Sammansättning
Kommitténs nuvarande ledamöter
Kommittén ska bestå av sju personer utsedda bland före detta ledamöter av domstolen och tribunalen, ledamöter av nationella högsta domstolar och jurister med allmänt erkända kvalifikationer, varav en ska föreslås av Europaparlamentet.
Ledamöterna i kommittén utses av rådet på initiativ av domstolens ordförande för en period av fyra år.
Kommittén består för närvarande av Allan Rosas (ordförande i kommittén), Frank Clarke, Julia Laffranque, Maria Eugénia Martins de Nazaré Ribeiro, Barbara Pořízková, Silvana Sciarra och Vassilios Skouris (ledamöter av kommittén), vilka utnämndes genom rådets beslut (EU) 2021/2232 av den 14 december 2021 om utnämning av ledamöter i den kommitté som föreskrivs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Mandatperioden för kommittén i dess nuvarande sammansättning löper från den 1 mars 2022 till den 28 februari 2026.
[ Se även kommitténs sammansättning sedan 2010]
Allan Rosas
Född 1948; juris doktor vid Åbo universitet; professor i juridik vid Åbo universitet (1978–1981) och vid Åbo Akademi (1981–1996); föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi (1985–1995); företrädare för den finska regeringen som medlem i eller rådgivare åt de finska delegationerna vid olika internationella konferenser och sammanträden; medlem och sakkunnig i juridiska regeringskommittéer och riksdagsutskott i Finland samt vid Förenta nationerna, Unesco, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet (1977–1995); direktör och juridisk chefsrådgivare vid Europeiska kommissionens rättstjänst, med ansvar för yttre förbindelser (1995–2001); biträdande generaldirektör för Europeiska kommissionens rättstjänst (2001–2002); domare vid domstolen (2002–2019); gästprofessor vid College of Europe, universitet i Gent och Helsingfors universitet samt hedersdoktor vid Åbo universitet; ledamot av Europeiska kommissionens oberoende etikkommitté sedan 2019.
Frank Clarke
Född 1951; examen i matematik och ekonomi från University College, Dublin (1972); Barrister-at-Law, King's Inns, Dublin (1973); Junior Counsel (1973–1985); Senior Counsel (1985–2004); professor vid King's Inns (1978–1995); ordförande i Bar Council (1993–1995); Bencher of King's Inns (1995); ledamot av internationella advokatsamfundets styrelse (1997–2004), delat ordförandeskap för Forum for Barristers and Advocates (1998–2002); ordförande i King's Inns styrelse (1999–2004); domare i High Court (2004–2012); ordförande för valkommissionen i den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget (2009); Judge in Residence vid Griffith College, Dublin (sedan 2010); adjungerad professor, Trinity College, Dublin (sedan 2012); adjungerad professor, University College, Cork (sedan 2013); Griffith College Distinguished Fellowship Award (2017); domare i Irlands högsta domstol (2012–2017); ordförande i högsta domstolen (2017–2021); Pro Chancellor vid University of Dublin och ordförande för Law Reform Commission (sedan 2022); ledamot i den kommitté som föreskrivs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt sedan mars 2018.
Julia Laffranque
Född 1974; juridikstudier: Hamburgs universitet (Tyskland), Tartus universitet (Estland); LL.M (Magistra legum), Westfälische Wilhelms-universitetet, Münster (Tyskland); forskarutbildning: Kiels universitet (Tyskland), Europeiska universitetsinstitutet (Florens, Italien); jur.dr., Tartus universitet (Estland); expert på EU-rätt, chef för avdelningen för EU-rätt och utrikes förbindelser samt biträdande generalsekreterare vid justitieministeriet (Estland) (1996–2004); utstationerad vid Europeiska kommissionens juridiska avdelning, justitieministerierna i Frankrike respektive Sverige, Conseil d’État i Frankrike och Federala förvaltningsdomstolen i Tyskland; lektor och biträdande professor i EU-rätt vid olika universitet 1999–2010; professor i EU-rätt vid Tartus universitet 2011–2016; sedan 2016 gästprofessor; domare vid Högsta domstolen i Estland (2004–2011 och 2020); ledamot av Permanenta skiljedomstolen (2011–2016); domare i Europadomstolen (2011–2020); biträdande direktör vid Europeiska rättsakademin (ERA) 2021; ordförande för Internationella federationen för europeisk rätt (FIDE) (2010–2021), ordförande för Europarådets rådgivande råd med europeiska domare (2008–2010), ledamot av vetenskapliga kommittén inom ramen för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA).
Maria Eugénia Martins De Nazaré Ribeiro
Rojena leta 1956; študij prava v Lizboni, Bruslju in Strasbourgu; advogada na Portugalskem (1982–1984) in v Bruslju (1984–1986); svobodna raziskovalka na Institut d’études européennes de l’université libre de Bruxelles (1984–1985); strokovna sodelavka pri portugalskem sodniku na Sodišču, J. C. Moitinhu de Almeidi (1986–2000), nato pri predsedniku Sodišča prve stopnje, B. Vesterdorfu (2000–2003); sodnica na Splošnem sodišču Evropske unije (2003–2016), predsednica senata (2007–2010 in 2013–2016); predsednica odbora za Poslovnik Splošnega sodišča (2013–2016); članica odbora, določenega v členu 255 Pogodbe o delovanju Evropske unije, od marca 2018.
.png/f736fa7a-9f4e-3c54-eed3-34c305a809fd)
Barbara Pořízková
Född 1968; doktor i juridik vid Masaryks universitet i Brno (2000); tjänsteman med ansvar för offentliga finanser vid skattedirektoratet i Brno (1993–2001); juridisk rådgivare vid PricewaterhouseCoopers (2001–2006); domare i Tjeckiens högsta förvaltningsdomstol sedan 2006 och vice ordförande i denna sedan 2018, ledamot av stora avdelningen (sedan 2013) och ordförande för nionde avdelningen (sedan 2014); ständig företrädare för Tjeckiens högsta förvaltningsdomstol i sammanslutningen av de högsta förvaltningsdomstolarna i EU (sedan 2015); domarpraktikant i Frankrikes högsta förvaltningsdomstol (2016); ledamot i den kommitté som föreskrivs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt sedan mars 2022.
.png/dc3f5f5b-2a3a-2d0c-0ee9-291855bdc4e3)
Silvana Sciarra
Född 1948; studerade vid Baris universitet; Harkness Fellow vid UCLA och Harvard Law School (1974–1976); har undervisat vid Sienas universitet och varit Fulbright Fellow vid UCLA och gästprofessor vid flera universitet (Warwick, Columbia Law School, Cambridge, Stockholm, Lund, UCL, LUISS i Rom); innehavare av professuren för europeisk arbets- och socialrätt (1994–2003) vid European University Institute; ordinarie professor i europeisk arbets- och socialrätt vid Florens universitet (1990–2014, tjänstledig under tiden vid European University Institute); hedersdoktor i juridik vid Stockholms universitet (2006) och Hasselts universitet (2012); domare i den italienska författningsdomstolen, den första kvinna som utsetts av parlamentet (sedan 2014); tilldelades riddarstorkorset av den italienska republikens förtjänstorden (2017) och Hugo Sinzheimer-priset (2015); medlem i European Law Institute; ledamot i den kommitté som föreskrivs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt sedan mars 2022.
.png/8f153762-034b-ddd8-f386-196a4f7c69ba)
Vassilios Skouris
Född 1948; universitetsexamen i juridik vid Berlins fria universitet (1970), doktorsexamen i juridik vid Hamburgs universitet (1973); assistent och intendent vid professuren för civilprocessrätt och allmän processrätt vid Hamburgs universitet (1972–1977); professor i förvaltningsrätt vid Demokritos-universitetet i Thrakien (1977–1980); professor i offentlig rätt vid Bielefelds universitet (1980–1982); ordinarie professor i offentlig rätt vid Aristoteles-universitetet i Thessaloniki (1982–2015); domare i Europeiska unionens domstol (1999–2015) och ordförande för densamma (2003–2015); affilierad professor vid Bucerius Law School i Hamburg sedan 2016; korresponderande ledamot av Atens akademi; Honorary Bencher vid Honorable Society of Lincoln's Inn; ordförande för den dömande kammaren inom Fifas etikkommitté; ledamot i den kommitté som föreskrivs i artikel 255 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt sedan mars 2022.