Education and Training Monitor 2024

1. Lärande för hållbarhet

Hållbarhet genomsyrar alla utbildningsnivåer. Även om lärande för hållbarhet inte uttryckligen finns med i skolornas styrdokument (dvs. lag, kursplan eller läroplaner) har det en stark koppling till deras grundläggande värderingar och mål (Skolinspektionen, 2023a). Hållbarhet är ett av undervisningsmålen inom såväl förskoleverksamhet och barnomsorg som i skolan (både i grundskolan och gymnasiet). I förskoleverksamheten och barnomsorgen definieras hållbarhet ur såväl miljömässig som social synvinkel, och i grundskolan är miljön ett av de fyra perspektiv som ligger till grund för undervisningen.

Undervisningen i hållbarhet är anpassad till barnens utvecklingsnivå. I förskoleverksamheten och barnomsorgen förväntas barnen utveckla ett intresse för hållbarhet och en känsla av ansvar för miljön, i grundskolan förväntas de lära sig mer om hållbarhet och på gymnasiet ska de analysera människans samspel med världen ur perspektivet hållbar utveckling. Hållbarhet är allra mest integrerat i undervisningen inom natur- och samhällsvetenskap. Hälften av yrkesprogrammen inom gymnasieutbildningen lär också ut hållbarhet med anknytning till det yrke som utbildningen avser. Förskolor och skolor med en framgångsrik hållbarhetsstrategi som omfattar hela skolan kan få kvalitetsutmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” (250 institutioner har för närvarande denna utmärkelse).

Hållbarhet ingår uttryckligen i den högre utbildningen och är ett krav för vissa examina. I högskolelagen föreskrivs att högskolorna i sin verksamhet ska främja hållbar utveckling. Alla lärosäten i Sverige har formaliserade hållbarhetsstrategier som övervakas av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Lärande om hållbarhet är ett krav för examina inom lärar-, ingenjörs- och arkitektutbildningarna. En utvärdering av lärosätenas arbete med hållbarhet i utbildningen visade dock att endast en fjärdedel av dem har en välutvecklad strategi, och problemen tycks större vid de mindre lärosätena.

Elevernas kunskaper om hållbarhet är goda, men de påverkas i hög grad av kön och föräldrarnas utbildningsnivå. I årskurs åtta är de bland de bästa av de EU-länder som deltog i ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) (543,7 poäng jämfört med snittet på 506,7 poäng för de 17 EU-länder som deltog)¹. Klyftan mellan pojkar och flickor är mycket större än EU-genomsnittet, med i snitt 34 poäng mer för flickor². Barn till föräldrar med en hög utbildningsnivå fick också 108,5 poäng mer än de med låg utbildningsbakgrund (snittet för EU-17: 76,3 poäng). Det var bara i 32,2 % av skolorna som nästan alla elever i årskurs åtta uppgav att de hade deltagit i aktiviteter som rörde miljömässig hållbarhet (genomsnitt för EU-17: 48 %)³ (Schulz m.fl., 2023).

Diagram 1: Skillnader i kunskaper om hållbarhet mellan länder och beroende på föräldrarnas utbildning

Hållbarhetskompetens ingår i den allmänna kompetensramen för lärare, och det är vanligt att lärarna deltar i utbildningar om hållbarhet. Andelen lärare som deltagit i utbildning om miljö och hållbarhet (71,7 %), särskilt under den grundläggande lärarutbildningen (46,2 %), är bland de högsta i EU⁴ (Schulz m.fl., 2023). Kurser i hållbarhet ska ge lärare förmågan att kritiskt analysera hållbarhet och veta hur man lär ut det (Europeiska kommissionen, 2024b). Skolverket ger en digital utbildning i hållbarhet för förskollärare⁵ och lärare⁶ och tillhandahåller information till förskollärare om hur man kan arbeta med ämnet⁷. Andra myndigheter, universitet och organisationer håller också på att ta fram stödmaterial för förskollärare och lärare.

Sverige ökar anslagen till grön kompetens och gröna jobb och tar fram ett nytt program för högre yrkesutbildning. Under 2023 anslogs 9,5 miljoner euro till stöd för den gröna omställningen (Cedefop, 2023b), med fokus på riktade investeringar i kompetensutveckling och utbildning för att säkerställa att de svenska arbetstagarna är rustade för klimatåtgärder (Cedefop, 2023b och den nationella genomförandeplanen, 2022). För att tillgodose de växande behoven inom solenergisektorn har man tagit fram ett yrkesutbildningsprogram för verksamma inom solenergibranschen. Genom programmet ska vuxna vidareutbildas och omskolas för den gröna omställningen och det är ett snabbspår till högskoleexamen. Man kan arbeta samtidigt som man går programmet. Varje kurs är mellan 10 och 25 dagar lång. Intresset för programmet är stort: för studieperioden 2022–2023 hade det kommit in dubbelt så många ansökningar som det fanns tillgängliga platser. Det uppfyller branschens särskilda behov och följer den nationella referensramen för kvalifikationer (Cedefop, 2023c). Det omfattar elteknik för solenergiprojektörer, solteknik, lagstiftning, byggnadsteknik, energikunskap, batterilagring och smarta system. De som går programmet behåller sin lön om de är anställda (eller får ekonomiskt stöd från staten om de är arbetslösa), och detta sköts av Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH. För att kunna ansöka till programmet måste man ha fyra års yrkeserfarenhet (Lundström, 2023).

2. Förskoleverksamhet och barnomsorg

Andelen barn som deltar i förskoleverksamhet eller barnomsorg är bland de högsta i EU, även om den är något lägre bland barn med migrationsbakgrund. År 2023 deltog 56,8 % av alla barn under 3 år i förskoleverksamhet eller barnomsorg, vilket är över det nationella målet på EU-nivå för 2030 (53 %). Andelen för barn från tre års ålder till den obligatoriska skolstarten var 96,1 % år 2022, vilket är högre än målet på EU-nivå på 96 %. Enligt nationell statistik är andelen barn med migrationsbakgrund lägre än andelen inrikes födda barn, och skillnaden är allra störst för barn födda utomlands⁸. Ett av fyra barn som deltar i förskoleverksamhet eller barnomsorg har migrationsbakgrund, och av dessa är 86 % födda i Sverige. Deltagandet bland barn i åldern 1–5 år är något högre i mindre städer än i storstäderna (en skillnad på 4 procentenheter) (Skolverket, 2023b).

Andelen behöriga förskollärare varierar beroende på huvudman och urbaniseringsgrad. År 2022 var endast 40 % av förskole- och barnomsorgspersonalen behöriga förskollärare. Procentandelen är högre i mindre städer (47 %) och lägst i storstäderna (endast 31 %). Kommunala förskolor⁹ har en större andel utbildad personal (43 %) än de med enskild huvudman (31 %) (Skolverket, 2023b). Förskolornas och barnomsorgens kvalitet övervakas med hjälp av statistik¹⁰ och inspektioner. De kommunala förskolorna övervakas av Skolinspektionen, medan förskolorna med enskilda huvudmän övervakas av respektive kommun. Skolinspektionen kontrollerar den övergripande kvaliteten på kommunernas inspektioner och kan genomföra tematiska inspektioner. Dessa omfattar även förskolor med enskild huvudman.

3. Skola

Andelen unga med högst grundskoleutbildning minskar, men varierar beroende på urbaniseringsgrad, kön och födelseland. År 2023 var denna andel 7,4 %, vilket är 1,4 procentenheter lägre än 2022. Detta är bättre än EU-genomsnittet på 9,5 %, och Sverige har redan uppnått målet på EU-nivå på mindre än 9 %. Andelen unga med högst grundskoleutbildning är betydligt lägre i städerna (5,9 %) än i landsbygdsområdena (10,4 %)¹¹. Bland pojkar är benägenheten att lämna skolan med högst grundskoleutbildning 2,4 procentenheter högre än bland flickor, och utrikes födda unga är nästan dubbelt så benägna som inrikes födda att lämna skolan med högst grundskoleutbildning (11,1 % jämfört med 6,4 %)¹².

Svenska elever har bättre grundläggande färdigheter än EU-genomsnittet, men resultaten har försämrats betydligt sedan 2018. Enligt OECD:s Pisaundersökning (Programme for International Student Assessment) från 2022 (OECD, 2023a) har underprestationerna i svenska skolor ökat inom alla tre ämnesområden som testas: i matematik med 8,4 procentenheter, upp till 27,2 % (EU: 29,5 %), i läsning med 5,9 procentenheter, upp till 24,3 % (EU: 26,2 %), och inom naturkunskap med 4,7 procentenheter, upp till 23,7 % (EU: 24,2 %) (Europeiska kommissionen, 2024a). Dessa ökningar är bland de största i EU och innebär att den positiva trend som sågs mellan 2012 och 2018 har brutits. Dessutom har andelen högpresterande elever minskat, både när det gäller matematik (med −2,6 procentenheter, ned till 10 %) och läsning (med −3,1 procentenheter, ned till 10,2 %), även om den fortfarande är högre än EU-genomsnittet. Eftersom skolorna i hög grad hölls öppna under covid-19-pandemin kan dessa negativa trender bara i begränsad utsträckning förklaras av effekterna av skolstängningar¹³. År 2023 låg 16–19-åringarnas digitala färdigheter något under EU-genomsnittet: 63,36 % hade grundläggande eller mer än grundläggande digitala färdigheter (EU: 66,49 %), vilket är en minskning med mer än 15 procentenheter sedan 2021¹⁴.

Elever med låg socioekonomisk bakgrund löper mycket större risk att underprestera. Mindre gynnade elever är fyra gånger mer benägna att underprestera i matematik (44,4 %) än mer gynnade elever (10,9 %). Sedan 2018 har andelen elever som underpresterar ökat mer bland de mindre gynnade eleverna än bland de mer gynnade eleverna, vilket har spätt på de socioekonomiska skillnaderna (33,5 procentenheter jämfört med 24,2 procentenheter 2018). Samma skillnader kan ses när det gäller läsning (29,7 procentenheter) och naturkunskap (30,3 procentenheter). Bidraget till skolor med socioekonomiska utmaningar har höjts med 14 miljoner euro om året (Regeringen, 2023b). År 2024 döptes det tidigare Likvärdighetsbidraget¹⁵ om till Kunskapsbidraget, och från och med den 1 september 2024 kommer det inte längre att krävas att åtgärder som finansieras av nämnda bidrag ska leda till höjd likvärdighet utan endast till höjd kunskapsnivå¹⁶.

Diagram 2: Andelen elever i Sverige som underpresterar i matematik

Var femte elev har migrationsbakgrund, och de löper mycket större risk att underprestera. Andelen elever med migrationsbakgrund är bland de högsta i EU (21,3 %), och tre fjärdedelar av dem talar ett annat språk än undervisningsspråket hemma (75,7 %, och upp till 88,2 % för utrikes födda elever). Elever med migrationsbakgrund har dessutom oftare en låg socioekonomisk ställning (48,2 % jämfört med 25 % för alla elever). Skillnaderna i resultat mellan inrikes födda elever och elever med migrationsbakgrund är dock stora även efter att man tagit hänsyn till socioekonomisk bakgrund: 34 poäng i matematik (en av de högsta i EU) och 49 poäng i läsning. När det gäller underprestationer i matematik är klyftan mellan inrikes födda och utrikes födda elever 32,2 procentenheter, en av de högsta i EU, och fortfarande stor när det gäller elever som har migrationsbakgrund men är födda i Sverige (20,2 procentenheter). Detta tyder på att det finns utmaningar när det gäller att tillgodose behoven hos elever med migrationsbakgrund (Skolverket, 2023e).

Elever med migrationsbakgrund är ofta koncentrerade till samma skolor. Isoleringsindexet är en Pisaindikator som mäter i vilken utsträckning vissa typer av elever är koncentrerade till samma skolor. Jämfört med EU-genomsnittet är detta index lågt för mindre gynnade elever (0,13). För elever med migrationsbakgrund är det däremot bland de högsta i EU¹⁷ (0.22).

Mindre gynnade skolor har fler lärare per elev, men saknar oftare behöriga lärare. Över en tredjedel av skolledarna rapporterade i Pisa att skolans möjligheter att erbjuda undervisning hämmades av brist på undervisande personal (35,5 %) eller på assistenter (38,4 %) och av att lärarna (36,8 %) eller assistenterna (35,2 %) saknade eller hade otillräcklig behörighet. Merparten av dessa problem tycks ha blivit större sedan 2018. Den rapporterade bristen på lärare och annan skolpersonal är större i de mindre gynnade skolorna, och de har också en lägre andel behöriga lärare (81 % jämfört med 91 % för skolor med bättre förutsättningar) (Skolverket, 2023e).

Regeringen strävar efter att öka både lärarutbildningens kvalitet och yrkets attraktionskraft. Från och med den 1 juli 2024 måste studenter på lärarutbildningarna visa sin förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och lärverktyg för att få en examen. Både lärare och lärarstudenter har tidigare påpekat att det saknats inslag om detta i utbildningen (Regeringen, 2023e). Just nu genomförs en utredning om hur man kan höja kvaliteten på lärar- och förskollärarutbildningen och förbättra yrkenas status och attraktionskraft. Tanken är att detta ska uppnås genom ökade antagningskrav och stärkt utbildning för ämneslärarna och genom ett större fokus på ämneskunskap, kognitionsvetenskap och pedagogik i utbildningsinnehållet (Regeringen, 2023a).

Digitaliseringen tar ett steg tillbaka och fokus flyttas till tillgången till analoga läromedel i skolorna och den kommunala vuxenutbildningen. Regeringen har på grundval av läromedelsutredningen ändrat skollagen. Från och med den 1 juli 2024 har elever i grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning rätt till kostnadsfri tillgång till de läroböcker, andra läromedel och lärverktyg som behövs för en kunskapsutveckling i enlighet med utbildningsmålen (Riksdagen, 2023b). Skolinspektionen kommer dessutom att granska elevernas tillgång till dessa resurser i förskoleklass och grundskola (Regeringen, 2023f). Detta görs också eftersom skillnaderna i kommunernas utgifter för inköp av läromedel per elev är stora. Under 2023 infördes ett årligt bidrag på 50 miljoner euro för inköp av undervisningsmaterial (Regeringen, 2024c), vilket ökade kommunernas inköp av läromedel per elev med 57 %. Bedömningen är att detta inte är tillräckligt för att avhjälpa dagens skillnader (Läromedelsförfattarna, 2024). Ett annat statsbidrag på 15 miljoner euro finns tillgängligt för inköp av skönlitteratur och facklitteratur för skolor och förskolor (Regeringen, 2024b). Ytterligare ändringar av skollagen har föreslagits för att öka elevernas tillgång till skolbibliotek (från 2025). För 2025 ska 19 miljoner euro avsättas för detta och därefter 38 miljoner euro årligen (Regeringen, 2023c). Regeringen kommer inte att anta Skolverkets föreslagna digitaliseringsstrategi, utan Skolverket bör i stället ge rekommendationer om val och användning av lärverktyg i undervisningen. Fokus ligger nu på analog inlärning eftersom det anses ge bättre resultat när det gäller förvärvande av grundläggande färdigheter i yngre åldrar (Utbildningsdepartementet, 2023). De nationella digitala prov som tas fram av Skolverket kommer inte att tillämpas på elever i de tre första årskurserna i grundskolan, eftersom de bör använda analoga resurser för lärande (Regeringen, 2024a).

Artificiell intelligens (AI) införs som ett nytt ämne i gymnasieskolorna och den kommunala vuxenutbildningen. Från och med hösten 2024 kommer AI att bli ett nytt ämne inom de naturvetenskapliga och tekniska programmen och ett möjligt tillval för elever på andra program. Eleverna förväntas utveckla kunskaper om centrala begrepp och tekniker inom AI och få en introduktion och översikt över AI och dess tillämpningsområden (Skolverket, 2023d).

Högpresterande elever kommer att kunna studera i snabbare takt, och elever från nationella minoriteter ska få större rätt att få undervisning i sitt modersmål. Från och med den 2 juli 2024 kan högpresterande elever studera i snabbare takt i både grundskolan och gymnasieskolan. I grundskolan kan de studera ämnen på gymnasienivå genom distansundervisning, och på gymnasiet kan de slutföra sina studier i snabbare takt (Regeringen, 2024d). Från och med den 30 juni 2025 kommer elever från nationella minoriteter i gymnasieskolan att ha rätt till undervisning i modersmålet utan det nuvarande kravet på förkunskaper i språket (Riksdagen, 2023a).

Ett kryphål i lagstiftningen gör att ägare till privatskolor som uppvisar brister kan utvidga sin verksamhet. Antalet ägare till privatskolor har minskat, eftersom vissa har köpt redan etablerade skolor från andra. Några av dem skulle inte ha fått tillstånd att starta en ny skola på grund av allvarliga brister i deras befintliga skolor. Hösten 2023 gjorde Skolinspektionen en framställan om att sådana uppköp skulle omfattas av en ny ansökan om godkännande (Skolinspektionen, 2024).

4. Yrkesutbildning

Sverige stärker yrkesutbildningarnas band till arbetsmarknaden. År 2023 hade 65,7 % av de nyutexaminerade från yrkesutbildningarna erfarenhet av arbetsplatsförlagt lärande, vilket är mer än målet på EU-nivå på 60 % senast 2025. Riksdagen har erkänt yrkesutbildningarnas roll när det gäller att bekämpa kompetensbrist och godkände i december 2023 en betydande budgetökning för 2024 för regional grundläggande yrkesutbildning för vuxna och för högre yrkesutbildning (Cedefop, 2024a). Enligt Arbetskraftsbarometern 2023 (SCB, 2023) växer behovet av kvalificerad arbetskraft i hela Sverige, och budgetökningen ska tillgodose detta behov. Budgetökningen inkluderar cirka 119,3 miljoner euro för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (inklusive studiestöd), vilket ska leda till omkring 16 500 nya helårsplatser för regional yrkesinriktad vuxenutbildning (en ökning med 25 % jämfört med 2023), och cirka 33,7 miljoner euro för högre yrkesutbildning (inklusive studiestöd), en ökning med 6 % från 2023, vilket ska leda till cirka 3 000 nya studieplatser.

Sverige gör yrkesutbildningen mer attraktiv. Under 2022 deltog mer än en tredjedel (37,3 %) av eleverna på utbildningsnivå ISCED 3–4 i yrkesutbildningsprogram¹⁸. Under 2023 fick 86,2 % av de utexaminerade från en yrkesutbildning i åldern 20–34 år anställning, vilket ligger över EU-genomsnittet på 81 %¹⁹. Sedan 2023 kan alla som studerar ett yrkesutbildningsprogram välja att läsa de kurser i svenska och engelska som behövs för att de efter examen ska få behörighet till högre utbildning (Cedefop, 2022). Riksdagen utökade yrkesutbildningsprogrammens poäng och undervisningstid genom en ändring av skollagen i april 2022 (Cedefop, 2024b). Den 1 januari 2023 införde Sverige ett nationellt valideringssystem (Cedefop, 2023a) som syftar till att skapa en enhetlig och permanent struktur för valideringen av yrkesfärdigheter. I november 2022 sjösatte Sverige sitt första regionala nätverk för gymnasial yrkesutbildning i Norrbotten i syfte att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Detta initiativ kommer att utvidgas och ska i slutet av 2024 omfatta tio regioner (Cedefop, 2023b). Genom nätverket kan de berörda parterna träffas och utbyta erfarenheter och bästa praxis och diskutera yrkesutbildningens regionala framgångar och utmaningar. Målet är att utveckla en gemensam förståelse i frågor som rör denna utbildningstyp (Cedefop, 2024b).

5. Högre utbildning

Andelen personer med eftergymnasial utbildning är hög, men lägre i de norra delarna av landet och i landsbygdsområdena. År 2023 hade 54,1 % av unga mellan 25 och 34 år en högskoleexamen, vilket är 1,7 procentenheter mer än 2022 och högre än såväl EU-genomsnittet (42 %) som målet på 45 % på EU-nivå. Skillnaden mellan könen (fler kvinnor än män har en högre utbildning) är 15,1 procentenheter, vilket är högre än EU-genomsnittet på 11,2 procentenheter. Andelen utrikes födda med eftergymnasial utbildning är något lägre (50,1 %), och skillnaderna är stora mellan personer som är födda i ett annat EU-land (68,3 %) och personer födda i länder utanför EU (46,2 %)²⁰. Den är lägre i landets norra delar²¹ och i landsbygdsområdena (37,7 %) och mycket högre i städerna (66,1 %)²². År 2023 var sysselsättningsgraden för nyutexaminerade från högre utbildning (20–34 år) 91,8 %, vilket är högre än EU-genomsnittet på 87,7 % men 1,3 procentenheter lägre än 2022²³.

Mobiliteten i utbildningssyfte ligger något under EU-genomsnittet, och de flesta utländska utexaminerade kommer från andra EU-länder eller Asien. År 2022 hade 10,3 % av alla högskoleutbildade från Sverige erfarenhet av mobilitet i utbildningssyfte utomlands (EU-genomsnittet: 10,9 %), vilket är betydligt lägre än målet på EU-nivå på 23 %²⁴. Merparten av de svenska högskoleutbildade studerade utomlands en kort period (6,8 %), och 40,1 % av dem fick stöd från något EU-program. Andelen studenter som kommer till Sverige för att studera är något högre än i EU i allmänhet (10,8 % jämfört med 8,7 % i EU), och de flesta av dem kommer från andra EU-länder (31,3 %) eller från Asien (32 %).

Det nationella kvalitetssäkringssystemet ska stärka kvaliteten och främja excellensen inom den högre utbildningen. I Sverige ansvarar varje högskola för sin egen interna kvalitetssäkring och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) utvärderar kvaliteten genom institutionella granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsprogram, tematiska utvärderingar och bedömningar av ansökningar om tillstånd att utfärda examen. UKÄ har fått i uppdrag att senast i september 2024, i dialog med lärosätena, föreslå en strategi för att stärka kvaliteten och främja excellensen inom den högre utbildningen utan att den administrativa bördan ökar för lärosätena (Regeringen, 2023d).

6. Vuxenutbildning

Vuxnas deltagande i utbildning är betydligt högre än EU-genomsnittet, och andelen är högre bland högutbildade, kvinnor, yngre vuxna och stadsbor. År 2022 var andelen vuxna som deltog i en utbildning i Sverige 66,5 % (enligt Eurostats undersökning om vuxenutbildning), vilket är betydligt högre än EU-genomsnittet på 39,5 % och 6,5 procentenheter över det nationella målet för 2030 att 60,0 % av de vuxna ska delta i någon utbildning varje år²⁵. Deltagandet varierar kraftigt mellan olika grupper. Högutbildade personer deltar i mycket högre grad än lågutbildade (78,6 % jämfört med 47,1 %). Kvinnor deltar mer än män (70,2 % jämfört med 62,9 %), och yngre vuxna (25–34 år) deltar mer än äldre vuxna i åldern 55–64 år (70,8 % jämfört med 55,7 %). Deltagandet är också högre i städerna än i landsbygdsområdena (70,2 % jämfört med 62,2 %).

Sverige har gjort framsteg inom vuxenutbildningen tack vare gemensamma insatser från Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet, men problem kvarstår. En viktig fråga är integrationen av utrikes födda vuxna i vuxenutbildningen. Skolinspektionen har granskat utbildningen i svenska för invandrare i 30 kommunala vuxenskolor och funnit brister i 24 av dem. Den drog slutsatsen att kvaliteten är alltför varierande, vilket innebär att eleverna inte får likvärdiga möjligheter att utveckla ett funktionellt andraspråk (Skolinspektionen, 2023b och Skolinspektionen, 2023c). Initiativ pågår för att förbättra de svenska språkkunskaperna inom särskilda yrken, till exempel inom hälso- och sjukvården och förskolan (Skolverket, 2023a).

Den kommunala vuxenutbildningen ska stärka kopplingen till arbetsmarknadens behov och det kommunala samarbetet. Flera ändringar kommer att genomföras under 2025. Genom ändringar i skollagen ska skolmyndigheterna bli tvungna att beakta arbetsmarknadens behov när de utformar sina vuxenutbildningsprogram (Skolverket, 2023c). En kommun kommer också att behöva samverka med minst två andra när den planerar sitt vuxenutbildningsutbud. År 2023 hade nästan alla kommuner (289 av 290) ingått sådana partnerskap. Dessutom håller Skolverket på att revidera den kommunala vuxenutbildningens kursplaner för att öka likvärdigheten, flexibiliteten och individanpassningen. Sedan 2021 kan alla som överväger kommunal vuxenutbildning få sin kompetens kartlagd och validerad. Under 2022 utnyttjade dock färre än 2 % av studenterna denna valideringsprocess (Skolverket, 2024). Det är främst för kurser inom hälso- och sjukvårdsprogrammen som validering av tidigare lärande görs. Utrikes födda är mer benägna att söka validering än de som är födda i Sverige. Enligt kommunerna är det bland annat bristen på resurser och intresse hos studenterna och den otydliga valideringsprocessen som utgör hinder.