först i slutet av 2021: den första ansökningsomgången för storskaliga förslag (definierade som projekt med totala kapitalutgifter på över 7,5 miljoner euro) och den första ansökningsomgången för småskaliga förslag (definierad som projekt med totala kapitalutgifter på under 7,5 miljoner euro). Den första ansökningsomgången för storskaliga förslag inleddes den 3 juli 2020 och resultaten offentliggjordes den 16 november 2021, och den första ansökningsomgången för småskaliga förslag inleddes den 1 december 2020 och resultaten offentliggjordes den 27 juli 2021.

I denna rapport analyseras resultaten från dessa ansökningsomgångar och hur de bidrar till fondens mål, med fokus på de lärdomar som dragits och politiska relevanta slutsatser.

Även om den andra ansökningsomgången för storskaliga projekt inleddes den 26 oktober 2021 och den andra ansökningsomgången för småskaliga projekt den 31 mars 2022 pågår dessa ansökningsomgångar fortfarande, och resultaten kommer därför att rapporteras i innovationsfondens andra rapport.

Enligt artikel 24.3 i auktioneringsförordningen3 ska kommissionen se över det antal utsläppsrätter som återstår att auktionera ut efter innovationsfondens beslut om tilldelning för varje förslagsinfordran samt andra delar som rör innovationsfondens verksamhet. Sådana översyner ska äga rum vartannat år, varvid den första översynen ska äga rum senast den 30 juni 2022. Föreliggande rapport uppfyller också detta syfte.

© antishock/stock.adobe.com

2.1. Privata intressen i innovationsfonden

Tack vare en omfattande kommunikationskampanj och över 30 workshoppar för att öka kunskapen om fonden, tillsammans med flertalet branschorganisationer och medlemsstater i EU under 2019 och 20204, lockade båda ansökningsomgångarna ett imponerande antal ansökningar: 3115 för de storskaliga och 2326 för de småskaliga. Ansökningarna omfattade alla stödberättigade sektorer och medlemsstater och bidrog därmed till att uppfylla fondens mål att finansiera projekt inom ett brett sektoriellt och geografiskt spektrum.

Antalet ansökningar visar att näringslivet är intresserad av att utveckla rena tekniska lösningar som bidrar till EU:s klimatneutralitet och att fonden kan göra sin val utifrån en varierad portfölj av gröna projekt som behöver stöd och privat kapital. Jämfört med ansökningarna i ansökningsomgången för storskaliga projekt lockade den första ansökningsomgången för småskaliga förslag färre ansökningar från energiintensiva industrier och avskiljning, användning och lagring av koldioxid men fler ansökningar från sektorerna för förnybar energi och energilagring.

2.2. Kvaliteten på ansökningarna

Kommissionen tillhandahöll omfattande ansökningsspecifik assistans till sökande under båda omgångarnas ansökningsförfaranden. Ansökningarnas kvalitet var generellt sett hög, vilket ledde till stark konkurrens mellan de olika projekten i båda ansökningsomgångarna. Ansökningarnas kvalitet var dock lägre för den småskaliga ansökningsomgången, vilket framgår av det lägre antalet förslag som uppfyller alla minimitröskelvärden.

För varje ansökningsomgång anordnade kommissionen och Cinea särskilda webbinarier7 och informationsdagar. Informationen om ansökningsomgångarna förklarades i detalj, frågor från potentiella sökande besvarades och förklarande material tillhandahölls för att underlätta för företag att utarbeta sina ansökningar. Samtidigt besvarade en särskild hjälpcentral över 1 500 frågor inom ramen för båda omgångarna. När ansökningsomgångarna avslutats presenterades och offentliggjordes en rapport om bästa praxis som skulle kunna vara till hjälp för potentiella sökande8.

I den första ansökningsomgången för storskaliga förslag bedömdes 19 (5 %) av de 311 mottagna ansökningarna vara ej godtagbara eller ej stödberättigande i den första etappen9. I den första ansökningsomgången för småskaliga förslag bedömdes 55 projekt (24 %) av de 23210 ansökningarna inte vara godtagbara eller inte vara stödberättigande och två av dem beaktades inte (testförslag), vilket innebar att totalt 175 stödberättigande förslag konkurrerade om bidrag (se figur 2).

Projekten valdes ut på grundval av följande fem tilldelningskriterier som fastställs i den delegerade förordningen och i informationen om ansökningsomgångarna (för småskaliga projekt förenklades tilldelningskriterierna):

1. Innovationsgrad.
2. I vilken grad växthusgasutsläpp förhindras.
3. Projektets mognadsgrad.
4. Skalbarhet.
5. Kostnadseffektivitet.

På det hela taget fick projekten i den första ansökningsomgången för storskaliga förslag högre poäng än de småskaliga förslagen vad gällde tilldelningskriterierna, och konkurrensen mellan projekten var större (se figur 3). I den storskaliga ansökningsomgången, som bestod av två utvärderingsomgångar, bjöds de 70 högst rangordnade, stödberättigade förslagen från den första etappen in till den andra etappen. Från dessa 70 inbjudna inkom 66 förslag. I slutändan bjöds sju projekt in till förberedelsefasen för bidrag, medan 41 projekt med höga poäng (dvs. att de passerade minimitröskelvärdena vad gäller alla tilldelningskriterier) inte kunde finansieras på grund av otillräcklig budget i ansökningsomgången för storskaliga förslag.

I den första ansökningsomgången för småskaliga förslag uppfyllde 137 av de 175 utvärderade förslagen inte alla tröskelvärden för bidrag. Det var bara sex förslag som överskred alla tröskelvärden men som inte kunde finansieras på grund av otillräcklig budget, och 32 projekt bjöds in till förberedelsefasen för bidrag. Slutligen tilldelades 30 projekt bidrag medan två projekt drogs tillbaka.

Utvärderingen av tilldelningskriterierna visar på betydande skillnader i fördelningen av medianvärdet mellan de två ansökningsomgångarna. I den första storskaliga ansökningsomgången fick fler förslag poäng som översteg alla tröskelvärden, vilket innebar att konkurrensen om finansiering var större (41 över tröskelvärdet och sju som beviljades), medan endast 38 förslag överskred tröskelvärdena i den första ansökningsomgången varav 32 tilldelades bidrag. De utvalda förslagen i den småskaliga ansökningsomgången fick dock relativt sett högre poäng än de som valdes ut i den storskaliga ansökningsomgången.

Kommissionen fortsätter sina ansträngningar för att hjälpa företag som inkommer med ansökningar till fonden genom flera webbinarier inför varje ansökningsomgång, vägledningsdokument och rapporter om bästa praxis samt innovativa verktyg, såsom det frågeformulär för självkoll som tagits fram för den andra småskaliga ansökningsomgången.

Det mycket stora antalet ansökningar för båda ansökningsomgångarna och den betydande överteckningen av budgeten var ett tecken på stor konkurrens om finansiering, och därför beviljades endast ett fåtal projekt bidrag, medan många projekt som uppfyllde alla tröskelvärden inte beviljades något stöd, särskilt i den storskaliga ansökningsomgången. Detta tyder på att företag har ett stort intresse av fonden, varpå kommissionen ökade storleken på den andra storskaliga ansökningsomgången med 50 % och också gör det lättare för projekt från den första ansökningsomgången att ansöka på nytt genom att ändra den delegerade förordningen så att ansökan kan ske i en enda etapp.

2.3. Begärda bidrag kontra tillgänglig budget

De projekt som inkom med ansökningar i båda ansökningsomgångarna, men i synnerhet den storskaliga, begärde mycket högre finansiering än de belopp som var tillgängliga inom respektive ansökningsomgång. Kommissionen maximerade därför budgetarna för ansökningsomgångarna genom att använda flexibiliteten på 20 % i linje med finansieringsbeslutet. De projekt som ansökte om den första ansökningsomgången för storskaliga förslag begärde totalt 21,7 miljarder euro, vilket i mycket hög grad övertecknade den tillgängliga budgeten på 1 miljard euro. I den första ansökningsomgången för småskaliga förslag var överteckningen något mindre: den begärda budgeten var 12,1 miljarder euro, dvs. tio gånger större än den tillgängliga budgeten. För att åtgärda överteckningen maximerade kommissionen budgetarna för ansökningsomgångarna genom att använda flexibiliteten på 20 % i linje med finansieringsbeslutet och beviljade bidrag för 1 145 586 747 euro i den första ansökningsomgången för storskaliga förslag och 109 163 733 euro i den första ansökningsomgången för småskaliga förslag.

2.4. Innovationsfondsprojektens bidrag till EU:s klimatneutralitet

2.4.1. Minskade växthusgasutsläpp

Innovationsfondens första två ansökningsomgångar ger stöd till projekt med betydande potential att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till EU:s klimatneutralitet.

De projekt som beviljades bidrag under innovationsfondens första omgång visar på en minskning på 77,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter under deras första tio verksamhetsår. De första utsläppsminskningsresultaten kan förväntas från och med 2023 när de första utvalda projekten inleds.

2.4.2. Mycket innovativa projekt med stor potential för skalbarhet

Innovationsfondens första två ansökningsomgångar ger stöd till mycket innovativa projekt som kommer att underlätta hela industriella ekosystems omställning till klimatneutralitet. Projekten måste erbjuda mer än enbart inkrementell innovation jämfört med den senaste tekniken i EU för att kunna komma i fråga för finansiering, eftersom de oftare utvärderas som mycket starka eller banbrytande innovationer. De utvalda projekten har stor potential för skalbarhet, vilket visar på möjligheten att utlösa ytterligare minskningar av växthusgasutsläppen genom att överföra tekniken eller tillämpningen av den till andra anläggningar och sektorer. Dessutom kan de ge upphov till samarbete mellan olika aktörer i den regionala och europeiska ekonomin.

Den första ansökningsomgången för storskaliga projekt

De projekt som utvärderades i den första etappen av den första ansökningsomgången för storskaliga förslag uppvisade en mängd olika tekniska inriktningar och innovativa lösningar för ren teknik11. Denna variation bibehölls under ansökningsomgångens andra etapp och i de sju utvalda projekten.

De sju utvalda projekten12 i den första ansökningsomgången för storskaliga förslag tar sig an utmaningar inom skilda sektorer: stål, kemikalier (ammoniak, metanol, etylenoxid), väte (grönt och blått), solcellsproduktion, cement, CCU-betong, elektricitet, uppvärmning och kylning. De utvalda projekten kommer att bli banbrytande och driva på utfasningen av fossila bränslen i sina sektorer, medlemsstater och regioner.

Den tillämpade tekniken är banbrytande och den första i sitt slag i den skala som föreslås och har stor skalbarhetspotential i följande sektorer och ekonomin:

• Tillverkning av 1,2 miljoner ton direktreducerat stål per år (25 % av Sveriges stålproduktion) på direktreduktionsverk, som bygger på förnybar vätgas i HYBRIT Demonstration.
• 500 MW-elektrolys i HYBRIT Demonstration, 50 MW-elektrolys i SHARC.
• 3 GW-fabrik för tillverkning av fotovoltaiska bifacialceller med heteroövergång (B-HJT) i TANGO.
• Avskiljning av koldioxid i cement (K6), ångmetanreformering, produktion av ammoniak och etylenoxid (Kairos@C), förberedelse för CCU för raffinaderier i SHARC.
• Banbrytande fartyg för transport av koldioxid i Kairos@C.
• Fyra projekt som levererar koldioxid för geologisk lagring på olika platser i Nordsjön (Kairos@C, BECCS@STHLM, SHARC, K6).
• Omvandling av kommunalt fast avfall till metanol i stället för energiåtervinning genom förbränning i EOPLANTA.
• Nettoupptag av koldioxid i BECCS@STHLM.

Projekten genomförs huvudsakligen i Belgien, Italien, Sverige (2), Frankrike, Spanien och Finland, men genom sin transport och lagring av koldioxid kommer Nederländerna och Norge att vara oumbärliga partner.

Det gedigna antalet projekt, med nästintill 300 ansökningar i den första ansökningsomgången för storskaliga förslag, visar på en mängd olika tekniska inriktningar som kan leda till en grön omställning inom flera sektorer.

Inom kategorin energiintensiva industrier identifierades tre huvudsakliga tekniska inriktningar: i) vätgas, ii) användning och/eller lagring av koldioxid och iii) biobaserade lösningar, samtidigt som ett antal projekt använder mer än en av dessa huvudsakliga inriktningar och kombinerar dem med andra tekniska lösningar. Andra vanligt förekommande inriktningar är återvinning (t.ex. metallskrot, plast), pyrolys, förgasning och elektrifiering. Ett betydande antal förslag (7 %) inom kategorin energiintensiv industri har integrerat vätgasdistribution och vätgasanvändning i olika transportsätt (t.ex. tunga fordon, bussar, bränslecells- och vätgasfordon, fartyg). Ungefär en femtedel av det totala antalet förslag tar olika råmaterial för biomassa i beaktande, främst avfall och restprodukter.

© Yaorusheng via Getty Images

Inom kategorin avskiljning, lagring och användning av koldioxid (CCUS) inriktar sig de flesta förslagen på en del av CCUS-värdekedjan, och koldioxiden avskiljs från olika källor (bioraffinaderier, produktion av järnhaltiga och icke-järnhaltiga metaller, cement och kalk, raffinaderier, kemikalier, kombinerade bio- och geotermiska kraftvärmeverk, energiåtervinning eller omgivningsluft) och syftar till att producera olika produkter (el och värme, väte, metanol, flygbränsle, metangas, byggmaterial, andra kemikalier och andra bränslen.

Kategorin förnybar energi innehåller alla huvudsakliga typer av teknik: kust- och havsbaserad vindkraft, flytande och markbaserade fundament, koncentrerad solenergi, solceller, produktionsanläggningar för solceller och solcellsmoduler, tidvattenenergi, vågenergi, saltgradientenergi och vattenkraft, djup geotermisk energi. Många förslag avseende förnybar energi kombinerar olika typer av teknik för förnybar energi, exempelvis kombinationer av koncentrerad solenergi och solceller, koncentrerad solenergi och biomassa, vindkraft och solceller. Ofta kombineras variabla förnybara energikällor med batterilagring eller termisk lagring eller produktion av vätgas.

© Petmal via Getty Images

Inom kategorin energilagring syftar många förslag till att hitta lösningar för intradaglagring av el, medan andra förslag omfattar andra typer av lagring t.ex. batterier, lagring av komprimerad eller flytande luft, termisk lagring, vätgas- och vattenlagring. Vissa förslag omfattar åtgärder på efterfrågesidan genom tillämpning av smarta nät eller virtuella kraftverkslösningar, medan andra rör produktionsanläggningar för batterier.

Den första ansökningsomgången för småskaliga projekt

I den första ansökningsomgången för småskaliga förslag beviljades 30 projekt bidrag14, och huvuddragen i några av projekten lyfts fram nedan:

• Införande av banbrytande teknik i nya sektorer, t.ex. utveckling av det första mobila termiska batteriet genom återvinning av 6 GWh industriavfall per år för att tillhandahålla energi där infrastruktur för fjärrvärme eller fjärrkyla saknas (WH-projektet) eller konstruktion och drift av ett av världens första luftburna vindkraftsystem med kapacitet att producera 1,2 MW förnybar energi (NAWEP-projektet).
• Tillämpning av banbrytande teknik i befintliga industriprocesser, t.ex. regenerering av olja av hög kvalitet från spillolja, vilket bidrar till att frångå behovet att producera fossilbaserad jungfruolja (SKFOAAS) eller banbrytande teknik för att förbättra återvinningen av biometan och förbättra dess kvalitet för att göra den kompatibel med nätet, med hjälp av befintlig deponigas (W4W).
• Införande av nya kombinationer av befintlig teknik, t.ex. produktion av aggregat med låga koldioxidutsläpp, genom att kombinera verksamheterna hos ett raffinaderi, ett avfallshanteringsföretag och en byggmaterialstillverkare (AGGREGACO2), eller omvandling av en hamn till den första hamnen i Europa som kan drivas utanför nätet, baserat på en självstyrd energigemenskap som förbrukar 6 300 MWh förnybar energi per år (GREENMOTRIL), eller en kombination av teknik från luftburen vindenergi, solceller och lagring i redox-flödesbatterier, vilket ger 73 % av den baslastenergiförbrukning som behövs vid gaslagring (AQUILON).
• Ersättning av befintlig teknik, t.ex. införande av en innovativ eftermonteringslösning för att ersätta fossila bränslen med ett biomassabränsle i en massafabriks mesaugn (LK2BM).

De projekt som inkommer med ansökningar i den första ansökningsomgången för småskaliga förslag visar också på en mängd olika tekniska inriktningar inom mindre sektorer och innovativa lösningar inom nya sektorer och marknader. De tekniska inriktningarna hos de 30 projekt som undertecknade ett bidragsavtal kan placeras i sju större tekniska inriktningar, där de flesta projekt omfattar energilagring, förnybar energi och vätgas.

2.4.3. Mogna projekt

Innovationsfondens första två ansökningsomgångar ger stöd till projekt med hög ekonomisk och affärsmässig mognad.

Eftersom innovationsfonden syftar till att stödja rena tekniska lösningar som kan sättas in snabbt måste projekten vara finansiellt slutförda15 högst fyra år efter det att bidragsavtalet har undertecknats, dvs. senast 2025–2026 för de två första ansökningsomgångarna. Diagrammet nedan visar att av de 37 utvalda projekten räknar 20 (54 %) med att vara finansiellt slutförda inom ett år, 13 (35 %) inom två år och fyra (11 %) inom tre år. Småskaliga projekt planerar att vara finansiellt slutförda något snabbare, vilket korrelerar med deras lägre kostnader och vanligtvis enklare finansiella struktur.

Dessutom planeras alla projekt som beviljats bidrag i innovationsfondens första ansökningsomgång att inledas senast 2026, vilket visar på en hög grad av operativ mognad. Merparten av projekten, 29 av 37, ska enligt planerna inledas senast första kvartalet 2025. Detta skulle garantera utsläppsminskningar redan före årtiondets slut.

2.4.4. Projektutvecklingsstöd till mindre mogna projekt

Innovationsfonden har ett särskilt instrument – projektutvecklingsstöd17 – för att förbättra projektens mognad genom tekniskt och finansiellt rådgivningsstöd av hög kvalitet från Europeiska investeringsbanken (EIB), som dessutom är anpassat för projektens behov. Utvecklingsstödet syftar till att gynna småskaliga projekt och projekt i medlemsstater med lägre inkomstnivå för att uppnå en jämn geografisk fördelning av stödet från innovationsfonden. Utvecklingsstödet är tillgängligt för både stora och småskaliga projekt och kan bidra till att öka deras chanser att bli finansiellt slutförda och inleda sin verksamhet. Ett bidragsavtal om att tillhandahålla projektutvecklingsstöd ingicks med Europeiska investeringsbanken i april 2021 och håller redan på att genomföras.

© Rido/stock.adobe.com

Inom ramen för varje ansökningsomgång erbjuds upp till 20 förslag som inte beviljats bidrag projektutvecklingsbistånd: under den första ansökningsomgången för storskaliga förslag bjöds 15 förslag in18 för att få tillgång till projektutvecklingsstöd till ett värde av 4,4 miljoner euro, och under den första ansökningsomgången för småskaliga förslag tilldelades tio projekt projektutvecklingsstöd till ett värde av 1,7 miljoner euro.

Projekt som tilldelats projektutvecklingsstöd omfattar även ett mycket stort antal olika tekniska inriktningar: från grön vätgas och syntetiska flygbränslen i energiintensiva industrier till energilagring. Dessa projekt förväntas lämna in ansökningar igen i innovationsfondens framtida ansökningsomgångar, vilket bidrar till att skapa en kontinuerlig rad av utmärkta projekt att finansiera. När det gäller geografiskt läge bidrar projektutvecklingsstödet till att uppnå en god spridning av projekt som stöds av innovationsfonden även bland medlemsstaterna.

Framtida ansökningsomgångar kommer att syfta till att i ännu högre grad utnyttja potentialen hos projektutvecklingsstödet för att stödja projekt i underrepresenterade länder samt mindre sökande.

2.4.5. Geografisk och sektoriell balans

Innovationsfonden syftar till att uppnå geografisk och sektoriell balans under sin livstid fram till 2030. Som framgår nedan mottogs under de två ansökningsomgångarna ansökningar från nästan alla medlemsstater. Projekt utarbetas i många medlemsstater, om än i lägre grad i Östeuropa. Det finns många sektorsövergripande och gränsöverskridande projekt som har stor potential att fasa ut fossila bränslen i hela regioner och sektorer, bortom nationella och sektoriella gränser.

Under tiden som fonden genomförs kommer kommissionen att sträva efter att ytterligare bredda den geografiska balansen genom tre särskilda handlingsvägar. För det första kan de regelbundna ansökningsomgångarna för småskaliga projekt med kostnader som understiger 7,5 miljoner euro vara bättre lämpade för företag från mindre medlemsstater som vill investera i ren teknik i mindre skala. För det andra kan det projektutvecklingsstöd som Europeiska investeringsbanken tillhandahåller till stora och små projekt hjälpa företag att utarbeta bättre ansökningar och öka deras möjligheter att få bidrag från innovationsfonden. För det tredje inrättade kommissionen ett nätverk av nationella kontaktpunkter för innovationsfonden i alla EU:s medlemsstater, Island och Norge19, som kan tillhandahålla information till potentiella sökande om fonden och dess samverkan med nationella finansieringsinstrument och andra EU-program som finns tillgängliga i varje medlemsstat.

Projekt från nästan alla sektorer har fått stöd genom de två första ansökningsomgångarna. De tekniska inriktningarna hos ansökande och utvalda projekt som beskrivs i avsnitt 2.4.2 illustrerar variationen bland projekten och visar att innovationsfonden kan tjäna alla sektorer som för närvarande är stödberättigade och som kommer att vara potentiellt stödberättigade i framtiden. Innovationsfonden har till exempel redan stöttat projekt som rör vattenvägs- och vägtransporter, och fram till 2030 kan den stödja den gröna omställningen av hela EU:s ekonomi genom att finansiera rena tekniska lösningar – från energiproduktion till energiintensiva industrier, transporter, byggnader och jordbruk. I figuren nedan visas innovationsfondens effekter per sektor fram till i dag.

2.4.6. Ekonomiskt stöd anpassat för projektens behov

Innovationsfondens stöd är anpassat till marknadens behov och riskprofilerna hos de projekt som får stöd. Detta bidrar till att locka ytterligare offentliga och privata medel.

Den ursprungliga budgeten (1 100 000 000 euro) för innovationsfondens första två ansökningsomgångar har tilldelats fullt ut och den budgetflexibilitet på 20 % som medges i finansieringsbeslutet20 har också använts för att åtgärda överteckningen av budgeten.

De totala förväntade kapitalkostnaderna, såsom de beräknats och meddelats av de sökande i deras ansökningar, används som ett mått på de totala förväntade investeringsvolymerna som mobiliseras av fondens bidrag.

De totala förväntade kapitalkostnaderna för alla beviljade projekt i ansökningsomgångarna 2020 uppgår till 4 783 136 117 euro (91 % av dessa inom ramen för den storskaliga ansökningsomgången och 9 % inom ramen för den småskaliga ansökningsomgången). Figur 12 visar att innovationsfondens bidrag kommer att öka investeringarna fyra gånger så mycket som deras volym.

De totala förväntade kapitalkostnaderna för de utvalda projekten överstiger i hög grad de bidrag från innovationsfonden som beviljats. Detta visar på behovet av ytterligare privata och offentliga investeringar i dessa rena tekniska lösningar, företags åtagande att hitta finansiering för sina gröna innovativa lösningar samt innovationsfondens positiva hävstångseffekt.

2.5. Bidrag till EU:s övriga politiska mål

2.5.1. Cirkulär ekonomi, energieffektivitet och förnybar energi

De utvalda projekten kommer att ge den europeiska ekonomin andra miljöfördelar inom ramen för den europeiska gröna given samt stödja EU:s strategier för vätgas, sektorsintegration och cirkulär ekonomi. Utvalda projekt kommer till exempel att

• ytterligare utveckla lösningar för utfasning av fossila bränslen för energiintensiva industrier som t.ex. ”Hydrogen DRI”21 inom stålsektorn eller CCUS-lösningar för cementindustrin,
• ta fram lösningar för att underlätta systemintegreringen av förnybara energikällor, bl.a. att tillhandahålla förnybar el under efterfrågetoppar genom återanvändning av bilbatterier,
• främja sektorsintegrering och indirekt elektrifiering genom produktion av grön vätgas för sektorer som är svåra att elektrifiera,
• stödja tillämpningen av principer för en cirkulär ekonomi och energieffektivitet på olika nivåer, till exempel genom återvinning av materialrester och användning av värme som annars skulle gå förlorad, samt genom samarbete mellan olika industrier, stödja ersättandet av fossila bränslen och utbyggnaden av ytterligare kapacitet för innovativ förnybar energi såsom vindkraft, solenergi och geotermisk energi.

2.5.2. Positiva spridningseffekter till andra sektorer

Innovationsfondens syfte är att stödja utfasningen av fossila bränslen inom energi- och industrisektorerna, men genom produktion och användning av bärare av förnybar energi, inklusive vätgas och syntetiska bränslen, har innovationsfonden kunnat stödja ett stort antal olika projekt inom sektorer som för närvarande inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem, t.ex. sjövägs-, väg- och järnvägstransporter och jordbruk:

• Stöd till utvecklingen av nya sektorer och/eller marknader, t.ex. produktion av vätgas för utsläppsfri transport (H2 VALCAMONICA och ZE PAK grön H2) eller ersättning av fossilbaserad plast (TLP-produktion) och
• minskning av koldioxidutsläpp inom sjötransport genom produktion av koldioxidsnål flytande biogas för att ersätta konventionellt maritimt bränsle (FirstBio2Shipping). Tre andra relevanta projekt får stöd i form av projektutvecklingsstöd: En skjutbogserare som kombinerar t batteri och bränslecell vid godstransport (HyPush). Ett stort segelkryssningsfartyg med innovativ vindkraftsteknik (WAVE) och ett utsläppsfritt fartyg som drivs med ett storskaligt bränslecellssystem kommer uteslutande att använda grön vätgas från förnybara källor (HYDROGEN EU-ROPAX).
• Främjande av jordbruk med integrerade kraftfulla solcellsbevattningssystem (PVI) som inte kräver reservbatterier och avsevärt minskar riskerna för problem i infrastrukturen för vattendistribution (CO2-FrAMed).
• Bidrag till minskningen av utsläpp i transportinfrastrukturen: en kusthamn (GREENMOTRIL) och en flygplats (PIONEER) kommer att maximera sin användning av förnybar energi.

© liorpt via Getty Images

2.5.3. Sociala och ekonomiska fördelar

De utvalda projekten kommer också att skapa sociala och ekonomiska fördelar, exempelvis ökad tillväxt i nya sektorer (t.ex. inom produktionen av grön vätgas), arbetstillfällen av hög kvalitet inom ramen för den gröna omställningen, stöd till lokala ekonomier och samarbete mellan olika industrier för att främja innovation och hållbarhet. Dessutom kommer de att medföra specifika ekonomiska fördelar, till exempel genom sänkta priser på ny teknik och nya produkter och skapandet av nya marknader. Innovationsfonden kan också bidra till att ta itu med de sociala aspekterna och arbetsmarknadsaspekterna av en rättvis grön omställning.

2.5.4. Synergier med andra finansieringsinstrument

Innovationsfonden syftar till att säkerställa synergieffekter med andra instrument för investeringsstöd, t.ex. InvestEU eller Europeiska investeringsbankens utlåningsprogram, samt andra relevanta EU-finansieringsprogram, t.ex. Horisont Europa eller Fonden för ett sammanlänkat Europa.

InvestEU-programmet

Eftersom det är ett grundläggande mål för fonden att locka till sig ytterligare offentliga och privata medel är det viktigt att det finns synergieffekter med InvestEU, som är EU:s flaggskeppsverktyg för att stödja investeringar (via lån och andra typer av stöd) som behövs för återhämtning, grön tillväxt, sysselsättning och en rättvis omställning. Kumulering av finansiering från InvestEU och innovationsfonden för ett specifikt projekt är möjlig. Dessutom genomför Europeiska investeringsbanken den tematiska produkt som kallas “grön omställning”22 inom ramen för InvestEU-programmet. Produkten ”gröna omställning” kommer att finnas tillgänglig för mycket riskfyllda projekt med ett stort politiskt mervärde, som är berättigade inom politikområdena hållbar infrastruktur och forskning, innovation och digitalisering. Produkten kommer att gynnas av ett tillägg från innovationsfonden23 som syftar till att ytterligare stödja projekt för djuplodande utfasning av fossila bränslen inom energi- och industrisektorerna.

EU:s partnerskap ”Breakthrough Energy Catalyst” (BEC) kommer att göra det möjligt att stärka effekterna av den gröna omställningsprodukten. Detta partnerskap för samman Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken och Breakthrough Energy Catalyst24. Ett samförståndsavtal mellan dessa parter undertecknades vid FN:s 26:e klimatkonferens i Glasgow. Partnerskapet syftar till att mobilisera upp till 820 miljoner euro (1 miljard US-dollar) för innovativa projekt i EU mellan 2022 och 2027.

© BillionPhotos.com/stock.adobe.com

I januari offentliggjorde Breakthrough Energy Catalyst Europe en begäran om förslag25 till storskaliga projekt. Ansökningsomgången inriktas på områdena ren vätgas, hållbara flygbränslen, direkt avskiljning och lagring av koldioxid samt långvarig energilagring. EU:s finansiering av partnerskapet kommer från Horisont Europa26 (i form av bidrag som ska användas som blandfinansiering för utvalda verksamheter) och innovationsfonden (i form av ett tillägg till EU-garantin som finns tillgänglig för att minska risken hos EIB:s utlåning), som förvaltas inom ramen för InvestEU:s GT-produkt. Startfinansiering (i form av bidrag och kapitalfinansiering) kommer från välgörenhetsorganisationer och företag. Både Europeiska investeringsbanken och Breakthrough Energy Catalyst kommer att tillhandahålla motsvarande finansieringsbelopp för projekten.

Exempel på synergieffekter som uppnåtts av utvalda projekt

Effektiva och operativa synergieffekter med andra unionsprogram, särskilt för att främja snabbare spridning och utnyttjande av forsknings- och innovationsresultat och för att göra det möjligt att uppnå gemensamma mål och hitta gemensamma verksamhetsområden, har förankrats i målen för olika unionsprogram.

Flera av följande utvalda projekt i innovationsfondens första ansökningsomgång uppvisar redan nu starka synergieffekter mellan fonden och andra finansieringsmekanismer på EU-nivå och nationell nivå:

• Sex projekt bygger på tidigare arbete som stöds inom ramen för Horisont Europas tidigare program – Horisont och sjunde ramprogrammet (CarBatteryReFactory, CO2-FrAMed, GtF, Silverstone, TLP och TANGO).
• Tre projekt har också dragit nytta av stöd från andra EU-instrument t.ex. NER300, Life-programmet och FSE:s transportansökningsomgång (CCGeo, FirstBio2Shipping och HELEXIO line).

Utöver detta har fem av de sju utvalda storskaliga projekten redan fått eller planerar att få ekonomiskt stöd från nationella eller regionala myndigheter (Kairos-at-C, BECCS at STHLM, K6, HYBRIT Demonstration och SHARC). Det ekonomiska stödet kan utgöra statligt stöd i den mening som avses i artikel 107 i EUF-fördraget. Kommissionen har exklusiv befogenhet att bedöma om statliga stödåtgärder är förenliga med den inre marknaden, och medlemsstaterna måste anmäla sådant stöd i enlighet med artikel 108 i EUF-fördraget.

2.5.5. Kunskapsutbyte om rena tekniska lösningar

För att säkerställa kostnadsminskningar och påskyndad kommersialisering av ren teknik i hela Europa stöder innovationsfonden kunskapsutbyte mellan projekt och berörda parter om rena tekniska lösningar.

Kunskapsutbyte från bidragsmottagarens sida är enligt den delegerade förordningen en förutsättning för bidragsavtal. Projektet initiativtagare ska lämna in en plan för kunskapsutbyte i ansökningsskedet som omfattar hela projektcykeln. Dessa krav på kunskapsutbyte är avgörande för att skydda allmänhetens intresse, samtidigt som kommersiellt känslig information ska respekteras och inte får röjas. De underlättar marknadspenetrationen för den demonstrerade tekniken och minskar riskerna vid omställningen till storskalig produktion och användning av koldioxidsnåla produkter. Kunskapsutbyte ska inledas vid bidragstilldelning i syfte att bygga vidare på lärdomarna från de utmaningar som man ställts inför och de strategier som behövs för att övervinna dem i den kritiska fasen mellan bidragstilldelningen och finansiellt slutförande, samt mellan finansiellt slutförande och starten för verksamheten. De första rapporterna om kunskapsutbyte väntas bli inlämnade av de utvalda projekten under 2022–2023. Senare, under verksamhetsfasen, kommer insatserna för kunskapsutbyte att inriktas på projektens utnyttjande av tekniken.

Under 2020 och 2021 anordnades med framgång över tio virtuella evenemang för att stödja alla typer av berörda parter i att bättre förstå den nuvarande och potentiella utvecklingen av rena tekniska lösningar i EU, t.ex. kunskapsutbytesevenemanget för innovativa projekt för ren teknik ”From NER300 to the Innovation fund”27, konferenser om finansiering av ren teknik28, webbinarier om fondens ansökningsprocess och lärdomar som dragits29 samt ett allmänt innovationsfondsevenemang under 2020 års vecka för hållbar energi. Kommissionen anordnade regelbundna möten med innovationsfondens expertgrupp för att diskutera fondens genomförande och framtida riktlinjer med medlemsstaterna och företrädare för industrin. Dessutom deltog GD Klimatpolitik och/eller Cinea i flera evenemang som anordnades av tredje part för att öka kunskapen och medvetenheten om fonden.

2.6. Översyn som avses i artikel 24.3 i förordning (EU) nr 1031/2010

Enligt artikel 24.3 andra stycket i förordning (EU) nr 1031/2010 (auktionsförordningen) ska kommissionen vartannat år se över antalet utsläppsrätter som ska auktioneras ut för innovationsfonden och ska särskilt uppmärksamma ”det stöd som finns tillgängligt för framtida förslagsinfordringar, det högsta belopp av stöd från innovationsfonden som finns tillgängligt för projektutvecklingsstöd, den andel av det totala beloppet av stödet från innovationsfonden som kommissionen har reserverat för småskaliga projekt, det stöd som planeras för de utvalda projekten samt utbetalningen och återvinningsgraden”.

Denna del av rapporten utgör den första översynen av detta slag.

Det tillgängliga beloppet för varje förslagsinfordran, inklusive det högsta belopp som finns tillgängligt för projektutvecklingsstöd, fastställs i varje finansieringsbeslut och i information om ansökningsomgången. I diagrammet nedan sammanfattas finansieringsbeslutet för 202030.

I diagrammet nedan visas de totala bidragsbeloppen och det projektutvecklingsstöd som beviljats inom ramen för varje ansökningsomgång.

I tabellen nedan sammanfattas antalet utsläppsrätter som auktionerades ut för innovationsfonden under 2020 och 2021 samt de medel (euro) som fanns tillgängliga på innovationsfondens konto i mitten av maj 2022.

De tillgängliga tillgångarna omfattar de belopp som avsatts för projekt som har fått bidrag i de två första ansökningsomgångarna. Inga utbetalningar har ännu gjorts till innovationsfondsprojekt.

På det hela taget tillgodoser auktioneringstakten av innovationsfondens utsläppsrätter behovet av projekt för ren teknik. Inom ramen för planen REPowerEU beslutades att kommissionen ska fördubbla den finansiering som finns tillgänglig för innovationsfondens storskaliga ansökningsomgång 2022 till omkring 3 miljarder euro Särskilda delar av REPowerEU kommer att inrättas för att stödja 1) elektrifierings- och vätgastillämpningar inom industrin, 2) tillverkning av ren teknik och 3) medelstora pilotprojekt för validering av mycket innovativa lösningar.

© antishock/stock.adobe.com

Fondens två första ansökningsomgångar lockade mycket stort intresse från företag och mottog ansökningar som i hög grad överskred den tillgängliga budgeten för varje ansökningsomgång, vilket skapade stark konkurrens mellan projekten för ren teknik. Detta visar tydligt den starka och varierade mängden projekt för ren teknik som fonden kan stödja i sina följande ansökningsomgångar, vilket kräver en ytterligare ökning av budgeten. En tredje ansökningsomgång för storskaliga projekt planeras till hösten 2022.

Ansökningsomgångarna för småskaliga projekt spelar en unik roll när det gäller att stödja projekt med lägre kapitalkostnader (mellan 2,5 och 7,5 miljoner euro) men med potential för minskade koldioxidutsläpp i nya sektorer och i mindre EU-medlemsstater. Den andra ansökningsomgången för småskaliga projekt inleddes den 31 mars 2022 med en budget på 100 miljoner euro, och projekt kan ansöka till och med den 31 augusti 2022.

Redan i och med de två första ansökningsomgångarna och de projekt som fick projektutvecklingsstöd kunde innovationsfonden stödja projekt inom de stödberättigade sektorerna och länderna. Fonden har flera instrument för att ytterligare främja geografisk och sektoriell balans mellan utvalda projekt. Det finns ett särskilt instrument för projektutvecklingsstöd från Europeiska investeringsbanken till lovande men ännu inte mogna projekt, nätverket av nationella kontaktpunkter, hjälpcentralen som svarar på sökandes frågor om varje ansökningsomgång, de många riktade webbinarierna och informationsdagarna samt frågeformuläret för självkoll. Dessa instrument har visat sig hjälpa företag att utarbeta sina ansökningar till fonden. Kommissionen kommer att vidareutveckla och utnyttja dessa verktyg för att förbättra fondens geografiska och sektoriella balans.

När det gäller styrning har en tydlig ansvarsfördelning (mellan Europeiska kommissionen, Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö, Europeiska investeringsbanken och medlemsstaterna) och samarbete mellan dessa enheter lett till ett effektivt genomförande av innovationsfonden inom de planerade tidsfristerna.

I REPowerEU-meddelandet31 konstaterades fonden vara ett av de viktigaste instrumenten för att påskynda utfasningen av fossila bränslen inom industrin och angav tre handlingsvägar.

För det första kan ökade intäkter på grund av det högre koldioxidpriset möjliggöra större ansökningsomgångar. På grundval av erfarenheterna från de första ansökningsomgångarna tyder mängden projekt på att marknaden kan absorbera en ökning av den tillgängliga budgeten, samtidigt som strategin där endast mycket innovativa projekt med stor genomslagskraft och marknadsfärdiga projekt får finansiering bibehålls.

För det andra kan innovationsfonden bredda sin portfölj med instrument för stöd till projekt för ren teknik. Till exempel kan en EU-omfattande konkurrensutsatt anbudsmekanism (t.ex. differenskontrakt (CCfD, Carbon Contracts for Difference)) för specifika teknikkorgar vara ett kraftfullt instrument för att uppmuntra produktion och kostnadseffektiv användning av koldioxidsnåla lösningar. Ett sådant instrument har redan föreslagits av kommissionen som en del av 55 %-paketet.

För det tredje kan innovationsfonden, samtidigt som den bevarar en nedifrån och upp-orienterad och spetskompetensbaserad strategi, lägga mer fokus på strategiska prioriteringar, såsom anges i planen REPower EU32.

Slutnoter

¹ Beroende på koldioxidpriset beräknas volymen utifrån koldioxidpriset 75 euro/ton koldioxid.

² EU:s ekonomi och samhälle ska ställas om för att infria klimatambitionerna.

³ Kommissionens förordning (EU) nr 1031/2010 av den 12 november 2010 om tidsschema, administration och andra aspekter av auktionering av utsläppsrätter för växthusgaser i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen EUR-Lex - 02010R1031-20191128 - EN - EUR-Lex (europa.eu).

⁴ Policyutformning (europa.eu) inom ramen för berörda parters deltagande.

⁵ ”First Innovation Fund call for large-scale projects: .

⁶ ”First Innovation Fund call for small-scale projects: .

⁷ Storskaliga projekt (europa.eu) och småskaliga projekt (europa.eu) på webbinarier.

⁸ policy_innovation-fund_best_practice_en_0.pdf (europa.eu).

⁹ Den delegerade förordningen gör det möjligt att genomföra storskaliga ansökningsomgångar i en eller två etapper, medan småskaliga ansökningsomgångar genomförs i en etapp. Den första storskaliga ansökningsomgången genomfördes i två etapper.

¹⁰ 232 ursprungliga ansökningar, varav 2 inte beaktades före utvärderingen.

¹¹ ”Statistics of the proposals received for the first large-scale call of the Innovation Fund in October 2020” (europa.eu).

¹² policy_funding_innovation-fund_large-scale_successful_projects_en.pdf (europa.eu).

¹³ policy_innovation-fund_lsc_statistics_en_0.pdf (europa.eu).

¹⁴ Småskaliga projekt (europa.eu).

¹⁵ Inom ramen för innovationsfonden definieras finansiellt slutförande som det skede i projektets utvecklingscykel när alla överenskommelser om projektet och dess finansiering har undertecknats och alla bindande villkor för projektet är uppfyllda.

¹⁶ Uppgifterna är baserade på ansökningsformulär och anpassade där så är nödvändigt, på grundval av den senaste informationen från projektsamordnarna.

¹⁷ https://ec.europa.eu/clima/eu-action/funding-climate-action/innovation-fund/project-development-assistance_en.

¹⁸ 14 storskaliga förslag undertecknade avtal om projektutvecklingsstöd med EIB, eftersom ett projekt drog sig ur förfarandet.

¹⁹ Nationella kontaktpunkter (europa.eu).

²⁰ https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/docs/2021-2027/innovfund/wp-call/wp_innovfund-2020_en.pdf.

²¹ Hydrogen Direct Reduced Iron.

²² EIB, ”Relevance of Thematic Impact Finance for Innovation Fund eligible projects” (6.7.21, presentation på IFEG:s åttonde sammanträde). Finns på: https://ec.europa.eu/clima/system/files/2021-07/20210706_ifeg_4_en.pdf.

²³ Kommissionens beslut C(2021) 7404 av den 19 oktober 2021 om verksamhet med anknytning till innovationsfonden, som fungerar som finansieringsbeslut för 2021 och som ett beslut om att inleda den andra ansökningsomgången för förslagsinfordringar och dess bilaga.

²⁴ https://www.breakthroughenergy.org/scaling-innovation/catalyst.

²⁵ ”EU-Catalyst Partnership: .

²⁶ I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa, bilaga IV, artikel 15, beskrivs synergieffekterna mellan innovationsfonden och Horisont Europa, och i rådets beslut (EU) 2021/764 av den 10 maj 2021 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, avsnitt 5.1, beskrivs behovet av komplementaritet mellan innovationsfonden och kluster 5 i Horisont Europa-programmet.

²⁷ ”From NER 300 to the Innovation Fund: .

²⁸ First Financing Innovative Clean Tech virtual conference (europa.eu) How can the Innovation Fund foster innovative clean tech small-scale projects? . .

²⁹ ”Events and webinars” (europa.eu).

³⁰ Kommissionens beslut om ändring av beslut C(2020) 4352 av den 2 juli 2020 om utlysning av förslagsinfordran för småskaliga projekt 2020.

³¹ COM(2022) 108, REPowerEU: Gemensamma europeiska åtgärder för säkrare och hållbarare energi till ett mer överkomligt pris, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

³² COM(2022) 230, planen REPowerEU, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Kontakt

Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för klimatpolitik
1049 Bruxelles/Brussel
Belgien

https://ec.europa.eu/info/departments/climate-action_sv

Sociala medier
Twitter https://twitter.com/EUClimateAction
Facebook https://www.facebook.com/EUClimateAction
Instagram https://www.instagram.com/ourplanet_eu/
Linkedin https://www.linkedin.com/showcase/eu-environment-climate/

PDF	ISBN 978-92-76-55636-7	doi:10.2834/408643	ML-09-22-407-SV-N
HTML	ISBN 978-92-76-56210-8	doi:10.2834/033332	ML-09-22-407-SV-Q

© Europeiska unionen, 2022

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39). Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.

Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.