Europeiska centrumet för investeringsrådgivning
inrättades för att öka investeringarna i EU men effekten är fortfarande begränsad

Sammanfattning

I

Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH) inrättades 2015, tillsammans med Europeiska fonden för strategiska investeringar, som en del av investeringsplanen för Europa, vilken är utformad för att främja investeringar efter den ekonomiska krisen. EIAH ska stödja investeringar i den reala ekonomin genom att tillhandahålla rådgivningstjänster till projektansvariga utöver dem som redan finns tillgängliga inom ramen för andra EU-program. EIAH fungerar som ett partnerskap mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken och samarbetar med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

II

Syftet med vår revision var att bedöma om EIAH har varit ett ändamålsenligt verktyg för att öka investeringarna. Vi undersökte framför allt om EIAH

1. hade inrättats på ett lämpligt sätt för att tillgodose behovet av rådgivningstjänster utöver dem som redan fanns tillgängliga från andra EU-källor,
2. fungerade som planerat för att uppnå målen, bland annat när det gällde samarbete med partner,
3. har bidragit till att öka utbudet av lämpliga investeringsprojekt.

III

Vår revision omfattade EIAH:s verksamhet från det att det inrättades 2015 och fram till december 2018. Vi granskade EIAH-dokument, intervjuade de berörda avdelningarna inom EIB och kommissionen, analyserade EIAH:s förvaltningsuppgifter, granskade ett urval av dess rådgivningsuppdrag och genomförde enkätundersökningar bland de nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner som samarbetar med EIAH samt bland slutmottagare av dess rådgivningsstöd.

IV

I juni 2018 lade kommissionen fram ett förslag om InvestEU-programmet för programperioden 2021–2027 innehållande bland annat InvestEU:s rådgivningscentrum, som ska ersätta EIAH och ett antal andra centralt förvaltade EU-initiativ för rådgivning. Vår rapport innehåller analyser och rekommendationer som rör det nya planerade centrumet.

V

Vår slutsats är att EIAH vid utgången av 2018 ännu inte hade visat att det var ett ändamålsenligt verktyg för att öka investeringarna. Vi konstaterade att EIAH hade inrättats som ett efterfrågestyrt verktyg efter en begränsad förhandsbedömning av vilka rådgivningsbehov det skulle tillgodose, hur stor efterfrågan förväntades bli och vilka resurser det skulle behöva. Det visade sig att EIAH erhöll få stödförfrågningar som kunde ha lett till uppdrag i förhållande till de resurser det förfogade över.

VI

Vi konstaterade också att EIAH till stor del uppfyllde målet om att erbjuda skräddarsydda rådgivningstjänster som stödmottagarna var mycket nöjda med. Men EIAH saknade en tillräckligt tydlig strategi och hade inte fastställt kriterier och förfaranden för att rikta stödet dit där det skulle kunna bidra mest till utbudet av investeringsprojekt, trots att man registrerade de flesta uppgifter som behövdes för att kunna göra detta. Vi konstaterade att vissa stödmottagare ifrågasatte additionaliteten hos EIAH-stödet i förhållande till andra rådgivningskällor, och bara drygt 1 % av de finansiella transaktioner som under perioden fick stöd från Europeiska fonden för strategiska investeringar fick rådgivning från EIAH. Även om de flesta uppdragen utfördes i högprioriterade sektorer och medlemsstater avsåg få uppdrag de prioriterade sektorerna i medlemsstaterna med de största rådgivningsbehoven. Det hade alltså behövts en mer proaktiv strategi för att rikta stödet bättre mot de icke tillgodosedda rådgivningsbehoven generellt sett. Trots EIAH:s ansträngningar utvecklades dessutom samarbetet med partner för att förbättra den geografiska täckningen långsamt på grund av komplex lagstiftning och en varierande grad av samarbetsvilja och samarbetsförmåga hos de nationella investeringsbankerna.

VII

Slutligen fann vi få belägg för att EIAH hade bidragit på ett betydande sätt till utbudet av lämpliga investeringsprojekt vid utgången av 2018. EIAH:s förfaranden för att följa upp de investeringar som EIAH-uppdragen resulterade i under perioden var otillräckliga, vilket gjorde det svårt att övervaka och bedöma centrumets prestation i detta avseende. Vid utgången av 2018 hade EIAH dessutom slutfört för få uppdrag för att på ett betydande sätt ha bidragit till att öka investeringarna. Och eftersom EIAH-stödet i de flesta fall gällde projekt som befann sig i ett tidigt stadium kanske det inte får effekt förrän på längre sikt.

VIII

På grundval av våra iakttagelser rekommenderar vi att man

• främjar spridning av EIAH:s verksamhet,
• riktar EIAH-stödet bättre mot prioriteringar,
• förbättrar prestationsmätningen.

IX

Slutligen rekommenderar vi att man tar tillvara erfarenheterna från EIAH för det nya rådgivningscentrumet inom InvestEU-programmet för perioden 2021–2027.

Inledning

01

I november 2014 lanserade Europeiska kommissionen (kommissionen) och Europeiska investeringsbanken (EIB) investeringsplanen för Europa¹ som en reaktion på de minskade investeringarna i Europa sedan den finansiella och ekonomiska krisen bröt ut 2008. Investeringsplanen bestod av följande tre ”pelare”:

• Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi)², som tillhandahåller finansiering för investeringar som stöds av en EU-budgetgaranti.
• Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH), som tillhandahåller tekniskt bistånd till både privata och offentliga projektansvariga, och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP), som är en digital plattform för att hjälpa projektansvariga i EU att hitta investerare.
• Åtgärder för att undanröja hinder för investeringar och förbättra investeringsvillkoren i Europa.

02

Syftet med den andra pelaren var att säkerställa att investeringsfinansieringen når den reala ekonomin genom att främja och utveckla utbudet av lämpliga investeringsprojekt. År 2015 offentliggjorde EU en förordning om inrättandet av Efsi, EIAH och EIPP³. I förordningen angavs att EIAH ”ska ha som syfte att bygga på EIB:s och kommissionens befintliga rådgivningstjänster i syfte att tillhandahålla rådgivningsstöd för fastställande, förberedelse och utarbetande av investeringsprojekt samt fungera som ett gemensamt tekniskt rådgivningscentrum för projektfinansiering i unionen”. Syftet med EIAH var att ge stöd till Efsis politiska prioriteringar, däribland energi, transportinfrastruktur och miljö och resurseffektivitet, och till små och medelstora företag samt att vid behov hjälpa projektansvariga att uppfylla godtagbarhetskriterierna för att utnyttja EU-garantin enligt Efsi-avtalet⁴. I Efsi-förordningen angavs också att EIAH ska föra ett nära samarbete med tillhandahållare av liknande tjänster på unionsnivå samt på nationell, regional och lokal nivå för att säkra en bred täckning, kunskapsutbyte och förberedelse av projekt.

03

EU tillhandahåller redan rådgivningsstöd inom den fleråriga budgetramen 2014–2020 genom flera olika initiativ. De befintliga rådgivningsinitiativen för investeringar skiljer sig åt i fråga om politikområde, belopp, vem som tillhandahåller stödet och avgifter för mottagarna. Den totala budgeten för initiativen uppgår till omkring 100 miljoner euro i rådgivningsstöd per år (se bilaga I för närmare uppgifter), det vill säga 700 miljoner euro under de sju åren i den fleråriga budgetramen 2014–2020. EIAH inrättades i mitten av 2015 för att tillhandahålla rådgivningstjänster utöver dem som redan fanns tillgängliga⁵.

04

EIAH fungerar som ett partnerskap mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken. EIAH:s arrangemang anges i ett ramavtal om partnerskap som undertecknats inom ramen för det nuvarande ekonomiska och administrativa ramavtalet (Fafa) mellan EU och EIB från 2014. Det är den tredje största källan till tekniskt bistånd från EU som tillhandahåller rådgivningstjänster, efter Jaspers (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna) och Elena (europeiskt lokalt energistöd). EU:s budget täcker 75 % av EIAH:s årliga budget upp till 20 miljoner euro och EIB täcker återstående 25 % upp till 6,6 miljoner euro. EIAH:s budget och arbetsprogram fastställs genom årliga särskilda bidragsöverenskommelser som vanligtvis genomförs under en period om tre till fyra år. EIAH leds av en samordningskommitté bestående av fyra personer, varav två företrädare för kommissionen och två företrädare för EIB. Samordningskommittén ansvarar för att granska strategi och politik, övervaka EIAH:s verksamhet, rapportera till berörda parter, fastställa tjänster och godkänna prispolitiken. Ett team bestående av personal på EIB sköter den dagliga verksamheten vid EIAH. EIB överlämnar varje år en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om EIAH:s verksamhet och budget.

05

EIAH behandlar förfrågningar om rådgivningstjänster (se figur 1). Det tar emot rådförfrågningar antingen direkt via den egna webbplatsen eller från ”expertkällor”, det vill säga EIB:s avdelningar, nationella utvecklingsbanker eller ‑institutioner eller kommissionen. EIAH:s stödgrupp registrerar förfrågningarna och beslutar om hur de ska behandlas (”urval”). EIAH kan begära ytterligare information, hänvisa allmänna frågor till den mest relevanta tjänsteleverantören inom EU, EIB eller på lokal nivå (”vägledning”), ordna med mer detaljerad behandling av förfrågningar med bland annat synpunkter från EIB:s avdelningar (”enklare rådgivning”) eller bevilja EIAH-stöd och ordna med rådgivningstjänster från EIB:s avdelningar eller externa konsulter (”uppdrag”). Uppdrag kan gälla ett särskilt investeringsprojekt eller en grupp projekt (”projektspecifika”) eller ett mer allmänt stöd till lämpliga investeringsprojekt (”icke projektspecifika”). EIAH försöker även samarbeta med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner för att få in stödförfrågningar och tillhandahålla rådgivningstjänster på lokal nivå. Dessutom tillhandahåller EIAH stöd till programmet för rådgivning till småföretag i fyra medlemsstater (Bulgarien, Kroatien, Grekland och Rumänien) som förvaltas av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).

06

EIAH-stöd ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga, inbegripet nationella utvecklingsbanker eller ‑institutioner och investeringsplattformar eller investeringsfonder samt regionala och lokala offentliga myndigheter. EIAH tillhandahåller kostnadsfria tjänster till offentliga projektansvariga och avgifterna som tas ut av små och medelstora företag begränsas till en tredjedel av kostnaderna. I ruta 1 ges ett exempel på ett projektspecifikt uppdrag.

07

Efter att ha gjort en översyn av de två första genomförandeåren av Efsi-förordningen beslutade EU att förlänga och utvidga Efsi och ändrade Efsi-förordningen i december 2017 (Efsi 2.0)⁶. Genom Efsi 2.0-förordningen infördes ett antal bestämmelser som gällde EIAH. I de nya EIAH-bestämmelserna betonade man behovet av riktat stöd för projektstrukturering, innovativa finansieringsinstrument och offentlig-privata partnerskap samt investeringsplattformar som omfattar flera medlemsstater eller regioner. Man ville också att EIAH skulle verka mer proaktivt för att öka antalet Efsi-projekt i medlemsstater med svårigheter och efterlyste även politiska prioriteringar, som klimatåtgärder, den cirkulära ekonomin, den digitala sektorn och gränsöverskridande investeringar.

08

I juni 2018 lade kommissionen fram ett förslag om InvestEU-programmet som en del av paketet med förslag till nästa fleråriga budgetram⁷. I utkastet till förordning ingår ett rådgivningscentrum för InvestEU som ska förvaltas och drivas av kommissionen med EIB som huvudpartner och ersätta EIAH och tolv andra rådgivningsinitiativ inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Syftet med förslaget är att förenkla och effektivisera EU:s befintliga centralt förvaltade rådgivningsinitiativ för investeringsstöd. Det nya centrumet skulle ha en budget på omkring 72 miljoner euro per år.

Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod

09

Syftet med vår revision var att bedöma om EIAH har varit ett ändamålsenligt verktyg för att öka investeringarna. Vi undersökte framför allt om EIAH

1. hade inrättats på ett lämpligt sätt för att tillgodose behovet av rådgivningstjänster utöver dem som redan fanns tillgängliga från andra EU-källor,
2. fungerade som planerat för att uppnå målen, bland annat när det gällde samarbete med partner,
3. har bidragit till att öka utbudet av lämpliga investeringsprojekt.

10

Revisionen gällde EIAH:s inrättande och funktion fram till slutet av 2018. Det tillgängliga stödet för EIAH från EU:s budget under perioden 2015–2018 var närmare 70 miljoner euro. Revisionen omfattade endast en del av den andra pelaren i investeringsplanen för Europa. Vår revision omfattade inte EIPP. EIAH är bara en av de olika EU-källor som finns för tekniskt bistånd (se bilaga I).

11

Vår rapport innehåller analyser, slutsatser och rekommendationer som rör InvestEU:s rådgivningscentrum som planeras för perioden 2021–2027. Detta centrum kommer att ha större befogenheter och mer resurser än det nuvarande.

12

Vi grundade våra iakttagelser på granskning av viktiga dokument som rör EIAH och de befintliga rådgivningsinitiativen, intervjuer med personal vid EIB och tjänstemän vid kommissionen, en analys av EIAH:s förvaltningsuppgifter, en granskning av ett urval förfrågningar som EIAH hanterat samt enkätundersökningar riktade till nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner som samarbetar med EIAH och till de EIAH-stödmottagare som har fått omfattande rådgivning (för mer information om metoden, se bilaga II).

Iakttagelser

EIAH inrättades som ett ”efterfrågestyrt” verktyg efter en begränsad förhandsbedömning

13

För att undersöka om EIAH hade inrättats på ett lämpligt sätt för att tillgodose behovet av ytterligare rådgivningstjänster granskade vi de förberedande bedömningarna och analyserade EIAH:s efterföljande verksamhet och resursanvändning. För att rikta EIAH:s verksamhet och fastställa en lämplig budget anser vi att kommissionen borde ha gjort en förhandsbedömning av

1. de icke tillgodosedda rådgivningsbehov som det var tänkt att EIAH skulle tillgodose, inbegripet dem som inte tillgodosågs genom andra befintliga EU-rådgivningsinitiativ (dvs. säkerställa att EIAH skulle tillhandahålla stöd utöver de rådgivningstjänster som redan fanns tillgängliga⁸),
2. den förväntade efterfrågan, det vill säga hur många förfrågningar EIAH förväntades få som skulle vara berättigade till stöd från EIAH.

Förhandsbedömningen innan EIAH inrättades var begränsad

14

I princip ska alla förslag till verksamheter som medför att EU-budgetmedel tas i anspråk utvärderas på förhand⁹. I januari 2015 kompletterades kommissionens lagstiftningsförslag om Efsi med en rapport från den särskilda arbetsgruppen (medlemsstaterna, kommissionen och EIB) för investeringar i EU där man pekade på ett allmänt behov av rådgivningstjänster utöver dem som redan fanns på EU-nivå. Vi konstaterade att det inte gjordes någon särskild formell förhandsutvärdering av EIAH för att fastställa finansieringsbehoven för det nya initiativet innan det inledde sin verksamhet.

15

Avsaknaden av en förhandsbedömning återspeglades i bestämmelserna om EIAH i Efsi-förordningen. I förordningen fastställdes en budget för EIAH, men det angavs inga mål eller förväntningar för vilken nivå man önskade uppnå när det gällde rådgivningstjänster per geografiskt område, politikområde eller EIAH-verksamhet eller vilken strategi man skulle använda för att tillgodose rådgivningsbehov.

16

Strax efter att EIAH inrättats vidtog samordningskommittén omedelbara åtgärder för att identifiera icke tillgodosedda rådgivningsbehov i EU genom att påbörja en undersökning¹⁰. Syftet med undersökningen var att underlätta för EIB och kommissionen att utarbeta en strategi på medellång till lång sikt som var särskilt avsedd att hjälpa EIAH att fastställa prioriteringar, till exempel var, hur och mot vad det skulle inrikta sina resurser. I undersökningen identifierades de EU-länder som hade störst behov av rådgivning utifrån sektorer (se tabell 1). En viktig slutsats av undersökningen var att diskrepansen mellan behovet och utbudet av rådgivningstjänster främst berodde på att de projektansvariga hade svårt att få tillgång till rådgivningstjänster, betala för tjänsterna och hitta en tjänsteleverantör. Denna slutsats signalerade att EIAH måste vidta aktiva åtgärder för att lösa tillgångsfrågan. De flesta länderna i kategorin ”högsta prioritet” var sammanhållningsländer med ett lågt utnyttjade av Efsi¹¹.

17

När det gällde säkerställandet av att EIAH tillhandahåller stöd utöver rådgivningstjänster som erbjuds inom ramen för andra EU-program, visade vår granskning av EIAH:s rättsliga och avtalsmässiga ram att komplementariteten med dessa rådgivningstjänster var otydligt definierad när centrumet inledde sin verksamhet. I Efsi-förordningen angavs inte vilka luckor i de redan befintliga rådgivningstjänsterna inom ramen för andra EU-program som EIAH skulle fylla. I EIAH:s avtalsmässiga ram fann vi endast två tydliga fall där stöd från EIAH kunde anses utgöra ett komplement till andra befintliga rådgivningsinitiativ. Dessa var Elena-instrumentet (europeiskt lokalt energistöd) för investeringar som avser energieffektivitet, förnybar energi och transport samt mandatet för rådgivning inom forskning och innovation (InnovFin) för investeringar i forskning.

18

Vår uppfattning är att kommissionen och EIB inrättade EIAH som ett ”efterfrågestyrt verktyg” efter en begränsad förhandsbedömning av vilka rådgivningsbehov det skulle tillgodose, hur stor efterfrågan förväntades bli eller vilka resurser det skulle behöva. Med andra ord inledde EIAH sin verksamhet utifrån antagandet att förfrågningarna om EIAH-stöd till stor del skulle återspegla icke tillgodosedda rådgivningsbehov.

Vid utgången av 2018 hade EIAH fått få förfrågningar som skulle ha kunnat leda till uppdrag i förhållande till de tillgängliga resurserna

19

EIAH:s bidrag till ökade investeringar hänger till stor del ihop med antalet förfrågningar centrumet tog emot och hur stor andel av dessa som var stödberättigade och således ledde till uppdrag.

20

EIAH tog emot 1 091 förfrågningar, vilket i genomsnitt motsvarar färre än en förfrågan per dag under perioden från mitten av 2015 till slutet av 2018. Den största enskilda källan var förfrågningar direkt från projektansvariga via EIAH:s webbplats (41 %). Resten kom från EIB:s avdelningar, EBRD, nationella investeringsbanker och ‑institutioner samt kommissionen (”expertkällor”). Även om det totala antalet mottagna förfrågningar ökade varje år så minskade antalet förfrågningar via EIAH:s webbplats (se figur 2). Minskningen berodde delvis på att frågor automatiskt vidarebefordrades till andra tjänster efter att EIAH:s webbplats gjordes om 2017. Samtidigt ökade antalet förfrågningar från expertkällor, särskilt EIB:s avdelningar.

21

Majoriteten av förfrågningarna som togs emot under perioden ledde inte till något stöd från EIAH. Av de 1 091 mottagna förfrågningarna var omkring 22 % i urvalsstadiet den 31 december 2018, antingen under bedömning eller i väntan på ytterligare information, och omkring 52 % hade bedömts som ärenden för ”vägledning” eller ”enklare rådgivning”. EIAH gav stöd till 26 % av de mottagna förfrågningarna (285 av 1 091 – se figur 3). Hur stor andel av förfrågningarna som ledde till uppdrag berodde på källan. Det var mycket mindre troligt att förfrågningar som mottagits via webbplatsen skulle leda till uppdrag jämfört med dem som mottagits via expertkällor. Mindre än 3 % av förfrågningarna via EIAH:s webbplats ledde till uppdrag (14 av 447). Även efter det att vissa förfrågningar via webbplatsen automatiskt började hänvisas till vägledning 2017 var det få av dem som ledde till uppdrag (4,1 % under 2018). Som jämförelse ledde omkring 27 % av de förfrågningar som mottagits via expertkällor till uppdrag. Detta återspeglade i viss mån det faktum att expertkällorna i viss utsträckning förhandsgranskade förfrågningarna innan de vidarebefordrade dem till EIAH för stöd. EBRD granskade alla sina mottagna stödförfrågningar innan den rapporterade uppdragen till EIAH. EIAH hade inga uppgifter om hur många förfrågningar EBRD hade tagit emot och följaktligen inte heller om hur stor andel av förfrågningarna som ledde till uppdrag.

22

Det låga antalet utförda uppdrag återspeglas i utnyttjandet av EIAH:s budget eftersom inte mycket av de tillgängliga medlen användes under de första tre och ett halvt åren (se tabell 2). Totalt anslogs 68,1 miljoner euro i åtagandebemyndiganden från EU:s budget till EIAH under perioden 2015–2018. Vi konstaterade att budgetgenomförandet under de första åren av EIAH:s verksamhet var lägre än väntat (endast 36 % 2015 och 42 % 2016). Till följd av detta överförde kommissionen 2015 och 2016 18 miljoner euro i betalningsbemyndiganden från budgetposten för EIAH till andra poster i EU-budgeten. De 43,3 miljoner euro som kommissionen betalade ut till EIB för EIAH:s verksamhet under perioden inkluderade betydande förfinansieringsbelopp i enlighet med den avtalsmässiga ramen. Per den 31 december 2018 uppgick de faktiska stödberättigande kostnaderna för EIAH från EU:s budget för perioden 2015–2018 till 26,2 miljoner euro, vilket motsvarade endast 26 % av det anslagna beloppet i EU-budgeten.

23

Vår uppfattning är att EIAH inrättades utifrån antagandet att det skulle få fler stödförfrågningar som kunde leda till uppdrag än vad som blev fallet. Resultatet blev att EIAH inte gjorde av med så mycket av de tillgängliga medlen under de första tre och ett halvt åren av sin verksamhet.

EIAH erbjöd rådgivningstjänster som stödmottagarna var mycket nöjda med men inte på ett riktat sätt

24

EIAH:s viktigaste operativa mål var att tillhandahålla rådgivningsstöd av hög kvalitet som är skräddarsytt efter mottagarnas individuella behov och som återspeglar prioriteringarna för rådgivningsstöd. Vi undersökte om

• de enskilda stödmottagarna var nöjda med stödet de fick genom att be dem besvara en enkätundersökning,
• uppdragen återspeglade prioriteringarna för rådgivningsstöd genom att analysera EIAH:s strategi, förfaranden och tillgängliga uppgifter om dess förvaltning,
• det utvecklade samarbetet med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner bidrog till att säkerställa en tillräcklig geografisk täckning av rådgivningsbehov.

Stödmottagarna var mycket nöjda med den skräddarsydda rådgivning de fick

25

EIAH utförde 285 uppdrag inom den offentliga och privata sektorn under perioden 2015–2018. En stor del av uppdragen gällde tillhandahållande av teknisk eller finansiell rådgivning till specifika projekt (88 %). Resterande uppdrag gällde icke projektspecifik finansiell rådgivning, samarbete med nationella investeringsbanker och ‑institutioner samt allmänna frågor (12 %) (se figur 4).

26

I vår enkätundersökning¹² skattade stödmottagarna i allmänhet sin tillfredsställelse som ”hög” när det gällde de viktigaste aspekterna av de rådgivningstjänster som de mottog. Nästan 80 % av de svarande skattade nivån på stödet de fått från EIAH för att säkerställa en smidig rådgivningsprocess som ”hög” eller ”mycket hög”, och över 90 % av dem bekräftade att stödet var skräddarsytt efter deras behov (se figur 5).

27

Vår uppfattning är att EIAH i de uppdrag som utfördes till stor del uppfyllde målet om att erbjuda stödmottagarna tillfredsställande skräddarsydda rådgivningstjänster.

EIAH saknade en tydlig strategi och förfaranden för att rikta stödet

28

Vi konstaterade att det per den 31 december 2018 inte hade antagits någon formell strategi för att rikta EIAH-stödet, trots att det i EIAH:s avtalsmässiga ram angavs att samordningskommittén skulle ”se över och enas om en strategi”¹³ och de externa konsulter som anlitats av samordningskommittén dragit slutsatsen att EIAH borde rikta sin verksamhet¹⁴.

29

I februari 2018 fastställde samordningskommittén att EIAH:s strategi i praktiken återspeglades på ett vederbörligt sätt i dess årliga arbetsprogram¹⁵. Vi konstaterade dock att dessa program varken innehöll tillräcklig information om hur EIAH:s verksamhet hade utformats för att öka investeringarna eller några mål eller förväntade resultat fram till slutet av finansieringsperioden (dvs. 2020) när det gällde prioriteringarna för rådgivningsstöd.

30

EIAH utarbetade kriterier för att granska om förfrågningarna var godtagbara. Vi konstaterade dock att EIAH inte hade fastställt några kriterier eller förfaranden för att bedöma om det var hög, medelhög eller låg sannolikhet för att ett potentiellt uppdrag skulle leda till att utbudet av investeringsprojekt ökade. Vi förväntade oss att EIAH skulle ha tagit fram tydliga kriterier för att bedöma värdet av ett uppdrag utifrån prioriteringarna i Efsi-förordningen, till exempel

• additionalitet – i Efsi-förordningen angavs att EIAH skulle tillhandahålla stöd utöver EU:s befintliga rådgivningsinitiativ,
• typ av stöd – EIAH:s etablerade strategi var att först prioritera projektspecifika förfrågningar och därefter icke-projektspecifika förfrågningar som indirekt skulle kunna bidra till att öka utbudet av investeringsprojekt¹⁶,
• potentiell inverkan baserat på viktiga projektaspekter (t.ex. projektstadium och investeringsstorlek) – det är mer sannolikt att större, mer utvecklade projekt kommer att gå vidare och generera mer investeringar än mindre projekt som befinner sig i ett tidigare utvecklingsstadium,
• sektor eller geografiskt område – uppdrag som motsvarade de prioriteringar för medlemsstater och sektorer som identifierats med hjälp av behovsbedömningen skulle anses ha ett ”högre värde” (se punkt 16).

31

Trots att EIAH inte utarbetade kriterier för att beräkna värdet av potentiella uppdrag registrerade centrumet de flesta – men inte alla – nödvändiga uppgifter, i synnerhet följande:

• Additionalitet – uppdragsbeskrivningarna innehöll hänvisningar till berörda artiklar i Efsi-förordningen, men de innehöll ingen förklaring till varför EIAH, och inte EU:s andra befintliga rådgivningstjänster, var bäst lämpat att utföra uppdragen. I ruta 2 ges ett exempel där motiveringen inte hade dokumenterats tillräckligt.

• Typ av stöd – EIAH registrerade uppgifter om de prioriteringar för rådgivningsstöd som infördes i Efsi 2.0-förordningen¹⁷ från 2018 och framåt.
• Potentiell inverkan – projektens utvecklingsstadium registrerades inte i förvaltningssystemen förrän andra halvåret 2018, och uppgifter om hur stora investeringarna var registrerades inte systematiskt under den granskade perioden.
• Sektor och geografiskt område – EIAH delade in uppdragen korrekt i kategorier enligt Efsis verksamhetssektorer och efter medlemsstat.

32

Vi anser att EIAH saknade en tillräckligt tydlig strategi och inte hade fastställt kriterier och förfaranden för att rikta stödet dit där det skulle kunna bidra mest, trots att man registrerade de flesta uppgifter som behövdes för att kunna göra detta.

Uppdragen gällde prioriterade sektorer och medlemsstater men det hade behövts en mer proaktiv strategi för att rikta stödet bättre mot icke tillgodosedda rådgivningsbehov

33

Utifrån de tillgängliga uppgifterna om EIAH:s förvaltning och andra revisionsbevis undersökte vi i vilken utsträckning EIAH:s uppdrag återspeglade rådgivningsstödets viktigaste prioriteringar (se punkterna 30 och 31), särskilt när det gällde

• att bidra med additionalitet utöver andra offentliga eller privata rådgivningskällor,
• att bidra till utbudet av lämpliga investeringsprojekt, däribland

1. projekt som är berättigade till stöd från Efsi samt klimatåtgärder, den cirkulära ekonomin, den digitala sektorn och gränsöverskridande projekt,
2. finansieringsinstrument, investeringsplattformar och offentlig-privata partnerskap,

• att omfatta sektorer och områden där rådgivningsbehoven är som störst.

34

Vi genomförde en enkät bland ett urval stödmottagare för att se om de skulle ha kunnat erhålla rådgivningsstödet från andra offentliga eller privata rådgivningsenheter. Vi konstaterade att nästan 50 % av de tillfrågade uppgav att de skulle ha kunnat erhålla samma rådgivningsstöd från andra offentliga eller privata rådgivningsenheter.

35

När det gäller utbudet av lämpliga investeringsprojekt konstaterade vi att nästan alla uppdrag var projektspecifika (265 av 285, dvs. 92 %). EIAH registrerade 55 uppdrag som var kopplade till EIB:s ekonomiska transaktioner. 28 uppdrag var kopplade till Efsi, varav tolv gällde projekt som redan hade erhållit Efsi-stöd, det vill säga EIB:s ekonomiska transaktion hade godkänts, undertecknats eller betalats ut, tre gällde inställda projekt och 13 gällde projekt som fortfarande var i bedömningsstadiet. Vid utgången av 2018 hade bara drygt 1 % av samtliga godkända Efsi-stödda ekonomiska transaktioner erhållit rådgivning från EIAH (12 av 1 031¹⁸).

36

Vi konstaterade också att av de 285 uppdragen gällde 45 klimatåtgärder (16 %), nio cirkulär ekonomi (3 %), 16 den digitala sektorn (6 %) och tolv gränsöverskridande projekt (4 %). Utöver detta gav EIAH rådgivning till 30 potentiella innovativa finansieringsinstrument (17 under 2018), tolv potentiella investeringsplattformar¹⁹ (sju under 2018) och 16 potentiella offentlig-privata partnerskap (fyra under 2018)²⁰. I dessa fall kan EIAH-rådgivningen tillhandahållas i ett mycket tidigt skede utan några garantier för att de aktuella instrumenten, plattformarna eller partnerskapen kommer att upprättas (se ruta 3).

37

När det gäller sektorer delade EIAH in uppdragen i kategorier enligt Efsis verksamhetssektorer (se figur 6). De flesta uppdragen (215 av 285, eller 83 %) gällde de sektorer som i behovsbedömningen bedömts ha högre prioritet, det vill säga transport, energi, miljö och resurseffektivitet samt små och medelstora företag och börsnoterade företag, och de övriga uppdragen gällde sektorer som bedömts ha lägre prioritet. En stor andel av uppdragen utfördes av EBRD för små och medelstora företag i fyra länder (133 av 285, eller 47 %).

38

När det gäller det geografiska ursprunget konstaterade vi att 58 % av uppdragen avsåg de medlemsstater som bedömts²¹ ha de största rådgivningsbehoven (Bulgarien, Kroatien, Grekland, Ungern, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien och Slovakien). Vi såg också att detta till stor del berodde på det stora antalet uppdrag som EBRD utförde i Rumänien, Bulgarien och Kroatien (113). Vår analys visade att 32 % (49 av 152) av de uppdrag som styrdes direkt av EIB gällde de medlemsstater som har de största rådgivningsbehoven (se figur 7). Åtta uppdrag var kopplade till Efsi-insatser i fem sammanhållningsländer.

39

Även om 83 % av uppdragen gällde högprioriterade sektorer och 58 % gällde de medlemsstater som i behovsbedömningen bedömts ha högst prioritet (se tabell 1) konstaterade vi att 10 % av uppdragen avsåg de prioriterade sektorerna i de högst prioriterade medlemsstaterna (dvs. energi, transport och miljö och resurseffektivitet, se figur 8).

40

Vår uppfattning är att de flesta uppdragen utfördes inom prioriterade sektorer och medlemsstater men att det hade behövts en mer proaktiv strategi för att rikta stödet bättre mot de icke tillgodosedda rådgivningsbehoven generellt sett.

Trots EIAH:s ansträngningar utvecklades samarbetet med nationella utvecklingsbanker och -institutioner för att förbättra den geografiska täckningen långsamt

41

För att EIAH skulle uppnå målet att fylla luckorna och tillgodose rådgivningsbehoven i medlemsstaterna var det viktigt att samarbeta med partner på lokal nivå. Därför försökte EIAH bygga upp ett nätverk av avtal med lokala partnerinstitutioner och särskilt med medlemsstaternas nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner och EBRD. Syftet med ett sådant samarbete var att främja kunskapsutbyte, förbättra utbudet av förfrågningar till EIAH och stärka de lokala rådgivningstjänsterna. Vi undersökte hur samarbetet med de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna och EBRD utvecklades under perioden.

42

I Efsi-förordningen²² angavs att EIAH skulle sträva efter att ingå samarbetsavtal med en nationell utvecklingsbank eller ‑institution i varje medlemsstat eller tillhandahålla proaktivt rådgivningsstöd till de medlemsstater där det inte finns någon nationell utvecklingsbank eller ‑institution. I ramavtalet om partnerskap mellan kommissionen och EIB angavs att man skulle samarbeta med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner för att

1. Utbyta och sprida kunskap och bästa praxis.
2. Fungera som lokal kontaktpunkt för EIAH:s potentiella stödmottagare.
3. Tillhandahålla rådgivningstjänster på EIAH:s vägnar.

43

Vi konstaterade att EIAH fram till den 31 december 2018 hade ingått 25 samarbetsavtal, i form av samförståndsavtal, med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner från 20 medlemsstater (se bilaga III), där samarbetsnivån med EIAH fastställdes. Figur 9 visar hur samarbetet som omfattas av samförståndsavtalet ser ut. I fem av medlemsstaterna hade EIAH ingått samförståndsavtal med två nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner (Bulgarien, Frankrike, Tyskland, Litauen och Polen). De åtta medlemsstater som inte omfattades av ett samförståndsavtal var Cypern, Danmark, Estland, Grekland, Luxemburg, Malta, Rumänien och Förenade kungariket. Samförståndsavtalen har gjort det lättare att formalisera kunskapsutbyte med EIAH:s verksamhet. Enligt vår enkätundersökning var det främsta skälet till att de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna ingick ett samförståndsavtal att kunna utbyta kunskap och bästa praxis. De viktigaste samarbetsåtgärder som genomfördes i detta avseende var informationsevenemang som anordnades för att sprida kännedom om EIAH:s verksamheter. Sju av 20 nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner uppgav att inga samarbetsåtgärder hade ägt rum fram till den 31 december 2018.

44

Även om relativt få av de förfrågningar som EIAH tog emot under perioden 2015–2018 kom från nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner (62 av 1 091, eller 6 %) så ökade de under perioden 2015–2018, från tre förfrågningar under 2015 till 28 under 2018. Förfrågningar togs emot från 18 medlemsstater men nästan 80 % kom från nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner i nio medlemsstater (Kroatien, Tjeckien, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien). Fram till den 31 december 2018 bedömde EIAH att totalt 17 av dessa uppdragsförfrågningar berättigade till ytterligare EIAH-stöd (11 % av de uppdrag som hanterades direkt av EIB).

45

En anledning till att samarbetet utvecklades långsamt var svårigheterna att få till stånd en lämplig avtalsmässig ram. För att avtal mellan EIB och de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna om tillhandahållande av rådgivningstjänster från EIAH som finansieras av EU:s budget skulle kunna upprättas fann vi att avtalen mellan EU och EIB måste ändras. Detta gällde särskilt när ramavtalet om partnerskap ändrades i maj 2017. Dessutom ändrades den särskilda bidragsöverenskommelsen från 2016 i december 2017 för att fastställa villkoren för tillhandahållande av finansiellt stöd från EIAH till nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner. Bland annat blev de skyldiga att föra lämpliga register för att EIB skulle kunna kontrollera hur EIAH-stödet användes.

46

En annan anledning till att samarbetet utvecklades långsamt var att de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna behövde bygga upp sin kapacitet att hantera förfrågningar och tillhandahålla EIAH-tjänster på lokal nivå. EIAH vidtog åtgärder för att komma till rätta med detta. I EIAH:s budget för 2016 ingick 7 miljoner euro för att stödja och komma till rätta med de nationella utvecklingsbankernas och ‑institutionernas behov av kapacitetsuppbyggnad och tillhandahållandet av rådgivningstjänster på lokal nivå²³. EIAH bjöd in de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna att föreslå initiativ genom en ”förslagsinfordran”. EIAH erbjöd sig att finansiera upp till 75 % av de stödberättigande konsult- och personalkostnaderna för godkända förslag. Förslagen kunde omfatta

• tillhandahållande av investeringsrådgivningstjänster på EIAH:s vägnar,
• upprättande eller utveckling av organisatorisk kapacitet,
• kunskapsöverföring för utveckling av en lokal rådgivningskapacitet.

47

Förslagsinfordran för kapacitetsuppbyggnad inleddes i december 2017. EIAH bjöd in de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna att lägga fram förslag på initiativ på mellan 100 000 och 500 000 euro vardera. EIAH hade för avsikt att hålla förslagsinfordran öppen till juni 2020, förutsatt att det fortsatt finns tillgängliga medel. Förslag skulle godkännas var tredje månad. Den första omgången förslag inkom i februari 2018. Nio nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner lämnade in förslag, varav sex förslag bedömdes positivt och de godkända sökande bjöds in att förhandla om ett finansieringsavtal. Endast ett finansieringsavtal hade undertecknats fram till den 31 december 2018 på grund av utdragna förhandlingar. Inga kostnader hade uppkommit vid utgången av 2018.

48

I vår granskning av utvärderingsförfarandena för förslagsinfordran konstaterade vi att vissa kritiska utvärderingskriterier inte spelade någon avgörande roll vid bedömningen av förslagen. När det till exempel gällde det enda finansieringsavtal som undertecknats fram till slutet av 2018 fick den godkända sökanden färre än hälften av de möjliga poängen för kriteriet ”förslagets mognadsgrad och förväntade resultat”, som tillsammans utgjorde mindre än 20 % av de sammanlagda poäng som delades ut. Risken är att det beviljade stödet har liten inverkan på tillhandahållandet av rådgivningstjänster på lokal nivå.

49

När det gäller EBRD undertecknade EIB ett avtal i mars 2017 om att EIAH skulle tillhandahålla stöd till EBRD:s program för rådgivning till småföretag. Syftet med EIAH:s stöd till programmet var inledningsvis att främja ekonomisk utveckling och konkurrenskraft inom sektorn för små och medelstora företag i Bulgarien, Grekland och Rumänien. Senare inkluderades även Kroatien genom en ny ändring av den särskilda bidragsöverenskommelsen från 2016²⁴. För att EBRD skulle kunna åta sig denna roll behövde kommissionen och EIB göra ändringar i ramavtalet om partnerskap och den särskilda bidragsöverenskommelsen från 2016 som omfattade EIAH:s verksamhet. Dessa ändringar ledde till att EIAH:s rättsliga och avtalsmässiga ram totalt sett blev mer komplex. EIAH budgeterade 5,0 miljoner euro till samarbete med EBRD, av vilka EBRD hade anslagit 2,4 miljoner euro fram till slutet av 2018.

50

Vår uppfattning är att den komplexa lagstiftningen liksom de nationella utvecklingsbankernas och ‑institutionernas varierande grad av samarbetsvilja och samarbetsförmåga bidrog till att sakta ner utvecklingen mot en bättre geografisk täckning av efterfrågan på och tillhandahållandet av EIAH-finansierade rådgivningstjänster. När samarbetet med EBRD väl hade inletts genererade det ett betydande antal uppdrag inom den sektor och de fyra länder som berördes (se figur 6 och figur 7).

Begränsade belägg för att EIAH har bidragit på ett betydande sätt till att öka utbudet av lämpliga investeringsprojekt

51

För att EIAH skulle få effekt behövde utbudet av lämpliga investeringsprojekt öka. Det främsta sättet att uppnå detta mål var genom att slutföra uppdrag. Vi granskade de tillgängliga beläggen för EIAH-stödets inverkan på utbudet av lämpliga investeringsprojekt, särskilt med avseende på Efsi²⁵.

Otillräcklig uppföljning av om EIAH-uppdrag resulterade i investeringar

52

EIAH:s förfaranden omfattade endast övervakning av om uppdrag slutfördes (”output”) snarare än uppföljning av om de ledde till lämpliga investeringsprojekt (”resultat”) (se ruta 4). Så snart en överenskommelse gjorts hade EIAH:s rådgivare kontakt med den berörda avdelningen inom EIB för att säkerställa att uppdraget utfördes på rätt sätt. EIAH:s rådgivare ansvarade för att kontrollera att uppdragen utfördes i tid och inom budget, medan EIB:s expertavdelning ansvarade för att ge stöd till och kommunicera med stödmottagaren. EIAH följde inte systematiskt upp med EIB:s avdelningar eller med stödmottagare om projektet finansierades via EIB, Efsi eller andra källor, eller huruvida investeringen kom att genomföras. Framför allt saknade EIAH metoder för att fastställa hur många av de slutförda uppdragen som lockade andra investerare än EIB.

53

I oktober 2018 började EIAH skicka ut ett feedbackformulär till stödmottagare som hade använt sig av centrumet. Formuläret omfattade ett antal aspekter av stödmottagarnas nöjdhet med rådgivningstjänsten, till exempel i vilken utsträckning deras behov hade tillgodosetts, hur kvaliteten på den tillhandahållna expertisen hade varit och vad som hade hänt med deras projekt efteråt. EIAH hade inte analyserat stödmottagarnas feedback när revisionen gjordes.

54

I juli 2017 tog EIAH fram kritiska prestations- och övervakningsindikatorer som det sedan såg över och uppdaterade i februari 2018 för att inkludera de nya prioriteringarna i Efsi 2.0-förordningen som antagits i december 2017. Vi fann begränsningar i fem av åtta kritiska outputindikatorer och i alla sex resultatindikatorer (se bilaga V för närmare uppgifter). Vi konstaterade också att ramen inte innehöll några indikatorer för användning av innovativa finansieringsinstrument eller offentlig-privata partnerskap, vilka var prioriteringar som lagts till i Efsi 2.0-förordningen.

55

Vi anser att EIAH:s rutiner för att följa upp investeringar till följd av projektspecifika uppdrag under perioden var otillräckliga. Bristen på information om uppdragens resultat och begränsningarna i vissa av indikatorerna gjorde det svårt att övervaka och utvärdera EIAH:s prestation i detta avseende.

Få av EIAH:s uppdrag hade slutförts vid utgången av 2018

56

Vi konstaterade att EIAH endast hade slutfört 89 rådgivningsuppdrag vid utgången av 2018. Av dessa hanterades 27 direkt av EIB:s avdelningar, främst till stödmottagare inom den offentliga sektorn, och 62 genomfördes i samarbete med EBRD och avsåg små och medelstora företag inom den privata sektorn. I genomsnitt hanterade EIB uppdrag som kostade omkring 85 000 euro och tog drygt 14 månader att slutföra, och EBRD hanterade uppdrag som kostade omkring 18 000 euro och tog mindre än sex månader att slutföra. För 32 av de 89 slutförda uppdragen om vilka information fanns tillgänglig uppgick den beräknade genomsnittliga investeringen för ett slutfört uppdrag som hanterats av EIB till 301 miljoner euro, att jämföra med 1,3 miljoner euro för de uppdrag avseende små och medelstora företag som slutförts i samarbete med EBRD. Tre slutförda uppdrag gällde godkända eller undertecknade Efsi-insatser fram till den 31 december 2018.

57

De flesta slutförda uppdragen gällde små och medelstora företag i Rumänien (51 av 89, eller 57 %), vilket berodde på det stora antal som utförts där i samarbete med EBRD. Av de 27 slutförda uppdrag som hanterades direkt av EIB:s avdelningar var det högsta antalet i en enskild medlemsstat fyra (Polen), och i 13 medlemsstater hade inga uppdrag slutförts fram till den 31 december 2018.

58

De allra flesta slutförda uppdragen var projektspecifika (85 av 89, eller 96 %) och de flesta av dessa gällde teknisk rådgivning om projekt på ett tidigt stadium (77 av 85). Det är därför osäkert om dessa projekt i slutändan kommer att locka till sig investeringar.

59

Vi anser att EIAH vid utgången av 2018 hade slutfört för få uppdrag för att ha haft en betydande effekt på utbudet av lämpliga investeringsprojekt, då endast tre uppdrag avsåg godkända eller undertecknade Efsi-insatser. De slutförda uppdragen var starkt koncentrerade till sektorn för små och medelstora företag i Rumänien och Bulgarien. Eftersom EIAH-stödet i de flesta fall gällde projekt som befann sig i ett tidigt stadium kanske det inte får effekt förrän på längre sikt. Enskilda uppdrag kan dock leda till stora investeringar som är flera gånger större än kostnaden för att tillhandahålla rådgivningstjänsten. 

Slutsatser och rekommendationer

60

Våra slutsatser gäller EIAH:s inrättande och funktion fram till slutet av 2018. Vi drar slutsatsen att EIAH vid den tidpunkten ännu inte hade visat sig vara ett ändamålsenligt verktyg för att öka investeringarna i EU.

61

Vi konstaterade att EIAH hade inrättats som ett efterfrågestyrt verktyg efter en begränsad förhandsbedömning av vilka rådgivningsbehov det skulle tillgodose, hur stor efterfrågan förväntades bli eller vilka resurser det skulle behöva. Det visade sig att EIAH erhöll få stödförfrågningar som kunde ha lett till uppdrag i förhållande till de resurser det förfogade över. I synnerhet genererade de förfrågningar som mottagits direkt via EIAH:s webbplats eller från nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner få uppdrag som behövde EIAH-stöd (se punkterna 13–23).

Rekommendation 1 – Främja spridning av EIAH:s verksamhet

EIAH:s samordningskommitté bör vidareutveckla samarbetet med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner för att förbättra tillgången till EIAH-stöd på lokal nivå.

Tidsram: Under återstoden av EIAH:s genomförandeperiod (fram till slutet av 2020)

62

Vi konstaterade att EIAH till stor del uppfyllde målet om att erbjuda skräddarsydda rådgivningstjänster som stödmottagarna var mycket nöjda med. Men centrumet saknade en tillräckligt tydlig strategi och hade inte fastställt kriterier och förfaranden för att rikta stödet dit där det skulle kunna bidra mest, trots att man registrerade de flesta uppgifter som behövdes för att kunna göra detta. Vi konstaterade att vissa stödmottagare ifrågasatte additionaliteten hos EIAH-stödet i förhållande till andra rådgivningskällor, och bara drygt 1 % av de Efsi-stödda finansiella transaktionerna under perioden erhöll rådgivning från EIAH. Även om de flesta uppdragen utfördes i högprioriterade sektorer och medlemsstater avsåg få uppdrag de prioriterade sektorerna i medlemsstaterna med de största rådgivningsbehoven. Alltså hade det behövts en mer proaktiv strategi för att rikta stödet bättre mot de icke tillgodosedda rådgivningsbehoven generellt sett. Trots EIAH:s ansträngningar utvecklades dessutom samarbetet med partner för att förbättra den geografiska täckningen långsamt på grund av komplex lagstiftning och en varierande grad av samarbetsvilja och samarbetsförmåga hos de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna. När samarbetet med EBRD väl hade inletts genererade det ett stort antal uppdrag inom sektorn för små och medelstora företag i de fyra berörda länderna (se punkterna 25–50).

Rekommendation 2 – Rikta stödet bättre utifrån prioriteringar

EIAH:s samordningskommitté bör sträva efter att rikta sitt stöd och sina resurser på ett bättre sätt genom att

1. fastställa de särskilda kriterierna för att bedöma rådgivningsstödets värde, däribland additionalitet i förhållande till andra EU-program, typ av stöd, potentiell inverkan på investeringar och sektorer och geografiska områden,
2. förbättra urvalsförfarandena för att bedöma värdet av potentiella uppdrag i syfte att maximera EIAH:s bidrag till fastställda prioriteringar för rådgivningsstöd,
3. vidareutveckla samarbetet med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner för att förbättra den geografiska täckningen av efterfrågan på och tillhandahållandet av EIAH-finansierade rådgivningstjänster.

Tidsram: Under återstoden av EIAH:s genomförandeperiod (fram till slutet av 2020)

63

Vi konstaterade dessutom att EIAH:s rutiner för att följa upp investeringar till följd av EIAH-uppdrag under perioden var otillräckliga. Bristen på information om uppdragens resultat och begränsningarna i vissa av EIAH:s prestationsindikatorer gjorde det svårt att övervaka och utvärdera EIAH:s prestation i detta avseende. I vilket fall som helst hade EIAH vid utgången av 2018 slutfört för få uppdrag för att ha haft en betydande effekt på utbudet av lämpliga investeringsprojekt. Totalt sett hade EIAH endast slutfört 89 uppdrag vid utgången av 2018, och endast tre av dem avsåg godkända eller undertecknade Efsi-insatser. De slutförda uppdragen var starkt koncentrerade till sektorn för små och medelstora företag i Rumänien och Bulgarien. De flesta uppdragen gällde projekt som befann sig i ett tidigt skede i investeringscykeln, så de kanske inte får effekt förrän på längre sikt. Enskilda uppdrag kan också leda till stora investeringar som är flera gånger större än kostnaden för att tillhandahålla rådgivningstjänsten. Sammantaget fann vi få belägg för att EIAH vid utgången av 2018 på ett betydande sätt hade bidragit till utbudet av lämpliga investeringsprojekt (se punkterna 53–59).

Rekommendation 3 – Förbättra prestationsmätningen

För att övervaka och förbättra EIAH:s prestation bör samordningskommittén

1. följa upp resultaten av rådgivningsstödet (dvs. om uppdragen leder till lämpliga investeringsprojekt),
2. fastställa resultatrelaterade indikatorer och, vid behov, mål,
3. jämföra de faktiska kostnaderna för varje slutfört projektspecifikt EIAH-uppdrag med dess resultat i form av förväntad investering, i syfte att bidra till utvärderingen av EIAH:s prestation.

Tidsram: Under återstoden av EIAH:s genomförandeperiod (fram till slutet av 2020, och för rekommendation 3(iii) fram till slutet av 2021)

64

Slutligen har vår granskning visat att bristerna i inrättandet av EIAH blev svåra att komma till rätta med under genomförandefasen och att detta påverkade prestationen. Inom ramen för InvestEU-programmet 2021–2027 föreslås att InvestEU:s rådgivningscentrum, som förvaltas och drivs av kommissionen, ska täcka in 13 av EU:s befintliga centralt förvaltade rådgivningsinitiativ, däribland EIAH. Syftet med förslaget är att förenkla och förbättra de befintliga arrangemangen för samordning och tillhandahållande av rådgivningstjänster till stöd för investeringar.

Rekommendation 4 – Ta tillvara erfarenheterna från EIAH för InvestEU:s rådgivningscentrum

För att säkerställa en smidig övergång mellan de två initiativen och ta tillvara de viktigaste erfarenheterna från EIAH:s verksamhet för InvestEU:s framtida rådgivningscentrum bör kommissionen

1. utvärdera behovet av rådgivning och den förväntade efterfrågan på riktade rådgivningsinitiativ baserat på erfarenheterna från perioden 2015–2020,
2. rikta rådgivningsstöd till icke tillgodosedda behov och utveckla projekt som potentiellt skulle kunna stödjas inom ramen för InvestEU-garantin,
3. bygga vidare på direkt samarbete med nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner för att förbättra den geografiska täckningen av rådgivningstjänster,
4. utarbeta en mer proaktiv strategi genom lokal närvaro för att generera förfrågningar om rådgivningstjänster,
5. förbättra tillgången till rådgivningstjänster genom att utforma webbplatsen för InvestEU:s nya rådgivningscentrum och främja användandet av den,
6. utveckla en lämplig ram för prestationsövervakning som omfattar kostnaderna och fördelarna med att tillhandahålla rådgivningstjänster.

Tidsram: Före utgången av 2021

Denna rapport antogs av revisionsrättens avdelning V, med ledamoten Tony Murphy som ordförande, vid dess sammanträde i Luxemburg den 31 mars 2020.

Bilagor

Bilaga I – EU-initiativ för tekniskt bistånd som förvaltas centralt inom den nuvarande fleråriga budgetramen

Initiativ för tekniskt bistånd	Förvaltare av tekniskt bistånd	Tillhandahållare av tekniskt bistånd	Avgiftsunderlag	Kostnadsfördelning EU/EIB		Kostnad som betalas av stödmottagare	Belopp (EU-budget)	Genomförandeperiod
				EU	EIB		(euro)
EIAH	EIB	EIB/andra finansinstitut (EBRD/nationella investeringsbanker)/externa konsulter	kostnadstäckning (enligt Fafas ersättningsnivåer)	75 %	25 %	endast privata, varav SMF upp till 33 %	110 000 000	2015–2020
Elena	EIB	externa konsulter	6 % av det tekniska bistånd som tillhandahålls	100 %	0	minst 10 % av det tekniska bistånd som tillhandahålls	279 000 000	2014–2020
H2020 – ansökningsomgång för energieffektivitet, projektutvecklingsstöd	Easme	externa konsulter	e.t.				50 000 000	2014–2020
InnovFin-rådgivningstjänsten	EIB	EIB	kostnadstäckning (enligt Fafas ersättningsnivåer)	100 %	0	0	28 000 000	2014–2020
EEEF, Europeiska kommissionens program för tekniskt bistånd	EIB:s vidaredelegering med EEEF-fondförvaltaren (Deutsche Bank)	externa konsulter	6,5 % av det tekniska bistånd som tillhandahålls	100 %	0	10 % av det tilldelade tekniska biståndet	20 000 000	2012–2017
FSE	EIB	EIB/externa konsulter	kostnadstäckning (enligt Fafas ersättningsnivåer)	90 %	10 %	0	1 262 170 till Jaspers 2015 3 000 000 till Jaspers 2018	2015–2018
NCFF	EIB	externa konsulter	5 % av EU-bidraget	100 %	0	0 (finansiellt bidrag kan begäras från stödmottagaren från fall till fall)	10 000 000	2015–2019 + (förlängning övervägs)
PF4EE	EIB	EIB/finansiella intermediärer	6 % av EU-bidraget	100 %	0	0	3 200 000	2014–2019
EEEF:s program för tekniskt bistånd	EEEF:s fondförvaltare	externa konsulter som anlitats av EEEF	20 % av det tekniska bistånd som betalats ut	_	_	0	beroende på tillgängliga medel (EEEF-inkomster enligt vattenfallsmodellen)	2017+
FSE _ medlemsstater	förvaltare av/ministerier för järnvägsinfrastruktur	externa konsulter	faktiska kostnader	100 %	0	0	17 021 785	2014–2020
Plattformen för smart specialisering för industriell modernisering	GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag	externa konsulter		100 %	e.t.		1 500 000	2018–2020
City Facility	GD Energi/Easme	genomförandeorgan		e.t.			16 000 000	2019–2023
Islands Facility	GD Energi	extern		e.t.			10 000 000	2018–2020
EaSI	GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering	externa konsulter					13 000 000
Jaspers	EIB	EIB	kostnadstäckning (enligt Fafas ersättningsnivåer)	80 %	20 %	0	233 650 000	2014–2020
TOTALT							795 633 955

Bilaga II – Revisionsmetoder

Vi grundade våra granskningsresultat på följande:

• Granskning av viktiga dokument som rör EIAH och de befintliga rådgivningsinitiativen, däribland
• rättslig grund och policydokument,
• finansiella och avtalsmässiga ramar,
• förvaltningsdokumentation (t.ex. dokument från EIAH:s samordningskommitté),
• förvaltningsförfaranden,
• årliga arbetsprogram,
• verksamhetsrapporter.
• Intervjuer med personal vid EIB och EIAH och tjänstemän från de berörda avdelningarna vid kommissionen (GD Ekonomi och finans, GD Forskning och innovation, GD Inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, GD Transport och rörlighet, GD Energi och GD Regional- och stadspolitik).
• Analyser av uppgifter i EIAH:s förvaltningssystem per den 31 december 2018 avseende förfrågningar om rådgivningstjänster.
• En genomgång av hanteringen av 18 förfrågningar till EIAH om tillhandahållande av rådgivningstjänster, däribland 15 som fick särskilda EIAH-resurser (EIAH-uppdrag).

Urvalsnummer	Förfrågan, nr	År då förfrågan gjordes	Land	Huvudsaklig sektor för rådgivningsstödet	Status för förfrågan
1	0021	2015	Slovenien	Utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik	Beviljad
2	0263	2016	Portugal	Utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik	Slutförd
3	0228	2016	Cypern	Miljö och resurseffektivitet	Slutförd
4	0187	2016	Rumänien	Humankapital, kultur och hälsa	Beviljad
5	0196	2016	Luxemburg	Utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik	Beviljad
6	0608	2017	Irland	Forskning, utveckling och innovation	Beviljad
7	0414	2017	Bulgarien	Övrig	Beviljad
8	0440	2017	Icke landsspecifikt	Forskning, utveckling och innovation	Beviljad
9	0405	2017	Icke landsspecifikt	Utveckling av energisektorn	Beviljad
10	0521	2017	Frankrike	Utveckling av transportinfrastuktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik	Slutförd
11	0002Elena	2017	Danmark	Miljö och resurseffektivitet	Beviljad
12	0594	2017	Frankrike	Forskning, utveckling och innovation	Beviljad
13	0370	2017	Polen	Miljö och resurseffektivitet	Slutförd
14	0437	2017	Polen	Humankapital, kultur och hälsa	Beviljad
15	0843	2018	Frankrike	Jordbruk	Beviljad
16	0711	2018	Kroatien	Övrig	Beviljad
17	0777	2018	Icke landsspecifikt	Miljö och resurseffektivitet	Beviljad
18	0016EBRD	2018	Rumänien	Utveckling och användning av informations- och kommunikationsteknik	Slutförd

• En enkätundersökning bland de nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner som samarbetade med EIAH per den 31 december 2018. Den skickades ut den 28 februari 2019 till 25 nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner som samarbetar med EIAH. Sista svarsdatum var den 9 april 2019. 20 institutioner från 18 medlemsstater besvarade frågeformuläret.
• En elektronisk enkätundersökning bland slutmottagare av EIAH-stöd under perioden. Vi skickade ut enkäten den 4 mars 2019 till 88 slutmottagare av EIAH-stöd. Sista svarsdatum var den 12 april 2019. Vi fick svar från 43 EIAH-stödmottagare från 24 EU-medlemsstater.

Bilaga III – Samförståndsavtal mellan EIB och nationella utvecklingsbanker och -institutioner (2015–2018)

Land	Nationell utvecklingsinstitution	År då samförståndsavtal undertecknades	Samarbetsnivå26
Österrike	Austria Wirtschaftsservice Gesellschaft mbH (AWS)	2016	1
Belgien	Participatiemaatschappij Vlaanderen (PMV)	2018	1
Bulgarien	Fund Manager of Financial Instruments in Bulgaria (FMFIB)	2016	1,2
Bulgarien	Bulgarian Development Bank (BDB)	2015	1
Kroatien	Hrvatska Banka za Obnovau i Razvitak (HBOR)	2015	1
Tjeckien	Ceskomoravska Zarucni a Rozvojova Banka (CMZRB)	2016	1
Finland	Finnvera	2017	1,2
Frankrike	Bpifrance	2016	1,3
Frankrike	Caisse des Dépôts et Consignations (CDC)	2016	1,2,3
Tyskland	NRW.BANK	2017	1
Tyskland	Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW)	2016	1
Ungern	Hungarian Development Bank (MFB)	2015	1,2,3
Irland	Strategic Banking Corporation of Ireland (SBCI)	2016	1,2,3
Italien	Cassa Depositi e Prestiti (CDP)	2016	1,3
Lettland	Attistibas finansu institûcija Altum (ALTUM)	2015	1,2,3
Litauen	Investiciju ir versio garantijos (INVEGA)	2016	1,2
Litauen	Public Investment Development Agency (VIPA)	2016	1,2,3
Nederländerna	Netherlands Investment Agency (NIA)	2016	1
Polen	Bank Gospodarstwa Krajowego (BGK)	2016	1,2
Polen	Polish Bank Association, National Contact Point (ZBP)	2016	1,2
Portugal	Instituiçâo Financeira de Desenvolvimento (IFD)	2018	1,2
Slovakien	Slovak Investment Holding (SIH)	2016	1,2
Slovenien	SID Banka (SID)	2015	1,2,3
Spanien	Instituto de Credito Oficial (ICO)	2016	2
Sverige	Almi Företagspartner (ALMI)	2016	1

Bilaga IV – EIAH:s prestationsram

1. Input-/verksamhetsindikatorer (IV) för EIAH:s verksamhet (dvs. ”resultat”)
2. Outputindikatorer (OI) för verksamhetens direkta effekter
3. Output-/resultatindikatorer (OR) avseende rådgivningstjänsternas stöd till mottagarna.

KPI-nummer – outputindikator	Nio kritiska prestationsindikatorer (KPI)	Beskrivning		Tolv kritiska övervakningsindikatorer (KMI)	Beskrivning	KMI-nummer
OI.1	Antal och fördelning av behandlade och beviljade förfrågningar (inkl. investeringsplattformar) (OI.1)	Mäta antalet förfrågningar som beviljats och behandlats av EIAH (fördelning per sektor, per land, per offentlig/privat projektansvarig, per typ av stöd som krävs)		Källa till förfrågan: EIAH:s webbplats, EIB-avdelning, extern partner, kommissionen, övriga (IV.1)	Bedöma varifrån förfrågan till EIAH ursprungligen kom (webbportalen, EIB, nationella utvecklingsbanker, kommissionen, övriga)	IV.1
OI.2	Andel och fördelning av förfrågningar som gett upphov till tekniskt bistånd (inkl. uppskattad andel ytterligare förfrågningar) (OI.2)	Mäta procentandelen beviljade förfrågningar som har gett upphov till tekniskt bistånd		Uppskattad andel projekt som blir investeringsberedda och antal genererade investeringar (OR.1)	Mäta procentandelen mottagna förfrågningar som har blivit investeringsberedda samt procentandelen mottagna förfrågningar som har uppstått i realekonomin	OR.1
				Antal och storlek på investeringar som genererats (via Efsi och utanför Efsi)	Mäta antalet och storleken på de investeringar som genererats av de förfrågningar som EIAH tagit emot	OR.2
				Antal stöd som tillhandahållits för inrättande av investeringsplattformar (OR.3)	Mäta antalet potentiella investeringsplattformar som erhållit stöd	OR.3
				Antal genererade investeringsplattformar (OR.4)	Mäta antalet genererade investeringsplattformar	OR.4
				Additionalitetsindikatorer med hjälp av mått på mervärde (OR.5)	Mäta antalet projekt för tekniskt bistånd som tillhandahållits av EIAH i varje kategori, såsom kompetens, stödberättigande, storlek och förfrågans omfattning/flerdimensionella aspekter	OR.5
OI.3	Genomsnittlig första svarstid (OI.3)	Mäta tiden från datumet då förfrågan tas emot till datumet då det första svaret ges till sökanden. Detta bör betraktas som en verksamhetsindikator.		Användarundersökning (OI.7)	Mäta hur nöjda de som använt EIAH:s tjänster och tagit emot stöd är, med hjälp av ett formellt feedback-förfarande	OI.7
OI.4	Antal externa partnerskap (OI.4)	Mäta antalet undertecknade samförståndsavtal eller avtal med nationella utvecklingsinstitutioner, internationella finansinstitut, medlemsstater, förvaltningsmyndigheter, nationella myndigheter, övriga (t.ex. organisationer)		Antal externa partnerskap som blir tjänsteleverantörer (samarbetsnivå 3 i samförståndsavtalet) (OR.6)	Mäta antalet externa partnerskap som har nått samarbetsnivå 3 som tjänsteleverantörer på EIAH:s vägnar	OR.6
OI.5	Antal evenemang, möten och workshoppar med flera partner som EIAH anordnat och deltagit i (OI.5)	Mäta antalet evenemang som anordnas av EIAH samt antalet gånger som företrädare för EIAH/enheten för rådgivningstjänster har deltagit i externa evenemang		Antalet deltagare i evenemang, möten och workshoppar med flera partner (OI.8)	Mäta antalet och kategori av deltagare vid evenemang, möten och workshoppar som anordnas	OI.8
OI.6	Procentandel av årsbudgeten som anslagits och använts (OI.6)	Mäta procentandelen av de årliga budgetanslag som anslås och används		Uppskattning av hur mycket tid som EIAH:s partner avsätter som leverantörer av EIAH:s rådgivningstjänster (samarbetsnivå 3 i samförståndsavtalet) (OI.9)		OI.9
OI.10	Mognadsgrad för inkommande och utgående projekt för vilka medel tilldelats			Antal projekt som fått stöd som inbegriper andra EU-finansieringskällor (ESI-fonder, FSE, Horisont 2020) (OI.12)	Mäta antalet projekt som får EIAH-stöd i kombination med andra EU-finansieringskällor
OI.11	Antal projekt som stöds av EIAH (dvs. klimatåtgärder, cirkulär ekonomi, digital, gränsöverskridande)			Geografisk fördelningskvot för de tilldelade projekten bland medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden och dem som inte omfattas av Sammanhållningsfonden (OI.13)	Mäta fördelningen av projekt som fått EIAH-stöd i sammanhållningsländer och icke sammanhållningsländer
IA.3	Antal mottagna förfrågningar från nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner	Mäta antalet förfrågningar som EIAH har mottagit från nationella utvecklingsbanker och ‑institutioner

Bilaga V – Revisionsrättens analys av EIAH:s indikatorer för att övervaka output och resultat

EIAH:s outputindikator	Beskrivning	Begränsning
IA.3	”Antal ansökningar som mottagits från de nationella utvecklingsbankerna och ‑institutionerna”	Denna nya indikator härrör inte från den ändrade Efsi-förordningen och skulle ha kunnat fastställas tidigare eftersom den används för att mäta en underkategori av källor till de förfrågningar som EIAH tar emot och som redan täcks av en annan kritisk övervakningsindikator (IV.1: ”Källa till förfrågan”)
OI.2	”Andel och fördelning av förfrågningar som gett upphov till tekniskt bistånd”	Denna indikator bygger på beräkningar av procentandelen ”beviljade förfrågningar” som tilldelats tekniskt bistånd. Andra typer av förfrågningar kan dock mobilisera expertis (t.ex. allmän information, förslag till samarbete, begäran om finansiering eller finansiell rådgivning).
OI.3	”Genomsnittlig svarstid”	Denna indikator mäter inte någon output av EIAH:s verksamhet. Tiden det tar att lämna ett första svar på en förfrågan är ett mått på en del av rådgivningsprocessen.
OI.5	”Procentandel av årsbudgeten som anslagits och använts”	Denna indikator mäter input (användning av EIAH-medel) snarare än output (levererade tjänster).
OI.10	”Mognadsgrad för inkommande och utgående projekt för vilka medel tilldelats”	Det fanns inga tillgängliga siffror för den nya indikatorn när granskningen gjordes (dvs. i den tekniska rapporten för 2018). EIAH började inte registrera uppgifter om mognadsgrad för inkommande projekt i förvaltningssystemet förrän under andra halvåret 2018 (inga uppgifter om mognadsgrad för utgående projekt hade ännu registrerats).
OI.11	”Antal projekt som stöds av EIAH, det vill säga klimatåtgärder, cirkulär ekonomi, digital, gränsöverskridande”	Det fanns inga tillgängliga siffror för den nya indikatorn när granskningen gjordes (dvs. i den tekniska rapporten för 2018), men vi noterade att de registrerade uppgifterna har ett begränsat värde eftersom man inte använder separata koder för de olika prioriteringarna.

EIAH-resultatindikator	Beskrivning	Begränsning
OR.1	”Uppskattad andel projekt som blir investeringsberedda och antal genererade investeringar”	Syftet med denna indikator är att mäta procentandelen mottagna förfrågningar som har blivit investeringsberedda samt procentandelen mottagna förfrågningar som har resulterat i en faktisk investering. EIAH:s ledning rapporterade att 47 av de 104 tilldelade projekten hade resulterat i en faktisk investering per den 31 december 2018. Denna siffra överensstämmer inte med definitionen av indikatorn eller med uppgifterna i förvaltningsdatabasen.
OR.2	”Antal och storlek på investeringar som genererats (via Efsi och utanför Efsi)”	EIAH:s ledning rapporterade att 16 projekt hade genererat investeringar utanför Efsi och 28 projekt hade genererat investeringar via Efsi per den 31 december 2018. Rapporteringen överensstämmer inte med definitionen av indikatorn (det är oklart vad som avses med ”antal […] investeringar som genererats”). Investeringsbeloppet i euro registreras inte systematiskt i förvaltningsdatabasen eller inkluderas i den tekniska rapporten.
OR.3 och OR.4	”Antal stöd som tillhandahållits för inrättande av investeringsplattformar” och ”Antal genererade investeringsplattformar”.	Dessa indikatorer används för att mäta antalet investeringsplattformar till vilka stöd erhållits och som genererats. EIAH:s ledning rapporterar att det hade tilldelats stöd till 33 potentiella investeringsplattformar per den 31 december 2018 och 16 av dessa hade genererats. EIAH:s ledning rapporterade i en förklarande anmärkning till revisorerna att endast tolv tilldelade förfrågningar avsåg ett potientiellt inrättande av investeringsplattformar. EIAH registrerar inte antalet faktiska investeringsplattformar som genereras.
OR.5	”Additionalitetsindikatorer med hjälp av mått på mervärde”	Denna indikator definieras utifrån antalet uppdrag som EIAH tillhandahållit i ”varje kategori” (t.ex. kompetens, stödberättigande, storlek och förfrågans omfattning/flerdimensionella aspekter). Det är oklart vilka ”resultat” som ska rapporteras enligt denna indikator, eftersom avsnitten 2.5.2 och 2.5.3 i den tekniska rapporten innehåller en statistisk analys av behandlingen av mottagna förfrågningar.
OR.6	”Antal externa partnerskap som blir tjänsteleverantörer”	Denna indikator mäter antalet externa partnerskap som har nått ”samarbetsnivå 3” med EIAH. Denna indikator skulle mer exakt kunna beskrivas som en indikator för att mäta en EIAH-åtgärd.

Bilaga VI – EIAH-förfrågningar med koppling till godkända eller undertecknade EIB-/Efsi-insatser

EIAH-förfrågan, nr	Land	Sektor	Datum då EIAH mottog förfrågan	EIAH-status per den 31.12.2018	Datum för undertecknande av EIB/Efsi	Datum för godkännande av EIB/Efsi
858	Polen	Miljö och resurseffektivitet	25.10.2018	Under bedömning	5.9.2018
843	Frankrike	Jordbruk	1.10.2018	Beviljad	23.11.2018
815	Rumänien	Miljö och resurseffektivitet	13.8.2018	Beviljad	17.12.2018
766	Polen	Utveckling av energisektorn	22.5.2018	Beviljad	2.1.2019
706	Litauen	Miljö och resurseffektivitet	13.3.2018	Beviljad		9.10.2018
622	Italien	Miljö och resurseffektivitet	8.12.2017	Beviljad	22.5.2019
621	Bulgarien	Utveckling av transportinfrastruktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik	6.12.2017	Avslutad (inget uppdrag har inletts, förfrågan hänvisad till vägledning)	20.12.2018
590	Polen	Humankapital, kultur och hälsa	7.11.2017	Beviljad	15.5.2018
565	Frankrike, Spanien, Portugal	Annan	20.9.2017	Beviljad	12.11.2018
461	Belgien	Utveckling av energisektorn	3.5.2017	Beviljad		15.5.2018
437	Polen	Humankapital, kultur och hälsa	25.4.2017	Beviljad	18.10.2017
003	Lettland	Utveckling av transportinfrastruktur samt transportutrustning och innovativ transportteknik	22.7.2015	Beviljad		18.7.2017

Akronymer och förkortningar

COP21: 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

EaSI: EU:s program för sysselsättning och social innovation.

EBRD: Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

EEEF: Europeiska fonden för energieffektivitet.

Efsi: Europeiska fonden för strategiska investeringar.

Efsi-förordningen: förordning (EU) 2015/1017, ändrad genom förordning (EU) 2017/2396).

EIAH: Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

EIB: Europeiska investeringsbanken.

EIPP: portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå.

Elena: europeiskt lokalt energistöd.

Epec: Europeiska expertcentrumet för offentlig‒privata partnerskap.

ESI-fonder: europeiska struktur- och investeringsfonder.

EU: Europeiska unionen.

Fafa: ekonomiskt och administrativt ramavtal mellan EU och EIB.

FoU och innovation: forskning, utveckling och innovation.

FSE: Fonden för ett sammanlänkat Europa.

H2020: Horisont 2020.

InnovFin: EIB:s rådgivningstjänst för forsknings- och innovationsprojekt.

Jaspers: gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna.

kommissionen: Europeiska kommissionen.

KPI/KMI: kritisk prestationsindikator/kritisk övervakningsindikator.

OPP: offentlig-privat partnerskap.

PF4EE: instrument för privat finansiering för energieffektivisering.

revisionsrätten: Europeiska revisionsrätten.

SMF: små och medelstora företag.

Ordlista

EIAH-avgifter: de avgifter som EIB tar ut för EIAH:s tjänster.

EIAH-budget: tillgängliga resurser för att täcka EIAH:s stödberättigande kostnader.

Elena-instrumentet: europeiskt lokalt energistöd; EIB:s och Europeiska kommissionens gemensamma initiativ inom ramen för Horisont 2020-programmet för anslag till tekniskt bistånd som inriktas på genomförandet av energieffektivitet, distribution av förnybar energi och urbana transportprogram.

Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi): en mekanism för investeringsstöd som införts av Europeiska investeringsbanken (EIB) och kommissionen för att mobilisera privata investeringar i projekt av strategisk betydelse för EU; kallas även Junckerplanen; nu integrerad i EIB-gruppen.

europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder): de fem viktigaste EU-fonderna som tillsammans stöder den ekonomiska utvecklingen i EU, nämligen Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden; de regleras av en gemensam uppsättning regler.

finansieringsinstrument: finansiellt stöd från EU-budgeten i form av kapitalinvesteringar eller investeringar i form av kapital likställt med eget kapital, lån eller garantier eller andra riskdelningsinstrument.

InnovFin-rådgivningstjänsten: EIB:s rådgivningstjänst för att strukturera forsknings- och innovationsprojekt i syfte att förbättra tillgången till finansiering av dessa; långsiktigt ökar detta chansen för att projekten genomförs; tjänsten ger också råd för att förbättra investeringsvillkoren genom verksamheter som inte är projektspecifika.

investeringsplattform: ett särskilt arrangemang för att kanalisera finansiering till flera investeringsprojekt inom en enskild medlemsstat, inom ett större geografiskt område eller inom en viss sektor.

InvestEU:s rådgivningscentrum: efterföljaren till EIAH från och med 2021, som även bygger på andra initiativ för tekniskt bistånd (t.ex. Elena och InnovFin-rådgivningstjänsten) för att ge stöd i enlighet med InvestEU-fondens mål.

InvestEU-fonden: InvestEU-fonden skulle vara det efterföljande programmet till Efsi och de nuvarande centralt förvaltade finansieringsinstrumenten (med undantag för finansieringsinstrument för yttre åtgärder).

Jaspers: ett partnerskap för tekniskt bistånd mellan Europeiska kommissionen, Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), som ger oberoende råd till mottagarländerna i förberedandet av större högkvalitativa projekt som samfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden.

nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

offentlig-privata partnerskap: ett långsiktigt kontraktsarrangemang mellan staten och en privat partner där den senare levererar och finansierar en offentlig tjänst och delar de tillhörande riskerna.

operativa program för tekniskt bistånd: de syftar till att stärka landets administrativa kapacitet att förvalta och genomföra de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå (EIPP): kommissionens webbportal där EU-baserade projektansvariga – offentliga eller privata – kan komma i kontakt med potentiella investerare i hela världen.

samordningskommittén: EIAH leds av en samordningskommitté bestående av fyra personer, varav två företrädare för kommissionen och två företrädare för EIB; samordningskommittén ansvarar för att granska strategi och politik, övervaka EIAH:s verksamhet, rapportera till berörda parter, fastställa tjänster och godkänna prispolitiken.

tekniskt bistånd: rådgivningsstöd för att stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet när det gäller finansierings- och investeringstransaktioner i alla skeden av ett investeringsprojekt.

Granskningsteam

I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra revisioner av EU:s politik och program eller av förvaltningsteman kopplade till specifika budgetområden. För att uppnå så stor effekt som möjligt väljer vi ut och utformar granskningsuppgifterna med hänsyn till riskerna när det gäller prestation eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella intäkterna eller kostnaderna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse.

Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsrättens avdelning V EU:s finansiering och förvaltning, där ledamoten Tony Murphy är ordförande. Revisionsarbetet leddes av ledamoten Annemie Turtelboom med stöd av Florence Fornaroli (kanslichef), Celil Ishik (attaché), James Mcquade, (direktörens assistent), Ralph Otte, (förstechef), Felipe Andrés Miguélez (uppgiftsansvarig) och Aino Nyholm, Ilias Nikolakopoulos och Martin Puc (revisorer).

Med anledning av covid-19-pandemin och de strikta åtgärderna för att begränsa rörelsefriheten har vi inte kunnat fotografera granskningsteamet.

Slutnoter

¹ COM(2014) 903 final, Bryssel, 26.11.2014.

² År 2019 offentliggjorde revisionsrätten sin särskilda rapport Europeiska fonden för strategiska investeringar: åtgärder krävs för att Efsi ska bli verkligt framgångsrik.

³ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017, ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2396 (EUT L 345, 27.12.2017, s. 34).

⁴ Artikel 6 i Efsi-förordningen.

⁵ Artikel 14.2 i Efsi-förordningen.

⁶ Förordning (EU) 2017/2396.

⁷ Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av InvestEU-programmet, (COM(2018) 439 final).

⁸ Artikel 14.2 i Efsi-förordningen.

⁹ Artikel 18.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 om tillämpningsföreskrifter för finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 20.12.2012, s. 1).

¹⁰ Undersökningen Market gap analysis for advisory services under the Hub, PWC, oktober 2016.

¹¹ Revisionsrättens särskilda rapport 03/2019, s. 38.

¹² 43 av 88 tillfrågade stödmottagare svarade på enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 48,86 %.

¹³ Artikel 4.3 i ramavtalet om partnerskap om EIAH mellan EU och EIB.

¹⁴ Undersökningen Market gap analysis for advisory services under the Hub, PWC, oktober 2016.

¹⁵ Protokoll från samordningskommitténs möte i februari 2018.

¹⁶ EIAH:s principer och förfaranden för arbete med/för kommissionens generaldirektorat.

¹⁷ Efsi 2.0-förordningen innehöll nya prioriteringar för rådgivningsstöd till bland annat projekt som har rätt till bidrag från Efsi och klimatåtgärder, digitala och gränsöverskridande projekt samt projekt som omfattar innovativa finansieringsinstrument, investeringsplattformar eller offentlig-privata partnerskap.

¹⁸ Källa: EIB:s uppgifter om Efsi – januari 2019.

¹⁹ Definieras i artikel 2.4 i Efsi-förordningen (EU) 2015/1017.

²⁰ Dessa tre kategorier kan överlappa varandra, varför procentsatsen inte kan beräknas.

²¹ Behovsbedömning utförd av PWC för EIAH.

²² Artikel 14.6 i Efsi-förordningen.

²³ Med tillämpning av den särskilda bidragsöverenskommelsen för 2016.

²⁴ Ny bilaga om villkoren för tillhandahållande av finansiellt stöd från EIB till EBRD i den särskilda bidragsöverenskommelsen från 2016.

²⁵ I artikel 6 i Efsi-förordningen fastställs Efsis godtagbarhetskriterier för att utnyttja EU-garantin.

²⁶ Nivå 1: utbyta och sprida kunskap och bästa praxis,
Nivå 2: fungera som lokal kontaktpunkt för EIAH:s potentiella stödmottagare.
Nivå 3: tillhandahålla rådgivningstjänster på EIAH:s vägnar.

Tidslinje

Händelse	Datum
Revisionsplanen antogs/Revisionen inleddes	5.12.2018
Den preliminära rapporten skickades officiellt till kommissionen (eller andra revisionsobjekt)	28.1.2020
Den slutliga rapporten antogs efter det kontradiktoriska förfarandet	31.3.2020
Kommissionens (eller andra revisionsobjekts) officiella svar hade tagits emot på alla språk	21.4.2020

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2020

PDF	ISBN 978-92-847-4663-7	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/960414	QJ-AB-20-010-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-4625-5	ISSN 1977-5830	doi:10.2865/033015	QJ-AB-20-010-SV-Q

COPYRIGHT

© Europeiska unionen 2020.

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande regleras av Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 (CC BY 4.0). Det innebär att vidareutnyttjande är tillåtet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Vidareutnyttjas materialet får handlingarnas ursprungliga betydelse eller budskap inte förvanskas. Revisionsrätten bär inte ansvaret för eventuella konsekvenser av vidareutnyttjande.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal eller om arbete av tredje part används, måste tillstånd inhämtas med avseende på de ytterligare rättigheterna. Om tillstånd beviljas upphävs det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

Figur 9: Kartbakgrund© OpenStreetMap, på licens genom Creative Commons Attribution-ShareAlike 2.0 license (CC BY-SA).

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande eller av licensen.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte kontrollerar dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av Europeiska revisionsrättens logotyp

Europeiska revisionsrättens logotyp får inte användas utan Europeiska revisionsrättens förhandsgodkännande.

Kontakta EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer
Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1952, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (http://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU
På EU:s portal för öppna data (http://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.