Synergier mellan Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna Den fulla potentialen utnyttjas ännu inte

Sammanfattning

I I Europa 2020-strategin betonade kommissionen forskningens och innovationens roll som en viktig drivkraft för socialt och ekonomiskt välstånd och miljömässig hållbarhet. De två viktigaste fonderna som stödde forskning och innovation var EU:s åttonde ramprogram för forskning och innovation, det så kallade Horisont 2020, med ett budgetanslag på 76,4 miljarder euro, och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), framför allt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) med ingångna åtaganden för nästan 41 miljarder euro inom forsknings- och innovationsverksamhet. Även om både Horisont 2020 och ESI-fonderna stödde forskning och innovation skilde sig deras mål, genomförande, förvaltningsmetoder och prioriteringar åt.

II De rättsliga ramarna för Horisont 2020 och ESI-fonderna för perioden 2014–2020 innehöll för första gången en särskild uppmaning om att skapa synergier mellan de två programmen. Synergier innebär att två eller flera program samverkar för att få större effekt än enskilda insatser. Synergier kan ta olika form och kan omfatta ESI-fonder som stöder kapacitetsuppbyggande verksamhet för forskning som ska öka stödmottagarnas chanser att senare erhålla mer konkurrenskraftig Horisont 2020-finansiering (synergier uppströms) eller ESI-fonder som finansierar utnyttjande eller vidareutveckling av resultaten från Horisont 2020-projekt (synergier nedströms).

III Denna särskilda rapport är den senaste i en serie publikationer från Europeiska revisionsrätten som granskar EU:s stöd till forsknings- och innovationsverksamhet. Den kompletterar vår särskilda rapport 15/2022 om åtgärderna för att bredda deltagandet i Horisont 2020.

IV I denna revision bedömde vi om kommissionen och de relevanta nationella/regionala genomförandemyndigheterna hade vidtagit lämpliga åtgärder för att skapa synergier mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna. Vi undersökte om dessa organ hade fäst tillräcklig vikt vid faktorer som var avgörande för att skapa synergier och hade planerat och genomfört åtgärder för att skapa synergier.

V Vi fann att vissa faktorer som var avgörande för att skapa synergier ännu inte hade införts fullt ut och att genomförandet varierade beroende på typen av synergi. Förutom att det fanns skillnader i de rättsliga ramarna för de två programmen som kommissionen redan hade åtgärdat inför perioden 2021–2027 var exempelvis samarbetet mellan de två programmens intressenter inom forskning och innovation fortfarande begränsat. Avsaknaden av en integrerad databas för ESI-fondsprojekt som är kompatibel med databasen för Horisont 2020 gjorde det svårt för kommissionen och nationella/regionala myndigheter att identifiera och utforska möjliga synergier. Eftersom det inte fanns något system för att övervaka synergier kunde kommissionen inte heller systematiskt identifiera och sprida exempel på god praxis.

VI Vi fann att ESI-fondernas strategiska dokument, det vill säga strategier för smart specialisering och operativa program, innehöll begränsade hänvisningar till prioriteringar för Horisont 2020. Dessutom var prioriteringarna i dessa dokument ganska breda, vilket begränsade möjligheten att skapa synergier.

VII ESI-fondernas förvaltande myndigheter genomförde inte alla de synergifrämjande åtgärder som planerades i de strategiska dokumenten. Framför allt genomfördes åtgärder för att skapa synergier nedströms i syfte att ytterligare utnyttja resultaten från Horisont 2020-projekten endast i mycket begränsad utsträckning. Det fanns två huvudskäl till detta: i) mottagare av Horisont 2020-bidrag förutsåg sällan synergier med ESI-fonderna nedströms och ii) de förvaltande myndigheterna visste inte hur de skulle skapa synergier nedströms eller hitta resultat från Horisont 2020-projekt. Dessutom deltog de förvaltande myndigheterna i begränsad utsträckning i kommissionens kapacitetsuppbyggande åtgärder, och de främjade inte synergikonceptet tillräckligt mycket.

VIII Slutligen hade vissa projektförslag som utvärderats positivt inom ramen för Horisont 2020, men som inte finansierades på grund av att det saknades Horisont 2020-resurser, fått en kvalitetsmärkning – spetskompetensstämpeln – som skulle göra det lättare för dem att få finansiering från ESI-fonderna eller någon annan källa. I slutändan var det dock endast ett begränsat antal av de operativa programmen i vårt urval som fick finansiering från ESI-fonderna.

IX Vi lämnar rekommendationer till kommissionen om hur den kan

• förbättra samarbetet mellan intressenter som är verksamma inom forskning och innovation,
• utnyttja potentialen hos databaser för att främja synergier,
• öka användningen av synergier nedströms,
• förbättra informationsflödena om projekt som tilldelats spetskompetensstämpeln.

Inledning

Horisont 2020 och strukturfonderna för forskning och innovation

01 I Europa 2020-strategin betonade kommissionen forskningens och innovationens (FoI) roll som viktig drivkraft för socialt och ekonomiskt välstånd och miljömässig hållbarhet i EU. Att FoI har fortsatt stor betydelse på EU-nivå återspeglas i kommissionens prioriteringar för 2019–2024 där FoI spelar en nyckelroll inom minst fyra av de sex prioriteringarna: EU:s gröna giv, en ekonomi för människor, ett Europa rustat för den digitala tidsåldern och ett starkare Europa i världen.

02 Under perioden 2014–2020 gjordes större investeringar i FoI från EU:s budget än någonsin tidigare. De två viktigaste fonderna som stödde FoI var det åttonde ramprogrammet för forskning och innovation – Horisont 2020 – och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), där 95 % anslogs från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Det totala budgetanslaget för Horisont 2020 var 76,4 miljarder euro, och de åtaganden för FoI-verksamhet som ingåtts för EU-medel via Eruf uppgick till nästan 41 miljarder euro. Sammanlagt motsvarade detta 12 % av EU:s budget för perioden 2014–2020. För perioden 2021–2027 har EU:s budget för FoI ökat ytterligare (t.ex. är budgeten för det nya ramprogrammet 95,5 miljarder euro, det uppskattade beloppet från Eruf till FoI 56 miljarder euro och budgeten för FoI i de planer för återhämtning och resiliens som hade antagits fram till mars 2022 44,4 miljarder euro).

03 Kommissionen främjar skapandet av synergier. Dessa definieras i denna rapport som samordningen av EU:s forskningsfinansiering inom ramen för ESI-fonderna och Horisont 2020 för att öka båda programmens ändamålsenlighet och effektivitet och därigenom uppnå större effekt i fråga om innovationsresultat.

04 Synergier nämndes första gången i ett meddelande från kommissionen 2007 och har blivit allt viktigare sedan dess. De rättsliga ramarna för både Horisont 2020¹ ochESI-fonderna² för perioden 2014–2020 innehöll för första gången en särskild uppmaning om att genomförandeorganen skulle skapa synergier mellan de två programmen. De rättsliga ramarna för perioden 2021–2027 för Horisont Europa (Horisont 2020-strategins efterföljare) och de fonder som genomför sammanhållningspolitiken (ESI-fondernas efterföljare) fäster ännu större vikt vid synergier. Detta gäller särskilt för följande:

• Horisont Europa-förordningen, som särskilt uppmärksammar samordning och komplementaritet mellan sammanhållningspolitiken och FoI-politiken. Bilaga IV till förordningen är helt inriktad på synergier.
• Förordningen om gemensamma bestämmelser, som styr de fonder som genomför sammanhållningspolitiken. Här betonas vikten av att medlemsstaterna och kommissionen stärker samordningen och skapar synergier och komplementaritet med Horisont Europa.

05 I ett vägledningsdokument³ om synergier som kommissionen offentliggjorde 2014 beskrivs olika typer av möjliga synergier mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna (se figur 1).

06 I figur 2 visas hur uppströms- och nedströmssynergier mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna fungerar.

07 Även om både ESI-fonderna och Horisont 2020 ger betydande stöd till FoI är det komplicerat att planera och genomföra synergier eftersom de båda fonderna skiljer sig åt i flera avseenden (se bilaga I för mer information):

• Mål: Horisont 2020-medlen är inriktade på spetskompetens, medan ESI-fonderna syftar till att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att minska skillnaderna mellan regioner. Detta återspeglas också av skillnaderna i fördelningen av ingångna åtaganden inom FoI för medel från Horisont 2020 respektive ESI-fonderna inom varje medlemsstat (se bilaga II).
• Förvaltning: Kommissionen förvaltade Horisont 2020 direkt (dvs. genom ansökningsomgångar på EU-nivå), medan ESI-fonderna genomfördes genom delad förvaltning mellan kommissionen och medlemsstaterna (dvs. genom ansökningsomgångar på nationell/regional nivå).
• Genomförande: Horisont 2020 genomfördes genom fleråriga arbetsprogram som utarbetats av kommissionen, medan ESI-fonderna genomfördes på grundval av operativa program som utarbetats av nationella/regionala myndigheter och godkänts av kommissionen.
• Fastställande av prioriteringar: Under perioden 2014–2020 skulle ESI-fonderna för FoI användas i enlighet med ”strategier för smart specialisering” som utvecklats av medlemsstater eller regioner. Strategier för smart specialisering är ”innovationsstrategier där prioriteringar fastställs för att skapa konkurrensfördelar genom att utveckla och matcha styrkorna inom forskning och innovation med företagens behov [...] samtidigt som man undviker dubbelarbete och uppsplittring av insatser”⁴. Horisont 2020-medlen användes i enlighet med viktiga prioriterade områden som definieras i förordningen och ämnen inom dessa områden som definieras i de arbetsprogram som kommissionen antog genom kommittéförfarandet (dvs. där en kommitté bestående av företrädare för alla medlemsstater deltar).

08 Synergier är särskilt relevanta för de länder som presterar sämre inom FoI och därmed deltar i mindre utsträckning i Horisont 2020 (se särskild rapport 15/2022). Dessa länder hör till dem som har den största FoI-finansieringen från ESI-fonderna (se bilaga II).

Roller och ansvarsområden

09 I tabell 1 beskrivs de viktigaste aktörerna i utformningen, genomförandet och övervakningen av Horisont 2020 och ESI-fonderna. Bilaga I innehåller ytterligare uppgifter.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

10 Med tanke på att uppmaningen om att skapa synergier mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna togs upp i de relevanta rättsliga ramarna för första gången för perioden 2014–2020 (se punkt 04), var syftet med revisionen att belysa i vilken utsträckning detta hade skett. Vi beslutade att genomföra revisionen mot bakgrund av den ökande betydelsen av synergier och de möjligheter som går förlorade om man inte skapar dem, och att komplettera vår nyligen offentliggjorda särskilda rapport 15/2022 som fokuserade på åtgärder för att bredda lågpresterande länders deltagande i Horisont 2020. Enligt förordningen om Horisont 2020 ska synergier med ESI-fonderna och åtgärder för att bredda deltagandet i Horisont 2020 bidra till att minska forsknings- och innovationsklyftan i Europa.

11 Vi undersökte om kommissionen och de relevanta nationella/regionala genomförandemyndigheterna hade vidtagit lämpliga åtgärder för att skapa synergier mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna. För det ändamålet bedömde vi huruvida

• kommissionen och nationella/regionala genomförandemyndigheter hade fäst vederbörlig vikt vid faktorer som var avgörande för att skapa synergier,
• kommissionen och nationella/regionala genomförandemyndigheter hade planerat och genomfört synergier på ett ändamålsenligt sätt.

12 Vår revision omfattade genomförandet av synergier under perioden 2014–2020 och vi granskade bevis från en rad olika källor (för mer information om metoder, se bilaga III):

• En skrivbordsgranskning av relevanta dokument från kommissionen samt frågeformulär som fyllts i av och intervjuer som hållits med personal vid kommissionen.
• En granskning av analytiska data.
• En textutvinningsanalys av arbetsprogram och bidragsöverenskommelser inom Horisont 2020.
• En analys av relevanta dokument för ett urval om fem medlemsstater (Portugal, Polen, Slovenien, Kroatien och Rumänien) samt intervjuer med deras förvaltande myndigheter och nationella kontaktpunkter. Vi valde ut dessa länder på grundval av deras FoI-prestationer, tillgång till ESI-fonder för FoI och deltagande i Horisont 2020.
• Enkätundersökningar som skickats till de förvaltande myndigheterna för 27 operativa program (svarsfrekvens: 64 %) och 78 nationella kontaktpunkter (svarsfrekvens: 67 %) i alla medlemsstater.
• Intervjuer med experter på området.

Iakttagelser

Vissa faktorer som är avgörande för att skapa synergier uppmärksammades inte i tillräcklig utsträckning

13 Att skapa synergier är komplext, eftersom EU-finansiering inom ramen för ESI-fonderna och Horisont 2020 skiljer sig åt i många avseenden (se punkt 06). Vi granskade dokumentation och fick återkoppling från kommissionen och nationella intressenter som pekade på ett antal faktorer som kan avgöra om skapandet av synergier lyckas eller misslyckas. Dessa faktorer är graden av anpassning av regler och förordningar, samarbetet mellan berörda aktörer på EU-nivå och medlemsstatsnivå, tillgången till relevanta uppgifter samt den administrativa kapaciteten på nationell och regional nivå.

14 Vi bedömde därför huruvida

• regler och förordningar underlättade skapandet av synergier,
• samarbetet på både EU-nivå och nationell nivå var lämpligt för att skapa synergier,
• kommissionen hade lämpliga data- och övervakningsverktyg för att identifiera och främja potentiella synergier,
• kommissionen på lämpligt sätt stödde de nationella/regionala myndigheternas kapacitetsuppbyggnad.

Kommissionen reagerade på brister i regler och förordningar som hindrade skapandet av synergier

15 I flera studier⁵ som genomförts för kommissionens räkning påpekades bristande överensstämmelse mellan de bestämmelser som reglerar Horisont 2020,förordningen om gemensamma bestämmelser för ESI-fonderna samt den allmänna gruppundantagsförordningen gällande reglerna om statligt stöd, vilket sågs som ett hinder för synergier. Vårt revisionsarbete, i synnerhet våra enkäter och intervjuerna med experter, förvaltande myndigheter och nationella kontaktpunkter, bekräftade denna slutsats och underströk därmed vikten av att anpassa bestämmelserna.

16 Kommissionen reagerade genom att föreslå flera ändringar som överfördes i de relevanta förordningarna för perioden 2021–2027 (se bilaga IV). Exempel på de ändringar som gjordes är följande:

• De fonder som genomför sammanhållningspolitiken måste godta villkor som redan har bedömts inom ramen för Horisont Europa. Detta gäller såväl projekt som medfinansieras inom ramen för Horisont Europa som projekt som tilldelats spetskompetensstämpeln.
• Anpassning av kriterier för vad som anses vara stödberättigande verksamhet, metoder för beräkning av stödberättigande kostnader och regler för statligt stöd för projekt som medfinansieras av de två programmen eller spetskompetensstämpelprojekt.
• Möjligheten att använda bidrag från ESI-fonderna som nationella bidrag till europeiska partnerskap som upprättats inom ramen för Horisont Europa (partnerskap mellan kommissionen och privata eller offentliga partner inom ramen för samordnade FoI-initiativ).
• Möjligheten att överföra upp till 5 % av det ursprungliga nationella anslaget för varje sammanhållningsfond till ett annat instrument med direkt eller indirekt förvaltning (inbegripet Horisont Europa).

17 Eftersom dessa ändringar gjordes först för perioden 2021–2027 återstår det att se i praktiken om eller i vilken utsträckning de lever upp till förväntningarna om en positiv inverkan på synergier.

Samarbetet mellan de organ som deltog i förvaltningen av ESI-fonderna och Horisont 2020 var begränsat

18 I förordningen om gemensamma bestämmelser⁶ och Horisont 2020-förordningen⁷ betonades vikten av samordning och nära samverkan mellan de två programmen. Som framgår av tabell 1 har ESI-fonderna och ramprogrammet för forskning och innovation olika styrningsstrukturer på både EU-nivå och nationell/regional nivå. Under 2016 underströk Europaparlamentets utredningstjänst⁸ betydelsen av samordning mellan kommissionens generaldirektorat för att komma till rätta med splittrade strategier, både på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Denna samordning kan uppnås genom ett regelbundet och strukturerat informationsutbyte.

19 I en rapport⁹ som kommissionen offentliggjorde 2018 drogs slutsatsen att ”stuprörsstrategier” fortfarande förekom hos kommissionen och i medlemsstaterna. I rapporten angavs att ministerier eller avdelningar har att göra med olika organ vid kommissionen som har varierande och ibland motstridiga arbetsuppgifter, prioriteringar och verksamhetskulturer, och det rekommenderades att en strukturerad dialog i form av ett forum med syfte att hitta synergier skulle upprättas och institutionaliseras.

20 Trots denna rekommendation fann vi att vissa av de svagheter som upptäcktes 2016 fortfarande fanns kvar 2021. Vi noterar att de två viktigaste generaldirektoraten (GD Forskning och innovation och GD Regional- och stadspolitik) samarbetade väl vid utarbetandet av förordningarna för 2021–2027. Kommissionen upprättade dock inte någon regelbunden och strukturerad dialog mellan sina berörda generaldirektorat och nationella aktörer med ansvar för att utforma och genomföra de två programmen.

21 I synnerhet fann vi bara ett begränsat antal exempel på strukturerad dialog mellan kommissionens generaldirektorat och nationella/regionala intressenter om specifika teman. Ett exempel som intressenterna såg positivt på var praktikgemenskapen för spetskompetensstämpeln (Seal of Excellence community of practice) (se ruta 1).

22 När det gäller nationella organ krävde förordningen om gemensamma bestämmelser för perioden 2014–2020 och miniminormerna och de vägledande principerna för inrättandet av nätverk av nationella kontaktpunkter inom ramen för Horisont 2020 mer kommunikation och samarbete mellan de förvaltande myndigheterna för ESI-fonderna och de nationella kontaktpunkterna för Horisont 2020.

23 Vi fann att de nationella kontaktpunkterna och de förvaltande myndigheterna samarbetade väl i två av de fem medlemsstaterna i vårt urval, nämligen Portugal och Slovenien. I övriga tre medlemsstater var samarbetet och informationsutbytet begränsat. Våra undersökningar bekräftade att de flesta av de förvaltande myndigheter och nationella kontaktpunkter som svarade fortsatte att tillämpa ett splittrat tillvägagångssätt, vilket innebar att samarbetet mellan de förvaltande myndigheterna (ESI-fonderna) och de nationella kontaktpunkterna (Horisont 2020) var begränsat (för närmare information om dessa undersökningar, se bilaga III):

• 41 % av de förvaltande myndigheter som svarade på vår enkät uppgav att det inte fanns något strukturerat samarbete med de nationella kontaktpunkterna. Dessutom svarade 59 % att de aldrig eller sällan anordnade evenemang som samlade berörda intressenter från de två grupperna (mottagare av Horisont 2020-medel och ESI-fonderna respektive andra intressenter).
• 85 % av de nationella kontaktpunkter som svarade på vår enkät uppgav att graden av samarbete med de förvaltande myndigheterna antingen var låg till mycket låg eller att det inte fanns något samarbete alls. 75 % av de nationella kontaktpunkterna rapporterade dessutom att deras kunskapsnivå om ESI-fondernas stöd till FoI var låg eller mycket låg, eller uppgav till och med att kunskap om ESI-fonderna inte ingick i deras ansvarsområde.

24 2020 års rapport¹⁰ om lärdomar från en experimentell ansökningsomgång för projekt som finansieras av ESI-fonderna inom ramen för Interregprogrammet för Centraleuropa visade också på ett större behov av samarbete mellan Horisont 2020:s och ESI-fondernas intressenter (se ruta 2). Den experimentella ansökningsomgången genomfördes eftersom den kunskap som skapades genom EU-finansierade projekt inte utnyttjades fullt ut på fältet och resultaten av FoI ofta inte nådde ut till berörda intressenter i EU:s regioner. Detta berodde på bristande kommunikation, samordning och samarbete mellan forskare och regionala intressenter.

Identifiering och övervakning av synergier hindrades av brist på lämpliga data

25 I en rapport som offentliggjordes av kommissionens gemensamma forskningscentrum angavs att det skulle vara till stor fördel för övervakningen och utvärderingen av politiken samt identifieringen och skapandet av synergier om databaser över Horisont 2020 och ESI-fonderna gjordes kompatibla¹¹.

26 Baserat på en översyn av dokumentation och återkoppling från kommissionens personal identifierade vi fördelar med kompatibla databaser (som omfattar projekt från Horisont 2020 och ESI-fonderna) för i) övervakning och utvärdering av politik och ii) synergier (se figur 3).

27 Vi analyserade huruvida kommissionen hade vidtagit åtgärder för att inrätta kompatibla databaser för Horisont 2020 och ESI-projekt, och huruvida kommissionen och medlemsstaterna hade identifierat i) områden med potential för att skapa synergier och ii) befintliga synergier för att hitta exempel på bästa praxis.

28 Under perioden 2014–2020 tillhandahölls information om projekt som finansierades genom Horisont 2020 och av ESI-fonderna genom separata databaser:

• För Horisont 2020-projekt hade kommissionen endast en intern databas tills den öppna resultattavlan för Horisont 2020 lanserades 2018. Den nya resultattavlan innehåller uppgifter om finansierade projekt och deras stödmottagare, uppdelade efter länder och regioner, organisationstyp och prioriterat område (t.ex. energi, hälsa och rymden).
• För projekt som medfinansierades av ESI-fonderna fanns det ingen integrerad databas förrän i mars 2022. I stället registrerade och offentliggjorde de förvaltande myndigheterna information om projekt som medfinansierades av ESI-fonderna på webbsidor som var kopplade till respektive operativa program, i enlighet med sina rättsliga skyldigheter¹². I mars 2022 lanserade kommissionen Kohesio som är en integrerad databas över de projekt som medfinansieras av ESI-fonderna. Kohesio omfattar för närvarande projekt från perioden 2014–2020, men kommissionen har för avsikt att förlänga den till perioden 2021–2027. Kohesio är dock inte kompatibel med Horisont 2020-databasen.

29 Att använda dessa separata databaser för att identifiera projekt som rör liknande prioriterade områden inom ramen för Horisont 2020 och ESI-fonderna, och som därför var lämpliga för att skapa synergier, var utmanande eftersom

• det saknades en gemensam kategorisering (taxonomi) av prioriteringarna för Horisont 2020 och strategierna för smart specialisering,
• de uppgifter om ESI-fonderna som de förvaltande myndigheterna hade registrerat inte var helt standardiserade och till största delen var på nationella språk,
• de förvaltande myndigheterna inte systematiskt registrerade prioriteringarna för ett projekts strategier för smart specialisering. Detta kommer sannolikt att förbli en utmaning, eftersom förordningen om gemensamma bestämmelser för perioden 2021–2027 inte kräver att medlemsstaterna rapporterar om vilka prioriterade områden inom strategier för smart specialisering som projekten inriktar sig på.

30 De befintliga databaserna gjorde det därför inte möjligt att kartlägga de viktigaste EU-finansierade FoI-projekten och tillhörande investeringar (t.ex. genom att tillhandahålla information om geografisk spridning eller om vilka prioriteringar som är mer benägna att uppnå synergieffekter). Detta gjorde det svårt att skapa synergier och övervaka politiken på det sätt som beskrivs i figur 3.

31 Trots fördelarna med att övervaka synergier mellan ESI-fonderna och Horisont 2020 (se punkt 25) fann vi dessutom att varken kommissionen eller de förvaltande myndigheter som ansvarar för de operativa program som vi analyserade systematiskt övervakade dem.

32 Vidare upptäckte vi följande begränsningar på kommissionsnivå när det gäller att identifiera synergier och övervaka genomförandet av dem:

• Information för att identifiera synergier uppströms: Kommissionen har ett textutvinningsverktyg (Cortex) som teoretiskt sett kan identifiera befintliga synergier uppströms, men det kan inte användas i praktiken eftersom det inte finns något specifikt fält i Horisont 2020-projektförslagen där man kan informera om kopplingar till tidigare projekt som medfinansierats av ESI-fonderna.
• Uppföljning av Horisont 2020-projekt: Uppgifter om användningen av forskningsresultat från slutförda Horisont 2020-projekt kan bidra till identifieringen av befintliga synergier nedströms, men kommissionen samlar inte in sådan information.
• Information som finns tillgänglig på nationell nivå: Information om projekt som innehar spetskompetensstämpeln och som medfinansieras av ESI-fonderna samlas inte in systematiskt och rapporteras till kommissionen.

De förvaltande myndigheterna använde kapacitetsuppbyggande åtgärder i liten utsträckning

33 Eftersom Horisont 2020 och ESI-fonderna hade sina egna separata regler, genomförandemekanismer och intressenter var tillräcklig förvaltningskapacitet och administrativ kapacitet avgörande för att utforma och genomföra FoI-åtgärder med synergier på nationell och regional nivå. Detta är ännu mer relevant för perioden 2021–2027, där EU-finansieringen av FoI har ökat.

34 Vi analyserade följande:

• Kommissionens stöd till nationella intressenter, särskilt förvaltande myndigheter, för att öka deras expertis på synergiområdet.
• De nationella intressenternas mottaglighet.

35 Kommissionen vidtog särskilt följande olika åtgärder för att hjälpa nationella intressenter att öka sin kunskap om synergier:

• År 2014 offentliggjorde kommissionen ett vägledningsdokument om de olika åtgärder (bl.a. marknadsförings- och utbildningsåtgärder, samordningsmetoder och övervakning) som kommissionens avdelningar, förvaltande myndigheter och nationella kontaktpunkter bör vidta för att skapa synergier. De förvaltande myndigheterna i de fem utvalda medlemsstaterna medgav att vägledningsdokumentet bidrog till att öka medvetenheten om synergier, men att de hade använt det i begränsad utsträckning. I juli 2022 offentliggjorde kommissionen ett nytt vägledningsdokument om synergier mellan Horisont Europa och Eruf.
• Som en del av enheten för politiskt stöd (ett instrument inom Horisont 2020 som används för att främja reformer i nationella FoI-ekosystem) genomförde kommissionen en aktivitet som bland annat gick ut på att främja utbyte av bästa praxis på synergiområdet. Deltagarna delade i synnerhet erfarenheter om i) hur man stöder nationellt deltagande i ramprogrammen och ii) hur man maximerar synergierna mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna¹³. Vi konstaterade dock att företrädare för endast elva medlemsstater (Belgien, Bulgarien, Cypern, Spanien, Kroatien, Ungern, Lettland, Polen, Portugal, Slovenien och Sverige samt Tyskland som observatör) deltog i denna verksamhet.
• Kommissionen främjade synergikonceptet vid konferenser (t.ex. Veckan för innovativa regioner i Europa och Europeiska veckan för regioner och städer) och särskilda evenemang som anordnades av tredje parter.

36 Slutligen var det Europaparlamentet som lanserade och finansierade det viktigaste initiativet – projektet Stairway to Excellence (S2E) – för att stödja skapandet av synergieffekter under perioden 2014–2020. Det gemensamma forskningscentrumet genomförde S2E-projektet i samarbete med GD Regional- och stadspolitik och projektet hjälpte medlemsstater och regioner att i) utnyttja synergier mellan ESI-fonderna och Horisont 2020 och ii) ändamålsenligt genomföra nationella och regionala strategier för smart specialisering och sträva efter innovativ spetskompetens i allmänhet. Projektet avslutades 2020 och kommer inte att fortsätta under perioden 2021–2027. De nationella intressenterna i tre av de fem medlemsstaterna i vårt urval uppgav att de hade deltagit i projektets verksamhet och uttryckte stor tillfredsställelse.

37 Vi noterar också att deltagandet i kapacitetsuppbyggande åtgärder som organiserades av kommissionen var begränsat. Enligt vår undersökning varierade det från 44 % för marknadsföringsevenemang till 7 % för utbildningsverksamhet (se figur 4).

38 Trots detta begränsade deltagande uttryckte de förvaltande myndigheter och nationella kontaktpunkter som vi besökte under revisionen ett behov av mer utbildning, handledning och utbyte av bästa praxis.

39 Slutligen uttryckte de förvaltande myndigheterna i vår undersökning att de själva endast hade vidtagit mycket begränsade åtgärder för att stödja skapandet av synergier mellan de två programmen (se figur 5).

De synergier som föreskrevs i strategiska dokument genomfördes i varierande grad

40 I kommissionens vägledning om synergier från 2014 (se punkt 35) angavs att det är av yttersta vikt att säkerställa optimala synergier mellan fonderna och maximera den offentliga finansieringens inverkan och effektivitet. Europaparlamentet och rådet klargjorde att denna strategi inte längre var något som var ”bra att ha” utan som ”måste genomföras”. Detta krävde att alla berörda intressenter hade en systematisk strategi för synergier och innebar att de möjligheter till synergier som angavs i strategierna för smart specialisering och de operativa programmen behövde åtföljas av samordnade insatser på fältet som säkerställde att de genomfördes.

41 Vi bedömde därför följande:

• Huruvida strategier för smart specialisering och tillhörande operativa program omfattade åtgärder för att skapa synergier med Horisont 2020.
• Huruvida de olika typerna av synergier genomfördes i praktiken, särskilt

1. synergier nedströms,
2. synergier uppströms,
3. alternativ finansiering för projekt som tilldelats spetskompetensstämpeln.

42 Dessutom tillhandahöll alla förvaltande myndigheter som ingick i urvalet kompletterande finansiering (se punkt 05) till en särskild typ av projekt (projekt för teaming-åtgärder eller ERA-professurer) inom Horisont 2020:s del ”spridning av spetskompetens och bredare deltagande”. Av de förvaltande myndigheter som svarade på vår enkät uppgav 44 % (7 av 16) att deras operativa program omfattade sådana åtgärder och 31 % (5 av 16) att de hade genomfört dem. Eftersom vi redan har behandlat kompletterande finansiering i vår nyligen offentliggjorda särskilda rapport om åtgärder för att bredda deltagandet (särskild rapport 15/2022) ger vi dock ingen ytterligare analys av ämnet här.

Synergier föreskrevs i ESI-fondernas strategiska dokument, men detaljnivån varierade

43 För att synergier ska kunna förverkligas måste de planeras på lämpligt sätt i de strategiska dokumenten, särskilt strategierna för smart specialisering (se punkt 06) och de operativa programmen inom ESI-fonderna.

44 I kommissionens vägledning för strategier för smart specialisering från 2012 anges att strategier för smart specialisering bör inrikta nationella/regionala FoI-investeringar på några få globalt konkurrenskraftiga områden och undvika spridd användning av resurser. Syftet med att fokusera på ett begränsat antal prioriterade ekonomiska verksamheter och särskilda tekniska områden på nationell/regional nivå var att underlätta den strategiska planeringen av FoI-investeringar. I vägledningen anges också att fastställandet av prioriteringar inom ramen för strategier för smart specialisering leder till en ändamålsenlig matchning mellan i) identifieringen av breda mål som är anpassade till EU:s politik och ii) fastställandet av prioriteringar (eller nischer) för smart specialisering.

45 När det gäller fastställandet av prioriteringar för strategier för smart specialisering drogs i olika studiedokument¹⁴ slutsatsen att strategier för smart specialisering uppvisar en spridning av mål. Framför allt konstaterades i kommissionens studie från 2021 om fastställandet av prioriteringar för strategier för smart specialisering¹⁵ att den tematiska spännvidden för prioriterade områden inom strategier för smart specialisering var stor i flera medlemsstater. I studien analyserades också 2 324 ansökningsomgångar för projekt som utlysts av förvaltande myndigheter och noterades att en betydande majoritet av ansökningsomgångarna (74 %) omfattade alla prioriteringar för strategier för smart specialisering samtidigt.

46 Det faktum att prioriteringarna för strategier för smart specialisering saknade fokus och att ansökningsomgångarna i allmänhet var öppna för alla dessa prioriteringar i stället för att ta hänsyn till sektorsspecifika och tekniska särdrag, som själva logiken i smart specialisering skulle förespråka¹⁶, minskar möjligheterna att uppnå en kritisk massa och därmed skapa synergier.

47 Vi analyserade därför huruvida strategierna för smart specialisering och tillhörande operativa program i våra fem utvalda medlemsstater innehöll åtgärder för att skapa synergier. Vi analyserade också om strategierna för smart specialisering innehöll särskilda hänvisningar till europeiska partnerskap som främjades inom ramen för Horisont 2020. Dessa partnerskap syftar till att samla kommissionen och privata och/eller offentliga partner (inbegripet de som förvaltar ESI-fonderna) genom samordnade FoI-initiativ som behandlar EU:s politiska prioriteringar.

48 Vi konstaterade följande:

• Endast en av de strategier för smart specialisering (Rumänien) som ingick i urvalet nämnde specifika europeiska partnerskap med vilka avsikten var att skapa synergier genom att ge nationella enheter bidrag som skulle göra det möjligt för dem att delta i dessa partnerskap.
• Tre av de fem operativa program som ingick i urvalet (Portugal, Rumänien och Slovenien) nämnde att (några av) deras prioriteringar var kopplade till prioriteringarna för Horisont 2020. Medvetenheten om denna koppling ger nationella/regionala myndigheter möjlighet att vända sig proaktivt till sina intressenter för att informera dem om de möjligheter som Horisont 2020 erbjuder för forskning och för att främja kopplingar till europeiska partnerskap (t.ex. genom att tillhandahålla bidrag).
• Alla strategier för smart specialisering och tillhörande operativa program omfattade åtgärder för att skapa synergier. Detaljnivån i de hänvisningar som gjordes i strategierna för smart specialisering och de operativa programmen varierade dock avsevärt mellan de medlemsstater som ingick i urvalet: i vissa länder var hänvisningarna till åtgärder med inriktning på synergier ganska begränsade och/eller mycket allmänna (Kroatien och Polen), medan andra (Slovenien, Rumänien och Portugal) innehöll detaljerade beskrivningar av flera åtgärder.

49 I ruta 3 ges exempel på synergier som planeras i de operativa programmen.

Planerade synergier uppströms genomfördes i allmänhet

50 Åtgärder uppströms (se punkt 05) omfattar vanligtvis utveckling av forskningsinfrastruktur och stöd för att hjälpa FoI-intressenter att utarbeta projektförslag för inlämning till konkurrenskraftiga ansökningsomgångar inom Horisont 2020. Detta stöd var särskilt relevant för medlemsstater som har ett konsekvent lågt deltagande i ramprogrammen, särskilt när det gäller godkända projekt. Även om det finns många variabler som påverkar ett lands grad av deltagande i ramprogrammet (se särskild rapport 15/2022) är tillgången till finansiering för att stödja ansökningsprocessen en av de viktigaste faktorerna som påverkar deltagandet.

51 Vår undersökning bland förvaltande myndigheter visade att 50 % av de svarande (8 av 16) planerade åtgärder för att skapa synergier uppströms, medan 44 % (7 av 16) faktiskt genomförde dem.

52 I vår analys av de operativa program som ingick i urvalet konstaterades att alla planerade och genomförde åtgärder för att utveckla FoI-infrastruktur, såsom spetskompetenscentrum. Exempel på sådana åtgärder är investeringar i infrastruktur på området fotonukleär fysik i Rumänien och investeringar i spetskompetenscentrum och i ett nationellt superdatorcentrum i Slovenien.

53 Vi fann också att fyra av de fem utvalda operativa programmen (Polen, Portugal, Rumänien och Slovenien) planerade och genomförde åtgärder som direkt syftade till att hjälpa nationella FoI-intressenter att delta i Horisont 2020. I två av dessa fyra medlemsstater (Polen och Rumänien) tillhandahölls dock detta stöd först flera år efter det att Horisont 2020 inleddes (fem år för Polen och sju år för Rumänien).

54 I en forskningsrapport från 2016¹⁷ och i slutrapporten för ett projekt¹⁸ som finansierades av EU:s budget angavs att sådana stödsystem var viktiga för att öka deltagandet i ramprogrammet och därmed sannolikheten för att skapa synergier uppströms. Vi fann att de medlemsstater som var sena med att genomföra sina stödsystem inom ramen för ESI-fonderna också hörde till de länder som hade lägst deltagande i Horisont 2020 (se figur 6 i särskild rapport 15/2022):

• I fråga om finansiering per capita var Polen och Rumänien de medlemsstater som fick minst.
• När det gäller Horisont 2020-finansiering per heltidsekvivalent för forskare låg Polen längst ned på skalan.

Det fanns en brist på synergier nedströms

55 Enligt förordningen om gemensamma bestämmelser ska följande ingå i strategierna för smart specialisering: ”[i]nsatser i senare led bör ge möjlighet att utnyttja och sprida FoI-resultat som härrör från Horisont 2020 och föregående program till marknaden, med särskilt fokus på att skapa en innovationsvänlig miljö för företag och industri [...]”.

56 Enligt kommissionens vägledning om synergier från 2014 (se punkt 35) bör kommissionen vid genomförandet av Horisont 2020 dessutom uppmuntra användningen av projektresultat från Horisont 2020 nedströms (och projektresultat från tidigare ramprogram för forskning) för projekt som medfinansieras av ESI-fonderna.

57 Den personal vid kommissionen som vi intervjuade betonade vikten av att utnyttja Horisont 2020-resultat oavsett i vilket land tekniken utvecklades för att öka ramprogrammets inverkan och kunskapsspridningen i EU. Gränsöverskridande utnyttjande av FoI-resultat är också särskilt användbart för länder och regioner med lågt deltagande i ramprogrammen (se särskild rapport 15/2022), eftersom de då skulle kunna få tillgång till och använda den senaste tekniken.

58 Att inte eftersträva synergier nedströms är ett förlorat tillfälle att omsätta FoI-resultat i praktiken och tillämpa dem för att lösa territoriella utmaningar och därigenom säkerställa EU-finansieringens effekter.

59 Vi analyserade därför huruvida

• de förvaltande myndigheterna genomförde de åtgärder inom de operativa programmen som syftade till att skapa synergier nedströms,
• kommissionen främjade skapandet av synergier nedströms genom sina arbetsprogram för Horisont 2020 (inklusive ansökningsomgångar),
• stödmottagare i Horisont 2020-projekt faktiskt planerade synergier nedströms.

60 Trots kommissionens betoning på synergier nedströms visade vår undersökning bland förvaltande myndigheter att endast 44 % av de svarande (7 av 15) planerade åtgärder som syftade till att skapa dem. Dessutom var det endast 13 % (2 av 15) av dem som i slutändan genomförde sådana synergier. Av alla åtgärder som rörde synergier genomfördes faktiskt de som gällde synergier nedströms i klart minst utsträckning.

61 Bilden var ungefär densamma för de fem operativa programmen från de medlemsstater som ingick i vårt urval, då inget av dem hade inlett åtgärder för att hantera synergier nedströms med Horisont 2020. Dessutom hade inget av dem övervägt möjligheten att använda ESI-fonderna för att skapa synergier nedströms med FoI-resultat som utvecklats i andra medlemsstater eller regioner inom ramen för Horisont 2020.

62 Vi fann också att fyra av de fem utvalda operativa programmen innehöll hänvisningar till offentlig upphandling av innovativa lösningar, som är ett instrument med potential att skapa synergier nedströms. I detta fall fungerar upphandlaren som lanseringskund för innovativa lösningar (produkter eller tjänster) som ännu inte är kommersiellt tillgängliga i stor skala. Av de fyra operativa programmen var det dock endast ett (Polen) som faktiskt genomförde en offentlig upphandling av innovativa lösningar, om än utan särskild hänvisning till användning av resultaten av Horisont 2020-projekt.

63 Vi fann att bristande kunskap och information var det främsta skälet till att de förvaltande myndigheterna inte eftersträvade synergier nedströms, eftersom de

• inte alltid förstod begreppet synergier nedströms och fördelarna med det,
• hade begränsad kunskap om att skapa synergier och identifiera relevanta Horisont 2020-resultat; det faktum att det saknades ett matchningsverktyg (såsom en driftskompatibel databas) mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna gjorde det dessutom svårare att identifiera potentiella projekt för att skapa synergier; irapporten om lärdomarna från Interregs experimentella ansökningsomgång (se punkt 24) drogs liknande slutsatser,
• ofta var obekanta med CORDIS, Horisont 2020-databasen för spridning och användning av Horisont 2020-projektresultat.

64 Vi utförde en textutvinningsanalys av Horisont 2020:s arbetsprogram med koppling till åtgärder som hade potential att skapa synergier nedströms. Vi valde ut de som offentliggjordes i slutet av Horisont 2020 (perioden 2018–2020). Vi fann att alla innehöll minst en hänvisning till synergier nedströms med ESI-fonderna.

65 Dessa hänvisningar ingick dock i allmänhet endast i inledningen, som ger mycket allmän information till de sökande, och inte i de enskilda ansökningsomgångarna, som ger mer detaljerad information. Vår analys av 632 ansökningsomgångar visade att endast 2 % av dem faktiskt innehöll hänvisningar till synergier nedströms.

66 Vi genomförde också en textutvinningsanalys av 13 603 bidragsöverenskommelser från de åtgärder inom Horisont 2020 som vi hade identifierat som potentiella för synergier nedströms. De utgör 38 % av alla bidragsöverenskommelser inom Horisont 2020 och 63 % av alla Horisont 2020-medel som det ingåtts åtaganden för. Vi kompletterade denna analys med en detaljerad granskning av ett urval om 100 projekt. Vi fann att endast 4,8 % av de 13 603 projekten övervägde att skapa sådana synergier (se figur 6). Dessutom inkluderade endast 2,2 % av dem specifika hänvisningar till strategier för smart specialisering i sina förslag.

67 Dessutom genomförde vi en detaljerad analys av projekten inom ramen för ett Horisont 2020-instrument, nämligen Europeiska forskningsrådets (EFR) konceptprovning. Dess mål är särskilt lämpligt för att skapa synergier nedströms, eftersom det syftar till att underlätta utforskningen av den kommersiella och sociala innovationspotentialen hos idéer som genereras av EFR-bidrag. Vi fann att möjligheten att skapa synergier nedströms endast övervägdes i 0,5 % av EFR:s konceptprovningsprojekt.

Spetskompetensstämpeln har potential, men användes endast i begränsad utsträckning

68 Spetskompetensstämpeln är en kvalitetsmärkning som tilldelas projektförslag som lämnas in för EU:s ramprogram för forskning och innovation (se punkt 05). Den lanserades inom ramen för Horisont 2020 i syfte att hjälpa innehavare av spetskompetensstämpeln att få medel för sina förslag från andra källor än Horisont 2020, inbegripet ESI-fonderna. Det innebar också att andra finansieringsorgan fick möjlighet att dra nytta av kommissionens projektutvärderingsprocess.

69 Kommissionen lanserade spetskompetensstämpeln 2015 för projekt som lämnats in av små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020-instrumentet för små och medelstora företag, senare kallat Europeiska innovationsrådets accelerator. Den tillämpades därefter på ytterligare tre Horisont 2020-instrument, nämligen Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, det vill säga Horisont 2020-programmet för doktorandutbildning och postdoktorandutbildning, teaming-åtgärder (se särskild rapport 15/2022) och EFR:s konceptprovning (se punkt 67).

70 Vi bedömde om de förvaltande myndigheterna hade använt spetskompetensmärkningen på ett bra sätt och hade finansierat sådana projekt. Vår undersökning bland förvaltande myndigheter visade att tillhandahållande av alternativ finansiering för spetskompetensstämpelprojekt var den vanligaste typ av synergier som planerades inom ramen för de operativa programmen bland dem som svarade: 63 % (10 av 16) av de operativa programmen övervägde sådana åtgärder och 50 % (8 av 16) genomförde dem till sist. Kommissionen har själv ingen fullständig information om hur många spetskompetensstämpelprojekt som finansierades av ESI-fonderna.

71 På grundval av vår analys av de operativa program som ingick i urvalet fann vi dock att genomförandenivån för åtgärder till stöd för spetskompetensstämpelprojekt varierade:

• Alla utom ett operativt program (Kroatien) inkluderade åtgärder för att tillhandahålla alternativ finansiering för spetskompetensstämpelprojekt inom ramen för instrumentet för små och medelstora företag/Europeiska innovationsrådets accelerator. Som tabell 2 visar tillhandahöll tre operativa program (Polen, Portugal och Slovenien) i slutändan sådan finansiering, och ett (Rumänien) utlyste en ansökningsomgång, men fick endast ett fåtal förslag och finansierade inte något av dem.
• Två operativa program (Polen och Slovenien) inkluderade och genomförde åtgärder för att tillhandahålla alternativ finansiering för de Marie Skłodowska-Curie-projekt som hade tilldelats spetskompetensstämpeln.
• Inget av de operativa program som ingick i urvalet omfattade åtgärder till stöd för projekt för ”teaming” eller ”EFR:s konceptprovning” som hade fått spetskompetensstämpeln. Vi noterar att initiativet med spetskompetensstämpeln inleddes 2018 för ”EFR:s konceptprovning”, men upphörde igen 2019 på grund av problem med it-systemen. Enligt kommissionen ska det lanseras på nytt 2023.

72 Vi identifierade två huvudsakliga administrativa hinder för ändamålsenligt stöd till spetskompetensstämpelprojekt inom ramen för instrumentet för små och medelstora företag/Europeiska innovationsrådets accelerator under perioden 2014–2020: i) olika regler för statligt stöd och ii) förvaltande myndigheter med begränsad information om projekt som hade tilldelats spetskompetensstämpeln.

73 Skillnaderna i reglerna för statligt stöd ledde till en stor diskrepans mellan finansieringsnivåerna för Horisont 2020 och ESI-fonderna, där Horisont 2020 kunde ge stödmottagarna betydligt högre bidragsnivåer. Kommissionen reagerade på detta och ändrade i juli 2021 (sex år efter att spetskompetensstämpeln lanserades) den relevanta förordningen om statligt stöd (den allmänna gruppundantagsförordningen) för att lösa problemet för små och medelstora företag. Inom ramen för Horisont Europa kan små midcap-bolag i undantagsfall också tilldelas spetskompetensstämpeln. Skillnaden i finansieringsnivå kommer att kvarstå för sådana fall.

74 Innan de förvaltande myndigheterna godkänner bidrag till spetskompetensstämpelprojekt måste de fortfarande se till att följande kriterier uppfylls när de fattar beslut om projektens stödberättigande:

• Förenlighet med reglerna för statligt stöd: De stödmottagande företagen ska i) vara små och medelstora företag enligt kommissionens definition av små och medelstora företag och ii) inte vara ett företag i svårigheter. Den projektansvariga lämnar in en självdeklaration, som inte kontrolleras av kommissionen för spetskompetensstämpelprojekt.
• Överensstämmelse med förordningen om sammanhållningspolitiken: Det föreslagna projektet måste vara i linje med nationella/regionala prioriteringar för strategier för smart specialisering, vara förenligt med Eruf-programmet och omfattas av Eruf¹⁹.

75 Under våra intervjuer påpekade fyra förvaltande myndigheter i de fem medlemsstater som ingick i urvalet att det saknas en automatisk anmälningsmekanism för att tillhandahålla strukturerad och heltäckande information om de nationella/regionala projekt som tilldelats spetskompetensstämpeln, inbegripet kontaktuppgifter till innehavaren av spetskompetensstämpeln.

76 I själva verket lämnade kommissionen endast aggregerade uppgifter. Detaljerade uppgifter tillhandahölls på begäran. För perioden 2021–2027 avser kommissionen att göra informationen om projekt som tilldelats en spetskompetensstämpel mer lättillgänglig.

77 Portugal ger ett exempel på fördelarna med att införa ett system för att säkerställa detta informationsflöde. Portugal finansierade den största andelen spetskompetensstämpelprojekt (32 %), framför allt tack vare ett effektivt system för att erhålla, bearbeta och överföra sådan information (se ruta 4) och särskilda ansökningsomgångar som var inriktade på dessa projekt. Vi hittade inga liknande arrangemang i de andra länderna i vårt urval.

Slutsatser och rekommendationer

78 Vår övergripande slutsats är att genomförandet av synergier mellan Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) varierade mellan de olika typerna av synergier. Till exempel genomfördes planerade åtgärder för att skapa synergier uppströms på ett bra sätt, medan åtgärder för att skapa synergier nedströms knappt genomfördes alls. Det finns ett antal olika orsaker till detta. Den bristande överensstämmelsen mellan regler och förordningar samt det begränsade samarbetet mellan de två programmens intressenter inom forskning och innovation och bristen på kompatibilitet mellan deras databaser begränsade kommissionens och nationella/regionala myndigheters möjligheter att skapa synergier. Dessutom saknades det ett system för att övervaka synergier, vilket innebar att kommissionen inte kunde systematiskt identifiera och sprida exempel på god praxis.

79 Vi identifierade flera faktorer som är avgörande för att skapa synergier mellan Horisont 2020 och ESI-fonderna. Den första gäller regler och förordningar. Dessa var inte väl anpassade under perioden 2014–2020, men kommissionen reagerade på dessa brister och gjorde ändringar som skulle träda i kraft under perioden 2021–2027. Resultatet av de ändringar som införts för perioden 2021–2027 återstår att se i praktiken (se punkterna 15–17).

80 Samarbetet inom kommissionen och med medlemsstaterna samt på medlemsstatsnivå – en andra avgörande faktor – var bara delvis på plats. Vi fann att kommissionens huvudansvariga generaldirektorat samarbetade väl under utarbetandet av den rättsliga ramen för 2021–2027. Kommissionen upprättade dock inte någon regelbunden och strukturerad dialog som samlade GD Regional- och stadspolitik, GD Forskning och innovation samt de intressenter som ansvarar för att utforma och genomföra programmen på nationell nivå. På medlemsstatsnivå tillämpades dessutom en ”stuprörsstrategi”, vilket innebär att de förvaltande myndigheterna (ESI-fonderna) och de nationella kontaktpunkterna (Horisont 2020) inte systematiskt gick samman för att skapa synergier (se punkterna 18–24).

Rekommendation 1 – Förbättra samarbetet mellan organ som deltar i förvaltningen av ESI-fonderna och ramprogrammen

För att förbättra samordningen och informationsutbytet bör kommissionen

1. upprätta en regelbunden strukturerad dialog som sammanför relevanta organ från kommissionen och medlemsstaterna på politisk nivå (forskningspolitik och sammanhållningspolitik) och på genomförandenivå (Horisont Europa och Europeiska regionala utvecklingsfonden),
2. samarbeta med medlemsstaterna för att främja sådant samarbete på nationell/regional nivå.

Måldatum för genomförande: Slutet av 2023.

81 Den tredje faktorn gäller tillgång till och övervakning av uppgifter. För att kunna skapa synergier mellan projekt (de som medfinansieras av ESI-fonderna och de som finansieras genom Horisont 2020) eller mellan olika forskarsamhällen är det viktigt att ha information inte bara om projekt utan även om stödmottagare (se punkterna 25 och 26).

82 För ESI-fonderna fanns det dock ingen integrerad databas för att samla alla medfinansierade projekt i hela EU. En sådan integrerad databas togs i drift i mars 2022, efter att vi hade avslutat vårt revisionsarbete. Databaserna för det nya ramprogrammet och ESI-fonderna är dock fortfarande inte helt driftskompatibla (se punkterna 27–29).

83 Vi konstaterade att kommissionen inte har övervakat synergier systematiskt. Därför har kommissionen inte kunnat systematiskt identifiera exempel på god praxis och sprida dem till medlemsstaternas myndigheter. Vi har identifierat flera potentiellt framgångsrika sätt att stödja denna övervakningsverksamhet, men kommissionen använder inte dessa för närvarande: i) ett textutvinningsverktyg från kommissionen med potential att identifiera synergier uppströms, ii) uppföljning av Horisont 2020-projekt för att identifiera synergier nedströms eller iii) information om spetskompetensstämpelprojekt som medfinansieras av ESI-fonderna som finns tillgänglig på nationell nivå men som inte systematiskt samlas in och rapporteras till kommissionen (se punkterna 30 och 31).

Rekommendation 2 – Utnyttja potentialen med data för att främja synergier

För att förbättra tillgången till projektdata och därmed underlätta skapandet och övervakningen av synergier bör kommissionen

1. använda databaserna för ramprogrammet och de fonder som genomför sammanhållningspolitiken (efterföljaren till ESI-fonderna) för att kartlägga politiska eller tematiska områden i syfte att möjliggöra enklare matchning mellan projekt och stödmottagare,
2. använda befintliga verktyg (såsom Cortex eller ”praktikgemenskapen för spetskompetensstämpeln”) för att övervaka befintliga synergier och identifiera och sprida exempel på god praxis.

Måldatum för genomförande: Slutet av 2024.

84 En fjärde faktor är de nationella intressenternas sakkunskap och ledningskapacitet. Kommissionen tillhandahöll ett antal stödåtgärder för medlemsstaterna för att öka kapaciteten hos nationella intressenter. Det mest intensiva stödet gavs genom projektet Stairway to Excellence, som förvaltades av kommissionen men finansierades av Europaparlamentet. Detta var också den stödåtgärd som uppskattades mest av intressenterna i de fem medlemsstater som ingick i urvalet. Denna åtgärd kommer inte att fortsätta under perioden 2021–2027 (se punkterna 33–36).

85 De förvaltande myndigheterna uttryckte tydligt behovet av ytterligare kapacitetsuppbyggnad, men de deltog endast i begränsad utsträckning i de marknadsförings- och utbildningsevenemang som kommissionen anordnade. Dessutom främjade de inte aktivt synergikonceptet själva (se punkterna 37–39).

86 För att synergier ska förverkligas på ett systematiskt sätt måste de inkluderas i den strategiska planeringen redan i ett tidigt skede. Prioriteringarna i strategierna för smart specialisering var ofta ganska breda, vilket begränsade deras potential att fokusera investeringarna. Dessutom fanns det i vissa fall ingen koppling till prioriteringarna i Horisont 2020 eller europeiska partnerskap. Vi fann att de åtgärder för att skapa synergier som planerades i strategierna för smart specialisering återspeglades i de respektive operativa programmen, men att de tillhörande åtgärderna endast genomfördes till viss del (se punkterna 43–49).

87 Genomförandet av synergier varierade beroende på vilken typ av synergi det rörde sig om. Synergier uppströms genomfördes i allmänhet, medan detta mycket mer sällan var fallet för synergier nedströms. De främsta orsakerna till de förvaltande myndigheternas begränsade genomförande av synergier nedströms var bristande kunskap om själva konceptet, hur sådana åtgärder ska genomföras eller hur man hittar resultat från Horisont 2020-projekt (se punkterna 55–61 och 63).

88 Dessutom var det endast ett av de fem operativa programmen i vårt urval som genomförde offentlig upphandling av innovativa lösningar, vilket är ett instrument som skulle kunna användas för att skapa synergier nedströms. De övriga fyra operativa programmen planerade att genomföra detta (se punkt 62).

89 Kommissionens arbetsprogram för Horisont 2020 innehöll en allmän hänvisning till synergier nedströms, men de särskilda ansökningsomgångarna inom Horisont 2020 innehöll sällan sådana hänvisningar. På samma sätt övervägde endast ett fåtal Horisont 2020-projekt möjligheten att skapa synergier nedströms med ESI-fonderna (se punkterna 64–67).

Rekommendation 3 – Öka användningen av synergier nedströms

För att öka användningen av synergier nedströms bör kommissionen

1. stödja de förvaltande myndigheterna i utformningen och genomförandet av åtgärder för att skapa synergier nedströms med Horisont 2020-projekt och Horisont Europa-projekt,
2. främja offentlig upphandling av innovativa lösningar på grundval av resultaten från forskningsprojekt som finansieras genom ramprogrammet bland nationella och regionala myndigheter (förvaltande myndigheter m.fl.),
3. framhålla möjligheterna med Europeiska regionala utvecklingsfonden bland Horisont Europas stödmottagare när det gäller utnyttjandet och marknadsföringen av deras projektresultat i linje med strategierna för smart specialisering när så är lämpligt.

Måldatum för genomförande: Slutet av 2024.

90 Vi fann att de fem operativa program som ingick i vårt urval i begränsad utsträckning hade infört system till stöd för spetskompetensstämpelprojekt. Detta berodde delvis på att de operativa programmen inte alltid omfattade system som stödde spetskompetensstämpelprojekt och på att det fanns en bristande överensstämmelse när det gällde reglerna för statligt stöd. Dessutom fick inte de förvaltande myndigheterna systematiskt tillgång till strukturerad och heltäckande information om de projekt som tilldelats spetskompetensstämpeln. Kommissionen har själv ingen fullständig information om hur många spetskompetensstämpelprojekt som finansierades av ESI-fonderna (se punkterna 68–77).

Rekommendation 4 – Förbättra informationsflödet om projekt som har tilldelats spetskompetensstämpeln

Kommissionen bör regelbundet förse alla förvaltande myndigheter med uppgifter om projektförslag som har tilldelats spetskompetensstämpeln i deras medlemsstat eller region.

Måldatum för genomförande: Slutet av 2023.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Mihails Kozlovs som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 11 oktober 2022.

Bilagor

Bilaga I – Skillnader mellan Horisont 2020 och fonder för genomförandet av sammanhållningspolitiken

Bilaga II – Statistik

Bilaga III – Metod

Vår revision baserades på följande metod:

1. Skrivbordsgranskning av offentligt tillgängliga handlingar och interna kommissionsdokument såsom rättsakter, riktlinjer och utvärderingar.
2. Statistisk analys av uppgifter från en rad källor: CORDA, resultattavlan för Horisont 2020, Eurostat och uppgifter om projekt som medfinansieras av ESI-fonderna.
3. Analys av textutvinning, bestående av följande:
   
   
   1. Identifiering av parametrar (ord och uttryck) som ska användas i textutvinningsanalysen, såsom strategi för smart specialisering, ESI-fonder eller Interreg.
   2. Analys av de senaste arbetsprogrammen för Horisont 2020 (2018–2020) med hjälp av de ord och uttryck som anges i led i).
   3. Detaljerad analys av ett slumpmässigt urval av arbetsprogram för Horisont 2020 (elva arbetsprogram) för att identifiera särskilda hänvisningar till synergier i de träffar som erhållits enligt led ii).
4. Analys av textutvinning i bidragsöverenskommelser inom Horisont 2020, bestående av följande:
   
   
   1. Identifiering av Horisont 2020-projekt med potential att skapa synergier nedströms, det vill säga projekt som omfattas av EFR:s konceptprovning, den andra pelaren i Horisont 2020 och den tredje pelaren i Horisont 2020 (exklusive gemensamma stödåtgärder). Resultatet blev 13 603 bidragsöverenskommelser, vilket motsvarade 38 % av alla Horisont 2020-projekt och 63 % av alla Horisont 2020-medel som det ingåtts åtaganden för.
   2. Identifiering, i samarbete med kommissionens personal, av parametrar (ord och uttryck) som ska användas i textutvinningsanalysen, såsom strategi för smart specialisering, operativa program, ESI-fonder, förvaltande myndighet och så vidare.
   3. En analys av textutvinning från Cortex (Europeiska kommissionens textutvinningsverktyg) av bidragsöverenskommelser inom Horisont 2020 som erhållits enligt led i) med hjälp av de ord och uttryck som anges i led ii) för att identifiera projekt som inbegrep hänvisningar till ESI-fonderna.
   4. En detaljerad analys baserad på ett slumpmässigt utvalt statistiskt representativt urval av populationen (urval bestående av 100 projekt) som identifierats som ett resultat av led iii), för att skilja projekt som eftersträvade synergier nedströms från projekt som hade andra kopplingar till ESI-fonderna (t.ex. deltagarnas tidigare erfarenheter av projekt som stöds av ESI-fonderna).
   5. En detaljerad analys av de projekt inom EFR:s konceptprovning (16 projekt) som identifierades i led iii) för att skilja projekt som eftersträvade synergier nedströms från projekt som hade andra kopplingar till ESI-fonderna (t.ex. deltagarnas tidigare erfarenheter av projekt som stöds av ESI-fonderna).
5. Webbenkäter för att samla in åsikter från nationella intressenter. Enkäter skickades till
   
   
   • 27 förvaltande myndigheter (en per medlemsstat) som förvaltar de operativa program som har de största investeringarna i FoI per medlemsstat, med en svarsfrekvens på 64 %; de operativa programmen stod för omkring 63 % av EU:s totala FoI-utgifter som det ingåtts åtaganden för via Eruf (perioden 2014–2020),
   • 78 nationella kontaktpunkter som valdes ut slumpmässigt, med en svarsfrekvens på 67 %.
6. Frågeformulär och intervjuer med kommissionen.
7. Frågeformulär och intervjuer med experter på området.
8. Frågeformulär och faktagranskningsmöten per videolänk med förvaltande myndigheter och nationella kontaktpunkter, samt analys av ett urval av strategier för smart specialisering och tillhörande operativa program från fem medlemsstater (Kroatien, Portugal, Polen, Rumänien och Slovenien). Vi valde ut dessa länder på grundval av deras FoI-prestationer, tillgång till ESI-fonderna för FoI och deltagande i Horisont 2020.

De utvalda operativa programmen uppgår till 34 % av Erufs investeringar i FoI (2014–2020). De relevanta insatskoder som anges av GD Regional- och stadspolitik är följande:

• 002–Forsknings- och innovationsprocesser i stora företag.
• 056–Investeringar i små och medelstora företag med direkt koppling till FoI-verksamhet.
• 057–Investeringar i stora företag med anknytning till FoI-verksamhet.
• 058–Forsknings- och innovationsinfrastruktur (offentlig).
• 059–FoI-infrastruktur (privat).
• 060–FoI-verksamhet vid offentliga forskningscentrum.
• 061–FoI-verksamhet vid privata forskningscentrum.
• 062–Tekniköverföring och samarbete mellan universitet och små och medelstora företag.
• 063–Stöd till kluster och företagsnätverk.
• 064–FoI-processer i små och medelstora företag.
• 065–FoI-processer, tekniköverföring och samarbete.

Bilaga IV – Synergier i EU-förordningar: 2014–2020 kontra 2021–2027

Akronymer och förkortningar

CORDIS: Gemenskapens informationstjänst för forskning och utveckling.

Cortex: textutvinningsverktyg.

EFR: Europeiska forskningsrådet.

Eruf: Europeiska regionala utvecklingsfonden.

FoI: forskning och innovation.

GD Forskning och innovation: kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation.

GD Regional- och stadspolitik: kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik.

JRC: gemensamma forskningscentrumet.

Ordförklaringar

direkt förvaltning: när kommissionen på egen hand förvaltar en EU-fond eller ett EU-program, till skillnad från delad förvaltning eller indirekt förvaltning.

Europa 2020-strategin: EU:s tioårsstrategi som infördes 2010 för att främja tillväxt och skapa jobb.

Europeiska forskningsrådet: EU-organ som inrättats för att stödja innovativ forskning som drivs av forskarsamhället inom alla områden.

Europeiska innovationsrådet: EU:s flaggskeppsprogram för innovation som ska identifiera, utveckla och utöka banbrytande teknik och innovationer.

Europeiska regionala utvecklingsfonden: EU-fond som ska stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen i EU genom att finansiera investeringar som minskar obalanser mellan regioner.

europeiska struktur- och investeringsfonder: de fem viktigaste EU-fonderna som tillsammans stöder den ekonomiska utvecklingen i EU, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

europeiskt partnerskap: initiativ genom vilket Europeiska kommissionen samarbetar med privata och/eller institutionella partner från medlemsstaterna för att tillhandahålla samordnat stöd till forsknings- och innovationsverksamhet.

förvaltande myndighet: den nationella, regionala eller lokala offentliga (eller privata) myndighet som utsetts av en medlemsstat för att förvalta ett EU-finansierat program.

gemensamma forskningscentrumet: kommissionens forsknings- och kunskapstjänst som tillhandahåller vetenskapliga råd och vetenskapligt stöd för EU:s politik.

Interreg: en ram för interregionalt, gränsöverskridande och transnationellt samarbete, som vägleder politiska utbyten och genomförandet av gemensamma insatser.

nationell kontaktpunkt: en enhet som inrättas och finansieras av regeringen i en EU-medlemsstat eller ett annat deltagande land för att tillhandahålla stöd på plats och vägledning till dem som ansöker om och får stöd från Horisont 2020/Horisont Europa.

operativt program: ram för genomförande av EU-finansierade sammanhållningsprojekt under en fastställd period, som återspeglar de prioriteringar och mål som fastställs i partnerskapsöverenskommelserna mellan kommissionen och enskilda medlemsstater.

strategi för smart specialisering: nationell eller regional strategi som fastställer prioriteringar för att skapa konkurrensfördelar genom att utveckla och matcha styrkor inom forskning och innovation med företagens behov och skapa konvergens i fråga om prestation på innovationsområdet.

teaming-åtgärder: åtgärd för breddat deltagande för att koppla samman ledande vetenskapliga institutioner med medlemsstater och regioner som presterar sämre inom forskning och innovation genom att skapa eller uppgradera kompetenscentrum i värdregioner.

tilldelning av finansiering på grundval av spetskompetens: tilldelning baserat på konkurrensutsatta ansökningsomgångar och genom oberoende och meritbaserad kollegial granskning där endast de bästa projekten väljs ut utan hänsyn till geografisk spridning.

åtagande: ett belopp som öronmärkts i budgeten för att finansiera en särskild utgiftspost, till exempel ett kontrakt eller en bidragsöverenskommelse.

åtgärd för breddat deltagande: särskild åtgärd som ska bidra till kapacitetsuppbyggnad, skapa kopplingar mellan ledande forskningsinstitut och EU-regioner som presterar sämre inom forskning och innovation och tillhandahålla politiskt expertstöd.

Kommissionens svar

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62446

Tidslinje

https://www.eca.europa.eu/sv/Pages/DocItem.aspx?did=62446

Vi som arbetat med revisionen

I revisionsrättens särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman som är kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi, där ledamoten Mihails Kozlovs är ordförande. Revisionen leddes av ledamoten Ivana Maletić med stöd av Sandra Diering (kanslichef), Tea Vlainić (attaché), Marion Colonerus (förstachef), Juan Antonio Vazquez Rivera (uppgiftsansvarig) och Marco Montorio och Katja Mravlak (revisorer). Laura Mcmillan gav språkligt stöd.

Från vänster: Katja Mravlak, Ivana Maletić, Tea Vlainić, Juan Antonio Vazquez Rivera, Marco Montorio, Sandra Diering och Marion Colonerus.

Slutnoter

¹ Skäl 33 och artikel 21 i förordning (EU) nr 1291/2013.

² Punkt 4.3 i bilaga I till förordning (EU) nr 1303/2013.

³ Enabling synergies between European Structural and Investment Funds, Horizon 2020 and other research, innovation and competitiveness-related Union programmes.

⁴ Förordning (EU) nr 1303/2013.

⁵ MLE on National Practices in Widening Participation and Strengthening Synergies, Europeiska kommissionen, 2018, och Synergies between Framework Programmes for Research and Innovation and European Structural and Investment Funds, Europeiska kommissionen, 2017.

⁶ Punkt 4.3 i bilaga I.

⁷ Skäl 33.

⁸ Maximisation of synergies between the European Structural and Investment Funds and other EU Instruments to attain Europe 2020 Goals, Europaparlamentets utredningstjänst, 2016.

⁹ Widening Participation and Strengthening Synergies – Mutual Learning Exercise, Europeiska kommissionen, 2018.

¹⁰ Capitalisation through coordination across EU funds, Europeiska kommissionen, 2020.

¹¹ Dataset of projects co-funded by the ERDF during the multi-annual financial framework 2014-2020, gemensamma forskningscentrumet, 2019.

¹² Artikel 46.2 i förordning (EU) nr 1303/2013.

¹³ MLE on National Practices in Widening Participation and Strengthening Synergies, Europeiska kommissionen, 2018.

¹⁴ Smart Specialisation: what gets lost in translation from concept to practice?, Regional Studies Association, 2020, och How 'Smart' are Smart Specialisation Strategies?, University Association for Contemporary European Studies, 2020.

¹⁵ Study on prioritisation in Smart Specialisation Strategies in the EU, Europeiska kommissionen, 2021.

¹⁶ Se föregående fotnot.

¹⁷ ”Who gets Horizon 2020 research grants? Propensity to apply and probability to succeed in a two-step analysis”, Enger, S.G., Castellacci, F., Scientometrics 109, 1611–1638, 2016.

¹⁸ Slutrapport för projektet MIRRIS (Mobilizing institutional reforms for better R& I systems/institutions in Europe), juni 2016.

¹⁹ Artikel 73 i förordning 1060/2021.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PDF	ISBN 978-92-847-8915-3	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/253737	QJ-AB-22-021-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-8952-8	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/390894	QJ-AB-22-021-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

Figurerna 1 och 3 – ikoner: Dessa figurer har tagits fram med hjälp av resurser från Flaticon.com. © Freepik Company S.L. Med ensamrätt.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.