Landsrapporter

1. STEM-utbildning

Antalet studenter som inleder en eftergymnasial utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) är högt, men många hoppar av utbildningen och antalet utexaminerade räcker inte för att tillgodose arbetsmarknadens behov. År 2023 var andelen studenter på en högre STEM-utbildning 28,9 %, vilket är över EU-genomsnittet på 26,9 % men under det föreslagna målet på 32 %. Det är en uppgång med 1,4 procentenheter sedan 2015. Andelen kvinnliga studenter är störst i EU, på 37,7 % (jämfört med EU-genomsnittet på 32,2 %), och nära det föreslagna målet på 40 %. Av studenterna på doktorandnivå är 5,4 % inskrivna på en IKT-utbildning, vilket gör Sverige till ett av få länder som redan har nått det föreslagna EU-målet på 5 %. Av dessa studenter är 30,2 % kvinnor, vilket är nära målet på EU-nivå på 33 % kvinnor bland doktorander på en IKT-utbildning. Nationell statistik visar dock att 46 % av ingenjörsstudenterna inte slutför dessa studier (SCB, 2022). Antalet arbetstillfällen som kräver en STEM-examen ökar mycket snabbare än tillgången på arbetskraft med STEM-kvalifikationer (Farrahi, N., 2023). Elevernas intresse för naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet uppvisar en långsam men stadigt nedåtgående trend (från 14,7 % under 2017/2018 till 12,3 % under 2022/2023) (Farrahi, N., 2023) (se diagram 1). Regeringen gav Skolverket i uppdrag att utreda hur man kan få fler elever inom gymnasial utbildning att studera vidare på utbildningar inom STEM-området (Regeringen, 2024m).

Sverige har antagit en övergripande STEM-strategi med ambitiösa mål för att främja utbildning i STEM-ämnena. I februari 2025 antog Sverige en STEM-strategi som omfattar politiska initiativ på alla utbildningsnivåer. I strategin fastställs även ett antal ambitiösa mål om att i) minst 15 % av eleverna i Pisa 2033 ska vara högpresterande i matematik, ii) andelen elever som studerar på naturvetenskapsprogrammet eller teknikprogrammet i gymnasieskolan ska öka till 25 % år 2035, och iii) antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik (inklusive basårsutbildningar) ska uppgå till minst 90 000 år 2035 (en ökning från 85 500 i dag) (Regeringen, 2025a). STEM-delegationen är ett nytt organ som inrättats för att främja utbildning inom STEM-ämnena. Den kommer att arbeta för att stärka samarbetet mellan utbildningsaktörer och företag, öka flickors och kvinnors intresse för naturvetenskap och teknik samt integrera samhällsvetenskapliga, humanistiska och konstnärliga element i STEM-utbildningen i syfte att öka antalet studerande på yrkesutbildningar och högre utbildningar inom STEM. Dessutom finns det planer för att öka antalet prov i STEM-relaterade ämnen inom yrkeshögskolan samt öka andelen godkända betyg och förbättra STEM-programmens övergripande attraktionskraft (Regeringen, 2025b).

Deltagandet i yrkesutbildning inom STEM-ämnena i Sverige ligger nära EU-genomsnittet. När det gäller yrkesutbildning på utbildningsnivå ISCED 3–4 under 2023 gick 35,5 % av eleverna en STEM-utbildning. Detta ligger något under EU-genomsnittet på 36,3 % och långt ifrån det föreslagna EU-målet för 2030 på 45 %. Dessutom var endast 15,1 % av dessa studerande kvinnor, vilket också ligger strax under EU-genomsnittet på 15,4 % och långt under EU:s mål för 2030 på 25 %.

Det behövs fler personer med STEM-kompetens för att stödja den gröna omställningen. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, konstaterar att antalet utexaminerade från STEM-utbildningar i dag inte tycks tillgodose den ökade efterfrågan på kompetens för den gröna omställningen (Tillväxtanalys, 2024). En studie från Svenskt näringsliv visar att sex av tio branscher har svårt att rekrytera personer med rätt kompetens för klimatomställningen, och tre av fyra tror att problemet kvarstår fram till 2045 (Svenskt Näringsliv, 2024). För att möta dessa utmaningar har Sverige gett Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att analysera hur utbudet av yrkesutbildningar kan behöva anpassas på längre sikt på grund av den gröna omställningen (se faktaruta).

2. Förskoleverksamhet och barnomsorg

Deltagandet i förskoleverksamhet och barnomsorg är högt. År 2024 deltog 57,7 % av alla barn under 3 år i förskoleverksamhet eller barnomsorg, vilket är över det nationella målet för 2030 på 53 %. Sedan 2023 har deltagandet ökat med 0,9 procentenheter. Andelen för barn från tre års ålder till den obligatoriska skolstarten var 96,3 % år 2023, vilket är högre än målet på EU-nivå på 96 %. Skillnaden i deltagande i olika åldrar är relativt liten – endast 3,1 procentenheter mellan tre- och femåringar eller äldre barn.

Flera åtgärder pågår för att höja kvaliteten på förskoleverksamhet och barnomsorg. Det statliga bidraget för kvalitetshöjande åtgärder inom förskoleverksamhet och barnomsorg har höjts med 83 miljoner euro för 2025, till totalt 268 miljoner euro. Denna finansiering kan användas för att anställa personal, minska barngruppernas storlek och förbättra kompetensen hos förskollärare och annan personal i förskolan (Regeringen, 2025l). Från och med den 1 juli 2025 kommer läroplanen för förskoleverksamhet och barnomsorg i huvudsak att bli skärmfri för barnen, och vikten av läsning och rörelse kommer att betonas (Regeringen, 2025d). Bristen på kvalificerad personal är dock fortfarande en utmaning; endast 43 % av personalen har förskollärarlegitimation och 16 % är kvalificerade barnskötare (gymnasial utbildningsnivå). Bristen är större i stadsområden (Skolverket, 2025c), särskilt där det finns en stor andel barn med migrationsbakgrund. Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan visade att segregationen av barn med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund är hög, särskilt i storstadsområden. Dessutom har förskolor med en högre andel barn med sämre förutsättningar en något lägre andel utbildade förskollärare, vilket dock kompenseras för genom färre barn per personal (Skolverket, 2025a). År 2024 fick Skolverket i uppdrag att revidera de allmänna råden för förskolan och förtydliga vilka kunskaper i svenska som personalen i förskolan ska ha, i syfte att stimulera barnens språkutveckling i svenska och ge dem goda förutsättningar inför skolstarten (Regeringen, 2024ac).

3. Skolutbildning och grundläggande färdigheter

Svenska elever har något bättre grundläggande färdigheter än europeiska elever i genomsnitt, men andelen elever som underpresterar har ökat betydligt i alla socioekonomiska grupper. Andelen underpresterande elever enligt OECD:s program för internationell utvärdering av elevprestationer (Pisa) 2022 är lägre än EU-genomsnittet: 27,2 % i matematik (jämfört med 29,5 % i EU), 24,3 % i läsförståelse (26,2 % i EU) och 23,7 % i naturvetenskap (24,2 % i EU). Andelen elever som underpresterar har emellertid ökat avsevärt sedan 2018, i alla socioekonomiska grupper. Bland 15-åringar med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund presterar dock nästan 20 % väl (minst nivå 4 inom minst ett Pisa-ämne), vilket är högre än EU-genomsnittet (16,3 %). Bland elever med bättre förutsättningar är andelen som presterar väl däremot 64,7 % (59 % i EU). Uppgifterna från Timss 2023 (Trends in International Mathematics and Science Study) för elever i årskurs 4 (som mäter hur väl en elev uppnår lärandemålen, snarare än hur eleven tillämpar sina kunskaper i verkliga situationer) visar på bättre resultat, särskilt inom naturvetenskap, där svenska elever hör till dem som presterar bäst (även om resultaten har försämrats sedan 2015). En av de landsspecifika rekommendationerna till Sverige 2025 var att ”förbättra utbildningsresultaten, även för elever med mindre gynnad socioekonomisk bakgrund och invandrarbakgrund, genom att ta itu med den ihållande bristen på kvalificerade lärare, säkerställa lika möjligheter till tillträde till skolsystemet och ge ytterligare stöd så att elever kan gå vidare till gymnasiet.” (Europeiska unionens råd, 2025).

Den digitala kompetensen ligger i linje med EU-genomsnittet, men påverkas i hög grad av migrationsbakgrunden och den socioekonomiska bakgrunden. Resultaten av Icils-undersökningen 2023 visar att 40 % av eleverna i årskurs 8 underpresterar i fråga om digital kompetens, vilket är något lägre än EU-genomsnittet på 43 %, men mycket högre än målet på EU-nivå på 15 %. Enligt den svenska nationella Icils-rapporten är det mycket mer sannolikt att elever med migrationsbakgrund underpresterar. Av utrikes födda elever med utrikes födda föräldrar saknar sex av tio grundläggande digital kompetens, och det finns också betydande skillnader beroende på socioekonomisk bakgrund. Många svenska elever uppgav att de i skolan hade fått lära sig att hitta information och avgöra hur tillförlitlig den är (84 %), och 82 % uppgav att de hade lärt sig att göra korrekta källhänvisningar. Däremot uppgav endast 57 % av eleverna att de hade lärt sig hur man känner igen säkerhetsattacker på internet och bara 44 % hur man ändrar sekretessinställningar (Skolverket, 2024).

Medborgarkompetensen är bland den bästa i EU. Under 2022 genomgick 78 % av eleverna i årskurs 8 lämplig medborgarutbildning, vilket är en mycket högre andel än EU-genomsnittet på 63 %. Detta är dock 5 procentenheter lägre än i 2016 års International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). Flickor får 37 poäng mer än pojkarna, vilket är en av de största könsklyftorna i EU (där klyftan i genomsnitt uppgår till 26 poäng). Elever med lämplig medborgarutbildning är i större utsträckning positiva till jämställdhet (11 procentenheters skillnad) och lika rättigheter för alla etniska grupper (8 procentenheters skillnad). De är också mer benägna att oroa sig över hot mot den globala miljön (8 procentenheters skillnad) och att ha en positiv inställning till migranter (5 procentenheters skillnad).

Det är relativt få elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, men andelen bland utrikes födda elever är dubbelt så hög som bland inrikes födda elever. Andelen unga med högst grundskoleutbildning 2024 var 7,2 %, vilket var 0,2 procentenheter lägre än 2023. Detta är under både EU-genomsnittet på 9,3 % och målet på EU-nivå på under 9 %. Bland pojkar är benägenheten att lämna skolan med högst grundskoleutbildning högre än bland flickor (8,4 % respektive 5,6 %). Klyftan mellan stad och landsbygd är också betydande, på 3,4 procentenheter. Utrikes födda elever är dubbelt så benägna som inrikes födda att lämna skolan med högst grundskoleutbildning (12 % jämfört med 5,9 %).

Bättre förberedelse av lärare under deras studier kan bidra till att förbättra utbildningsresultaten. Studier visar på svagheter i grundlärarutbildningen. I en studie framkom att det finns betydande skillnader i framtida matematiklärares kunskaper både inom själva matematiken och inom specifik matematisk undervisning (Tossavainen, 2024). En annan studie visade att studenterna saknar kännedom om vetenskaplig evidens för olika metoder för tidig läs- och skrivutveckling (Tärning m.fl., 2024). Regeringen föreslår nya investeringar i lärarnas yrkesmässiga utveckling. Den har öronmärkt 17 miljoner euro från och med 2026 och lanserat en ny satsning på barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling för lärare och förskollärare samt metoder för att undervisa barn och elever med annat modersmål än svenska (Regeringen, 2024y).

Reformen av läraryrket och karriärsystemet inleddes i september 2025 i syfte att förbättra undervisningens kvalitet och göra läraryrket mer attraktivt. Ett tidigare förslag till nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare integrerades i den svenska återhämtnings- och resiliensplanen som en ändring från hösten 2024 (bilagan till förslaget till rådets genomförandebeslut om Sveriges återhämtnings- och resiliensplan, 2024). Programmet består av två delar. Den första delen omfattar den nationella strukturen för utveckling av yrkeskompetensen hos rektorer, lärare och förskollärare. Den andra delen omfattar det nationella meriteringssystemet för behöriga lärare och förskollärare, med utbildningsnivåer. Det finns fyra meriteringsnivåer, som om några år kommer att knytas till lärarnas karriärutveckling. För att en kurs ska anses vara meriterande behöver den ske på grundnivå eller avancerad nivå och omfatta ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier, studier inom det förskolepedagogiska området, kognitionsvetenskap, specialpedagogik eller ledarskap. Skolverket kommer att ansvara för detta program, med stöd av Rådet för professioner i skolväsendet (Regeringen, 2025q). Enligt Skolverkets aktuella prognos över bristen på lärare och förskollärare kommer det 2038 att saknas 10 600 kvalificerade lärare. Det förväntas råda störst brist på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och gymnasielärare (Skolverket, 2025b). För att minska bristen har tillgången till den kortare kompletterande pedagogiska utbildningen utökats, med ökad finansiering. Genom en ny ändring kommer denna utbildning att bli tillgänglig för personer med en examen inom ytterligare 16 områden (76 områden jämfört med dagens 60). Ökade medel till denna utbildning har föreslagits, för att ge bättre förutsättningar till lärosätena att anta fler studenter (Regeringen, 2025e).

Sverige vidtar åtgärder för att underlätta övergången till gymnasiet, men utmaningar kvarstår. Många elever i Sverige uppfyller inte betygskriterierna för att bli behöriga till gymnasiet (2022 var andelen 15 %). Huvudmän i grundskolan är skyldiga att erbjuda lovskola för elever som eventuellt inte är behöriga till gymnasiet och för elever med sämre språkkunskaper. En rapport från Skolinspektionen bekräftade att skillnader i betygssättning fortfarande är ett problem, särskilt i ämnen utan nationella prov (Skolinspektionen, 2024). I en ny undersökning har man även undersökt olika sätt att ta itu med problemet med betygsinflation för att se till att gymnasiebehörigheten baseras på rättvisa och jämförbara betyg som återspeglar elevernas kunskaper. Där påpekas att dagens betygssystem saknar objektiva referenspunkter. Därutöver finns det marknadskrafter som skapar incitament för olikvärdig betygssättning och bidrar till betygsinflation. I undersökningen föreslås en meritvärdeskalibreringsmodell för betyg, en numerisk betygsskala med tio steg och ett nytt system för nationella prov som även kommer att användas för att kalibrera betyg på skolnivå (SOU 2025:18). Resultaten av undersökningen är nu föremål för offentliga samråd, med förslaget att reformen skulle kunna inledas från och med 2028.

4. Yrkesutbildning

Sverige strävar efter att ta itu med obalanser mellan arbetsmarknaden och yrkesutbildningen. Under 2024 började Sverige genomföra ändringen av skollagen vad gäller gymnasieskolans yrkesutbildningar, enligt vilken yrkesutbildningsanordnare måste ta hänsyn till både arbetsmarknadens behov och efterfrågan bland eleverna när de planerar och organiserar gymnasial yrkesutbildning. Enligt lagen krävs också att regionerna fastställer mål och prioriteringar för kompetensförsörjning och bedömer regionala kompetensbehov inom både den offentliga och den privata sektorn, såväl på kort som på lång sikt. Skolverket stödde genomförandet av denna lag. Detta initiativ syftar till att komma till rätta med obalanser mellan arbetsmarknaden och yrkesutbildningen (Cedefop och ReferNet, 2025a, ReferNet Sweden och Cedefop, 29 oktober 2024).

Antalet lärlingsplatser fortsätter att öka. Antalet lärlingsplatser har ökat sedan ekonomiska incitament infördes och fokus lades på att stärka det arbetsplatsförlagda lärandet på yrkesutbildningsprogrammen. Detta pågående stöd från Skolverket är en del av en bredare strategi för att stärka kopplingarna mellan utbildning och företag och se till att lärlingsutbildningen fortsätter att vara en viktig del av yrkesutbildningen (Cedefop och ReferNet, 2025b). Under 2024 fick 64,6 % av de yrkesutbildade delta i arbetsplatsförlagt lärande. Detta ligger något under EU-genomsnittet på 65,2 %, men över målet för 2025 på minst 60 %.

År 2024 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utarbeta förslag till yrkeskurser på högstadienivå och för svenska för invandrare inom den kommunala vuxenutbildningen. Yrkeskurserna syftar till att ge grundläggande yrkeskunskaper till studerande som har svaga kunskaper i svenska och saknar de kvalifikationer eller kunskaper som krävs för att studera på gymnasienivå. Kurserna är utformade för att tillgodose olika branschers kompetensbehov och för att ge de studerande de kvalifikationer som krävs för att komma in på arbetsmarknaden inom yrkesområden som tjänster eller trädgårdsnäring. Skolverket rapporterade till regeringen om sådana kursförslag i november 2024. Slutrapporten ska vara färdig senast den 15 april 2026 (Cedefop och ReferNet, 2025c).

Yrkeshögskolan i Sverige fortsatte att expandera 2024, och Myndigheten för yrkeshögskolan beviljade 40 000 studieplatser. Detta innebär en ökning med 16 % jämfört med föregående år och omfattar fler distansutbildningar/onlineutbildningar och flexibla utbildningsformer som ger studenter i hela landet tillgång till livslångt lärande. Ungefär en tredjedel av programmen erbjuds på distans (Cedefop och ReferNet, 2025d).

5. Eftergymnasial utbildning

Andelen personer med eftergymnasial utbildning är hög, men det finns betydande skillnader mellan könen och mellan stad och landsbygd. År 2024 var andelen personer med eftergymnasial utbildning i åldern 25–34 år 54,4 %, vilket är 0,3 procentenheter högre än 2023. Denna andel är bland de högsta i EU (där genomsnittet ligger på 44,2 %). Skillnaden mellan könen är stor, med 17,2 procentenheter fler kvinnor. En aktuell rapport från Universitets- och högskolerådet visar att högskoleprovet, som är ett av sätten att bli behörig till högre utbildning, sannolikt bidrar till att fler män antas till högskolestudier (UHR, 2025). Andelen ungdomar med eftergymnasial utbildning som bor i städer är nästan dubbelt så hög som motsvarande andel på landsbygden (67,7 % jämfört med 36,5 %). Andelen utrikes födda med eftergymnasial utbildning är 6 procentenheter lägre än bland inrikes födda. År 2024 var sysselsättningsgraden för nyutexaminerade från högre utbildning (20–34 år) 89,5 %, vilket är högre än EU-genomsnittet på 86,7 % men 2,3 procentenheter lägre än 2023.

Under 2021 och 2022 ökade antalet platser betydligt inom den högre utbildningen, men endast måttligt på lärarutbildningen. Sverige använder medel från faciliteten för återhämtning och resiliens för att finansiera ytterligare studieplatser uttryckta i heltidsekvivalenter inom yrkesutbildning och högre utbildning. År 2022 rapporterade Sverige mer än 18 000 ytterligare registrerade heltidsstudenter inom högre utbildning (Sveriges återhämtnings- och resiliensplan, 2022). Ytterligare ökningar planerades i återhämtnings- och resiliensplanen för 2023–2025. Trots att åtgärden i återhämtnings- och resiliensplanen bör fokusera på program som är inriktade på bristyrken skapades endast 263 nya platser inom lärarutbildningen för lärare vid yrkesskolor.

Det stora antalet avhopp från lärarutbildningen begränsar antalet nya lärare. Riksrevisionen har granskat avhoppen från bristyrkesutbildningar, inklusive lärarutbildningen. Avhoppen mättes i andelen nybörjare på ett program som har tagit ut en examen efter studietidens nominella längd plus tre år. Riksrevisionen konstaterade att 72 % av studenterna på förskollärarutbildningen under 2021/2022 tog examen inom denna tid. Motsvarande andel på grundlärarutbildningen var 61 % och på ämneslärarutbildningen endast 46 % (se diagram 2). Av alla utbildningar som jämfördes var andelen avhopp störst på ämneslärarutbildningen. De vanligaste anledningarna till att hoppa av grundlärarutbildningen är bristande förkunskaper (t.ex. i svenska och matematik) och fel val av utbildning. Granskningen visade att lärosätena använder många initiativ för att hantera avhopp. Uppföljningen är dock fortfarande en utmaning. För att göra åtgärderna mer effektiva krävs bättre metoder för att identifiera studenter i riskzonen och mer information om orsakerna bakom avhoppen. Dessutom skulle bättre studievägledning kunna förhindra fel val av utbildning (Riksrevisionen, 2025).

6. Vuxnas färdigheter och lärande

Sverige har konsekvent utmärkt sig inom vuxenutbildning och överträffar med råge EU:s mål för vuxnas deltagande i utbildning. I 2022 års undersökning om vuxenutbildning rapporterades ett imponerande deltagande på 66,5 % bland personer i åldern 25–64 år, vilket är den största andelen i EU. Detta ligger långt över EU-genomsnittet på 39,5 % och överträffar det mål på 60 % fram till 2030 som anges i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Trots detta kvarstår vissa problem, och ett stort sådant är det ihållande kompetensglappet på arbetsmarknaden. Det råder kompetensbrist i flera sektorer, samtidigt som arbetslösheten i Sverige är hög (8,4 % jämfört med EU-genomsnittet på 5,9 %) på grund av att de arbetslösa inte har rätt kompetens för de arbetstillfällen som finns tillgängliga. En stor utmaning när det gäller vuxenutbildningssystemet är att missgynnade grupper är underrepresenterade i deltagandet i vuxenutbildning. Rapporten om programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens 2023 visade att två grupper oftare saknar tillräckliga färdigheter, närmare bestämt i) vuxna utan gymnasieutbildning, och ii) utrikes födda vuxna (SCB, 2024).

Som svar på utmaningarna har Sverige genomfört flera betydande reformer inom vuxenutbildning. Under 2025 kommer flera betydande strukturella förändringar att genomföras i Sveriges vuxenutbildningssystem. Målet är att förbättra tillgängligheten och anpassa utbildningen till arbetsmarknadens behov. En av de viktigaste förändringarna är övergången till regional planering och regionalt samarbete (prop. 2021/22:159). Ett annat viktigt initiativ är STEM-strategin, som syftar till att öka antalet studerande inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik på alla nivåer, även inom vuxenutbildningen (Regeringen, 2025a). Inom ramen för denna strategi har regeringen betonat vikten av att göra utbildningen i STEM-ämnena mer attraktiv för vuxenstuderande. Programmen inom Fonden för en rättvis omställning och Europeiska regionala utvecklingsfonden i Sverige stöder kompetensutveckling och omskolning. Fonden för en rättvis omställning riktar sig till anställda i viktiga industriregioner där fossila bränslen håller på att fasas ut, för att upprätthålla anställbarheten och anpassa regionerna till grön teknik. Europeiska regionala utvecklingsfonden inriktas på att hjälpa företag att anpassa sig till ny teknik och innovation, bland annat digitaliseringen, den gröna omställningen och en hållbar utveckling, inom smart specialisering.