Mobilitet inom Erasmus+: miljontals deltagare och mångfasetterat EU-mervärde, men resultatmätningen måste förbättras

Sammanfattning

Om Erasmus+

I

Erasmus+ (nedan kallat programmet) är ett EU-program som stöder insatser inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, och det har en total budget på 16,45 miljarder euro för perioden 2014–2020. Målet är att ge studenter och personal möjlighet att höja sin kompetens och utvecklas på det personliga, sociopedagogiska och yrkesmässiga planet genom att studera, praktisera eller arbeta som volontärer utomlands. Det ska också bidra till ökad kvalitet och främja innovation, spetskompetens och internationalisering för organisationer verksamma inom dessa tre områden.

II

Erasmus+ har också som överordnat mål att hjälpa de europeiska länderna att modernisera och förbättra sina utbildningssystem och att stärka deras roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft, innovation och social sammanhållning.

III

Erasmus+ omfattar högre utbildning (HÖ), yrkesutbildning (VET), skolutbildning (SU), vuxenutbildning, ungdom och idrott. De insatser och projekt som kan finansieras inom Erasmus+ är uppdelade i programområden (PO). Programmet genomförs oftast (till 80 %) med indirekt förvaltning av nationella programkontor.

Vår revision

IV

Vi bedömde programmets resultat och europeiska mervärde, och koncentrerade oss på PO1 – Enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte (nedan kallat Erasmus+ Mobilitet eller Mobilitet) som gäller allmän utbildning och yrkesutbildning och har fått över hälften av programmets budgetanslag för perioden 2014–2020. I januari 2018 hade över 2,3 miljoner studenter och yrkesverksamma fått ta del av sådan mobilitet.

Våra iakttagelser

V

Vår samlade slutsats är att Erasmus+ är ett välkänt och framgångsrikt EU-varumärke. Programmet genererar många former av europeiskt mervärde som går utöver de rättsliga kraven. Erasmus+ spelar en avgörande roll när det gäller att möjliggöra utbildningsmobilitet utomlands och inverkar positivt på deltagarnas attityd till EU. Enskilda länder skulle inte kunna uppnå sådana effekter om de agerade själva.

VI

I synnerhet fann vi följande:

1. Erasmus+ Mobilitet ger europeiskt mervärde på många sätt utöver dem som föreskrivs i den rättsliga grunden, såsom ett strategiskt tillvägagångssätt när det gäller mobilitetsinsatser, en starkare känsla av europeisk identitet och flerspråkighet.
2. De flesta målen för de indikatorer som föreskrivs i den rättsliga grunden uppfylls. Men indikatorerna motsvarar inte helt de allmänna och specifika mål som anges i förordningen, vilket försvårar resultatmätningen. De kvalitativa indikatorerna bygger i hög grad på de uppfattningar som deltagarna ger uttryck för via intervjuer och enkäter.
3. Med Erasmus+ införs många innovationer för att förenkla administrationen av Mobilitet, men tillämpnings- och rapporteringsprocesserna är fortfarande komplexa.
4. Den innovativa studielånegarantin har inte gett de förväntade resultaten, och kommissionen har därför omfördelat de aktuella medlen.

Våra rekommendationer

VII

Vi rekommenderar att kommissionen framför allt

1. föreslår ytterligare former av europeiskt mervärde när det framtida Erasmus-programmet ska utformas och genomföras; alla former av europeiskt mervärde bör prioriteras när projektet bedöms, och senare övervakas och rapporteras,
2. tar fram fler indikatorer som hjälper till att mäta i vilken omfattning programmets allmänna och specifika mål har uppnåtts, och prioriterar prestationer när medel ska fördelas,
3. förenklar stödordningen ännu mer för att minska den administrativa bördan, gör ansökningar och rapportering enklare för bidragsmottagare och enskilda deltagare och behåller fasta belopp, schablonbelopp och enhetskostnader, men justerar bidragsbeloppen om så behövs; it-verktygen bör också förbättras och fler förfaranden datoriseras,
4. verkar för att skolelevers mobilitet införs i programområde 1 och överväger att tillämpa större flexibilitet för doktorandstudenter,
5. bedömer möjligheten att återinföra finansieringen av traditionell klassrumsundervisning i språk,
6. föreslår att studielånegarantin ändras på lämpligt sätt så att mobilitet för doktorander och studenter i grundutbildning ingår.

Inledning

01

Erasmus+ stöder insatser inom allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, och har en total budget på 16,45 miljarder euro för perioden 2014–2020. Målet är att ge studenter och personal möjlighet att höja sin kompetens och utvecklas på det personliga, sociopedagogiska och yrkesmässiga planet genom att studera, praktisera eller arbeta som volontärer utomlands. Programmet ska också bidra till ökad kvalitet och främja innovation, spetskompetens och internationalisering för organisationer inom dessa tre områden. Erasmus+ har också som mål att hjälpa de europeiska länderna att modernisera och förbättra sina utbildningssystem, stärka deras roll som drivkraft för tillväxt, sysselsättning, konkurrenskraft, innovation och social sammanhållning.

02

Enligt dess inrättandeförordning¹ (nedan kallad förordningen) ska programmet bland annat bidra till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin², inklusive det överordnade målet för utbildning. Det ska också bidra till målen i den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete, inklusive de tillhörande riktmärkena (”Utbildning 2020”)³.

03

Med Erasmus+ kombineras programmen från perioden 2007–2013 till ett enda program. De åtgärder och projekt som programmet finansierar är uppdelade i programområden, se figur 1.

04

Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur) har det slutliga ansvaret för genomförandet av Erasmus+. Den förvaltar budgeten och fastställer prioriteringar, mål och kriterier. Den vägleder och övervakar genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av programmet på europeisk nivå. Europeiska kommissionen ansvarar även för tillsynen och samordningen av de strukturer som ansvarar för att genomföra programmet på nationell nivå.

05

Genomförandet av Erasmus+ bygger till stor del (80 %) på indirekt förvaltning (se figur 2). Europeiska kommissionen delegerar genomförandet till nationella programkontor som inrättats i varje programland. Det nationella programkontoret är ansvarigt för att leda alla faser av projektets livscykel. Det utses av en nationell myndighet/nationella myndigheter, som även utser ett oberoende revisionsorgan i enlighet med budgetförordningen.

06

Programmets största del när det gäller EU-budget är programområde 1. Det består av mobilitetsprojekt för studenter och personal inom högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning samt skolpersonal och unga. Programområde 1 innehåller dessutom Erasmus Mundus gemensamma masterprogram och Erasmus+ studielån för masterstudenter.

07

Den mobilitet i utbildningssyfte som erbjuds inom programområde 1 (att fysiskt flytta till ett annat land än hemlandet för studier, yrkesutbildning, informellt eller icke formellt lärande, se bilaga I för exempel) är tänkt att förbättra unga människors nyckelkompetenser och nyckelfärdigheter, framför allt med avseende på deras relevans för arbetsmarknaden och deras bidrag till ett sammanhållet samhälle. Vidare är Mobilitet ett viktigt sätt att främja integrationen av personer från mindre gynnade miljöer.

08

I figur 3 visas hur budgeten fördelas mellan programmets olika delar.

09

De länder som deltar i Erasmus+ är uppdelade i två grupper, se figur 4.

1. Programländer: EU:s medlemsstater plus f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet, samt
2. 145 partnerländer (grannländer och övriga världen).

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

10

Vi bedömde Erasmus+-programmets resultat och europeiska mervärde. Vi koncentrerade revisionen på programområde 1 (Mobilitet) för allmän utbildning och yrkesutbildning, som har fått över hälften av programmets budgetanslag. Genomförandet av projekt inom programområde 2 och 3 pågår under flera år, och de flesta höll på att genomföras och/eller upphandlas 2017.

11

Vi undersökte framför allt om

1. Erasmus+ Mobilitet ger det förväntade europeiska mervärdet,
2. resultaten av Erasmus+ Mobilitet mäts på lämpligt sätt,
3. de förändringar som infördes med Erasmus+ Mobilitet har förbättrat programmet.

12

Vi valde ut fem programländer som besöktes: Estland, Norge, Polen, Rumänien och Spanien. Våra kriterier för valet av länder var följande: i) antalet deltagare som de tar emot och skickar iväg, ii) ett land som tar emot och skickar iväg ett relativt lågt antal deltagare, iii) en geografisk fördelning över EU:s medlemsstater och iv) ett land utanför EU.

13

Vi inhämtade bevis från

1. intervjuer med Erasmus+ intressenter, bland annat
   1. personal vid kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB) som ansvarar för förvaltningen av Erasmus+,
   2. de nationella programkontoren, nationella myndigheter, bidragsmottagare och deltagare från de fem utvalda programländerna,
2. en genomgång av handlingar och förfaranden avseende Erasmus+,
3. en analys av data, däribland halvtidsutvärderingen av Erasmus+ 2014–2016⁴. Den offentliggjordes den 31 januari 2018, när vår granskningsperiod var avslutad. Vi gick igenom detta viktiga dokument och konstaterade att det i stora delar bekräftade våra granskningsresultat. När det är lämpligt hänvisar vi till halvtidsutvärderingen och dess resultat.

Iakttagelser

Erasmus+ Mobilitet skapar fler former av europeiskt mervärde än vad förordningen kräver

Erasmus+ Mobilitet ger det europeiska mervärde som föreskrivs i förordningen

14

Programmet ska enbart stödja de insatser och den verksamhet som har ett potentiellt europeiskt mervärde och framför allt dem som har gränsöverskridande karaktär, framför allt med avseende på rörlighet och samarbete som syftar till att åstadkomma en varaktig systemeffekt, komplementaritet och synergier med andra program och strategier på nationell, unions- och internationell nivå, och bidrar till en effektiv användning av unionens verktyg för öppenhet och erkännande⁵.

Gränsöverskridande karaktär och systemeffekt

15

Den gränsöverskridande karaktären föreligger per definition. Studier, praktik eller yrkespraktik utomlands är ett absolut villkor för mobilitetsinsatserna inom programområde 1: enskilda personers mobilitet för antingen studier, praktik, kurser, jobbskuggning eller undervisning. Fram till januari 2018 hade över 2,3 miljoner studenter och yrkesverksamma fått ta del av Erasmus+-Mobilitet inom allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdom⁶. I figur 5 visas antalet deltagare per land som har fått del av Erasmus+-Mobilitet under perioden 2014–2016.

16

Mobilitetsåtgärderna har utformats för att syfta till att åstadkomma en varaktig systemeffekt på utbildningssystemen i program- och partnerländerna⁷. På detta stadium kunde de institutioner och skolor som vi besökte ännu inte peka på att deras projekt hade en specifik systemeffekt på varken institutionerna eller nationell nivå.

17

Kommissionen medger att systemeffekten på utbildningssystemen är ”mindre synlig” och att bevisen för att beslutsfattare både använder projektresultat och är verkligt engagerade när de inte är en del av projektet inte alltid är tydliga⁸, och att det bara finns obekräftade bevis för att programmet ändrar institutioners syn på pedagogik och sina målgrupper⁹.

18

Enligt den rättsliga grunden krävs inte heller att enskilda projekt ska ha en systemeffekt. Det är det samlade resultatet av projekten som bör bidra till att en systemeffekt uppkommer, och denna effekt kan därigenom bara framträda i slutet av programmet. I programhandledningen sägs att ”på lång sikt väntas den kombinerade effekten av de flera tusen projekt som får stöd inom ramen för detta programområde påverka systemen för allmän utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor i de länder som deltar och på så sätt stimulera till politiska reformer”¹⁰.

Komplementaritet och synergier med andra program och strategier

19

Komplementariteten och synergierna med andra program och strategier är tänkta att i första hand säkerställas genom Erasmus+ bidrag till målen i Europa 2020-strategin, inklusive det överordnade målet för utbildning. Programmet bör även bidra till målen i den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (riktmärkena för rörlighet i Utbildning 2020)¹¹.

20

Även om Erasmus+ verkligen bidrar till riktmärket för rörlighet finns det ingen tydlig koppling mellan programområde 1 och den indikator för det överordnade målet för utbildning som anges i bilaga I till förordningen, vilket förklaras i punkterna 57 och 58 nedan.

21

Kommissionen har angett kopplingen mellan Erasmus+, Europa 2020 och Utbildning 2020 på följande sätt: Programmet syftar till att öka färdigheterna, höja anställbarheten och modernisera systemen för utbildning och ungdomsfrågor samt stödja insatser, samarbetsprojekt och verktyg kopplade till de politiska prioriteringarna i Utbildning 2020. Härigenom bidrar det också till genomförandet av Europa 2020-strategin, i synnerhet de landspecifika rekommendationerna på utbildningsområdet. Investeringar från Erasmus+ kommer att gynna enskilda personer, institutioner och samhället som helhet och på så sätt bidra till jobb, tillväxt och konkurrenskraft, och förbättra välståndet och den sociala delaktigheten¹².

22

I de programländer som vi besökte kunde vi konstatera att mobilitetsinsatserna verkligen ökar färdigheterna och höjer anställbarheten, i synnerhet på yrkesutbildningsområdet. På programnivå innehåller halvtidsutvärderingen bevis för att studenter i högre utbildning och yrkesutbildning som har deltagit i mobilitetsåtgärder har bättre förutsättningar för att få jobb och bättre lön än studenter med samma bakgrund som inte har deltagit, även om en stor del av bevisen för detta än så länge gäller tidigare program.

23

Återkoppling från deltagare visar att de är mycket nöjda med Erasmus+ Mobilitet och dess inverkan på deras anställbarhet. Till exempel angav 93,8 % av respondenterna i januari 2018 att de hade förbättrat sina nyckelkompetenser. 93 % av personalen säger att de lärde sig ny god praxis och 75 % uppgav att de hade återvänt med praktiska färdigheter som var relevanta för deras nuvarande jobb. 79,1 % deklarerade att de hade höjt sin anställbarhet¹³. Denna återkoppling är visserligen informativ och uppmuntrande, men kan vara subjektiv (se punkterna 80 till 82).

24

I Erasmus+ årsrapport för 2015 anges kopplingen mellan Erasmus+ och utvecklingen av annan EU-politik, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar (utbildning för att återställa sysselsättning och tillväxt), och sägs att Erasmus+ under 2015 genomförde EU:s befintliga politiska agenda för främjande av mobilitet i utbildningssyfte för alla och samarbete mellan de olika intressenter som är involverade i utbildnings- och ungdomssektorerna¹⁴.

25

Några medlemsstater använder andra EU-fonder för att finansiera mobilitet via Erasmus+ mekanismer. Polen skräddarsydde till exempel 2016 sitt operativa program för Europeiska socialfonden (ESF) för att finansiera 2 500 deltagare i skolutbildning och 17 200 deltagare i yrkesutbildning inom Erasmus+. Mindre gynnade elever får även extra medel från ESF.

Bidrag till en effektiv användning av EU:s verktyg för öppenhet och erkännande

Öppenhet

26

I programhandledningen sägs att ”verksamhet för att sprida och använda resultat är ett sätt att visa upp arbetet inom Erasmus+. Genom att sprida resultat, lärdomar, kunskap och slutsatser utanför de deltagande organisationerna kan man se till att hela samhället kan få nytta av det EU-finansierade arbetet”¹⁵.

27

Över 80 framgångshistorier har lyfts fram på GD Utbildning, ungdom, idrott och kulturs spridningsplattform för Erasmus+. Det har producerats 120 faktablad och tio videor om de framgångshistorier som valdes ut 2015 och 2016, vilket har gjort dessa projekt ännu mer synliga. De har marknadsförts via sociala medier, webbplatser och i nyhetsbrevet från GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur liksom vid olika evenemang. Kommissionen började 2017 publicera ett månatligt elektroniskt nyhetsbrev som innehåller ett antal framgångshistorier. Erasmus+ är kommissionens största generaldirektoratsspecifika Facebooksida (med närmare 300 000 följare).

28

En ny plattform (Valor, eller plattform för spridning av projektresultat) inrättades för Erasmus+ för att erbjuda en heltäckande översikt över de projekt som finansieras inom programmet och lyfta fram exempel på god praxis och framgångshistorier. Plattformen ger tillgång till produkter, resultat och intellektuella resurser som de finansierade projekten har levererat. Den ger öppen internettillgång till beskrivningar, resultat och kontaktinformation för alla projekt som finansieras inom Erasmus+, liksom till några av projekten som finansierades av de tidigare programmen.

29

Vi fann bevis för att de fem besökta länderna och kommissionen mycket aktivt sprider resultaten av sina projekt.

Erkännande

30

Med Erasmus+ vill man att de studiepoäng som förvärvas under mobilitetsperioden ska erkännas. De bidragsmottagare och deltagare som vi träffade under revisionen ansåg inte att erkännandet av studiepoäng var ett problem. År 2016 rapporterades en erkännandegrad på 100 % för högre utbildning (73 % 2013) och 77 % för yrkesutbildning¹⁶. Behovet av att få studiepoäng garanterar att studenterna måste vara flitiga under mobilitetsperioden.

31

Vid yrkesutbildning innebär Europass-systemet ett intyg på utbildningens internationella komponent och ger potentiella arbetsgivare mer säkerhet, vilket gör yrkesutbildningseleverna mer anställbara.

Erasmus+ ger europeiskt mervärde på ytterligare sätt

32

Det europeiska mervärdet med Erasmus+ kan definieras som den positiva effekt som programmet har och som inte skulle ha uppstått utan det. Med utgångspunkt från den här definitionen identifierade vi ytterligare sätt där Mobilitet ger europeiskt mervärde som går utöver det europeiska mervärde som anges i förordningen.

Systemet med stadgor

33

Alla högskolor i programländer som deltar (både skickar iväg och tar emot) måste vara anslutna till Erasmus stadga för högre utbildning (ECHE). Stadgan togs fram under det föregående programmet och är en garanti för utbildning av god kvalitet i hela Europa. Inget land skulle på egen hand kunna inrätta ett sådant system. Vi såg fall där universitet hade ansökt om stadgan bara för att kunna använda den som en kvalitetsmärkning. Med programmet Erasmus+ erkänns studiepoäng som förvärvas under mobilitetsperioden. Stadgan har i hög grad underlättat detta.

34

Erasmus+ gör att yrkesutbildningsinstitutioner uppmanas att ansöka om stadgan för yrkesutbildning. Denna nyskapade stadga är på samma sätt en garanti för kvalitet och förbättrar en yrkesutbildningsinstitutions rykte och attraktivitet. Vi såg även fall där yrkesutbildningsinstitutioner hade ansökt om yrkesutbildningsstadgan bara för att kunna använda den som en kvalitetsmärkning.

Nätverk för samarbete och harmonisering av universitetens läroplaner

35

Mobilitetsprogrammet har underlättat samarbete mellan universitet genom att det har inrättats internationella kontor som kompletteras av ett system med standarddokument och standardverktyg som stöder studenternas och personalens mobilitet. Universitetens läroplaner har ändrats för att underlätta studenternas mobilitet och synkronisera terminer, undervisningsperioder och utbudet av kurser mellan länderna. Samarbetet underlättar även överföringen av studiepoäng och ömsesidigt erkännande av slutförda moduler och erhållna examensbevis under mobilitetsperioden.

36

När det gäller högre utbildning och yrkesutbildning upprättas avtal om lärande mellan studenterna och de mottagande institutionerna. Avtalen är en form av institutionaliserad garanti för att de studiepoäng som intjänas under mobilitetsperioden kommer att erkännas. Undertecknandet av ett avtal om lärande är en tydlig indikation på att mobilitetsperioden senare kommer att erkännas¹⁷.

37

I de projekt som vi besökte ledde mobiliteten för skolpersonal och personal inom högre utbildning liksom för yrkesutbildningselever till fortsatt samarbete utanför Erasmus+.

Ett strategiskt tillvägagångssätt när det gäller mobilitetsinsatser

38

Med Erasmus+ är det högskolor, yrkesutbildningsinstitutioner och skolor som ansöker om godkännande av Mobilitetsprojekt och inte studenter/enskilda lärare. Detta är en stor förändring från tidigare program, vilket vi anser bidrar till institutionell utveckling. Fördelarna samlas hos högskolorna, som ska lägga fram förslag på och genomföra en internationaliseringsstrategi. Yrkesutbildningsleverantörer och skolor måste upprätta en europeisk utvecklingsplan där det beskrivs hur det föreslagna mobilitetsprojektet passar institutionens behov och dess övergripande utveckling.

39

Detta strategiska tillvägagångssätt hjälper till att säkerställa att ledningen bekräftar målen för ett projekt och även att kontakter och know-how bevaras på längre sikt, vilket ger ett mer hållbart mervärde.

Europeiskt mervärde i mobilitet för undervisande personal

40

Undervisande personal som har tagit del av mobilitetsinsatser bör tillämpa vad de har lärt sig när de kommer tillbaka. Till exempel uppgav universitetspersonal i Estland och yrkesutbildare i Polen att de använde sina erfarenheter från mobiliteten vid sina hemmainstitutioner.

Flerspråkighet

41

Ett av de specifika målen för programmet är att förbättra språkundervisningen och språkinlärningen samt främja språklig mångfald i EU. Språkkunskaper bidrar till EU-medborgarnas rörlighet, anställbarhet och personliga utveckling.

42

En av indikatorerna i bilaga I till förordningen är antalet deltagare som anger att de har förbättrat sina språkkunskaper. Resultatet för indikatorn ligger över 96 %¹⁸ (men se även punkt 81). Mobilitet utomlands är avgörande för att ett sådant resultat ska kunna uppnås.

43

Bristande språkkunskaper kan fortfarande vara ett hinder för studenter som deltar i mobilitetsåtgärder, särskilt utanför den högre utbildningssektorn. Våra intervjuer med deltagare visade, framför allt när det gällde yrkesutbildningar, att bristande språkkunskaper kan hålla tillbaka deltagare och göra att mobiliteten inte direkt leder till en anställning. Bristande språkfärdigheter gjorde till exempel att de spanska yrkesutbildningselever som vi träffade inte fick jobb när deras mobilitetsperiod i Berlin var avslutad. De som besvarade det offentliga samrådet till stöd för halvtidsutvärderingen nämnde språkhinder som det vanligaste hindret för uppnåendet av programmål¹⁹.

Gränsöverskridande och internationell mobilitet

44

Mobilitet är en viktig del av utbildningsstrategin i de flesta länder. Exempelvis har Norge som mål att 20 % av studenterna ska delta i gränsöverskridande mobilitet, Estland har infört en portal – StudyinEstonia – för att attrahera utländska studenter och Spanien skulle vilja intensifiera samarbetet med Sydamerika genom att hjälpa till att inrätta internationella kontor och anordna kapacitetsuppbyggnad. Erasmus+ är ett mycket viktigt medel och en mycket viktig modell för att detta ska uppnås (se figur 5).

Erasmus+ som en del av EU:s grannskaps- och utvecklingspolitik

45

Medel ställs till förfogande från EU:s budget, i enlighet med olika externa instrument²⁰, inom Erasmus+ för att främja den internationella dimensionen av högre utbildning. Medlen fördelas till insatser för mobilitet i utbildningssyfte mellan programländer och partnerländer. Mobilitet för studenter och personal till eller från partnerländer som finansieras genom anslag från instrumentet för utvecklingssamarbete ska inriktas på områden som är relevanta för en hållbar utveckling för alla människor i utvecklingsländerna²¹.

46

På detta sätt är Erasmus+ en del av EU:s mjuka makt och diplomati – ett europeiskt mervärde på det politiska planet. Utvecklings- och grannskapspolitik genomförs via programmet, i synnerhet mobilitet på universitetsnivå med partnerländer (se figur 5).

47

Under det föregående programmet bedömdes sådana projekt på EU-nivå. Med Erasmus+ bedöms projekten i varje programland. Det kan leda till att kvaliteten sjunker eftersom ett minsta antal projekt ska väljas ut i varje land.

Yrkesutbildning lyfts fram och får högre status

48

Anslagen till yrkesutbildning utgör 17 % av den totala budgeten för Erasmus+. Detta kan kompensera när de nationella medlen för utbyte inom yrkesutbildningsområdet för studenter, lärare och personal är begränsade. Dessutom hjälper utbyte för yrkesutbildningselever till att göra yrkesutbildningsinstitutioner – och yrkesutbildning i sig – mer attraktiva och prestigefyllda. Fler och fler elever och personal deltar i yrkesutbildningsmobilitet (se figur 7).

Yrkesutbildningen gör att Erasmus+ kommer närmare många fler befolkningsgrupper

49

Det faktum att yrkesutbildning har införts i Erasmus+ gör att programmet kommer närmare många fler befolkningsgrupper som är verksamma inom ett bredare spektrum av mindre akademiska områden (t.ex. catering eller plåtslageri). Införandet av sådana läroämnen inom Erasmus+ ger dessutom elever från mindre gynnade miljöer möjlighet att få del av mobilitet. Många av de yrkesutbildningselever som vi träffade hade aldrig varit utanför sitt land, eller ens sin region, innan de började sin mobilitetsperiod. Bilaga II innehåller exempel på typerna av mobilitetsåtgärder i yrkesutbildningssektorn vid de skolor/i de länder som besöktes.

Starkare känsla av europeisk identitet

50

De deltagare i mobilitetsåtgärder som vi träffade uppgav att deltagandet hade stärkt deras känsla av europeisk identitet. Halvtidsutvärderingen visade också att deltagande i Erasmus+ Mobilitet främjade känslan av att känna sig europeisk (19 % högre än hos dem som inte deltog). Även allmänheten uppfattar programmet, och då särskilt Mobilitet eftersom det är den synligaste delen, som en av hörnstenarna i den europeiska identiteten och en konkret fördel som EU ger sina medborgare. Erasmus+ är ett av EU:s mest välkända varumärken.

51

Erasmus+ genererar sålunda många former av europeiskt mervärde som går utöver de rättsliga kraven. Erasmus+ spelar verkligen en avgörande roll när det gäller att möjliggöra utbildningsmobilitet utomlands och inverkar mycket positivt på deltagarnas attityd till EU. Enskilda länder skulle inte kunna uppnå sådana effekter om de agerade själva.

Resultatmätningen av Erasmus+ Mobilitet har brister på vissa nyckelområden

52

För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika, mätbara och realistiska resultatindikatorer som kan mätas över tid och som återspeglar logiken i insatsen²². Denna interventionslogik visas i figur 8.

53

De allmänna målen för Erasmus+, när det gäller allmän utbildning, är att bidra till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin (inklusive det överordnade målet för utbildning) och målen i den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) (inklusive de tillhörande riktmärkena), en hållbar utveckling av den högre utbildningen i partnerländer och till främjande av europeiska värden i enlighet med artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen²³. De särskilda mål för allmän utbildning och yrkesutbildning som avser rörlighet inom programområde 1 anges i artikel 5.

De angivna målen uppnås, men några indikatorer motsvarar inte helt de allmänna och specifika målen i förordningen

Några av indikatorerna i förordningen måste förbättras för att fungera bättre i resultatbedömningsramen

54

Det finns en uppsättning indikatorer för utvärdering av programmet²⁴. Indikatorerna beskrivs som ”mätbara och relevanta”²⁵ och ”avsedda att mäta i vilken utsträckning de allmänna och specifika målen för programmet har uppnåtts”²⁶. De indikatorer som har fastställts för rörlighet inom programområde 1 visas i figur 9.

55

Vi undersökte om dessa indikatorer är lämpliga. Kommissionen hävdar att programmet är på god väg att uppnå eller överträffa de allra flesta målen.

Det är oklart hur de finansierade Mobilitetsprojekten bidrar till uppfyllande av det överordnade utbildningsmålet för Europa 2020

56

Indikatorerna för Europa 2020 fastställdes av rådet. Kommissionen rapporterade att indikatorerna för det överordnade målet för utbildning i Europa 2020, det vill säga eftergymnasial utbildning och elever som lämnar skolan i förtid, stadigt förbättrades och att andelen elever i EU som lämnade skolan i förtid var 10,8 % 2016²⁷, vilket är 0,2 procentenheter lägre än 2015. Samtidigt steg EU-genomsnittet för andelen personer i åldern 30-34 som har högskoleutbildning med 0,3 procentenheter till 39,0 %²⁸ under 2016²⁹

57

Det är dock oklart hur de projekt som finansieras inom Mobilitet bidrar till uppfyllande av dessa överordnade utbildningsmål. Även om de verkligen bidrar kan dessutom det bidraget inte skiljas från bidragen från andra nationella insatser och EU-insatser och mätas för sig.

58

Det finns sålunda ingen tydlig koppling mellan Mobilitet, eller ens Erasmus+ som helhet, och indikatorerna för det överordnade utbildningsmålet. Men indikatorerna för Europa 2020 motsvarar inte helt de allmänna och specifika målen i förordningen, vilket föreskrivs i artikel 5.2.

Eftersom riktmärket för rörlighet endast innehåller delvisa resultat mäts inte resultatet korrekt

59

Medlemsstaterna kom 2011 överens om ett EU-riktvärde för rörlighet inom högre utbildning³⁰, där andelen utexaminerade från högre utbildning som genomfört en till högre utbildning knuten studie- eller praktikperiod (inklusive yrkespraktik) utomlands ska vara minst 20 %.

60

De fastställde även ett riktvärde för rörlighet i utbildningssyfte vid yrkesutbildning, där andelen yrkeutbildningselever som genomfört en till yrkesutbildning knuten studie- eller praktikperiod (inklusive yrkespraktik) utomlands ska vara minst 6 %.

61

Mobilitet inom högre utbildning i Erasmus+ är det som främst bidrar till att riktvärdet för rörlighet uppnås i den sektorn. Riktmärket för rörlighet är tydligt kopplat till programområde 1. Erasmus+ är dock inte det enda programmet som bidrar till rörlighet och därför kan bidraget från Erasmus+ inte till fullo identifieras.

62

Vidare är de uppgifter som ligger till grund för riktvärdet³¹ endast delvis tillgängliga enligt en analys gjord av Centrum för forskning om livslångt lärande (CRELL), och tillgängligheten är inte jämförbar i hela Europa³². Resultatet för denna indikator är alltså inte exakt.

63

Det går inte att göra en heltäckande bedömning av mobilitet vid yrkesutbildning på grund av den begränsade tillgången till uppgifter. Eurostat gjorde en pilotenkät för att bedöma mobilitet i utbildningssyfte vid yrkesutbildning som blev klar i slutet av 2015. Resultatet visade att omkring 3,1 % av yrkesutbildningseleverna hade deltagit i mobilitet i utbildningssyfte i de 17 partnerländer som deltog i enkäten.

64

Eftersom indikatorn endast innehåller delvisa resultat mäts inte resultatet korrekt.

De kvantitativa (allmänna) indikatorerna tillhandahåller användbar information men några definitioner behöver harmoniseras och finslipas

65

Dessa indikatorer gäller specifikt Mobilitetsåtgärder och rapporteras och övervakas av kommissionen. Framstegen (i slutet av 2016) mot målen för dem, som anges i GD Utbildning, ungdom, idrott och kulturs årliga arbetsprogram, sammanfattas i figur 10.

66

Erasmus+ Mobilitet främjar integreringen av elever med färre möjligheter. Det är oklart varför sådana deltagare ingår i samma grupp som deltagare med särskilda behov enligt indikatorn i den rättsliga grunden. I årsrapporten om Erasmus+ för 2016 sägs vidare att programmet även fortsättningsvis handlar om att bekämpa hinder för deltagande i mobilitetsinsatser genom att vara mer integrerande för personer från mindre gynnade miljöer och personer med särskilda behov³³. Terminologin används sålunda inte konsekvent.

67

Närmare 205 000 deltagare från mindre gynnade miljöer och med färre möjligheter kunde utnyttja Erasmus+ genom att delta i gränsöverskridande mobilitetsinsatser under perioden 2014–2017³⁴. Erasmus+-Mobilitet har gett många människor nya erfarenheter utomlands som de annars inte hade haft råd med.

68

”Mindre gynnade/färre möjligheter” definieras olika i varje programland. I Spanien till exempel ingår alla som får ett studiebidrag från staten i denna kategori. Kommissionens uppgifter visar också att över 35 % av mobilitetsdeltagarna från mindre gynnade miljöer kommer från Spanien.

69

Det gör att resultatet för denna indikator inte ger en exakt jämförelse för denna form av mobilitet mellan EU-länder. Kommissionen medger att ett av de största problemen som påverkade analysen av deltagarmönster är att det saknas en harmoniserad definition för alla sektorer av personer med färre möjligheter och från mindre gynnade miljöer, och att kvaliteten på uppgifter om mindre gynnade gruppers deltagande är osäker på grund av olika definitioner och rutiner³⁵.

70

De tre indikatorerna mäter output från programmet och är till hjälp för att visa på framsteg i genomförandet. De ger sålunda inte så mycket information om utfallet och effekterna av programmet (se figur 8).

Indikatorerna för utbildning och yrkesutbildning uppnås, men de visar inte i vilken utsträckning de allmänna och särskilda målen för programmet har uppnåtts

71

Indikatorerna för utbildning och yrkesutbildning i bilaga I till förordningen är specifika för just det här programmet. Framstegen för dem under 2016 visas i figur 11 och figur 12 där det kan utläsas att de flesta målen uppfylls.

72

Utbildnings- och yrkesutbildningsindikatorerna a) till d) i figur 11 är outputindikatorer. Även om dessa kvantitativa indikatorer är användbara mäter de inte till fullo ”i vilken utsträckning de allmänna och specifika målen för programmet har uppnåtts”, i synnerhet de specifika målen, vilket föreskrivs i bilaga I till förordningen.

73

Indikatorerna e) till g) är utfallsindikatorer som ger information om fördelarna med att delta i programmet. Indikatorn f) är ett subjektivt mått som bygger på den enskildes uppfattning som den rapporteras när mobiliteten är avslutad.

74

Kommissionen medger att indikatorerna har sina begränsningar genom att de till största delen bygger på det självupplevda bidrag från programområde 1 som deltagarna rapporterar³⁶. Den säger att det i de nationella rapporterna, som ligger till grund för halvtidsutvärderingen, redovisas att elevernas nyckelkompetenser och nyckelfärdigheter har förbättrats, men medger att uppgifterna till största delen bygger på deltagarnas egna självbedömningar³⁷.

Resultattavlan tillhandahåller realtidsinformation om output och utfall

75

Kommissionen lanserade 2016 sin resultattavla om Erasmus+, som är ett datalager där all information som redovisas av de nationella programkontoren och bidragsmottagarna samlas. Uppgifterna uppdateras varje dag och tillhandahåller i realtid kvalitativa och kvantitativa data om genomförandet av programmet när det gäller projekt, bidrag, deltagare och organisationer som är involverade i programmet. Där redovisas deltagarnas och bidragsmottagarnas enkätsvar och förklaringar efter mobilitetsperioden.

76

Enligt resultattavlan är deltagarna mycket nöjda: 95,8 % var nöjda med sin erfarenhet av mobilitet i utbildningssyfte (i januari 2018) och 80 % upplevde att de var bättre förberedda för att hitta ett jobb. Erasmus+ är verkligen en succé enligt enkäten och förklaringarna efter mobilitetsperioden.

De källor som används för att mäta resultat vid halvtidsutvärderingen är till stor del enkäter och återkoppling från deltagare

77

Rapporten om halvtidsutvärderingen av Erasmus+ överlämnades den 31 januari 2018³⁸. Den bygger på nationella rapporter från programländerna, en utvärderingsrapport från en extern uppdragstagare, genomgångar av andra studier, erfarenheter från förvaltningen av programmet och över en miljon svar från intressenter. Rapporten omfattar perioden 2014–2016.

78

Underlaget till halvtidsutvärderingen utgörs i hög grad av enkäter och återkoppling från deltagare. I rapporten sägs att ett antal tekniker för datainsamling och analys kombinerades vid utvärderingen, och att de flesta resultaten uppnåddes genom att bevis kombinerades, såsom bidragsmottagares enkätsvar, deras egenrapporterade återkoppling samt kvalitativa intervjuer och fallstudier³⁹. Dessutom anordnades ett offentligt samråd för att inhämta synpunkter från allmänheten och berörda grupper.

79

Vid våra möten med dem som sammanställde de nationella rapporterna i de fem besökta länderna framkom att svårigheter uppkom på grund av att det saknades tillförlitliga data som hjälp vid bedömningen av programmets effekter.

Det frågeformulär som deltagare ska fylla i efter mobilitetsperioden är subjektivt och komplext

80

Efter sin mobilitetsperiod är varje deltagare skyldig att besvara ett frågeformulär för att utvärdera den övergripande tillfredsställelsen med och specifika aspekter av sitt deltagande i programmet, såsom hemmainstitutionens erkännande av mobiliteten, en starkare känsla av europeisk identitet och bättre språkkunskaper.

81

Återkopplingen från deltagarna är värdefull, men den är subjektiv och bör därför inte användas som det främsta måttet för bedömning av en mobilitetsåtgärds kvalitet och resultat. Subjektiviteten ökar i och med att slutbetalningen till studenten är villkorad till att frågeformuläret fylls i, trots att en positiv självbedömning inte är ett villkor för betalningen.

82

De studenter som vi träffade sa att frågeformulären var för komplexa (i synnerhet vid yrkesutbildning) och innehöll för mycket EU-jargong. Några studenter rapporterade att det var svårt att fylla i dem. Norges nationella programkontor uppgav till exempel att frågorna inte lämpar sig för yrkesutbildningselever.

Svag kontinuitet mellan åren i fråga om prioriteringarna i Erasmus+ årliga arbetsprogram

83

Kommissionen fastställde politiska prioriteringar för Erasmus+ 2014. Några av dem har behållits i senare årliga arbetsprogram, medan andra har tagits bort och ersatts av nya politiska prioriteringar.

84

Den prioritering som infördes 2014 och handlade om att göra systemändringar av utbildningssystemen för att göra dem relevantare för arbetsmarknaden genom bättre möjligheter till arbetslivsbaserat lärande finns inte med i senare årliga arbetsprogram.

85

Ingen av prioriteringarna för yrkesutbildning från 2014 finns med i det årliga arbetsprogrammet för 2017. För varje efterföljande år tillkom dock ytterligare prioriteringar. När det gäller högre utbildning togs prioriteringen om att höja utbildningsresultaten bort från arbetsprogrammet för 2017 och nya prioriteringar infördes.

86

Dessa prioriteringar är relevanta, men inga kvantitativa mål eller indikatorer har fastställts. Det är oklart i vilken utsträckning målen för dessa prioriteringar har uppnåtts och varför så många har tagits bort. Det har varit svag kontinuitet mellan åren i fråga om de prioriteringar som fastställts av GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur för Erasmus+ årliga arbetsprogram.

Fördelningen av medel grundas inte på prestationer

87

Fördelningen av medel ska grundas på prestationer för att främja ett effektivt resursutnyttjande. Enligt förordningen ska de kriterier som används för att mäta prestationer fokusera på ”den årliga resultatnivån och den årliga betalningsnivån”⁴⁰.

88

Vi anser inte att dessa kriterier räcker för att mäta programmets prestationer. De mäter enbart hur mycket som kan spenderas (input och output). I prestationer ligger även utfall och effekter, vilket anges i förordningen⁴¹.

89

Vår slutsats är att resultatmätningen av Erasmus+ Mobilitet måste förbättras ytterligare på några nyckelområden. Mål uppnås, men indikatorerna motsvarar inte helt de allmänna och specifika målen i förordningen, vilket försvårar resultatmätningen.

Med Erasmus+ har många innovationer tillkommit men några av dem är ännu inte fullt utvecklade

Konsolideringen under Erasmus+ är en framgång

90

Med Erasmus+ kombineras programmen från perioden 2007–2013 till ett enda program (se figur 1). När det gäller mobilitet ingår de tidigare programmen Erasmus (HU), Leonardo (VET) och Comenius (SU). De nationella programkontor som vi träffade anser att detta är positivt, vilket också bekräftas i ett dokument från alla direktörer för nationella programkontor⁴². Det gemensamma programnamnet gör programmet synligare på politiskt nivå och för allmänheten, och bidrar till att stärka känslan av europeisk identitet (se punkt 50).

Den indirekta förvaltningen är positiv

91

Den indirekta förvaltningen⁴³ gör att projekten blir ändamålsenligare. Genom att de nationella programkontoren är nära bidragsmottagarna kan de bättre bidra till att förbättra projektförslagens kvalitet och genomförande, och anpassa dem till de olika nationella utbildningssystemen. De bidragsmottagare som vi intervjuade bekräftade att de nationella programkontoren ger bra stöd och återkoppling under ansöknings- och genomförandefaserna, och att de organiserade evenemang och kurser för att underlätta tillträdet till programmet.

Med Erasmus+ införs många innovationer för att förenkla administrationen, men tillämpnings- och rapporteringsprocesserna är fortfarande komplexa

92

Genomförandet av programmet bör förenklas genom att de formella och byråkratiska kraven för bidragsmottagare och medlemsstater minskas⁴⁴. Effektivare och enklare organisation och handhavande av programmet och ett bibehållet fokus på att minska de administrativa utgifterna är viktiga aspekter för att programmet ska bli framgångsrikt⁴⁵.

93

Endast en minoritet av de nationella programkontoren (36 %) anser att Erasmus+ är mindre betungande än tidigare program⁴⁶. Bidragsmottagare och deltagare anser fortfarande att programmet är komplext (ansökningar, genomförande och rapportering). De deltagare som intervjuades tyckte att projektansökan och rapporteringen för yrkesutbildning var repetitiv genom att samma information måste lämnas på flera ställen. Mindre organisationer ansåg att kravet att beskriva den ”europeiska effekten” av enskilda mobilitetsprojekt var överdrivet.

94

Deltagare i nästan varje land klagade på komplexa administrativa förfaranden för ansökningar och rapportering⁴⁷. Vi fann att några studenter ansåg att avtalet om lärande var svårt att fylla i, och att studenter kan upptäcka att innehållet i en kurs har ändrats när de anländer. Kurskataloger är inte alltid uppdaterade, vilket kan leda till besvikelse när studenter vid sin ankomst finner att den kurs de tänkt läsa inte längre finns.

95

Några av de deltagare som vi träffade tyckte att ansökningsformulären var för komplexa för skolor. En särskild svårighet är att ange hur projekten kommer att uppfylla målen i den europeiska utvecklingsplanen. Ansökningsformulären har förenklats i inbjudan att lämna förslag för 2018.

96

Kommissionen har tagit fram en uttömmande Programhandledning som en hjälp till de stödmottagande organisationerna och enskilda deltagare. Den uppdateras varje år. Det är dock svårt att upptäcka de ändringar som görs från år till år i programhandledningarna eftersom de inte är markerade. De nationella programkontor som vi besökte sa att de skulle uppskatta en online-handbok (den är nu i pfd-format) med alla källdokument – och markerade uppdateringar – samlade i ett dokument. Programhandledningen 2017 har sedan dess lagts ut på internet.

97

Företrädare för några av de institutioner som vi besökte tyckte att reglerna för mobilitet inom högre utbildning med partnerländer⁴⁸ var för komplexa. Genomförandet av sådan mobilitet var mycket besvärlig under det första året, och det gjordes tio ändringar av finansieringsöverenskommelsen med universitetet och det nationella programkontoret. Inom detta område har det ännu inte skett någon förenkling.

Fasta belopp, schablonbelopp och enhetskostnader är en bra förenkling, men kommissionen bör se till att oönskade effekter undviks

98

Genomförandet av Erasmus+ förenklades av att finansiering i form av fasta belopp, schablonbelopp och enhetskostnader användes. Vid halvtidsutvärderingen av förenklingen av bidrag⁴⁹ konstaterades att användningen av sådan finansiering har lett till många finansiella och icke-finansiella fördelar vid genomförandet av programmet. Den har förenklat budgetplaneringen, rapporteringen till det nationella programkontoret och redovisningen. Vid utvärderingen framkom också att bidragsmottagare tack vare den minskade administrativa bördan kan fokusera på projektets innehåll under planeringsstadiet och på uppnåendet av sina projekts mål under genomförandet.

99

Vi fann att intressenterna uppskattar införandet av fasta belopp, schablonbelopp och enhetskostnader, vilka har förenklat den ekonomiska förvaltningen av programmet.

100

Men för att främja tillgången till Erasmus+ bör de bidrag som beviljas till stöd för enskilda personers rörlighet justeras i enlighet med levnads- och försörjningskostnaderna i värdmedlemsstaten⁵⁰.

101

De fasta beloppen, schablonbeloppen och enhetskostnaderna anges i programhandledningen och är uppdelade i tre grupper: länder med medelhöga, högre eller lägre levnadskostnader. Några studenter och institutioner som vi träffade rapporterade att Erasmus+-bidragen inte räcker för att täcka kostnaderna, och att det krävs ytterligare finansiering från studentens egna besparingar eller stöd från föräldrar. Det kan göra att mindre gynnade elever avstår från att delta.

102

Vi fann att bidragsbeloppen inte justeras för att återspegla deltagarnas verkliga kostnader när det mottagande landet lämnar specifika bidrag, såsom att studentens hyra ofta betalas av franska staten, vilket innebär att dessa deltagare befinner sig i en fördelaktigare situation.

103

Enhetskostnader som bygger på avståndet för resan tar ingen hänsyn till förekomsten eller frekvensen av förbindelser eller till prisskillnaden mellan turistdestinationer och geografiskt avlägsna platser. Användningen av avståndsberäknaren är fördelaktig för dem som befinner sig i stora städer med flygplatser.

104

Till följd av kommentarer från de nationella programkontoren har kommissionen justerat vissa delar inför inbjudan att lämna förslag 2017, till exempel tillägg för höga inhemska resekostnader. På grundval av bevis från halvtidsutvärderingen av förenklingen av bidrag kommer vidare justerade finansieringsregler att tillämpas från och med 2018⁵¹.

Införandet av it-system var besvärligt, men de flesta problemen är nu lösta

105

Införandet av ett stort antal it-verktyg i början av programmet var förvirrande för de nationella programkontoren och de sökande. De it-verktyg som kommissionen tillhandahöll var inledningsvis av varierande kvalitet, och de infördes sent. Mobilitetsverktyget ansågs vara otillförlitligt och inte användarvänligt, och många aspekter behandlades endast så småningom (t.ex. e-blanketter, EPlusLink och OEET). Alla länder som vi besökte rapporterade om problem med integreringen av de nya verktygen, som det inte hade gjorts pilotstudier av innan de infördes.

106

Kommissionen löste de flesta problemen när den införde sin it-handlingsplan 2016. Förbättringarna bekräftades av de nationella programkontoren vid våra besök.

107

Vi fann att de nationella programkontoren, bidragsmottagare och deltagare skulle välkomna mer elektronisk dokumentation som leder till ett papperslöst Erasmus+. Många Erasmus+-dokument var fortfarande i pappersform.

Språkstödet på nätet är ett användbart verktyg men de klassrumskurser som finansierades under det föregående programmet anses vara oumbärliga

108

Ett av de specifika målen för Erasmus+ är att förbättra språkundervisningen och språkinlärningen.

109

Kommissionen har skapat språkstödet på nätet som ger elever möjlighet att bedöma sina färdigheter i det främmande språk som de ska använda för att studera eller arbeta i värdlandet och även att följa en språkkurs online för att förbättra sin nivå.

110

Alla mobilitetsdeltagare måste fylla i en språklig bedömning på internet för att utvärdera sina språkfärdigheter före och efter genomförandet av mobilitetsperioden. Dessa resultat skulle kunna ge kvantifierbara data om förbättringar av sådana färdigheter. Språkfärdighetstestet är obligatoriskt för att den sista bidragsbetalningen ska göras.

111

Vi konstaterade att de resultat som uppnåddes i slutformuläret i ett antal fall visade att språkfärdigheterna låg kvar på samma nivå eller till och med hade försämrats. Kommissionen tror att de skenbart lägre nivåerna på språkkunskaper mellan den första och sista bedömningen återspeglar deltagarnas bristande motivation på grund av att de saknar incitament i detta skede av sin mobilitet. De avslutande testerna är visserligen nödvändiga men måste hanteras försiktigt när förbättringar av språkfärdigheter bedöms.

112

Enligt några högskolor leder testerna efter språkstödet på nätet inte till kompetensbevis som uppfyller de godkännandekriterier som många europeiska universitet tillämpar. Coimbragruppen av universitet anser att för stor vikt läggs vid språktester på nätet och att ändamålsenliga klassrumskurser i språk får för lite stöd⁵².

113

Några deltagare i yrkesutbildningsmobilitet beklagar också att det inte finns klassrumskurser i språk inom Erasmus+, vilket finansierades under det föregående programmet. I Estland exempelvis beklagar man bristen på språkkurser i klassrum eftersom eleverna där fick bättre uppmuntran.

Studielånegarantin har inte levt upp till förväntningarna

114

Studielånegarantin ger finansförmedlare partiella garantier avseende lån, beviljade på ”så fördelaktiga villkor som möjligt”, till studenter som studerar på avancerad nivå, såsom masternivå, i ett annat programland⁵³.

115

Garantin förvaltas och genomförs av Europeiska investeringsfonden (EIF) för kommissionens räkning. Upp till 3,5 % av den totala budgeten för Erasmus+ anslogs ursprungligen till garantin.

116

Syftet var att tillhandahålla 3 miljarder euro i lån till 200 000 masterstudenter fram till 2020, för att på så sätt stimulera studentmobiliteten i Europa i linje med EU:s riktmärke för rörlighet på 20 %.

117

I EIF:s delegationsavtal med kommissionen ges fonden målinriktade incitament för att den ska välja ut en finansförmedlare från varje programland, så att studenter från alla sådana länder garanterat får tillgång till garantin⁵⁴. Trots att EIF gjorde en marknadsundersökning som visade att sådana förmedlare var mycket intresserade, och att EIF aktivt marknadsförde garantin till över 120 finansinstitut, lockade den efterföljande inbjudan att lämna förslag inte många av dem. I slutet av 2017 arbetade stödordningen bara med en sådan förmedlare i Frankrike respektive Turkiet (endast studenter som reste ut) och en i Spanien (studenter reste ut och togs emot).

118

Vid denna tidpunkt hade endast 358 masterstudenter fått ett sådant lån. Trots positiv återkoppling från de deltagande studenterna, varav 77 % bekräftade att de inte skulle ha kunnat genomföra sina masterstudier utomlands utan det lån som stödordningen garanterade, är det osannolikt att målet på 200 000 studenter⁵⁵ kommer att uppnås. I slutet av 2017 fördelade kommissionen om de aktuella medlen.

119

En av anledningarna till finansförmedlarnas bristande intresse kan vara att skyddet för låntagare i förordningen inte är tillräckligt flexibelt och inte heller tillräckligt anpassat till gängse marknadspraxis. Skyddet anges specifikt i punkt 2 i bilaga II till förordningen.

120

Garantin omfattar vidare endast en liten del av målpopulationen (masterstudenter), och utesluter ett stort studentsegment, vilket ytterligare minskade finansförmedlarnas intresse.

121

EIF ingick 2017 överenskommelser med universiteten i Luxemburg och Cypern som innebär att de kommer att bevilja masterstudenter som tas emot två års uppskov med att betala sina kursavgifter och boendekostnader, vilka omfattas av de överenskomna garantierna. Detta innovativa tillvägagångssätt är positivt eftersom universiteten spelar en allt större roll i finansieringen av högre utbildning.

Andra nyheter i Erasmus+ måste uppmärksammas

Skolelever kan inte längre delta i mobilitetsåtgärder inom programområde 1

122

Det är inte längre möjligt för skolelever att delta i mobilitetsåtgärder inom programområde 1. Nationella programkontor och skolor i de besökta länderna beklagade att denna mobilitet saknades. Det är dessutom ologiskt att elever i samma ålder kan delta i yrkesutbildningsmobilitet men inte som skolelever inom programområde 1.

Många yrkesutbildningsinstitutioner har svårt att hitta partner och måste ofta vända sig till mellanhänder

123

De yrkesutbildningsinstitutioner som vi besökte rapporterade att de hade svårt att hitta partner för mobilitet av hög kvalitet. Exempel på sådana svårigheter finns i figur 14. Några vänder sig till mellanhänder, vilket kan vara dyrt och begränsa finansieringen som är tillgänglig för mobilitet. De besökta yrkesutbildningsinstitutionerna skulle uppskatta mer stöd från kommissionen och de nationella programkontoren för att hitta partner.

124

Med Leonardo fanns det bidrag till exempelvis lärares förberedelsebesök för att inspektera nya mottagande partner, men så är det inte längre med Erasmus+. Yrkesutbildningsinstitutionerna önskade sig mer stöd för att administrativ personal och lärare ska kunna vara med elever i början och slutet av deras mobilitetsperiod, och även till förberedelsebesök. Det är mycket viktigt att personalen kan vara med eftersom eleverna ofta är tonåringar, och för många är det deras första utlandsbesök.

125

Kommissionen har nyligen lagt ut en karta på internet över yrkesutbildningsorgan som är godkända för yrkesutbildningsstadgan där organen kan söka efter partnerskap med organ utomlands som anses vara tillförlitliga.

Det behövs flexibilitet för doktorandstudenter

126

Med de tidigare stödordningarna var det möjligt att organisera korta, intensiva program som var mycket uppskattade av framför allt doktorandstudenter. För närvarande är den kortaste tillåtna perioden tre månader. De högskolor som vi besökte hävdade att dessa studenter behöver större flexibilitet och att en period på en månad bättre passar deras tillgänglighet.

Slutsatser och rekommendationer

127

Vi konstaterade att Erasmus+ är ett välkänt och framgångsrikt EU-varumärke. Programmet genererar många former av europeiskt mervärde, varav många går utöver de rättsliga kraven. Mål uppnås, men resultatbedömningsramen för Erasmus+ Mobilitet måste förbättras ytterligare på några nyckelområden så att det går att mäta i vilken utsträckning de allmänna och specifika målen uppnås. Innovativa delar och förenklingar har införts, men några intressenter anser fortfarande att centrala aspekter är besvärliga.

128

Insatserna inom Erasmus+-Mobilitet uppfyller de kriterier för europeiskt mervärde som föreskrivs i den rättsliga grunden (se punkterna 14–31). Vi har identifierat ytterligare sätt på vilka dessa insatser generar europeiskt mervärde (se punkterna 32–51).

Rekommendation 1

Kommissionen bör föreslå ytterligare former av europeiskt mervärde när det framtida Erasmus-programmet ska utformas och genomföras. Alla former av europeiskt mervärde bör prioriteras när projektet bedöms, och senare övervakas och rapporteras.

Måldatum för genomförande: första halvåret 2021.

129

Även om de flesta mål som fastställts för programmet uppnås, fann vi att indikatorerna inte helt motsvarar de allmänna och specifika målen i förordningen, vilket förvårar resultatmätningen. Därför måste resultatmätningsramen för Erasmus+ Mobilitet förbättras ytterligare på några nyckelområden (se punkterna 52–58). Systemeffekten av Mobilitet har ännu inte påvisats (se punkterna 16–18).

130

De flesta indikatorerna är kvantitativa och outputbaserade. De som är kvalitativa bygger i hög grad på intressenternas och deltagarnas uppfattning som inhämtats via intervjuer och enkäter. Återkopplingen från deltagare är värdefull, men kan vara subjektiv och bör därför inte användas som det främsta måttet för att bedöma mobilitetsinsatsernas kvalitet och resultat (se punkterna 54–82).

131

Resultatkriterierna för tilldelning av medel som föreskrivs i förordningen mäter enbart input och output, inte utfall och effekter. Vi anser att prestationer måste bedömas som framsteg mot uppnåendet av mål för att förordningen ska efterlevas. Kontinuiteten i fråga om politiska prioriteringar för Erasmus+ har dessutom varit svag mellan åren (se punkterna 83–88).

Rekommendation 2

Kommissionen bör

1. ta fram fler och offentliggöra indikatorer som hjälper till att mäta i vilken utsträckning programmets allmänna och specifika mål har uppnåtts,
2. utarbeta kriterier för att säkerställa att fördelningen av medel bygger på prestationer i form av uppfyllandet av mål, för att främja ett effektivt och ändamålsenligt resursutnyttjande.

Måldatum för genomförande: första halvåret 2021.

132

Med Erasmus+ tillkom många positiva innovationer, särskilt för att förenkla och minska den administrativa bördan för deltagare, bidragsmottagare och nationella programkontor. Det krävs dock ytterligare förändringar för att göra deltagandet mindre betungande och mer attraktivt för stödmottagare, i synnerhet vad gäller tillämpnings- och rapporteringsprocesserna. Endast en minoritet av de nationella programkontoren (36 %) anser att Erasmus+ är mindre betungande än tidigare program (se punkterna 90–97).

133

Fasta belopp, schablonbelopp och enhetskostnader är en bra förenkling, men kommissionen bör se till att obefogade effekter undviks (se punkterna 98–104).

134

Införandet av it-system var i början mycket besvärligt, men de flesta problemen hade lösts 2017. Vid halvtidsutvärderingen konstaterades dock att ”förfarandena och it-verktygen bör […] göras mer användarvänliga för att minska den administrativa bördan för genomförandeorganen och stödmottagarna”⁵⁶. E-ansökningar behöver uppmuntras (se punkterna 105–107).

Rekommendation 3

Kommissionen bör förenkla stödordningen ännu mer för att minska den administrativa bördan. I synnerhet bör den

1. göra ansöknings- och rapporteringsprocesserna enklare för bidragsmottagare och enskilda deltagare,
2. behålla metoden med fasta belopp, schablonbelopp och enhetskostnader, och vid behov justera bidragsbeloppen,
3. förbättra it-verktygen och fortsätta datorisera förfaranden.

Måldatum för genomförande: 2019.

135

Språkstödet på nätet är ett användbart kompletterande verktyg för självstudier och test av språknivån. Det skulle dock i framtiden kunna kompletteras med sådana klassrumskurser som finansierades under det föregående programmet (se punkterna 108–113).

Rekommendation 4

Kommissionen bör överväga om finansieringen av traditionell klassrumsundervisning i språk kan återinföras.

Måldatum för genomförande: 2021.

136

När det gäller studielånegarantin är finansförmedlarnas deltagande begränsat och den avsedda effekten uppnås inte. EIF har försökt hitta innovativa och flexibla lösningar. Om den potentiella låneportföljen utvidgades till andra cykler i det efterföljande programmet skulle stödordningen kunna bli mer attraktiv för finansförmedlare (se punkterna 114–121).

Rekommendation 5

Kommissionen bör

1. föreslå ändringar av regler och lagstiftning så att studielånegarantin breddas för att omfatta mobilitet för doktorander och studenter i grundutbildning,
2. vidta lämpliga åtgärder för att uppmana programländer att se till att deras nationella utvecklingsinstitutioner deltar i den befintliga garantin.

Måldatum för genomförande: a) första halvåret 2021, b) 2018.

137

Vi fann en stark önskan om att mobilitet för skolelever återinförs i Erasmus+ programområde 1 (se punkt 122).

138

Den kortaste mobilitetsperioden på tre månader för doktorandstudenter är inte alltid lämplig. Sådana studenter behöver mer flexibilitet (se punkt 126).

Rekommendation 6

Kommissionen bör

1. verka för att mobilitet för skolelever återinförs i Erasmus+ programområde 1,
2. överväga att tillämpa större flexibilitet när det gäller mobilitetens varaktighet för doktorandstudenter; en månad återspeglar bättre deras tillgänglighet.

Måldatum för genomförande: a) 2020, b) första halvåret 2021.

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning IV, med ledamoten Neven Mates som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 3 juli 2018.

Förkortningar och akronymer

EIF: Europeiska investeringsfonden

ESF: Europeiska socialfonden

GD Utbildning, ungdom, idrott och kultur: Europeiska kommissionens generaldirektorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur är Europeiska unionens verkställande gren med ansvar för idrotts-, kultur-, ungdoms-, språk- och idrottspolitik.

HÖ: högre utbildning

NA: nationellt programkontor

PO: programområde

SU: skolutbildning

VET: yrkesutbildning

Ordförklaringar

Comenius: det föregående mobilitetsprogrammet för skolor.

Erasmus: det föregående mobilitetsprogrammet för högre utbildning.

Europa 2020-strategin: Europeiska unionens tioåriga strategi för sysselsättning och tillväxt som lanserades 2010 för att skapa förutsättningar för en smart och hållbar tillväxt för alla.

Europass: En mapp med fem dokument som hjälper medborgare att bättre redovisa sina färdigheter och kvalifikationer när de söker ett jobb eller vill studera i Europa. Dokumenten är Europass-meritförteckningen och språkpasset samt tre dokument som kan utfärdas till personer som har förvärvat utbyteserfarenhet i ett annat europeiskt land (Europass Mobilitet) eller genomfört ett formellt yrkesutbildningsprogram (tillägg till slutbetyg och yrkesexamen) eller högre utbildning (bilaga till examensbevis).

Leonardo da Vinci: det föregående mobilitetsprogrammet för yrkesutbildning.

Mobilitet/rörlighet i utbildningssyfte: att fysiskt flytta till ett annat land än hemlandet för studier, yrkesutbildning eller icke-formellt eller informellt lärande. Den kan även ske i form av praktik, lärlingsutbildning, ungdomsutbyte, volontärarbete, undervisning eller deltagande i yrkesutvecklingsverksamhet.

Programländer och partnerländer: berättigade länder är uppdelade i två grupper – programländer (EU:s medlemsstater plus f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet) och 145 partnerländer över hela världen.

Resultattavla: datalager hos kommissionen där all information om Erasmus+ som redovisas av de nationella programkontoren och bidragsmottagarna samlas. Uppgifterna uppdateras varje dag och tillhandahåller i realtid kvalitativa och kvantitativa data om genomförandet av programmet.

Riktmärke för rörlighet: indikatorn för Erasmus+, som är ett av de mål som fastställs i Utbildning 2020.

Studielånegaranti: ett EU-initiativ som förvaltas och genomförs av EIF för Europeiska kommissionen och som lanserades i december 2014 i samband med Erasmus+ för att ge finansförmedlare partiella garantier avseende lån till studenter som studerar på masternivå utomlands.

Utbildning 2020: den ram om europeiskt utbildningssamarbete som antogs genom rådets slutsatser av den 12 maj 2009.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning IV marknadsreglering och en konkurrenskraftig ekonomi, där ledamoten Neven Mates är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Rimantas Šadžius med stöd av Mindaugas Pakštys (chef för den litauiske ledamotens kansli), Tomas Mackevičius (attaché) samt Aušra Maziukaitė och Niamh Carey (assistenter vid kansliet), Paul Stafford (förstechef), Maria Echanove (uppgiftsansvarig) och Sandra Dreimane, Agnieszka Plebanowicz, Bogdan Sinca och Timothy Upton (revisorer). Språkligt stöd gavs av Michael Pyper.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2018

PDF	ISBN 978-92-847-0468-2	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/39029	QJ-AB-18-017-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-0488-0	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/812421	QJ-AB-18-017-SV-Q

© Europeiska unionen, 2018

För all användning eller återgivning av foton eller annat material som Europeiska unionen inte har upphovsrätten till måste tillstånd inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavaren.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact/write-to-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer från EU Bookshop (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv/home?) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.