Särskild rapport
nr13 2018

Bekämpning av radikalisering som leder till terrorism: kommissionen har tillgodosett medlemsstaternas behov, men det finns vissa brister i samordningen och utvärderingen

Om rapporten Radikalisering är det fenomen som innebär att människor anammar idéer som skulle kunna få dem att begå terroristhandlingar. Kommissionen stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar att bekämpa radikalisering, till exempel genom utbyte av god praxis. I samband med det använder kommissionen en mångfald av EU-medel. Vi granskade om kommissionen förvaltade sitt stöd väl. Vi konstaterade att kommissionen tillgodosåg medlemsstaternas behov och främjade samarbete genom relevanta initiativ som nätverket för kunskapsspridning om radikalisering. Det fanns dock vissa brister i kommissionens övergripande samordning av åtgärder mot radikalisering och i dess ram för att bedöma stödets ändamålsenlighet. Vi lämnar därför en rad rekommendationer för att förbättra kommissionens samordning så att den kan utnyttja potentiella synergieffekter på bästa sätt och förbättra ramen för resultatbedömning.

Denna publikation finns på 23 språk och i följande format:
PDF
PDF General Report

Sammanfattning

I

EU:s medlemsstater ansvarar för den nationella säkerheten, där kampen mot terrorism ingår. De har ansvaret för att utforma och genomföra åtgärder på nationell nivå som syftar till att bekämpa radikalisering, det vill säga det fenomen som innebär att människor bekänner sig till extremistiska ideologier och beteenden som skulle kunna få dem att begå terroristhandlingar. Eftersom radikalisering orsakas av flera faktorer vidtas i regel en mängd olika förebyggande åtgärder för att angripa problemet. Kommissionens roll är att stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar och bidra till ett utbyte av god praxis. För det ändamålet använder kommissionen en allt större mångfald av EU-medel.

II

Vi granskade huruvida kommissionen förvaltar detta övergripande stöd väl. Vi bedömde särskilt huruvida

  1. kommissionen ger medlemsstaterna relevant stöd,
  2. de åtgärder som finansieras med de olika EU-medlen samordnas så att eventuella synergieffekter utnyttjas på bästa sätt,
  3. kommissionen har infört en ram för att bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i sitt stöd.
III

Generellt konstaterade vi att kommissionen har tillgodosett medlemsstaternas behov men att det fanns vissa brister i samordningen och utvärderingen.

IV

Kommissionen främjade samarbete mellan medlemsstaterna genom relevanta initiativ som nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN), EU:s internetforum och det europeiska nätverket för strategisk kommunikation.

V

Kommissionen samordnade sitt övergripande stöd, till exempel genom samråd mellan generaldirektorat, när den skulle godkänna arbetsprogram. Det har lett till synergieffekter mellan kommissionens åtgärder. Men trots förbättringar den senaste tiden kan samordningen av kommissionens åtgärder bli ännu bättre. I till exempel kommissionens översikt över EU-finansierade åtgärder på området ingår inte de åtgärder som förvaltas av medlemsstaterna, vilket vore lämpligt om potentiella synergieffekter ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Vi konstaterade också att RAN, som är ett av kommissionens viktigaste initiativ, inte användes till sin fulla potential för att sprida resultaten av framgångsrika EU-finansierade projekt.

VI

Kommissionen har inte på ett tillräckligt sätt utvecklat sin ram för att bedöma om stödet är ändamålsenligt och effektivt. Till exempel har den inte delat upp de övergripande politiska målen i mer specifika och mätbara mål, och de medel som den har använt åtföljs inte av indikatorer och delmål för mätning av hur framgångsrikt arbetet mot radikalisering är.

VII

Resultatet av specifika åtgärder mäts dessutom ofta i verksamhetsmängd och inte i ändamålsenlighet. Det leder till att nyttiga lärdomar eventuellt inte sprids eller beaktas när kommissionen utformar åtgärder eller vidareutvecklar sin politik.

VIII

Utifrån granskningsresultaten rekommenderar revisionsrätten att kommissionen

  1. förbättrar ramen för övergripande samordning av åtgärder mot radikalisering,
  2. ökar det konkreta stödet till yrkesverksamma och beslutsfattare i medlemsstaterna,
  3. förättrar ramen för resultatbedömning.

Inledning

EU stöder medlemsstaterna i deras ansträngningar för att bekämpa terrorism

01

Medlemsstaterna ansvarar för sin nationella säkerhet1. De har utvecklat olika strategier för terrorismbekämpning i enlighet med sin riskbedömning. EU:s roll är att verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå2 genom att främja utbyte av information, operativt samarbete och utbyte av kunskaper och erfarenheter. År 2005 antog rådet EU:s strategi för kampen mot terrorism som bygger på följande fyra pelare3:

  1. Förebygga: att ta itu med de grundläggande orsakerna till radikalisering och rekrytering till terrorism.
  2. Skydda: att skydda människor och infrastruktur genom att säkra de yttre gränserna, förbättra transportsäkerheten och minska sårbarheten i viktig infrastruktur.
  3. Förfölja: att förfölja och utreda terrorister genom att hindra planering, resor och kontakter, störa stödnätverk, skära av finansieringen och tillgången till material för att genomföra attacker och dra dem inför rätta.
  4. Agera: att hantera och minimera konsekvenserna av en terroristattack.
02

I Europeiska säkerhetsagendan från 20154 fastställdes hur EU skulle kunna stödja medlemsstaterna i arbetet mot terrorism. Den fokuserade på förebyggande av radikalisering och det hot som utländska terroriststridande utgör (de som återvänder till Europa efter att ha varit anslutna till terroristgrupper i konfliktområden). Den betonade behovet av att skydda medborgare och kritisk infrastruktur bättre och att ta upp kampen mot terrorism utanför EU. Den underströk vikten av att straffa terrorister och deras finansiärer och att stoppa deras tillgång till pengar, vapen och sprängämnen. Den pekade också på behovet av bättre informationsutbyte för att man ska kunna spåra dem som ägnar sig åt terroristverksamhet.

03

Olika EU-institutioner och EU-organ deltar i EU:s kamp mot terrorism. Genom sina meddelanden bidrar kommissionen till den EU-strategi som rådet antagit i form av rådets slutsatser. Den tar även initiativ till lagstiftningsakter om bekämpning av terrorism som Europaparlamentet och rådet förhandlar om och antar5. Den ansvarar för att förvaltningen av EU:s medel är sund och för samordning av sina olika generaldirektorat och övervakning av sina byråers stöd till medlemsstaterna. Kommissionären med ansvar för säkerhetsunionen arbetar under ledning av förste vice ordföranden och bistår kommissionären med ansvar för migration, inrikes frågor och medborgarskap med säkerställandet av kommissionens säkerhetsåtgärder mot terrorism. Rådets samordnare för kampen mot terrorism har till uppgift att följa upp det övergripande genomförandet av EU:s strategi för kampen mot terrorism och se till att EU spelar en aktiv roll i den kampen.

Kommissionen vidtar en mängd olika åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att bekämpa radikalisering

04

Att bekämpa radikalisering är en avgörande faktor i kampen mot terrorism. Merparten av de misstänkta i de senaste terrorattackerna i Europa är europeiska medborgare som radikaliserats6. I sina meddelanden om stöd till medlemsstaterna i kampen mot radikalisering som leder till terrorism7 anser kommissionen att radikalisering i regel är resultatet av en kombination av faktorer. I det senaste meddelandet från kommissionen beskrivs ett nät av sociala ”negativa” faktorer (t.ex. marginalisering och utestängning) och ideologiska ”positiva” faktorer (t.ex. rekryterare som missbrukar religiösa budskap och symboler för att motivera våldshandlingar).

05

Kommissionen anser att arbetet med att stödja medlemsstaterna i deras kamp mot radikalisering är en mångfasetterad och komplex utmaning som endast kan mötas genom en kombination av åtgärder på många olika politikområden och genom att berörda parter sammanförs på lokal, regional, nationell och europeisk nivå8. Åtgärderna finansieras med medel från olika håll, till exempel från Fonden för inre säkerhet, Horisont 2020-programmet, programmet Rättsliga frågor, Erasmus+ och Europeiska socialfonden (ESF). Inga av dessa medel har bekämpning av radikalisering som specifikt mål. Kommissionens många olika åtgärder förvaltas av åtta av dess generaldirektorat, Europol, Eurojust och medlemsstaterna (se bilagan). Kommissionens sätt att stödja medlemsstaterna i kampen mot radikalisering visas i figur 1.

Figur 1

Hur kommissionen stöder medlemsstaterna i kampen mot radikalisering

Källa: Europeiska revisionsrätten.

06

Horisont 2020 beviljar forskningsbidrag till utveckling av kunskap om radikalisering. Bland forskningsämnena ingår aktuella radikaliseringstendenser och utveckling av en heltäckande strategi mot våldsinriktad radikalisering. God praxis utbyts genom initiativ som nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) (se ruta 1).

Ruta 1

Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN)

RAN inrättades 2011. Det knyter samman yrkesverksamma runtom i Europa, till exempel psykologer, lärare, socialarbetare, poliser, kriminalvårdare och övervakare, som arbetar direkt med dem som löper risk att radikaliseras och med dem som redan har radikaliserats. Det syftar till att hjälpa och stärka yrkesverksamma i frontlinjen (snarare än beslutsfattare och forskare) när det gäller att motverka radikalisering eller återintegrera våldsamma extremister genom att

  • främja erfarenhetsutbyte, till exempel vid möten och konferenser,
  • uppmuntra användning av relevanta praktiska verktyg,
  • sprida information och sakkunskap.

RAN:s kompetenscentrum svarar för samordning och stöder RAN. Det använder sin sakkunskap för att vägleda de nio RAN-arbetsgrupperna (tematiska grupper där yrkesverksamma möts för att utbyta idéer, kunskaper och erfarenheter), erbjuda enskilda länder skräddarsytt stöd (t.ex. workshoppar och utbildningskurser) och sprida kunskaper och metoder. Centrumet förvaltas av en kontraktspart och finansieras genom ett kontrakt med polisdelen av Fonden för inre säkerhet som uppgår till totalt 25 miljoner euro för perioden 2015–2019.

07

Terroristpropaganda på nätet motverkas, till exempel, genom EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (EU IRU), som är baserad vid Europol, EU:s internetforum och det europeiska nätverket för strategisk kommunikation (se ruta 2).

Ruta 2

Motverkande av terroristpropaganda

EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (IRU)

EU IRU inrättades den 1 juli 2015 och ingår i det europeiska centrumet mot terrorism (ECTC) vid Europol. Den har en budget på 4,5 miljoner euro för 2017.

EU IRU har som mål att bekämpa radikalisering på nätet och rekrytering av terrorister genom att rapportera terroristinnehåll på nätet och underrätta internetleverantörer som förmedlar sådant innehåll, till exempel YouTube (Google), Microsoft, Facebook och Twitter, med hjälp av en bedömning som gör det möjligt för dem att besluta huruvida de ska ta bort sådant innehåll. Enligt överenskommelse med medlemsstaterna är den inriktad på islamistisk terroristpropaganda, som är gränsöverskridande.

EU IRU tillhandahåller också sakkunskap om internetbaserad kommunikation till stöd för medlemsstaternas utredningar och gör strategiska analyser för att identifiera terroristhot.

EU:s internetforum

I december 2015 startade kommissionen EU:s internetforum som finansieras av Fonden för inre säkerhet – polisdelen. Genom möten och konferenser sammanför forumet regeringar, Europol, internetföretag, EU:s samordnare för kampen mot terrorism, det europeiska nätverket för strategisk kommunikation och RAN. Det har följande två mål:

  • Att reducera åtkomsten till terroristrelaterat innehåll på nätet.
  • Att stärka det civila samhällets partner för att öka antalet effektiva motbudskap på nätet.

Det europeiska nätverket för strategisk kommunikation

Det europeiska nätverket för strategisk kommunikation är ett nätverk där experter i EU:s medlemsstater delar god praxis för strategisk kommunikation. Dess rådgivande grupp ger regeringar råd om kommunikationsstrategier och motbudskapskampanjer9. Fonden för inre säkerhet – polisdelen gav bidrag på 2,2 miljoner euro till finansieringen av deras verksamhet mellan januari 2015 och september 2017.

08

Inkluderande och motståndskraftiga samhällen främjas genom projekt som finansieras av Fonden för inre säkerhet – polisdelen, såsom Stresaviora (se ruta 3). Dessutom syftar projekt som finansieras av Erasmus+ och Europeiska socialfonden också till att stärka motståndskraften och nå ut till missgynnade grupper. Även om deras mål är mycket bredare och inte specifikt syftar till att bekämpa radikalisering, hjälper de indirekt till i det förebyggande arbetet.

Ruta 3

Stresavoria

I Stresaviora I medverkade forskare som konstaterade att unga människor behövde bli mer motståndskraftiga, uttrycka sina egna åsikter, delta i debatten och stå upp för sig själva. Projektet inbegrep personer i deras direkta sociala omgivning (t.ex. föräldrar, lärare och poliser), vilkas medvetenhet behövde höjas.

Stresaviora II syftar till tillämpning av de verktyg för att öka motståndskraften som utvecklades under den första fasen av projektet i två städer i var och en av fem EU-länder (Belgien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Sverige). Projektet gäller alla typer av radikalisering (inte bara islamistisk) och skulle därför kunna utvidgas till andra delar av Europa med andra behov. Projektet finansieras med 0,7 miljoner euro från Fonden för inre säkerhet – polisdelen.

09

Kommissionen stöder medlemsstaterna i deras arbete för att identifiera och hantera radikaliserade personer genom att främja informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter (t.ex. genom Schengens informationssystem). Den stöder också framtagandet av exitstrategier för att hjälpa människor att lämna radikaliserade miljöer och återingreras i samhället genom projekt för återanpassning och avradikalisering som finansieras av programmet Rättsliga frågor.

10

Radikalisering i länder utanför Europa bekämpas både genom särskilda åtgärder mot terrorism och genom integrering av sådana åtgärder i andra åtgärder. I detta ingår program som finansieras av Europeiska utvecklingsfonden, Erasmus+, det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

Revisionens inriktning och omfattning

11

Vi granskade huruvida kommissionen på ett lämpligt sätt förvaltade sitt stöd till medlemsstaterna för att bekämpa radikalisering som leder till terrorism. Målet var att besvara följande frågor:

  1. Ger kommissionen medlemsstaterna relevant stöd?
    För att besvara den frågan bedömde vi om kommissionens politiska mål och åtgärder hade utformats så att de speglade medlemsstaternas behov.
  2. Samordnas de åtgärder som finansieras med de olika EU-medlen så att eventuella synergieffekter utnyttjas på bästa sätt?
    För att besvara den frågan bedömde vi om kommissionen hade infört de förfaranden som krävdes för att samordna stödet.
  3. Har kommissionen infört en ram för att bedöma ändamålsenligheten och effektiviteten i sitt stöd?
    För att besvara den frågan granskade vi huruvida kommissionen hade infört den ram med indikatorer och rapporter som krävs för att bedöma om dess politik är ändamålsenlig och effektiv. Vi granskade även huruvida man i bedömningar av enskilda åtgärder mätte inte bara verksamhetsmängd utan också ändamålsenlighet.
12

Vårt fokus låg framför allt på perioden från 2014 och framåt, vilket sammanföll med starten på finansieringsperioden 2014–2020 för kommissionens medel och program.

13

Vi riktade framför allt in oss på förvaltningen av åtgärder inom EU med huvudsyfte att förhindra och motverka radikalisering, men vi tog även hänsyn till åtgärder med bredare mål, såsom social inkludering av missgynnade grupper. Vi granskade inte informationssystem (t.ex. Schengens informationssystem) för informationsutbyte mellan medlemsstater om detaljerade uppgifter om radikaliserade personer.

Revisionsmetod

14

Granskningsarbetet på fältet genomförde vi från november 2016 till mars 2017. Våra iakttagelser bygger på följande beviskällor:

  1. En genomgång av dokumentation om strategier, förfaranden och åtgärder avseende stöd till medlemsstater i kampen mot radikalisering.
  2. Intervjuer med de av kommissionens generaldirektorat som förvaltar EU-medel och verktyg för att bekämpa radikalisering samt med RAN:s kompetenscentrum, EU IRU vid Europol och det internationella centret för terrorismbekämpning (en organisation som främjar utbyte av kunskaper och idéer om terrorismbekämpning).
  3. En enkät som vi skickade till kontaktpunkterna mot terrorism vid alla medlemsstaters ständiga representationer vid EU. Enkäten besvarades av 15 av 28 kontaktpunkter mot terrorism, vilket är en svarsfrekvens på 54 %. Enkäten innehöll frågor om relevansen och mervärdet hos och problemen med det stöd som getts till medlemsstaterna.
  4. Besök hos nationella myndigheter i Belgien och Frankrike för att bedöma relevansen och mervärdet hos det stöd som de får.

Iakttagelser

Stödet är relevant och väl utformat

15

Vi granskade kommissionens politiska ram för att bedöma om den tillgodosåg medlemsstaternas behov och om det fanns några brister. Vi granskade också huruvida åtgärderna hade utformats så att medlemsstaterna hade nytta av insatserna på EU-nivå.

Kommissionen tillgodosåg medlemsstaternas behov, med få undantag

16

Medlemsstaternas beslutsfattare kan informera kommissionen om på vilka områden de behöver stöd i kampen mot radikalisering. Detta sker genom olika möten, nätverk och dokument (t.ex. rådets arbetsgrupp mot terrorism, nätverket av nationella beslutsfattare som har som mål att förhindra terrorism, som inledde sin verksamhet i februari 2017, och rådets slutsatser) eller som en del av godkännandet av arbetsprogram för att komma i fråga för EU-medel. Vi konstaterade att kommissionen tog hänsyn till de behov som beslutsfattarna i medlemsstaterna hade uttryckt när den utarbetade sin politiska ram för att bekämpa radikalisering (se ruta 4).

Ruta 4

Exempel på när kommissionen tog hänsyn till behov som medlemsstaterna uttryckt

I november 2015 använde medlemsstaternas ministrar med ansvar för rättsliga och inrikes frågor rådets slutsatser för att uppmärksamma behovet av att kommissionen stöder medlemsstaterna i kampen mot radikalisering i fängelser. Som ett svar på det låg fokus i meddelandet Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism från 2016 bland annat på radikalisering i fängelser.

Efter terroristattackerna i Paris och Danmark i början av 2015 utfärdade EU:s utbildningsministrar i mars 2015 förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen). I linje med denna förklaring lades i meddelandet Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism från 2016 större tonvikt vid att bekämpa social utestängning.

17

På samma sätt som medlemsstaternas behov har ändrats till följd av den ändrade hotbilden har kommissionens stöd ändrats. När kommissionen ändrar sitt stöd tar den hänsyn till det arbete som utförs av europeiska organ som Europol, som förser den med information om hotbilden i medlemsstaterna (se ruta 5).

Ruta 5

Kommissionens stöd ändras beroende på hotbilden

Som ett svar på terroristattacker i Europa nyligen och Europols analys uppmärksammades i meddelandet Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism från 2016 det hot som återvändande utländska terroriststridande utgör (som lämnar sina hem i EU och reser till andra länder, t.ex. konfliktområdena i Syrien och Irak, för att delta i terrorstrider eller utbildning). Meddelandet förstärkte stödet till utveckling av exitstrategier för att hjälpa enskilda individer att lämna radikaliserade miljöer och återintegreras i samhället.

18

Eftersom kommissionen tar hänsyn till de behov som medlemsstaterna uttrycker, riktar den politiska ramen in stödet till medlemsstaterna på relevanta områden. Vår enkät bekräftade att merparten av de svarande ansåg att kommissionens stöd till medlemsstaterna på de olika områdena var relevant (se figur 2). Procentsatsen varierade mellan 64 och 80 %, beroende på område. Bilagan visar hur kommissionen inte bara riktade in sig på relevanta områden i sin politiska ram utan också använde de olika EU-medlen till att faktiskt vidta åtgärder på de områdena i praktiken.

Figur 2

Relevans hos kommissionens stöd

Källa: Revisionsenkät bland medlemsstaternas ständiga representationer vid EU.

19

Det fanns dock undantag där behov inte tillgodosågs tillräckligt:

  1. De belgiska myndigheterna informerade oss om att frågan om de traditionella medierna (tv, radio och tidningar) inte behandlades tillräckligt i den politiska ramen. De ansåg att det är viktigt att ta med denna fråga i den politiska ramen för att främja reflektioner kring mediernas roll inte bara när det gäller att uppmuntra människor att resa från Europa till Syrien för att strida utan också när det gäller att bidra till polarisering i samhället, vilket kan skapa spänningar som leder till radikalisering.
  2. Behovet av att ta fram exitstrategier (se ruta 5) tillgodosågs inte tillräckligt i praktiken. År 2014 publicerade kommissionen en förslagsinfordran för projekt som skulle finansieras av Fonden för inre säkerhet – polisdelen. Förslagsinfordran gällde följande två prioriteringar: att förebygga radikalisering och ta fram exitstrategier. Men endast projekt som avsåg det första målet, att förebygga radikalisering, finansierades eftersom de fick högre poäng. De årliga arbetsprogrammen för 2015 och 2016 för Fonden för inre säkerhet – polisdelen innehöll inga fler förslagsinfordringar om utveckling av exitstrategier.

Stödet är utformat så att medlemsstaterna ska ha nytta av insatserna på EU-nivå

20

Kommissionen riktar inte bara in sig på relevanta områden utan använder också EU-medel och EU-verktyg för att tillhandahålla konkret stöd till medlemsstaterna som går ut på att insatser på EU-nivå ska ge fördelar. Exempel på detta stöd är RAN (se ruta 1), EU:s internetforum, det europeiska nätverket för strategisk kommunikation och EU IRU vid Europol (se ruta 2). Dessa initiativ, som är specifikt inriktade på radikalisering, främjar samarbete mellan medlemsstaterna och skulle inte genomföras alls – eller inte lika effektivt – om medlemsstaterna agerade enskilt.

21

De nationella program inom Fonden för inre säkerhet – polisdelen som förvaltas av medlemsstaterna är också utformade så att insatser på EU-nivå ska ge fördelar genom att nationella standarder höjs så att skillnaderna minskar och genom att synergieffekter mellan medlemsstater stimuleras. I 18 medlemsstaters nationella program fanns särskilda åtgärder för att bekämpa radikalisering med. Belgien, till exempel, finansierade projekt för öka medvetenheten om radikalisering i fängelser, stödja ett nätverk för att hjälpa utsatta familjer och finansiera mobila grupper med experter på olika områden som analyserar de lokala myndigheternas behov och föreslår lokala strategier.

Kommissionen främjar synergieffekter men samordningen kan bli bättre

22

Kommissionen är allt aktivare i sitt stöd till medlemsstaterna i kampen mot radikalisering. Av de 15 kontaktpunkter mot terrorsim som besvarade vår enkät (se punkt 14) ansåg 14 att kommissionen var aktivare nu än för fem år sedan. Kommissionens många olika åtgärder, som involverar olika medel, förvaltas av åtta generaldirektorat och är utspridda över olika politikområden (se punkt 5), kräver ändamålsenlig samordning. Därför granskade vi huruvida kommissionen samordnar sina åtgärder så att synergieffekterna maximeras. Vi granskade förfarandena för samråd med de olika generaldirektoraten innan EU-medel beviljas. Vi granskade också de viktigaste åtgärder som finansierats med olika EU-medel för att identifiera synergieffekter och undersökte om kommissionen har en samlad bild av alla åtgärder mot radikalisering, vilket behövs för att potentiella synergieffekter ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Vi kontrollerade särskilt om kommissionen använde RAN fullt ut, till exempel genom att sprida resultaten av EU-finansierade åtgärder.

Kommissionen främjar synergieffekter

23

I bilagan ges exempel på att olika kommissionsåtgärder kan gälla samma frågor. Eftersom kommissionen är allt aktivare på detta område finns det möjligheter till synergieffekter, särskilt i skärningspunkten mellan åtgärder. Exempel på detta är följande:

  1. Medel från Fonden för inre säkerhet – polisdelen som tillhandahålls medlemsstaterna för utbildning av lärare kan gå till liknande åtgärder som i projekt inom Erasmus+.
  2. Projekt som finansieras av programmet Rättsliga frågor för att utbilda och höja medvetenheten hos kriminalvårdspersonal kan behandla samma frågor som projekt inom Erasmus+ eller Fonden för inre säkerhet – polisdelen.
24

Kommissionen har ett antal förfaranden för att främja samordning i syfte att maximera synergieffekterna och undvika dubbelt stöd (se ruta 6).

Ruta 6

Exempel på kommissionens förfaranden för att främja samordning

Genom den process som kallas samråd mellan kommissionens avdelningar arbetar olika generaldirektorat tillsammans med att godkänna årliga arbetsprogram som anger vilka åtgärder som enligt planerna ska beviljas EU-medel. Enligt vissa årliga arbetsprogram ska projekt komplettera andra åtgärder. Några exempel på det är följande:

  • Det årliga arbetsprogrammet 2016 för programmet Rättsliga frågor krävde åtgärder för att säkerställa konsekvens, komplementaritet och synergieffekter i förhållande till åtgärder som får annat EU-stöd, inbegripet Fonden för inre säkerhet – polisdelen, Erasmus+ och Horisont 2020.
  • För de åtgärder inom polisdelen av Fonden för inre säkerhet som kommissionen förvaltar centralt krävde det årliga arbetsprogrammet 2016 att projekt skulle säkerställa komplementaritet med Europols verksamhet.

Förslagsinfordringar (förfarandet för att lämna in ansökningar om projektfinansiering) kan vara utformade så att de sökande måste visa att de inte kommer att överlappa befintliga initiativ. I till exempel den inbjudan att lämna förslag om förebyggande av radikalisering som Fonden för inre säkerhet – polisdelen utlyste 2014 krävdes att de sökande skulle visa att förslagen inte överlappade befintligt arbete och befintliga projekt och initiativ, inbegripet RAN:s verksamhet.

25

Vi granskade åtgärder på olika områden som finansierats med olika medel. Vi konstaterade att kommissionens samordning har resulterat i synergieffekter mellan dess åtgärder. RAN, till exempel, används till att sprida resultaten av andra EU-finansierade projekt (se ruta 7). Fler exempel finns i figur 3, som visar hur flera åtgärder finansieras med tre olika typer av EU-medel och att synergieffekter finns både inom och mellan dem. Till exempel använde kommissionen sjunde ramprogrammet (det forskningsprogram som föregick Horisont 2020) till att finansiera forskningsprojektet Impact10 som utvecklade verktyg för utvärdering av åtgärder mot radikalisering. Verktygen användes av projektet Stresaviora som finansierades av Fonden för inre säkerhet – polisdelen. Detta projekt utvidgades och spreds däresfter via ett projekt som finansierades av Erasmus+.

Ruta 7

RAN:s sammanställning – ett exempel på synergieffekter mellan EU-finansierade projekt

RAN:s sammanställning av tillvägagångsätt och metoder, som har uppdaterats regelbundet sedan 2014, innehåller detaljerade uppgifter om antiradikaliseringsprojekt i EU som går att överföra till andra sammanhang. Projekten har presenterats vid ett arbetsgruppsmöte i RAN för sakkunnigbedömning (peer review) och godkänts av RAN:s styrkommitté. Det finns 108 metoder i RAN-nätverkets sammanställning, inklusive 16 EU-finansierade projekt.

Figur 3

Exempel på synergieffekter mellan kommissionens åtgärder mot radikalisering

Källa: Europeiska revisionsrätten.

Det finns vissa brister i samordningen

26

Även om kommissionen kan identifiera och utnyttja många kopplingar mellan åtgärder finns följande brister i den övergripande samordningen:

  1. Olika generaldirektorat ansvarar för planering och rapportering av olika EU-medel (se bilagan). Till exempel ansvarar GD Utbildning och kultur för samordningen av projekt som finansieras av Erasmus+, och GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor för samordningen av projekt som finansieras av programmet Rättsliga frågor. GD Migration och inrikes frågor ansvarar för utvecklingen av kommissionens politiska ram och övervakningen av dess genomförande11. Fram till 2017 fanns det dock ingen ram för samordning av alla EU:s åtgärder mot radikalisering i syfte att identifiera potentiella synergieffekter mellan medel.
  2. Först 2017 gjorde GD Migration och inrikes frågor en kartläggning av EU-finansierade projekt mot radikalisering. Det innebar att kommissionen fram till dess inte hade en konsoliderad lista över åtgärder mot radikalisering som finansierades med olika EU-medel. Men kartläggningen begränsades till åtgärder som förvaltades centralt av kommissionen och omfattade inte åtgärder som ingick i medlemsstaternas nationella program och som förvaltades av dem.
27

Vid våra intervjuer med EU IRU vid Europol och det europeiska nätverket för strategisk kommunikation identifierades följande möjligheter till bättre samordning mellan EU-finansierade åtgärder:

  1. Europol menade att fler synergieffekter skulle kunna uppnås om man samordnade tajmningen av och innehållet i motbudskapskampanjer med avlägsnandet av terroristmaterial från internet.
  2. Det europeiska nätverket för strategisk kommunikation menade att det skulle ha nytta av tillgång till Europols analys av trender inom terroristpropaganda (i den mån det är tillåtet enligt den administrativa överenskommelsen mellan kommissionen och Europol) och också av större delaktighet i VOX-Pol12, som är ett EU-finansierat forskningsprojekt. Med hjälp av denna information skulle det kunna ge regeringar bättre råd om hur kommunikationsstrategier tas fram och motbudskapskampanjer utformas.

RAN utnyttjas inte till sin fulla potential

28

Trots att RAN ger fördelar genom insatser på EU-nivå, konstaterade vi att detta mervärde inte maximeras i praktiken13:

  1. RAN skulle kunna generera mer praktisk output, exempelvis genom att analysera metoder i medlemsstaterna (t.ex. genom fler besök på plats) och upprätta en detaljerad jämförande förteckning över de tillvägagångssätt som används i varje medlemsstat. I meddelandet från 2014 om att förhindra radikalisering som leder till terrorism kallas RAN:s sammanställning – som publicerades första gången 2014 – för en samling av bästa praxis. Men i inledningen till RAN:s sammanställning anges att de metoder som nämns i den endast är tänkta som informations- och inspirationskälla. Vi konstaterade också att posterna i RAN:s sammanställning inte innehåller tillräckligt med information om hur projektet finansierats för att berörda parter ska kunna identifiera potentiella källor till EU-finansiering för de typer av projekt som de överväger.
  2. Kommissionen har inte analyserat skälen till varför vissa länder använder RAN mindre än andra (se figur 4). Skillnaden i användning kan förklaras av länders olika syn på terrorismen som hot, RAN:s fokus på vissa typer av terrorism, dess bottom-up-strategi (där beslutsfattare informeras om de yrkesverksammas perspektiv) eller dess användning av engelska som huvudspråk vid möten. Hur olika medlemsstaters deltagande ändras med tiden registreras inte.
  3. Kommissionen försöker öka medvetenheten om EU-finansierade projekt genom att uppmuntra projektdeltagare att sprida resultat via en RAN-arbetsgrupp. Av 20 ISEC-finansierade projekt14 som har slutförts sedan 2011 (då RAN inrättades), och som kommissionen bedömde som bra, mycket bra eller utmärkta, föreslog den exempelvis att 16 skulle spridas via RAN. När det gällde mer än hälften av dessa projekt konstaterade vi emellertid att detta inte skedde i praktiken. Vid tidpunkten för granskningen hade endast sju av dessa projekt (44 %) faktiskt presenterats för en arbetsgrupp, workshop eller konferens inom RAN.
  4. De belgiska myndigheterna informerade oss om att yrkesverksamma från små organisationer på fältet utan kopplingar till regeringen (t.ex. nätverk av lokala grupper av mammorna till utländska stridande) inte är tillräckligt delaktiga i RAN för att en verklig bottom-up-strategi ska säkerställas.
  5. RAN syftar till att förbättra kommunikationen nedifrån och upp, det vill säga från yrkesverksamma till beslutsfattare. Men i en enkät som RAN genomförde 2016 bland yrkesverksamma inom nätverket ansåg mindre än hälften av de svarande att RAN hade hjälpt dem att påverka beslutsfattare. Fyra av dem som svarade på vår enkät föreslog också att kopplingen mellan RAN och beslutsfattare borde stärkas, till exempel genom formella utbyten av tillvägagångssätt och idéer. Det kan ta alltför lång tid innan behov som identifierats av yrkesverksamma på fältet tas upp i kommissionens politiska ram. Exempelvis har frågan om radikalisering i fängelser diskuterats sedan 2011 bland yrkesverksamma på fältet (t.ex. kriminalvårdspersonal och övervakare, lärare och socialarbetare) i RAN:s arbetsgrupp för fängelse och skyddstillsyn. Men det var först 2015 som kommissionen identifierade särskilda åtgärder som finansieras av programmet Rättsliga frågor för att komma till rätta med denna fråga.

Figur 4

Deltagare i RAN:s arbetsgrupper sedan oktober 2015

Källa: Europeiska revisionsrätten på grundval av uppgifter från kommissionen.

Kommissionens ram för resultatbedömning är inte tillräckligt utvecklad

29

Vi granskade huruvida kommissionen har resultatindikatorer för att bedöma ändamålsenligheten i sitt övergripande stöd och huruvida realistiska mål hade fastställts. Vi granskade huruvida indikatorerna inte bara mäter verksamhet utan också reella framsteg som görs mot det övergripande målet att hjälpa medlemsstaterna att motverka radikalisering som leder till terrorism. När det gäller enskilda åtgärder granskade vi huruvida kommissionen bedömer ändamålsenligheten i sitt stöd för att ta reda på vad som fungerar var och vad som inte fungerar och varför. Kommissionen behöver denna information för att kunna

  1. svara på önskemål från Europaparlamentet om att EU:s strategi för att bekämpa radikalisering och rekrytering till terroristgrupper ska utvärderas15,
  2. förbättra och anpassa sin politik och sitt stöd fortlöpande som svar på förändringar av hotbilden och användarnas behov,
  3. sprida och utöka exemplen på framgångsrika projekt för att maximera synergieffekterna (och undvika att sprida icke ändamålsenliga eller kontraproduktiva projektresultat),
  4. visa för medborgarna att initiativen sannolikt är ändamålsenliga.

Kommissionen utvärderar inte sina övergripande framgångar med att uppnå de politiska målen

30

Vi konstaterade att kommissionen inte tillräckligt hade utvecklat sin ram för bedömning av huruvida dess politik för att stödja medlemsstaterna i kampen mot radikalisering är ändamålsenlig och effektiv. Kommissionen har exempelvis inte

  1. delat upp de övergripande målen för sin politik mot radikalisering i mer specifika och mätbara mål,
  2. fastställt lämpliga indikatorer och delmål för EU-medel som används, för att mäta resultat i kampen mot radikalisering,
  3. gett en samlad bild av EU-finansierade åtgärder mot radikalisering (se punkt 26),
  4. angett de totala kostnaderna för att bekämpa radikalisering; meddelandet från 2014 om att förhindra radikalisering som leder till terrorism innehöll ingen information om finansieringsbelopp; kommissionen förklarade att åtgärderna skulle genomföras med befintliga resurser men preciserade inte vilka; meddelandet Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism från 2016 innehöll viss information om finansiering och kostnader, och det gjorde även arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om en övergripande bedömning av EU:s säkerhetspolitik16; men
    1. vissa åtgärder, såsom de projekt som finansieras av Fonden för inre säkerhet – polisdelen, har utelämnats,
    2. vissa åtgärder har inte kostnadsberäknats, det gäller framför allt EU IRU, EU:s internetforum, programmet för att stärka civilsamhällets ställning och det europeiska nätverket för strategisk kommunikation,
    3. finansieringsinformationen om de olika åtgärderna täcker olika perioder,
    4. det görs ingen åtskillnad mellan kostnaderna för åtgärder som specifikt syftar till att bekämpa radikalisering (t.ex. beloppet på 25 miljoner euro till RAN:s kompetenscentrum) och kostnaderna för åtgärder som inte gör det men som ändå hjälper till att förebygga radikalisering (t.ex. beloppet på 25,6 miljarder euro från Europeiska socialfonden för att främja social inkludering av missgynnade grupper).
31

Därför finns det ingen övergripande rapport om kostnaderna för och resultaten av EU-finansierade åtgärder mot radikalisering. I stället tas dessa frågor upp i olika rapporter som beskriver vad som har gjorts snarare än mäter om de politiska målen har uppnåtts (se ruta 8).

Ruta 8

Exempel på rapporter som beskriver vad som har gjorts i stället för att mäta om de politiska målen har uppnåtts

I slutrapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 beskrevs vad som hade gjorts för att stödja medlemsstaterna i att hantera radikalisering men bedömdes inte ändamålsenligheten17 i

  • inrättandet av RAN i september 2011,
  • antagandet av meddelandet om att förhindra radikalisering som leder till terrorism i januari 2014,
  • publiceringen av RAN:s sammanställning.

I GD Migration och inrikes frågors årliga verksamhetsrapport för 2016 innehåller resultattabellerna för Fonden för inre säkerhet – polisdelen information om antalet motbilder som skapats.

EU IRU rapporterar regelbundet om den mängd terroristinnehåll som har tagits bort från internet.

Kommissionen kan inte visa hur ändamålsenliga enskilda åtgärder i själva verket är

32

Mer verksamhet innebär inte nödvändigtvis större ändamålsenlighet. Vi konstaterade att bedömningar av kommissionens åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna bekämpa radikalisering ofta mäter resultat uttryckt i verksamhetsmängd (t.ex. antal möten som hållits eller dokument som tagits fram) i stället för ändamålsenlighet (t.ex. kunskap som deltagare i RAN förvärvat, hur de har tillämpat den och effekten på deras jobb). I den övergripande bedömning av EU:s säkerhetspolitik som gjordes nyligen framhölls också behovet av att resultaten av och ändamålsenligheten i åtgärder som syftar till att förhindra terrorism utvärderas. Som framgår av punkterna nedan kan kommissionen därför inte visa hur ändamålsenliga EU-finansierade åtgärder mot radikalisering i själva verket är.

33

Utvärderingar är planerade för projekt som finansieras av Fonden för inre säkerhet – polisdelen. Projekten saknar dock ofta indikatorer för ändamålsenlighet. Till exempel ansåg kommissionen att tre18 av de fem projektförslag som var framgångsrika i 2014 års inbjudan att lämna förslag om radikalisering (se punkt 19 b) hade otillräckliga, vaga eller elementära strategier för utvärdering och övervakning samt saknade indikatorer för mätning av hur ändamålsenliga de i själva verket var.

34

När det gällde ISEC (det program som föregick Fonden för inre säkerhet – polisdelen) granskade kommissionen slutrapporten19 om varje projekt och beskrev de uppnådda resultaten uttryckt i konkret output. Kommissionen bedömde även kvaliteten på resultaten, det vill säga huruvida de var användbara och överförbara och huruvida de borde spridas och i så fall hur. Men dessa granskningar var inga evidensbaserade utvärderingar av projektens effekter. Eftersom indikatorer för ändamålsenlighet inte hade byggts in i projekten registrerades granskarens bedömning av hur ändamålsenligt projektet sannolikt skulle bli.

35

EU IRU vid Europol rapporterar terroristinnehåll på nätet och underrättar de internetleverantörer som förmedlar det så att de kan ta bort det. Resultat mäts uttryckt i den mängd och andel anmält innehåll som tas bort av internetleverantörer (se figur 5). Denna statistik har följande begränsningar:

  1. Den visar inte hur mycket innehåll som tagits bort enkom till följd av EU IRU:s åtgärder. EU IRU kan nämligen be internetföretag ta bort terroristpropaganda som också har rapporterats av medlemsstaterna20. När EU IRU granskar propaganda på andra språk än EU-språken (t.ex. arabiska, ryska eller turkiska), som nationella enheter för anmälan av innehåll på internet granskar i mindre utsträckning, är risken mindre. EU IRU har ingen information om hur mycket terroristinnehåll som internetföretag har tagit bort enbart på dess begäran, det vill säga utan att det också har rapporterats av nationella enheter för anmälan av innehåll på internet, civilsamhället eller internetföretagen själva. Internetföretag ger ingen feedback om varför innehåll har tagits bort.
  2. Den visar inte effektivitet uttryckt i den mängd terroristpropaganda som finns kvar på internet. De tio enkätsvarande som uttryckte en åsikt ansåg att ett problem som EU IRU ställs inför är att den propaganda som tagits bort helt enkelt laddas upp på nytt eller flyttas till andra plattformar (en effekt som kallas whack-a-mole, efter spelet med samma namn, ungefär ”klubba mullvad” på svenska). På EU:s internetforum (se ruta 2) i december 2016 presenterade viktiga internetföretag ett initiativ för att hjälpa till att förhindra att propaganda laddas upp på nytt. De franska myndigheter som vi träffade betonade behovet av att visa att denna mekanism är ändamålsenlig. De pekade också på utmaningen att hitta rätt balans mellan att göra terroristpropaganda mindre tillgänglig på internet och tvinga terrorister att använda komplexare och hemliga meddelandesystem, vilket skulle kunna försvåra utredningar.
  3. Den mäter inte reaktionstid, till exempel den tid det tar för EU IRU att identifiera misstänkt innehåll som har laddats upp, och den tid det tar för internetföretag att ta bort sådant innehåll när de väl har underrrättats om det.

Figur 5

Statistik från EU IRU
1 juli 2015 till 1 juli 2016 1 juli 2016 till 1 juni 2017
Förslag till anmälan 9 787 20 174
Innehåll som tagits bort av internetleverantörer 8 949 16 143
Resultat 91,4 % 80,0 %

Källa: Europol – ettårsrapport från EU IRU och uppgifter från Europol.

36

GD Migration och inrikes frågor fastställer detaljerade, kvantifierade delmål för RAN i den årliga verksamhetsplanen och granskar framstegen i kvartalsvisa och årliga lägesrapporter. I dessa planer och rapporter listas dock endast verksamheter, till exempel antal möten, deltagare, förhandsdokument, studiebesök, seminarier, konferenser, nyhetsbrev, utbildningskurser, workshoppar, strategidokument och informationsdokument. Kommissionen har inte begärt information från RAN:s kompetenscentrum för att övervaka dess ändamålsenlighet, till exempel deltagarnas belåtenhet, kunskap som förvärvats och kontakter som knutits samt hur de har använts och spridits inom medlemsstater och deras effekt på jobbet eller på organisationens resultat (t.ex. huruvida utbildning faktiskt hjälpte polisen att identifiera radikaliserade personer och minska den risk som de utgjorde). På eget initiativ har RAN:s kompetenscentrum emellertid genomfört enkäter som ger en indikation på hur användbara dess produkter är. I exempelvis en enkät från augusti 2016 konstaterades att nästan 90 % av deltagarna i RAN:s evenemang ansåg att deras deltagande skulle inverka positivt på deras dagliga arbete.

Slutsatser och rekommendationer

37

Medlemsstaterna ansvarar för sin nationella säkerhet, inbegripet kampen mot terrorism. EU:s roll är att verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå genom att främja utbyte av information, operativt samarbete och utbyte av kunskaper och erfarenheter. År 2005 fastställde EU sin strategi för kampen mot terrorism som bygger på fyra pelare. Den första pelaren syftar till att förebygga att människor dras till terrorism genom att ta angripa orsakerna till radikalisering och rekrytering. Eftersom radikalisering orsakas av flera faktorer vidtas en mängd olika åtgärder för att försöka komma till rätta med problemet. Kommissionen använder därför en allt större mångfald av befintliga EU-medel för att stödja medlemsstaterna.

38

Vi granskade huruvida kommissionen på ett lämpligt sätt förvaltade sitt stöd till medlemsstaterna för att bekämpa radikalisering som leder till terrorism. Generellt konstaterade vi att kommissionen har tillgodosett medlemsstaternas behov men att det fanns vissa brister i samordningen och utvärderingen.

39

Kommissionen främjade samarbete mellan medlemsstaterna genom relevanta initiativ som nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN), EU:s internetforum och det europeiska nätverket för strategisk kommunikation (se punkterna 15–21).

40

Kommissionen samordnade sitt övergripande stöd, till exempel genom samråd mellan generaldirektorat, när den skulle godkänna arbetsprogram. Det har lett till synergieffekter mellan kommissionens åtgärder. Men trots förbättringar den senaste tiden kan samordningen av kommissionens åtgärder bli ännu bättre. I till exempel kommissionens översikt över EU-finansierade åtgärder på området ingår inte de åtgärder som förvaltas av medlemsstaterna, vilket vore lämpligt om potentiella synergieffekter ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Vi konstaterade också att RAN, som är ett av kommissionens viktigaste initiativ, inte användes till sin fulla potential för att sprida resultaten av framgångsrika EU-finansierade projekt (se punkterna 22–28).

Rekommendation 1

Förbättra ramen för övergripande samordning av åtgärder mot radikalisering

Kommissionen bör förbättra ramen för övergripande samordning av EU-finansierade åtgärder för att stödja medlemsstaterna i kampen mot radikalisering. Framför allt bör kommissionen göra följande:

  1. Ta med de viktigaste EU-finansierade åtgärder som förvaltas av medlemsstaterna på listan över EU-finansierade åtgärder mot radikalisering. Kommissionen bör regelbundet uppdatera denna lista för att maximera synergieffekterna, särskilt i skärningspunkten mellan olika medel och verktyg. Listan bör göras tillgänglig för projektsökande.
  2. På bästa sätt utnyttja potentiella synergieffekter mellan kommissionens åtgärder genom att införa ett formellt krav på att RAN används för att sprida resultaten av framgångsrika EU-finansierade projekt.

Tidsram: juni 2019.

Rekommendation 2

Öka det konkreta stödet till yrkesverksamma och beslutsfattare i medlemsstaterna

Kommissionen bör

  1. förbättra kommunikationen från yrkesverksamma till beslutsfattare genom ett regelbundet och strukturerat utbyte av tillvägagångssätt och idéer,
  2. analysera hur yrkesverksamma i medlemsstaterna deltar i RAN, med särskilt fokus på huruvida mindre aktiva länder borde vara mer delaktiga,
  3. analysera yrkesverksammas deltagande i RAN och se till att olika typer av berörda parter är vederbörligt representerade, inbegripet nätverk av organisationer på fältet, utan kopplingar till regeringen, för att förstärka bottom-up-strategin,
  4. stödja ledare av projekt mot radikalisering med att bedöma om metoder är ändamålsenliga och överförbara, och öka relevansen hos RAN:s sammanställning genom att inkludera mer information om metoders ändamålsenlighet och under vilka förutsättningar de kan överföras,
  5. i RAN:s sammanställning tydligt förklara hur åtgärder finansieras med EU-medel.

Tidsram: juni 2019.

41

Kommissionen har inte på ett tillräckligt sätt utvecklat sin ram för att bedöma om dess stöd är ändamålsenligt och effektivt. Till exempel har den inte delat upp de övergripande politiska målen i mer specifika och mätbara mål, och de medel som den har använt för att bekämpa radikalisering åtföljs inte av indikatorer och delmål för mätning av hur framgångsrikt arbetet för att uppnå målet är (se punkterna 29–31).

42

Genomförandet av specifika åtgärder mäts dessutom ofta i verksamhetsmängd och inte i ändamålsenlighet. Det leder till att nyttiga lärdomar eventuellt inte sprids eller beaktas när kommissionen planerar åtgärder eller vidareutvecklar sin politik (se punkterna 32–36)

Rekommendation 3

Förbättra ramen för resultatbedömning

Kommissionen bör utvärdera om den uppfyller sina politiska mål och se till att det går att bevisa hur ändamålsenliga EU-finansierade åtgärder i själva verket är. Framför allt bör kommissionen

  1. genomföra det samråd och den forskning som krävs för att identifiera mål och indikatorer för utvärdering av resultaten och effektiviteten när det gäller uppfyllelsen av de politiska målen för stödet till medlemsstaternas kamp mot radikalisering; därefter rapportera regelbundet om de övergripande framsteg som görs mot att uppfylla målen för politiken mot radikalisering, inbegripet hur mycket EU-medel som används,
  2. be RAN:s kompetenscentrum lämna mer detaljerade rapporter om sin ändamålsenlighet, till exempel deltagarnas belåtenhet, kunskap som förvärvats och kontakter som knutits samt hur denna kunskap och dessa kontakter har använts och deras effekt på jobbet eller på organisationens resultat,
  3. genom EU:s internetforum övervaka
    • samarbetet mellan EU IRU och nationella enheter för anmälan av innehåll på internet för att säkerställa komplementaritet och undvika att terroristinnehåll anmäls flera gånger till it-företag,
    • i vilken utsträckning avlägsnande av terroristpropaganda påverkar dess förekomst på internet,
    • hur snabbt innehåll som anmälts av EU IRU tas bort,
  4. se till att projektsökande visar hur de kommer att mäta sina projekts ändamålsenlighet.

Tidsram: juni 2019.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning V, med ledamoten Lazaros S. Lazarou som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 20 mars 2018.

För revisionsrätten

Klaus-Heiner Lehne
ordförande

Bilaga

Exempel på EU-finansierade åtgärder mot radikalisering

Utveckla kunskap om radikalisering och dela metoder
Åtgärd Mål i kampen mot radikalisering Finansiering Förvaltning
Nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) Stödja medlemsstaterna i utformningen och genomförandet av ett effektivt förebyggande arbete, tillhandahålla vägledning och handböcker för införande av flerorgansstrukturer, skapa en plattform för utbyte av erfarenheter och praxis och fortsätta kartläggningen av forskning om radikalisering Fonden för inre säkerhet – polisdelen GD Migration och inrikes frågor
Forskningsbidrag Överbrygga klyftan mellan den akademiska världen och säkerhetsansvariga när det gäller radikalisering för att öka medlemsstaternas möjligheter att finjustera befintliga politiska strategier och utforma nya strategier och ny praxis (forskningsteman: utveckla en heltäckande strategi mot våldsinriktad radikalisering och aktuella radikaliseringstendenser) programmet Horisont 2020 GD Migration och inrikes frågor
GD Forskning och innovation
Säkerhetsprojekt med direkt och delad förvaltning Ta fram verktyg för uppsökande av, medverkan av och stöd till lokala aktörer och familjer för att förebygga radikalisering Fonden för inre säkerhet – polisdelen GD Migration och inrikes frågor
Motverka terroristpropaganda
EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (EU IRU) Motverka terroristpropaganda på nätet Europol Europol
EU:s internetforum Kommissionens initiativ för att involvera internetföretag i kampen mot terroristpropaganda Fonden för inre säkerhet GD Migration och inrikes frågor
Det europeiska nätverket för strategisk kommunikation Se till att medlemsstaterna, civilsamhället och EU-institutionerna har tillgång till sakkunskap när de utformar strategier, informationskampanjer eller enskilda initiativ. Inrätta ett nätverk för utbyte av bästa praxis och ge praktiskt stöd och rådgivning som kan underlätta utarbetandet av effektiva motbudskap Fonden för inre säkerhet GD Migration och inrikes frågor
Säkerhetsprojekt med direkt och delad förvaltning Åtgärda problemet med innehåll på nätet som kan leda till radikalisering Fonden för inre säkerhet – polisdelen GD Migration och inrikes frågor
Främja inkluderande och motståndskraftiga samhällen
Transnationella partnerskap Utarbeta innovativa strategier och metoder, särskilt sådana som gäller social inkludering, främjande av gemensamma värden samt interkulturell förståelse Erasmus+ GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur
Stöd till politisk reform Utöka och sprida innovativ god praxis som faller inom tillämpningsområdet för Parisförklaringen
Den europeiska volontärtjänsten Främja grundläggande värden och nå ut till människor och grupper med sämre förutsättningar
Ungdomsarbetare Utarbeta exempel på bästa praxis för hur man
  • kan hjälpa ungdomar att inte avvika från ett demokratiskt tänkesätt, ge dem mediekunskap och förmåga att tänka kritiskt,
  • lär ungdomar att lösa konflikter och respektera andras uppfattningar,
  • upptäcker risker för marginalisering eller identifierar utsatta grupper
eTwinning Lärare och klassrum i hela Europa möts genom internetplattformen eTwinning för att identifiera bästa praxis när det gäller att hantera mångfald i klassrummet och förmedla gemensamma värden till eleverna samt upptäcker risker för marginalisering eller identifierar utsatta grupper
Stöd till nationella system och småskaliga projekt på lokal nivå Främja social inkludering av utsatta grupper, till exempel genom individanpassade utbildningsprogram och sociala stödsystem Europeiska socialfonden GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering
GD Regional- och stadspolitik
Hjälpa skolorna att ta itu med problemet med elever som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och öka tillgången till utbildning av god kvalitet för alla
Projekt för sysselsättning och social innovation Finansiera innovativa projekt på fältet som främjar social integration Programmet för sysselsättning och social innovation GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering
Projekt för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap Skapa bättre förståelse mellan olika grupper i samhället, däribland religiösa gemenskaper, för att förebygga och bekämpa rasism och främlingsfientlighet genom verksamhet som överbryggar olika religioner och kulturer Programmet för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor
Säkerhetsprojekt med direkt och delad förvaltning Öka medvetenheten hos och utbilda yrkesverksamma i första ledet i att kunna känna igen och reagera på radikalisering av potentiella utländska stridande Fonden för inre säkerhet – polisdelen GD Migration och inrikes frågor
Identifiera och hantera radikaliserade personer
Program för återanpassning och avradikalisering Återanpassning och avradikalisering i och utanför fängelser, redskap för riskbedömning samt utbildning av personal Programmet Rättsliga frågor GD Rättsliga frågor och konsumentfrågor
Utbildning för kriminalvårdspersonal och övervakare Få den europeiska sammanslutningen för skyddstillsyn och den europeiska organisationen för fängelser och kriminalvårdsinrättningar att medverka i särskild utbildning för kriminalvårdspersonal och övervakare
Bekämpa radikalisering i länder utanför Europa
Åtgärder mot terrorism Ge tredjeländer särskilt stöd till åtgärder mot terrorism Europeiska utvecklingsfonden och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred GD Internationellt samarbete och utveckling
Europeiska grannskapsinstrumentet GD Grannskapspolitik och utvidgnings-förhandlingar
Beakta kampen mot radikalisering Integrera kampen mot radikalisering i olika typer av stöd till tredjeländer Europeiska utvecklingsfonden och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred GD Internationellt samarbete och utveckling
Europeiska grannskapsinstrumentet GD Grannskapspolitik och utvidgnings-förhandlingar
eTwinning Plus Utvidga plattformen eTwinning Plus till valda länder i EU:s grannskap, särskilt de länder som har problem med våldsinriktad radikalisering och där den interkulturella dialogen behövs som mest Erasmus+ GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur

Källa: Revisionsrätten, på grundval av kommissionens meddelanden om att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

Kommissionens svar

Sammanfattning

V

Kommissionen har sedan 2017 förbättrat sin bild av EU-finansierade åtgärder och kan identifiera synergieffekter mellan olika medel och åtgärder, särskilt inom ramen för arbetsgruppen för säkerhetsunionen och dess särskilda undergrupp om radikalisering.

VI

Målen för kommissionens politik för förebyggande och bekämpande av radikalisering anges i de relevanta policydokumenten. Dessa dokument är nödvändigtvis av en mer allmän karaktär, och de mer konkreta målen anges i de relevanta initiativen.

VII

Kommissionen betonar att individuella projekt och initiativ utvärderas och deras resultat registreras. Detta ingår i de allmänna utvärderingarna av medel och program. Kommissionen är dock medveten om att åtgärdernas mer långsiktiga verkan inte mäts på ett systematiskt sätt.

Inledning

06

Kunskapen om radikalisering utvecklas inte bara genom projekt som finansieras via Horisont 2020, utan även via andra EU-fonder, särskilt fonden för inre säkerhet – polisdelen (ISF-P), inklusive nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN), som också har till uppgift att utbyta och fastställa god praxis.

08

Projekt som finansieras av Europeiska socialfonden syftar bland annat till att mer allmänt stärka motståndskraften, men kan även inriktas specifikt på radikalisering (t.ex. projektet Baana).

09

Exitstrategier i en vidare bemärkelse samt projekt för återanpassning och avradikalisering finansieras inte enbart via programmet Rättsliga frågor, utan kan även finansieras via ISF-P, vilket för närvarande är fallet med den allmänna förslagsinfordran om radikalisering som inleddes i november 2017.

Iakttagelser

Ruta 5

Kommissionen anpassar mycket riktigt sina politiska lösningar till den skiftande hotbilden, men arbetar samtidigt efter både lång- och kortsiktiga mål inom området förebyggande av radikalisering. I detta avseende omfattar många av arbetsflödena alla former av radikalisering.

19
  1. Frågan om medier och kommunikation har hanterats på olika sätt. Den ingick i kommissionens meddelande från 2005 (kapitel 2.1 – Radio och tv). Frågan (särskilt problemet med polarisering) diskuterades även inom ramen för RAN-nätverket och det europeiska nätverket för strategisk kommunikation ESCN, och kommissionen prioriterade nyligen denna fråga i sin förslagsinfordran 2017 (ISF-2017-AG-RAD).
    Denna fråga togs dessutom upp i kommissionens högnivågrupp av experter på radikalisering (HLCEG-R), som i sin interimsrapport från december 2017 rekommenderade medlemsstaterna att (med stöd från kommissionen) undersöka huruvida de befintliga verktygen är tillräckliga för att på ett verkningsfullt sätt förebygga spridningen av våldsam extremistpropaganda via traditionella medier.
  2. Kommissionen har vidtagit nödvändiga åtgärder för att hantera behovet av att ta fram exitstrategier. Kommissionen har redan tidigare finansierat omfattande exitprogram inom programmet Förebyggande och bekämpande av brott, där finansieringen av ENoD (European Network of De-radicalisation) 2012–2013 är det viktigaste exemplet. Efter antagandet av meddelandet om radikalisering från 2014 uppmanade kommissionen dessutom medlemsstaterna att inbegripa framtagandet av exitstrategier som en finansieringsprioritet i sina nationella program. Exitprogram är fortfarande en prioritering och ingår i en förslagsinfordran som inleddes i november 20171.
Ruta 6

Förutom de förfaranden och mekanismer för att underlätta samordning mellan olika medel och initiativ som revisionsrätten nämner, samordnas arbetet även på en bredare politisk nivå, från 2017 särskilt via arbetsgruppen för säkerhetsunionen, och mer specifikt via dess undergrupp om radikalisering.

26

Kommissionen anser att även om ett gemensamt dokument ökar öppenheten, så samordnade kommissionens berörda avdelningar åtgärder mot radikalisering via de befintliga förfarandena, även utan en konsoliderad lista över åtgärder mot radikalisering.

Under 2017 inrättade kommissionen arbetsgruppen för säkerhetsunionen och dess undergrupp om radikalisering, i syfte att förbättra samordningen av EU-åtgärder för att bekämpa radikalisering och identifiera synergieffekter mellan olika medel och åtgärder.

27

Förslagen om möjligheter till ökade synergieffekter mellan avlägsnandet av terroristmaterial och motbudskapskampanjer har aldrig framförts till kommissionen eller EU:s internetforum, som arbetar för båda dessa mål och därför skulle vara det lämpliga forumet. Kommissionen anser därför inte att samordningen har brustit från dess sida.

Kommissionen och Europol har i synnerhet underlättat närmare kontakter och samordning mellan EU-finansierade åtgärder via mötena inom EU:s internetforum och den rådgivande grupp som Europol inrättade i oktober 2016 inom det europeiska centrumet mot terrorism, där även VoxPol och ESCN deltar.

28
  1. RAN genererar redan mycket praktisk output, bland annat i form av handböcker och utbildningar (t.ex. utbildningsprogram för Europas poliser, manifestet för utbildning, handboken om återvändande utländska terroriststridande, för att bara nämna några).

    Det främsta syftet med RAN:s sammanställning är att inspirera andra yrkesverksamma, och det är inte särskilt troligt att dessa går till sammanställningen för att söka efter information om finansieringsmöjligheter. Information om projektfinansiering finns tillgänglig i andra sammanhang.
  2. Kommissionen är medveten om skälen till skillnaderna i deltagande för intressenter från de olika medlemsstaterna. Förutom de skäl som revisionsrätten nämner bör det noteras att det är normalt att yrkesverksamma från länder som står inför större terroristhot eller har mer avancerade strategier och åtgärder för förebyggande och mer sakkunskap är mer representerade än andra. Kommissionen anser att det är viktigt att fortsätta diskussionen med medlemsstaterna om deras prioriteringar, behov och utmaningar. Sedan 2017 sker detta särskilt via HLCEG-R, som i sin interimsrapport från november 2017 redan har lämnat användbara riktlinjer för de verksamheter som RAN och ESCN ska organisera under 2018.

    RAN har en deltagarlista som övervakas och uppdateras, och ger en översikt av antalet yrkesverksamma per medlemsstat. Baserat på deltagarlistan kan RAN och kommissionen se hur deltagandet för yrkesverksamma från en viss medlemsstat utvecklas.
  3. RAN omfattar redan ett stort antal organisationer på fältet utan kopplingar till regeringarna, förutom många andra relevanta yrkesverksamma som arbetar i främsta ledet. Kommissionen anser att dessa yrkesverksammas insikter och erfarenheter inbegrips i den politiska diskussionen, vilket sörjer för en bottom-up-strategi.
  4. Utbytena mellan yrkesverksamma och politiskt ansvariga har olika former: De yrkesverksamma har vid flera tillfällen haft möjlighet att dela med sig av sina slutsatser och rekommendationer till de politiskt ansvariga (t.ex. vid RAN:s högnivåkonferens i november 2016 och RAN:s konferens om återvändande i juni 2017). Kommissionen anser att RAN:s konferens om återvändande, tillsammans med handboken och de uppföljande workshopparna om samma frågor med medlemsstaternas företrädare, har en stark inverkan på utformningen av politiska åtgärder på området inom EU, men även på medlemsstatsnivå, vilket är ännu viktigare.

Kommissionen arbetar också med medlemsstaterna för att undersöka om medlemsstaterna ser att det finns mer utrymme för ytterligare stöd via RAN eller andra kanaler. HLCEG-R, som inrättades i juli 2017, är en rådgivande grupp som hjälper kommissionen att identifiera sådana behov och ta fram lämpliga åtgärder. De rekommendationer i HLCEG-R:s interimsrapport från november 2017 som är relevanta för RAN tas med i RAN:s årliga verksamhetsplan för 2018. På så sätt försäkrar sig kommissionen om att RAN:s mervärde maximeras i praktiken, genom att erbjuda tjänster för att hantera de prioriteringar och utmaningar som har fastställts av medlemsstaterna.

Frågan om radikalisering i fängelser blev en politisk prioritering i och med den ökade medvetenheten om denna fråga bland berörda intressenter på fängelse- och skyddstillsynsområdet. Organisationer som Europarådet, den europeiska organisationen för fängelser och kriminalvårdsinrättningar (EuroPris) och den europeiska sammanslutningen för skyddstillsyn började engagera sig aktivt i denna fråga först 2015, när kommissionen fastställde åtgärder som skulle finansieras av programmet Rättsliga frågor.

29

Kommissionen anser att det naturligtvis är viktigt att förfoga över tillräcklig information om framstegen med och ändamålsenligheten hos de åtgärder som den stöder. Kommissionen genomför systematiska halvtids- och efterhandsutvärderingar av EU-medel. Efter halva tiden bidrar utvärderingsresultaten till att styra medlen och anpassa dem till föränderliga omständigheter inom ramen för den rättsliga grunden. I efterhand beaktas utvärderingsresultaten i utvecklingen av politiken. Med tanke på att hotbilden och medlemsstaternas behov kan förändras snabbt krävs dock snabba politiska åtgärder, trots att djupgående utvärderingar av tidigare åtgärder kanske inte finns tillgängliga vid det tillfället.

Kommissionens allmänna stöd utvärderades dessutom i den omfattande bedömning av säkerhetspolitiken som offentliggjordes i juli 2017, och som utgjorde kommissionens svar på Europaparlamentets begäran.

30
  1. Målen för kommissionens politik för förebyggande och bekämpande av radikalisering anges i de relevanta policydokumenten. Dessa dokument är nödvändigtvis av en mer allmän karaktär, och de mer konkreta målen anges i de relevanta initiativen.
  2. Även om det inte finns några särskilda indikatorer och mål i fråga om radikalisering för de EU-medel som används, genomförs utvärderingar av huruvida projekt mot radikalisering är ändamålsenliga och kostnadseffektiva genom programspecifika indikatorer som avspeglar omfattningen och målen för de olika finansieringsprogrammen/medlen. Sådana utvärderingar genomförs systematiskt inom varje fond. Ändamålsenligheten hos program som Erasmus+, som stöder inkluderande utbildning av god kvalitet och främjar gemensamma värden, mäts till exempel genom program- och sektorsspecifika mål och indikatorer. Kostnadsuppskattningarna rör vanligen sådana bredare utbildningsrelaterade mål, och inte radikalisering i sig, med tanke på att dessa mål indirekt hjälper till att förebygga radikalisering.
  3. En omfattande översikt av alla åtgärder mot radikalisering, med undantag för EU-åtgärder som förvaltas av medlemsstaterna, lämnades inom ramen för den övergripande bedömningen av EU:s säkerhetspolitik från juli 2017, som ger information om medel och kostnader (se svaret på punkt 26).
  4. Det skulle vara ytterst svårt att ange de exakta kostnaderna för att bekämpa radikalisering, särskilt för åtgärder som har flera ändamål och åtgärder med olika tidsgränser. Kommissionen påpekar att policydokument, såsom de olika meddelandena om radikalisering, inte ska innehålla uttryckliga och detaljerade hänvisningar till de ekonomiska medel som görs tillgängliga för vissa åtgärder. Kommissionens meddelanden är inte de rätta dokumenten för att redovisa eller informera om specifika ekonomiska arrangemang.
32

Att mäta förebyggande åtgärders ändamålsenlighet är svårt i sig, och kräver nära samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna, olika intressenter och forskare. Det är en gradvis process, där utvärderingstekniker undersöks och börjar tillämpas efter hand. Såsom kommissionen påpekar i sin övergripande bedömning av säkerhetspolitiken finns det ett behov av att förbättra utvärderingen av resultaten och ändamålsenligheten, så att kommissionen på ett bättre sätt kan visa hur ändamålsenliga dess åtgärder är.

Kommissionen anser att uppskattningen av resultaten för RAN-nätverkets kompetenscentrum omfattar mer än bara en lista över evenemang och verksamheter, och också innehåller en utvärdering av varje uppgift, vilket tydligt framgår av den årliga lägesrapporten för RAN 2016 (april 2016).

33

Urvalsprocessen för EU:s finansieringsinstrument omfattar en bedömning av om den utvärderings- och övervakningsstrategi som föreslås av sökanden är robust, och detta ingår i analysen av projektens starka och svaga sidor. De sökande informeras om denna bedömning, så att de kan förbättra utformningen av sina projekt. Bedömningarna ingår också i kommissionens övervakningsstrategi för projektet medan det pågår. Kvaliteten på projektets utvärderings- och övervakningsstrategi är dock inte den enda faktor som spelar in i urvalsbeslutet. Projekten väljs först ut på grundval av deras relevans för det politiska mål som anges i förslagsinfordringarna och deras EU-mervärde (t.ex. om de omfattar eller påverkar flera medlemsstater).

Avsaknaden av indikatorer för att utvärdera ändamålsenligheten innebär inte heller att ändamålsenligheten inte kan bedömas, eftersom projekten ska lämna detaljerade beskrivningar för att kommissionen ska kunna bedöma om projektet faktiskt har bidragit till att uppnå det politiska målet.

34

Betalningarna för projekt som samfinansieras av EU baseras på om projektet genomfördes enligt sina ursprungliga mål.

I sin slutliga bedömning utvärderar kommissionen ett antal faktorer, bland annat resultatens kvalitet, användbarhet och överförbarhet.

Utvärderingar av de olika projekten ingår sedan i den allmänna utvärderingen av finansieringsprogrammet, som görs med hjälp av externa granskare.

ISEC-programmet generellt och de olika förslagsinfordringarna och projektresultaten uppfattas till exempel i allmänhet som mycket positiva av medlemsstaterna och intressenterna, vilket anges i efterhandsutvärderingen av ISEC-programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” 2007–2013.

Utvärderingarna kompletteras dessutom av andra verktyg som kommissionen använder för att stärka evidensbasen för individuella insatser. Med hjälp av de verktyg som tagits fram inom det EU-finansierade projektet Impact kan projektledarna till exempel bättre utvärdera ändamålsenligheten hos sina åtgärder. När det gäller specifika EU-finansierade projekt (såsom de projekt som finansieras inom programmet för att stärka civilsamhällets ställning) kommer kommissionen dessutom att göra en efterhandsutvärdering med tanke på den innovativa karaktären hos alternativa budskap och motbudskap. Som ett led i uppföljningen av interimsrapporten från HLCEG-R kommer kommissionen tillsammans med medlemsstaterna att undersöka hur relevanta program och insatser kan utvärderas bättre.

35

Kommissionen har tillsammans med Europol begärt uppgifter från internetföretagen om terroristinnehåll som tas bort, men har endast fått begränsad feedback. Den applikation för hantering av anmälan av innehåll på internet som Europol har utvecklat kommer dessutom att bidra till att sörja för samordning mellan medlemsstaterna, vilket minskar risken för överlappning. När det gäller att hantera whack-a-mole-effekten hoppas kommissionen att ”databasen över hasher”, som företagen själva har utvecklat, kommer att bidra till att förhindra att terroristinnehåll laddas upp på nytt och sprids. I detta avseende har Europol inom forumet erbjudit sitt stöd för att se till att detta verktyg optimeras.

EU IRU (EU-enheten för anmälan av innehåll på internet) har infört ett så kallat förfarande för att undvika konflikter för att se till att medlemsstaterna är med och bestämmer om vilket innehåll som EU IRU ska anmäla till företagen, så att man kan undvika eventuella negativa effekter av anmälningar och borttagande som kan äventyra utredningar. EU IRU inriktar sig dessutom på nätpropaganda som terroristerna använder för att locka till sig så många anhängare som möjligt. Den personliga hemliga kommunikationen brukar uppstå senare i processen. Om dessa förebyggande metoder är helt verkningsfulla kan bördan för de operativa partnerna minskas på längre sikt, eftersom antalet utredningar minskas.

De ovanstående åtgärderna är i linje med handlingsplanen för EU:s internetforum, som överenskommelse fattades om i juli 2017, och åtgärderna omfattar även rapporteringsrutiner baserat på ett antal indikatorer. Kommissionens rekommendation om olagligt innehåll bygger på framstegen inom EU:s internetforum och inför rapporteringsrutiner.

36

Kommissionen har gett RAN-nätverkets kompetenscentrum i uppgift att rapportera om sina åtgärders ändamålsenlighet. Enligt ramavtalet ska RAN-nätverkets kompetenscentrum i sina kvartalsvisa lägesrapporter och särskilt i de årliga lägesrapporterna rapportera om hur dess åtgärder bidrar till att uppnå de fastställda politiska målen. Från 2017 innehåller de årliga lägesrapporterna därför en utvärdering av varje åtgärd. Det är inte ”endast verksamheter” som listas i rapporterna. RAN genomför dessutom enkäter (även om det inte görs systematiskt), särskilt av vissa (viktiga) händelser.

Tillsammans med medlemmarna i styrgruppen för RAN-nätverkets kompetenscentrum granskar kommissionen även framsteg, problem och möjliga förbättringar, baserat på en utvärdering av kompetenscentrumets arbete (t.ex. hur det har nått ut till berörda intressenter och möjligheter att förbättra spridningen och överförbarheten av nya lärdomar). Styrgruppen håller möten en gång i kvartalet.

Slutsatser och rekommendationer

40

Sedan 2017 har kommissionen inom ramen för arbetsgruppen för säkerhetsunionen och dess undergrupp om radikalisering förbättrat sin bild av EU-finansierade åtgärder och kan nu identifiera synergieffekter mellan olika medel och åtgärder.

Rekommendation 1

Kommissionen godtar rekommendation 1. En första översikt av finansieringsmöjligheter och projekt har sammanställts som ett led i arbetet i undergruppen om radikalisering i arbetsgruppen för säkerhetsunionen. Den används av avdelningarna för att identifiera synergieffekter och samla relevant kunskap och erfarenhet.

Rekommendation 2

Kommissionen godtar rekommendation 2. Kommissionen påpekar att ett tätare samarbete med medlemsstaterna är ett av resultaten av HLCEG-R, vilket redan följs upp med konkreta åtgärder (t.ex. politiskt och praktiskt inriktade evenemang mellan beslutsfattare och yrkesverksamma som äger rum redan 2018).

41

Målen för kommissionens politik för förebyggande och bekämpande av radikalisering anges i de relevanta policydokumenten. Dessa dokument är nödvändigtvis av en mer allmän karaktär, och de mer konkreta målen anges i de relevanta initiativen.

Se kommissionens svar på punkterna 29 och 30.

42

Kommissionen betonar att individuella projekt och initiativ utvärderas och deras resultat registreras. Detta ingår i de allmänna utvärderingarna av medel och program. Kommissionen är dock medveten om att åtgärdernas mer långsiktiga verkan inte mäts på ett systematiskt sätt.

Se kommissionens svar på punkterna 32–36.

Rekommendation 3

Kommissionen godtar rekommendation 3

Ordförklaringar

återanpassning: en process som syftar till att hjälpa före detta terrorister att återinträda i samhället

det europeiska nätverket för strategisk kommunikation: nätverk av EU-medlemsstaternas experter för delning av god praxis för strategisk kommunikation

EU:s internetforum: kommissionens initiativ för att göra internetföretag delaktiga i kampen mot terroristpropaganda

EU-enheten för anmälan av innehåll på internet (IRU): EU IRU vid Europol ska motverka radikalisering och rekrytering på internet genom att rapportera terroristinnehåll på nätet och underrätta internetleverantörer som förmedlar sådant innehåll

Eurojust: EU:s byrå för att stödja och stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna när det gäller att utreda och lagföra allvarlig gränsöverskridande organiserad brottslighet och terrorism

Europol: EU: byrå för samarbete inom brottsbekämpning som ska stödja medlemsstaternas insatser för att förebygga och bekämpa alla former av allvarlig internationell organiserad brottslighet och terrorism

Fonden för inre säkerhet – polisdelen: polisdelen av Fonden för inre säkerhet (2014–2020) bidrar till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i EU; den finansierar åtgärder som förvaltas direkt av kommissionen och åtgärder som förvaltas av medlemsstaterna genom nationella program

Impact: projekt med målet att utveckla en verktygslåda för utvärdering av initiativ för att bekämpa radikalisering

nätverket för kunskapsspridning om radikalisering (RAN): ett EU-omfattande nätverk av yrkesverksamma för utbyte av idéer, kunskaper och erfarenheter när det gäller att förebygga och motverka radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism

radikalisering: det fenomen som innebär att människor bekänner sig till extremistiska ideologier och beteenden som skulle kunna leda till terroristhandlingar

samordnare för kampen mot terrorism: samordnar rådets arbete med att bekämpa terrorism och ser till att EU spelar en aktiv roll i kampen mot terrorism

Stresaviora: projekt för att främja inkluderande och motståndskraftiga samhällen

terroristpropaganda: spridning av en viss sorts extremistisk världsåskådning som får individer att se våld som en möjlig metod och att försvara våld

VOX-Pol: projekt som syftar till att upprätta nätverk för forskningsverksamhet om extremism på nätet i syfte att ta fram bättre underbyggda politiska agendor på nationell, europeisk och internationell nivå

Slutnoter

1 I artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen anges att den nationella säkerheten också i fortsättningen ska vara varje medlemsstats eget ansvar.

2 I artikel 67 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att unionen ska verka för att säkerställa en hög säkerhetsnivå. Artiklarna 82–89 innehåller bestämmelser om polissamarbete och straffrättsligt samarbete.

3 Europeiska unionens strategi för kampen mot terrorism, 30 november 2005, 14469/4/05, antagen den 15 december 2005.

4 COM(2015) 185 final, 28.4.2015, Europeiska säkerhetsagendan.

5 Till exempel Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/541/EU av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism (EUT L 88, 31.3.2017, s. 6).

6 Europeiska säkerhetsagendan. Lägesrapport: juni 2017.

7 KOM(2005) 313 slutlig, 21.9.2005, Rekrytering till terrorism: faktorer som bidrar till radikalisering med ökat våld, COM(2013) 941 final, 15.1.2014, Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser och COM(2016) 379 final, 14.6.2016, Att stödja det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

8 Detta tillvägagångssätt förstärks i 2010 års strategi för inre säkerhet och Europeiska säkerhetsagendan från 2015.

9 Det europeiska nätverket för strategisk kommunikation utvecklades från rådgivande gruppen för strategisk kommunikation rörande Syrien (SSCAT).

10 Impact Europa (Innovative Method and Procedure to Assess Counter-violent-radicalisation Techniques in Europe, innovativ metod och procedur för bedömning av tekniker för att motverka våldsinriktad radikalisering i Europa) syftade till att utveckla en verktygslåda för utvärdering av initiativ för att bekämpa radikalisering.

11 Till exempel genom månatliga rapporter sedan oktober 2016 om framstegen mot en ändamålsenlig och verklig säkerhetsunion och genom den övergripande bedömningen av EU:s säkerhetspolitik från juli 2017.

12 Projektet VOX-Pol syftar till att upprätta nätverk för forskningsverksamhet om extremism på nätet i syfte att få bättre underbyggda politiska agendor på nationell, europeisk och internationell nivå.

13 Detta bekräftas av vår enkät. Av de 13 svarande som uttryckte en åsikt ansåg 8 (62 %) att RAN skulle kunna tillföra ett större mervärde.

14 ISEC (det särskilda programmet Förebyggande och bekämpande av brott) var en del av det allmänna programmet om säkerhet och skydd av friheter (2007–2013) som var en föregångare till Fonden för inre säkerhet – polisdelen (2014–2020).

15 Se till exempel Europaparlamentets resolution av den 25 november 2015 om att förhindra att EU-medborgare radikaliseras och rekryteras av terroristorganisationer.

16 SWD(2017) 278, 26.7.2017, om en övergripande bedömning av EU:s säkerhetspolitik.

17 COM(2014) 365 final, 20.6.2014, Slutrapport om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014.

18 FIRST LINE, LIAISE II och SAFFRON.

19 Beskrivande och finansiell rapport om projektverksamhet och projektresultat, som upprättas i slutet av ett projekt av mottagaren av EU-finansiering.

20 Förenade kungarikets terrorismbekämpningsenhet för anmälan av innehåll på internet anmäler omkring 100 000 fall per år..

 

1 Förslagsinfordran 2017-ISFP-AG-RAD.

Händelse Datum
Revisionsplanen antas / Revisionen inleds 25.10.2016
Den preliminära rapporten skickas till kommissionen (eller till ett annat revisionsobjekt) 8.2.2018
Den slutliga rapporten antas efter det kontradiktoriska förfarandet 20.3.2018
Svaren från kommissionen (eller från ett annat revisionsobjekt) har tagits emot på alla språk 25.4.2018

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning V, EU:s finansiering och förvaltning, där ledamoten Lazaros S. Lazarou är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Jan Gregor med stöd av Werner Vlasselaer (kanslichef), Bernard Moya (attaché), Alejandro Ballester Gallardo (förstechef), Mark Marshall (uppgiftsansvarig) och Alexandre-Kim Hugé och Pascale Pucheux-Lallemand (revisorer).

Från vänster till höger: Werner Vlasselaer, Alejandro Ballester Gallardo, Mark Marshall, Bernard Moya, Pascale Pucheux-Lallemand och Jan Gregor.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/ecadefault.aspx
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

PDF ISBN 978-92-872-9919-2 ISSN 1977-5830 doi:10.2865/6523 QJ-AB-18-010-SV-N
HTML ISBN 978-92-872-9969-7 ISSN 1977-5830 doi:10.2865/26016 QJ-AB-18-010-SV-Q

© Europeiska unionen, 2018

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

  • Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
  • Ring telefonnumret +32 22999696.
  • Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk https://europa.eu/european-union/index_sv.

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.