Presentation av Europeiska revisionsrättens årsrapporter för 2021

Ordförandens inledning

Årsrapporten för budgetåret 2021 är den första under den nya programperioden 2021–2027. Under 2021 fortsatte covid-19-pandemin att vara en tung börda för Europeiska unionen och dess medlemsstater. Trots de operativa problem som uppstått till följd av covid-19-krisen har vi i vår egenskap av Europeiska unionens externa revisor gjort allt som står i vår makt för att vi ska kunna fortsätta utföra ändamålsenlig offentlig revision i EU.

Liksom tidigare år konstaterar vi att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning. Vi gör ett uttalande utan reservation om tillförlitligheten i Europeiska unionens räkenskaper för 2021. Intäkterna 2021 var lagliga och korrekta och innehöll inte väsentliga fel.

Utöver de traditionella budgetmedel som godkändes som en del av den fleråriga budgetramen för 2021–2027 inledde EU initiativet NextGenerationEU, som är ett återhämtningspaket med kompletterande medel som baseras på skuldförbindelser. Faciliteten för återhämtning och resiliens står för omkring 90 % av NextGenerationEU:s utgifter.

Vi gör två separata uttalanden om lagligheten och korrektheten i kostnaderna för 2021: ett om den traditionella EU-budgeten och ett om faciliteten för återhämtning och resiliens.

För 2021 uppskattar vi felnivån i EU:s budgetkostnader till 3,0 % (2020: 2,7 %).

För 2021 omfattade kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens den engångsbetalning som gjordes till en medlemsstat (Spanien). Vi anser att ett av de 52 delmålen i den spanska betalningsansökan inte uppfylldes. Vår uppfattning är att felet inte är väsentligt. Vi grundade vår bedömning på villkoret för utbetalningar, det vill säga att delmålen och målen uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Efterlevnad av EU-regler och nationella regler ingår inte i bedömningen av korrekthet.

Vad beträffar de betydande EU-utgiftsområden där vi gör en särskild bedömning var felnivån väsentlig för Inre marknaden, innovation och digitalisering samt Sammanhållning, resiliens och värden. På grundval av resultaten av vår granskning av transaktioner och andra bevis som kontrollsystemet genererat anser vi att felnivån för Naturresurser ligger nära väsentlighetsgränsen. Våra resultat visar också att felnivån inte var väsentlig för direktstöd, som står för 68 % av utgifterna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen, och att den sammantaget var väsentlig på de utgiftsområden där vi hade identifierat en högre risk (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik). När det gäller Europeisk offentlig förvaltning ligger felnivån under väsentlighetsgränsen.

Under flera år har vi i vår granskning av EU:s intäkter och kostnader skilt mellan budgetområden där vi anser att riskerna avseende laglighet och korrekthet är stora respektive små. På grund av hur EU-budgeten är sammansatt och utvecklas med tiden har andelen högriskkostnader i den granskade populationen fortsatt att öka jämfört med tidigare år och utgör ungefär 63 % av vår granskningspopulation 2021 (2020: 59 %). Vi uppskattar felnivån i denna kostnadstyp till 4,7 % (2020: 4,0 %). Därför gör vi ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna.

Den uppskattade felnivån för kostnader med låg risk, som utgjorde de återstående 37 % (2020: 41 %) av vår granskningspopulation, låg under väsentlighetsgränsen på 2 %.

Ansvarsförbindelserna, som innebär en risk för EU-budgeten, ökade med 146,0 miljarder euro (111 %) 2021, från 131,9 miljarder euro till 277,9 miljarder euro. Detta berodde främst på att 91,0 miljarder euro emitterades i obligationer för att finansiera NextGenerationEU under 2021 och på att beloppet för lån inom det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) till medlemsstaterna ökade med 50,2 miljarder euro. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har också bidragit till denna ökning till följd av garantier som EU har gett för att täcka lån till länder utanför EU.

Mot denna bakgrund är det viktigare än någonsin att EU:s finanser förvaltas på ett sunt och ändamålsenligt sätt. Med detta följer ett ökat ansvar för både kommissionen och medlemsstaterna men också för Europeiska revisionsrätten.

Samlade resultat

De viktigaste iakttagelserna

• Vi konstaterar att EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild av EU:s finansiella ställning.
• Intäkterna 2021 var lagliga och korrekta och innehöll inte väsentliga fel. Mer information om grunden för vårt uttalande om intäkter finns i revisionsförklaringen.
• Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör kärnan i NextGenerationEU. Det är ett tillfälligt instrument som följer en annan genomförandemodell än EU:s budgetkostnader under rubrikerna i den fleråriga budgetramen. Till skillnad från EU:s budgetkostnader, som baseras på ersättning av kostnader och/eller uppfyllande av villkor, görs utbetalningar inom faciliteten för återhämtning och resiliens till medlemsstaterna om de uppfyller förutbestämda delmål eller mål. För 2021 gör vi därför separata uttalanden om EU:s budgetkostnader och kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens.
• Generellt var den uppskattade felnivån i EU:s budgetkostnader väsentlig och uppgick till 3,0 % (2020: 2,7 %).
• I vår riskbedömning anser vi att EU-kostnader är förknippade med hög risk om stödmottagarna ofta måste följa komplexa regler när de lämnar in ersättningsanspråk för kostnader de har ådragit sig. Andelen högriskkostnader i vår granskningspopulation har fortsatt att öka och uppgick till hela 63,2 % (2020: 59 %). År 2021 uppskattar vi att felnivån ligger på 4,7 % (2020: 4,0 %) i denna del av vår granskningspopulation. Liksom de två föregående åren är detta fel väsentligt och av avgörande betydelse, och vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetkostnader.
• För 2021 omfattade kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens den engångsbetalning som gjordes till en medlemsstat (Spanien). Vi anser att ett av de 52 delmålen i den spanska betalningsansökan inte hade uppfyllts på ett tillfredsställande sätt. Vår uppfattning är att felet inte är väsentligt. Mer information om grunden för vårt uttalande om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens finns i revisionsförklaringen.
• År 2021 rapporterade vi 15 fall (2020: sex fall) av misstänkt bedrägeri som vi hade identifierat till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som redan har inlett utredningar i fem av dessa. Vi rapporterade ett av dessa fall parallellt till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), tillsammans med ytterligare ett fall som vi hade identifierat 2021.
• Kommissionen sammanfattar nyckelinformation om sin interna kontroll och ekonomiska förvaltning i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten. Begränsningar i kommissionens och medlemsstaternas efterhandskontroller inom rubrikerna Inre marknaden, innovation och digitalisering, Sammanhållning, resiliens och värden och Grannskapet och omvärlden i den fleråriga budgetramen påverkar den risk vid betalning som redovisas i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten och därmed tillförlitligheten i kommissionens riskbedömning.
• Rapporteringen i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten om finansiella korrigeringar och återkrav har förbättrats jämfört med förra året, men presentationen av korrigeringar för tidigare betalningar (5,6 miljarder euro) kan leda till missförstånd, eftersom förebyggande åtgärder som ingår i detta belopp inte avser tidigare betalningar eller godkända kostnader. Dessutom kan medlemsstaternas förebyggande åtgärder inte direkt tillskrivas kommissionen.
• I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten redovisar inte kommissionen några detaljer om den skrivelse som skickats till Ungern inom ramen för den generella villkorlighetsordningen och hur den kan påverka de berörda kostnadernas korrekthet.
• Vid utgången av 2021 uppgick de utestående åtagandena till totalt 341,6 miljarder euro, varav 251,7 miljarder euro avsåg EU-budgeten och 89,9 miljarder euro NextGenerationEU. EU-budgetens utestående åtaganden minskade avsevärt från en historiskt hög nivå på 303,2 miljarder euro vid utgången av 2020, främst på grund av förseningar i genomförandet av fonder med delad förvaltning inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027.
• EU-budgetens totala exponering för ansvarsförbindelser ökade med 146,0 miljarder euro (111 %) 2021, från 131,9 miljarder euro till 277,9 miljarder euro. Detta berodde främst på att 91,0 miljarder euro emitterades i obligationer för att finansiera NextGenerationEU under 2021 och på att beloppet för lån inom det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure) till medlemsstaterna ökade med 50,2 miljarder euro. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har också bidragit till denna ökning till följd av garantier som EU har gett för att täcka lån till länder utanför EU.

De fullständiga årsrapporterna för 2021 om EU-budgeten och om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

Vår revision

EU-budgeten 2021 i siffror

Europaparlamentet och rådet antar en årlig EU-budget inom ramen för den långtidsbudget som man kommit överens om för en period på flera år (den fleråriga budgetramen). År 2021 uppgick EU:s budgetkostnader till totalt 181,5 miljarder euro, vilket motsvarar 2,4 % av EU-medlemsstaternas totala offentliga utgifter och 1,3 % av deras bruttonationalinkomst.

I maj 2020 antog Europeiska unionens råd NextGenerationEU, ett tillfälligt instrument som inrättades med anledning av covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser och som finansieras genom emittering av obligationer. Faciliteten för återhämtning och resiliens står för omkring 90 % av finansieringen inom NextGenerationEU. År 2021 uppgick utgifterna för icke återbetalningspliktigt stöd från faciliteten för återhämtning och resiliens (bidrag) till 46,5 miljarder euro.

Om hänsyn tas till kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens uppgick betalningarna från EU under 2021 till totalt 228,0 miljarder euro.

Varifrån kommer pengarna?

Totalt uppgick intäkterna till 239,6 miljarder euro 2021. Den största delen av EU:s budget (115,8 miljarder euro) finansieras genom medlemsstaternas bidrag i förhållande till deras bruttonationalinkomst (BNI). Andra källor är tullavgifter (19,0 miljarder euro), ett bidrag baserat på den mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär (17,9 miljarder euro), ett bidrag baserat på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns, som infördes 2021, (5,9 miljarder euro) och andra intäkter (5,7 miljarder euro).

Resterande intäkter uppgick till 75,3 miljarder euro 2021, inbegripet 55,5 miljarder euro i externa inkomster avsatta för särskilda ändamål för budgetgarantier och upp- och utlåningstransaktioner (NextGenerationEU) och 19,8 miljarder euro i bidrag och återbetalningar inom ramen för EU-överenskommelser och EU-program.

Vad används pengarna till?

EU-budgeten används inom en lång rad områden, till exempel

• främjande av den ekonomiska utvecklingen i strukturellt svagare regioner,
• främjande av innovation och forskning,
• transportinfrastrukturprojekt,
• utbildning för arbetslösa,
• jordbruk och främjande av biologisk mångfald,
• kampen mot klimatförändringar,
• gränsförvaltning,
• stöd till grannländer och utvecklingsländer.

Ungefär tre fjärdedelar av budgeten används enligt den metod som kallas delad förvaltning. Kommissionen har det yttersta ansvaret för denna metod för budgetgenomförande, men det är medlemsstaterna som fördelar medel, väljer ut projekt och förvaltar EU:s kostnader. Detta gäller till exempel Naturresurser och miljö och Sammanhållning resiliens och värden.

Utgifterna inom faciliteten för återhämtning och resiliens ska finansiera investeringar och reformer på politikområden av EU-omfattande relevans, strukturerade i sex pelare (se figur 1).

Medlemsstaterna fastställer dessa reformer och investeringar i förväg i sina nationella planer för återhämtning och resiliens, och kommissionen betalar dem om de uppnår de aktuella delmålen och målen.

Vad granskade vi?

Varje år granskar vi EU:s intäkter och kostnader och kontrollerar om årsredovisningen är tillförlitlig och om de underliggande intäkts- och kostnadstransaktionerna följer EU:s och medlemsstaternas regler. Vi granskar kostnaderna i det skede då slutmottagarna av EU-medel har genomfört verksamhet eller ådragit sig kostnader eller, när det gäller kostnader inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, vid den tidpunkt då medlemsstaterna begär betalning för att de har uppnått sina i förväg fastställda delmål eller mål och vid den tidpunkt då kommissionen har godkänt måluppfyllelsen. I praktiken betyder det att vår granskningspopulation av transaktioner omfattar mellanliggande betalningar och slutbetalningar. Vi granskade inte förskott som betalats ut under 2021, såvida de inte också hade reglerats under året.

Vår granskningspopulation för 2021 uppgick till totalt 154,3 miljarder euro. Vi hade separata granskningspopulationer för EU:s budgetkostnader (142,8 miljarder euro) och kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens (11,5 miljarder euro) till stöd för våra respektive uttalanden (se figur 2).

För 2021 utgjorde Naturresurser och miljö den största delen av vår granskningspopulation för EU:s budgetutgifter (39,7 %), följt av Sammanhållning, resiliens och värden (33,5 %) och Inre marknaden, innovation och digitalisering (10,0 %).

Granskningspopulationen för faciliteten för återhämtning och resiliens omfattade den engångsbetalning (11,5 miljarder euro) som gjordes till en medlemsstat (Spanien) 2021.

Fortsatta reserestriktioner på grund av covid-19 gjorde att vi i de flesta fall inte kunde göra några kontroller på plats. Vi utförde därför större delen av vårt arbete genom skrivbordsgranskningar och genom att intervjua revisionsobjekten på distans. Att inte utföra kontroller på plats kan öka risken för att fel inte upptäcks, men de bevis som vi inhämtade från våra revisionsobjekt gjorde att vi kunde slutföra vårt arbete och dra slutsatser om det.

Mer information om vår revisionsmetod finns i avsnittet Bakgrundsinformation.

Våra iakttagelser

Vår revisionsförklaring

I enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) avger vi en revisionsförklaring till Europaparlamentet och Europeiska unionens råd om tillförlitligheten i EU:s konsoliderade räkenskaper och transaktionernas laglighet och korrekthet. Detta är den centrala delen i vår årsrapport.

Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument som genomförs och finansieras på ett sätt som i grunden skiljer sig från EU:s budgetkostnader. Mottagare av stöd från EU-budgeten betalas för att ha genomfört vissa verksamheter eller få ersättning för uppkomna kostnader, medan medlemsstaterna inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens får betalt för att på ett tillfredsställande sätt ha uppnått på förhand fastställda delmål eller mål. Vi gör därför två separata uttalanden om kostnadernas laglighet och korrekthet: ett om EU:s budgetkostnader och ett om kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Eftersom betalningarna från faciliteten för återhämtning och resiliens bygger på att på förhand fastställda delmål eller mål uppnås på ett tillfredsställande sätt, undersökte vi om kommissionen hade samlat in tillräckliga och lämpliga bevis för att bedöma detta villkor. Efterlevnad av andra EU-regler och nationella regler ingår inte i denna bedömning.

När det gäller den del av intäkterna som utgörs av traditionella egna medel finns det en risk för att importörer antingen inte deklarerar tullar eller att de deklarerar dem felaktigt för de nationella tullmyndigheterna. De faktiska importtullar som uppburits motsvarar därför inte det belopp som teoretiskt skulle ha uppburits. Denna skillnad kallas ”tullgapet”. Dessa undandragna belopp fångas inte upp i medlemsstaternas redovisningssystem för traditionella egna medel och ingår inte i vårt revisionsuttalande om intäkter.

EU:s räkenskaper ger en sann och rättvisande bild

EU:s räkenskaper för 2021 ger i alla väsentliga avseenden en rättvisande bild av EU:s finansiella resultat och tillgångar och skulder vid årets slut, i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna för den offentliga sektorn.

Därför kan vi avge ett uttalande utan reservation om räkenskapernas tillförlitlighet, såsom vi har gjort varje år sedan 2007.

I EU:s balansräkning ingår en skuld för pensioner och andra ersättningar till anställda som ökade ytterligare och uppgick till 122,5 miljarder euro vid utgången av 2021 (2020: 116 miljarder euro). Att denna uppskattning har fortsatt att öka beror främst på den minskade nominella diskonteringsräntan.

Den 1 februari 2020 upphörde Förenade kungariket att vara en EU-medlemsstat. På balansdagen visade EU:s räkenskaper en nettofordran på 41,8 miljarder euro att erhålla från Förenade kungariket (2020: 47,5 miljarder euro) baserat på ömsesidiga skyldigheter enligt utträdesavtalet. Denna minskning beror främst på betalningar från Förenade kungariket under 2021 i enlighet med villkoren i utträdesavtalet.

Vi bedömde effekterna av Rysslands invasion på lån och bidrag till Ukraina i EU:s räkenskaper och konstaterade att de har redovisats korrekt och att upplysningar har lämnats enligt kraven i redovisningsreglerna.

Vi gör ett uttalande utan reservation om intäkterna

Vi drar slutsatsen att intäkterna inte innehöll några väsentliga fel.

Vi gör ett uttalande med avvikande mening om EU:s budgetkostnader

Vi definierar fel som ett penningbelopp som inte skulle ha betalats ut från EU-budgeten. Fel uppstår när pengar inte används i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning och därför inte som rådet och Europaparlamentet avsett när de antog lagstiftningen eller när de inte används i enlighet med särskilda nationella bestämmelser.

När det gäller EU:s budgetkostnader uppskattar vi att felnivån ligger mellan 2,2 % och 3,8 %. Mittpunkten i detta intervall, det tidigare så kallade mest sannolika felet, har ökat jämfört med förra året, från 2,7 % till 3,0 % (se figur 3).

Mer än hälften av vår granskningspopulation innehåller återigen väsentliga fel

För 2021 konstaterade vi återigen att det sätt på vilket utgifterna betalades ut påverkar risken för fel. Vi skiljer i detta sammanhang mellan betalningar baserade på kostnadsersättning respektive stödrättigheter (se rutan nedan).

De vanligaste fel som vi konstaterade i högriskkostnader under huvudrubrikerna i den fleråriga budgetramen var följande:

• Icke stödberättigande kostnader och projekt, överträdelser av inremarknadsregler (särskilt bristande efterlevnad av reglerna för statligt stöd), avsaknad av grundläggande styrkande handlingar och bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling inom Sammanhållning, resiliens och värden.
• Icke stödberättigade stödmottagare och icke stödberättigande projekt eller kostnader, administrativa fel och underlåtenhet att fullgöra åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk är de vanligaste fel som påträffas inom utgiftsområdena landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, miljö, klimatpolitik och fiske, vilka tillsammans utgör omkring 33 % av de totala kostnaderna inom Naturresurser och miljö.
• Icke stödberättigande direkta personalkostnader och andra direkta kostnader är de främsta källorna till fel i forskningsutgifter (Horisont 2020 och sjunde ramprogrammet inom Inre marknaden, innovation och digitalisering). Allvarlig bristande efterlevnad av regler för offentlig upphandling och andra icke stödberättigande direkta kostnader är de vanligaste fel som konstateras i andra program och verksamheter (främst Fonden för ett sammanlänkat Europa).
• Kostnader som inte uppkommit, icke stödberättigande kostnader, avsaknad av styrkande handlingar och fel vid offentlig upphandling i Grannskapet och omvärlden.

År 2021 ökade högriskkostnaderna ytterligare jämfört med de föregående åren, och de utgör nästan två tredjedelar av vår granskningspopulation, närmare bestämt 63,2 % (2020: 59 %). Den uppskattade felnivån i högriskkostnader var 4,7 % (2020: 4,0 %).

Lågriskkostnader stod för de resterande 36,8 % av vår granskningspopulation (2019: 41 %) och innefattade framför allt stödrättighetsbaserade betalningar. Den uppskattade felnivån i denna del av populationen låg under väsentlighetsgränsen på 2 % (se figur 4).

I figur 5 jämförs våra uppskattade felnivåer för de olika utgiftsområdena mellan 2017 och 2021. Mer information om resultat finns i avsnittet En närmare titt på våra resultat och i respektive kapitel i årsrapporten för 2021.

Vi gör ett uttalande utan reservation om den första utbetalningen inom faciliteten för återhämtning och resiliens

Vad beträffar 2021 omfattade vårt arbete för första gången lagligheten och korrektheten i kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens. Vår granskningspopulation omfattade den enda utbetalning som gjordes 2021, en betalning till Spanien, och regleringen av den tillhörande förfinansieringen. Spaniens betalningsansökan innefattade 52 delmål som landet ansåg hade uppnåtts. Det belopp som enligt rådets genomförandebeslut skulle betalas till Spanien var 11,5 miljarder euro.

Vi grundade vår bedömning på villkoret för utbetalning, det vill säga att delmålen och målen i enlighet med rådets genomförandebeslut skulle ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. De samlade revisionsbevis som vi inhämtade genom vårt arbete visar att ett av de 52 delmål som var kopplade till den första utbetalningen till Spanien inte hade uppnåtts. Kommissionen har ännu inte fastställt någon metod för att kvantifiera effekterna av att ett delmål eller mål inte uppnås. Vår uppfattning är att felet inte är väsentligt. Andra brister som konstaterades i kommissionens arbete vid bedömningen av delmålen gäller de otillräckliga kriterierna för det ytterligare kontrolldelmålet och otillräcklig dokumentation av kommissionens arbete, även om detta inte påverkar bedömningen av huruvida ett visst delmål har uppnåtts.

Jämförelse mellan vår och kommissionens uppskattning av felnivån

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten, som kommissionskollegiet har ansvaret för, sammanfattas nyckelinformation från de årliga verksamhetsrapporterna om intern kontroll och ekonomisk förvaltning. Däri ingår risken vid betalning, som är kommissionens uppskattning av det belopp som inte uppfyllde tillämpliga regler vid utbetalningen. Kommissionens övergripande uppskattning av risken vid betalning för 2021 är 1,9 %. Denna siffra ligger under vår väsentlighetsgräns (2,0 %) och vår uppskattade felnivå (3,0 %) när det gäller EU:s budgetkostnader.

Liksom vår uppskattade felnivå omfattar inte kommissionens uppskattning kostnader inom faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilka den redovisar kontrollresultaten separat på grundval av en kvalitativ bedömning. Dessutom innehåller den årliga verksamhetsrapporten från varje generaldirektorat vid kommissionen en förklaring där generaldirektören intygar att den finansiella informationen presenteras korrekt i rapporten och att transaktionerna under hans eller hennes ansvar är lagliga och korrekta. För detta ändamål uppskattade alla generaldirektorat risken vid betalning i sina kostnader, med undantag för faciliteten för återhämtning och resiliens, för vilken kommissionen bedömer kontrollresultaten på grundval av en kombination av resultaten från medlemsstaternas och sina egna revisioner och kontroller.

För varje rubrik i den fleråriga budgetramen där vi gör en särskild bedömning jämförde vi kommissionens risk vid betalning för 2021 med vår uppskattade felnivå. Jämförelsen visar att kommissionens risk vid betalning ligger under vår uppskattade felnivå för Inre marknaden, innovation och digitalisering och Sammanhållning, resiliens och värden. När det gäller Naturresurser överensstämmer kommissionens uppskattning av risken vid betalning (1,8 %) med vår uppskattning.

I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten presenterar kommissionen sin övergripande riskbedömning av de årliga kostnaderna för 2021 i syfte att identifiera och rikta in åtgärderna på högriskområden. Kommissionen uppskattar att risken är låg för 55 % av kostnaderna, medelhög för 23 % och hög för 22 %. Vårt arbete visade dock på begränsningar i kommissionens efterhandsarbete, vilka sammantagna påverkar tillförlitligheten i kommissionens riskbedömning.

Vi följde också upp vår iakttagelse från förra året att kommissionens rapportering av faktiska finansiella korrigeringar och återkrav i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten är komplicerad och inte alltid tydlig. Vi konstaterade att kommissionens översyn av sin rapportering har lett till förbättringar. Vi anser dock också att presentationen av korrigeringar av tidigare betalningar (5 620 miljoner euro) och den tillhörande procentandelen relevanta kostnader (3,3 %) är olämplig och riskerar att missförstås. Den inbegriper förebyggande åtgärder som inte avser tidigare betalningar eller godkända kostnader. Dessutom kan medlemsstaternas förebyggande åtgärder inte direkt tillskrivas kommissionen.

Vi noterar att kommissionen i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport rapporterar att den skickade en första underrättelse till Ungern i april 2022 enligt den generella villkorlighetsordningen. Detta utlöste förfarandet som kan leda till att åtgärder inleds mot en medlemsstat för överträdelser av rättsstatens principer. Men den årliga förvaltnings- och resultatrapporten innehåller inga detaljer om underrättelsen eller om hur den kan påverka de berörda kostnadernas korrekthet.

Vi rapporterade fall av misstänkta bedrägerier till Olaf och Eppo

Vi har arbetat tillsammans med Olaf i många år och med Eppo sedan det inledde sin verksamhet i juni 2021. År 2021 rapporterade vi 15 fall (2020: sex fall) av misstänkta bedrägerier som vi hade identifierat under vårt revisionsarbete till Olaf, som redan har inlett utredningar i fem av dessa. Vi rapporterade ett av dessa fall parallellt till Eppo, tillsammans med ytterligare ett fall som vi hade identifierat under revisionsarbetet 2021. I mars 2022 beslutade vi att börja överlämna ärenden om misstänkta bedrägerier till både Olaf och Eppo samtidigt när så är lämpligt.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten finns i kapitlen 1 och 10 i vår årsrapport för 2021. Hela årsrapporten finns på vår webbplats (eca.europa.eu).

En närmare titt på våra resultat

Budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen

Genomförande och användning av budgeten 2021

Budgetgenomförandet var lågt för åtaganden men högt för betalningar

I förordningen om den fleråriga budgetramen har det fastställts maximibelopp för vart och ett av budgetramens sju år. Dessa tak gäller för EU:s nya ekonomiska förpliktelser (åtagandebemyndiganden) och för betalningar som kan göras från EU-budgeten (betalningsbemyndiganden). Se figur 6.

Under 2021 ingicks åtaganden för totalt 113,4 miljarder euro, vilket motsvarar endast 68 % av det totala tillgängliga beloppet (166,8 miljarder euro). Denna andel är exceptionellt låg, till och med lägre än 2014, det första året i den föregående fleråriga budgetramen (77 %). Under 2021 gjorde förseningar i antagandet av de sektorsspecifika förordningarna att införandet av nya program fördröjdes, särskilt för de åtta fonderna med delad förvaltning enligt förordningen om gemensamma bestämmelser. Endast 2 % av de tillgängliga åtagandebemyndigandena för dessa åtta fonder med delad förvaltning utnyttjades.

År 2021 var taket i den fleråriga budgetramen för betalningsbemyndiganden 166,1 miljarder euro, och det belopp som var tillgängligt för betalningar i den slutliga budgeten uppgick till 168,0 miljarder euro. De faktiska betalningarna uppgick till totalt 163,6 miljarder euro (97 %) av de tillgängliga betalningsbemyndigandena. Med beaktande av ytterligare betalningar på 62,6 miljarder euro från inkomster avsatta för särskilda ändamål (främst bidrag från faciliteten för återhämtning och resiliens) och 1,8 miljarder euro i överföringar från budgetåret 2020 uppgick betalningarna 2021 sammanlagt till 228,0 miljarder euro.

Utnyttjandegraden för de europeiska struktur- och investeringsfonderna 2014–2020 ökade

Under 2021 fortsatte medlemsstaterna att utnyttja europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) från den fleråriga budgetramperioden 2014–2020. I slutet av 2021 uppgick de sammanlagda betalningarna för ESI-fondernas operativa program 2014–2020 till 331,1 miljarder euro av totalt 492 miljarder euro (67 %). Återstående 160,9 miljarder euro ska betalas ut. Den återstående del som kvarstår vid programmens avslutande dras tillbaka före slutet av 2025, med undantag för Ejflu, som avslutas 2027. Detta belopp utgjorde merparten av EU-budgetens utestående åtaganden på 251,7 miljarder euro i slutet av 2021.

Som framgår av figur 7 varierar medlemsstaternas ackumulerade utnyttjande av medel från ESI-fonderna avsevärt.

Genomförandet av NextGenerationEU inleddes 2021

Det tillfälliga instrumentet NextGenerationEU inleddes i juni 2021 i och med ikraftträdandet av det nya beslutet om egna medel som bemyndigar kommissionen att låna upp de medel som krävs. I slutet av 2021 uppgick åtagandena för medel från NextGenerationEU till 143,5 miljarder euro. Förfinansieringen och betalningarna uppgick till mer än 53,6 miljarder euro. Se figur 8 för mer information.

De utestående åtagandena från EU:s budget och NextGenerationEU uppgick till ett rekordstort belopp på 341,6 miljarder euro

Vid utgången av 2021 uppgick de utestående åtagandena till totalt 341,6 miljarder euro, varav 251,7 miljarder euro avsåg EU-budgeten och 89,9 miljarder euro NextGenerationEU. EU-budgetens utestående åtaganden minskade avsevärt från en historiskt hög nivå på 303,2 miljarder euro i slutet av 2020, främst på grund av att genomförandet av fonder med delad förvaltning inom den fleråriga budgetramen för 2021–2027 kom igång sent. Tillsammans med utestående åtaganden inom NextGenerationEU nådde dock de totala utestående åtagandena ett rekordstort belopp. Figur 9 visar de totala utestående åtagandena från både EU-budgeten och NextGenerationEU i slutet av 2021, uppdelade efter ursprungsår.

Kommissionen förutspår att de utestående åtagandena från EU-budgeten kommer att uppgå till 317 miljarder euro 2027, vilket är 14 miljarder euro högre än beloppet på 303,2 miljarder euro i slutet av 2020. Denna lilla ökning beror främst på det mindre gapet mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Förvaltningskostnaderna för finansieringsinstrument varierar

Vi tittade också på de betalda förvaltningskostnaderna på medlemsstatsnivå i förhållande till de totala betalningarna, inklusive den nationella medfinansieringen av finansieringsinstrumenten. Vi konstaterade att förvaltningskostnaderna uppgick till 3,6 % av de totala betalningarna till finansieringsinstrumenten i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Detta är dock ett genomsnitt eftersom den faktiska siffran varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. I till exempel Sverige stod förvaltningskostnaderna för mer än 10 % av de totala betalningarna till finansieringsinstrumenten. I Österrike och Belgien, däremot, redovisades inte några förvaltningskostnader för finansieringsinstrument (se figur 10).

De största riskerna och utmaningarna för EU-budgeten de kommande åren

EU-budgetens totala exponering ökade under 2021, främst på grund av införandet av NextGenerationEU

EU-budgetens totala exponering för ansvarsförbindelser ökade från 131,9 miljarder euro 2020 till 277,9 miljarder euro 2021. De två främsta orsakerna till denna betydande ökning var införandet av NextGenerationEU och ökningen av lånebeloppet inom ramen för Sure-instrumentet (se figur 11).

Rysslands anfallskrig mot Ukraina ökar riskerna för EU:s budget

EU mobiliserar sin budget och ökar flexibiliteten ytterligare som en reaktion på Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Detta kommer att öka EU:s budgetbehov och leder till en högre risk för att ansvarsförbindelser i EU-budgeten utlöses. I slutet av 2021 hade Ukraina utestående lån till ett nominellt värde av 4,7 miljarder euro inom ramen för de makroekonomiska stödprogrammen och Euratomprogrammen. Dessutom har Europeiska investeringsbanken (EIB) beviljat lån till ett värde av 2,1 miljarder euro till Ukraina, lån som stöds av EU-garantier.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• informerar budgetmyndigheten om de faktorer som bidrar till ökningen av utestående åtaganden och vidtar lämpliga åtgärder i syfte att gradvis minska de utestående åtagandena på lång sikt,
• noga övervakar den ökande risken för att ansvarsförbindelser i EU-budgeten utlöses i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina och vid behov vidtar åtgärder för att se till att riskreduceringsverktygen upprätthåller tillräcklig kapacitet.

Vill du veta mer? Fullständig information om de viktigaste granskningsresultaten avseende budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen finns i kapitel 2 i vår årsrapport för 2021.

Intäkter

239,6 miljarder euro

Vår revision

I revisionen ingick en granskning av intäktssidan i EU:s budget, som finansierar EU:s kostnader. Vi granskade vissa nyckelkontrollsystem för förvaltning av egna medel och ett urval av intäktstransaktioner.

Medlemsstaternas BNI-baserade bidrag stod för 48,2 % av EU:s intäkter 2021, medan de egna medlen från mervärdesskatt (moms) stod för 7,5 %. Bidragen beräknas med hjälp av makroekonomisk statistik och uppskattningar som tillhandahålls av medlemsstaterna.

Traditionella egna medel, som utgörs av tullar på import som uppbärs av myndigheter i medlemsstaterna för EU:s räkning, svarade för ytterligare 7,9 % av EU:s intäkter.

De egna medel som baseras på plastförpackningsavfall som inte materialåtervinns står för 2,5 % av EU:s intäkter. De infördes 2021 och beräknas genom tillämpning av en enhetlig procentsats på vikten av plastförpackningsavfall som genereras i varje medlemsstat och som inte materialåtervinns.

Externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, som framför allt avser belopp som lånats för att ge medlemsstaterna icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd inom ramen för NextGenerationEU, står för 23,2 % av EU:s intäkter.

Det finns även andra källor till EU:s intäkter. De viktigaste av dem är bidrag och återbetalningar inom ramen för olika EU-avtal och EU-program (8,3 % av EU:s intäkter), såsom intäkter från kontrollen av överensstämmelse för EGFJ och Ejflu samt bidrag från länder utanför EU till EU:s program och verksamhet.

Våra iakttagelser

Förebyggande och korrigerande åtgärder

De intäktsrelaterade system som vi granskade var i regel ändamålsenliga. Men de nyckelinternkontroller av traditionella egna medel som vi bedömde i vissa medlemsstater och förvaltningen av momsreservationer och öppna punkter avseende traditionella egna medel vid kommissionen var endast delvis ändamålsenliga på grund av kvarstående brister.

Vi konstaterade också att genomförandet av flera åtgärder i kommissionens handlingsplan för tullen som bidrar till att minska tullgapet hade försenats. Denna brist påverkar inte vårt revisionsuttalande om intäkterna, eftersom den inte rör de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna utan snarare risken för att de traditionella egna medlen är ofullständiga.

Det finns fortfarande kvarstående brister i de nationella kontrollsystemen för sammanställningen av redovisningar av traditionella egna medel. När det specifikt gäller Italien har vi ifrågasatt tillförlitligheten i Italiens redovisning av traditionella egna medel sedan 2011, framför allt på grund av förseningar i uppdateringen av räkenskaperna för tullar som ännu inte uppburits med information om uppbörd av tullskulder.

Vi konstaterade också att antalet momsreservationer och öppna punkter avseende traditionella egna medel har minskat, men brister i förvaltningen av dem kvarstår. Vad beträffar momsreservationerna berodde detta på att kommissionen inte använde en gemensam strategi för att fastställa tidsfrister för medlemsstaternas beräkning och genomförande av de finansiella korrigeringarna av sina momsbaserade egna medel. När det gäller öppna punkter avseende traditionella egna medel hade kommissionen uppdaterat sitt förfarande för behandling av resultaten från inspektioner av traditionella egna medel. Den införde dock inte något system för att ange medlemsstaternas brister i prioriteringsordning och fastställde inte heller tidsfrister för medlemsstaternas uppföljningsåtgärder baserat på deras svar.

Dessutom noterade vi förseningar i kommissionens åtgärder för att förbättra riskhanteringen av traditionella egna medel och minska tullgapet Vår granskning av kommissionens genomförande av handlingsplanen för tullen visade på otillräckliga framsteg i ett antal åtgärder.

Kommissionens arbete med att häva BNI-reservationer påverkades av förseningar i de berörda medlemsstaterna. Förseningarna gällde inlämningen av BNI-förteckningarna till kommissionen inom ramen för den nya BNI-kontrollcykeln 2020–2024 och hanteringen av de transaktionsspecifika BNI-reservationer som gjorts som en del av den föregående kontrollcykeln 2016–2019.

För sjätte året i rad har kommissionens generaldirektorat för budget i sin årliga verksamhetsrapport behållit reservationen att de belopp avseende traditionella egna medel som överförts till EU:s budget är felaktiga på grund av undervärderad import av textilvaror och skor från Kina under perioden 2011 till 2017. Reservationen gjordes första gången 2016, när de förluster av traditionella egna medel som kunde tillskrivas Förenade kungariket kvantifierades till 2,1 miljarder euro, och utvidgades därefter till andra medlemsstater 2018 utan kvantifiering. Ytterligare 2,1 miljarder euro i ränta bokfördes också i Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för 2021. Den 8 mars 2022 konstaterade Europeiska unionens domstol att Förenade kungariket hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EU-rätten i fråga om egna medel. Domstolen godkände kommissionens metod för att kvantifiera förluster av traditionella egna medel på grundval av statistiska uppgifter. Den avvisade dock delvis kommissionens beräkning och gav vägledning om hur beloppet skulle räknas om. Kommissionen har börjat analysera domstolens dom och hur den påverkar dess beräkningar.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar nödvändiga åtgärder (inbegripet överträdelseförfaranden vid behov) som säkerställer att Italien löser sina långvariga brister i redovisningen av traditionella egna medel; åtgärderna bör syfta till att komma till rätta med de ihållande diskrepanser som påverkar tillförlitligheten i landets rapporter om tullar som uppburits och tullar som ännu inte uppburits,
• ser över förfarandena för hantering av momsreservationer i syfte att fastställa mer harmoniserade och striktare tidsfrister för de nationella myndigheterna och göra uppföljningen och hävandet av reservationer effektivare,
• förbättrar bedömningen av finansiella risker för traditionella egna medel genom att i tid genomföra de relevanta åtgärderna i handlingsplanen för tullen.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår granskning av EU:s intäkter finns i kapitel 3 i vår årsrapport för 2021.

Inre marknaden, innovation och digitalisering

Totalt: 18,5 miljarder euro

Vår revision

De program som finansieras under rubrik 1 Inre marknaden, innovation och digitalisering i den fleråriga budgetramen är av många olika slag och syftar till att finansiera EU-investeringar som bidrar till forskning och innovation, utbyggnad av transeuropeiska transportnät, kommunikationer, energi, den digitala omvandlingen och den inre marknaden samt rymdpolitiken. Horisont 2020 är alltjämt det viktigaste programmet för forskning och innovation. Rubriken i den fleråriga budgetramen omfattar även stora infrastrukturprojekt inom Fonden för ett sammanlänkat Europa och rymdprogram (Galileo, Egnos och Copernicus). Den omfattar också InvestEU-fonden, som syftar till att mobilisera offentliga och privata investeringar genom en EU-budgetgaranti som stöder genomförandepartnernas investeringar.

För 2021 granskades kostnader på 14,3 miljarder euro inom detta område. Merparten av dessa kostnader förvaltades direkt av kommissionen. Kommissionen betalar ut förskott till offentliga eller privata stödmottagare efter undertecknandet av en bidragsöverenskommelse och ersätter, i takt med att de medfinansierade projekten framskrider, delar av de totala kostnader som stödmottagarna redovisar minus förskotten. Rymdprogrammen förvaltas i regel indirekt på grundval av överenskommelser om medverkan som ingås mellan kommissionen och särskilda genomförandeorgan (t.ex. Europeiska rymdorganisationen). InvestEU:s finansieringsinstrument genomförs i huvudsak av EIB eller Europeiska investeringsfonden (EIF), som i sin tur använder finansiella intermediärer.

Våra iakttagelser

Generellt uppskattar vi att felnivån inom Inre marknaden, innovation och digitalisering är väsentlig.

År 2021 innehöll 55 (42 %) av de 130 transaktioner som vi granskade fel.

Kostnaderna inom Horisont 2020 och sjunde ramprogrammet är alltjämt förknippade med hög risk och är en viktig källa till fel som vi upptäcker. Vi fann kvantifierbara fel som hängde samman med icke stödberättigande kostnader i 29 av de 87 transaktioner i urvalet som gällde forskning och innovation. Det motsvarar 45 % av vår uppskattade felnivå för denna rubrik 2021.

När det gällde övriga program och verksamheter upptäckte vi kvantifierbara fel i nio av de 43 transaktionerna i urvalet. Bland dessa fanns fall av oriktigheter i upphandlingsförfarandet, en byggentreprenad där man hade begärt och fått ersättning för kostnader två gånger, ersättning för kostnader som inte föreskrivits i ramavtalet samt finansiering av en icke godtagbar tillgång.

Reglerna för att redovisa personalkostnader inom Horisont 2020 är fortfarande komplexa trots insatser för att förenkla dem, och beräkningen av dem är fortfarande en stor källa till fel i ersättningsanspråken. Av de 29 transaktioner som innehöll kvantifierbara fel i vårt urval av forskningstransaktioner handlade 26, det vill säga mer än 89 %, om att icke stödberättigande personalkostnader hade redovisats och ersatts.

I slutet av ett projekt lämnar revisorer anlitade av stödmottagarna intyg om redovisningen, vilka ska hjälpa kommissionen att kontrollera om de kostnader som redovisas är stödberättigande. Vi har upprepade gånger rapporterat om brister i dessa intyg. För 2021 fann vi att sju av de tolv kvantifierbara fel som kunde påvisas inte hade upptäckts vare sig av de revisorer som lämnade intygen eller av kommissionen.

Granskning av it-system för forskningsbidrag

Under 2021 granskade vi eGrants suite, kommissionens interna verktyg för förvaltning av bidrag och experter. Det integrerar de system som används under hela processen, det vill säga från utarbetande av arbetsprogram och ansökningsomgångar till förvaltning av verksamhetsflödet för bidrag.

På grundval av vår begränsade granskning konstaterade vi att systemen var väl integrerade i it-miljön. Men i enlighet med den nuvarande rättsliga grunden finns det ingen koppling mellan stödmottagarnas redovisningssystem och rapporteringssystemet. Kommissionen har de allmänna finansiella data om projekt som krävs för dess kontrollram, och eventuell redovisningsinformation för ytterligare kontroller eller revisioner lämnas på begäran. Detta innebär att det inte går att genomföra storskaliga automatiska kontroller.

Kommissionens rapportering om korrekthet

När det gäller Horisont 2020 rapporterade GD Forskning och innovation en förväntad representativ felprocent på 2,3 % och, efter att ha beaktat korrigerande åtgärder, en procentsats för kvarstående fel på 1,7 % för samtliga generaldirektorat och andra EU-organ som förvaltar EU:s forskningsutgifter. De underliggande efterhandsrevisionerna utförs av GD Forskning och innovations gemensamma revisionstjänst eller av externa entreprenörer för dess räkning.

Eftersom 2021 var det första året då Horisont Europa genomfördes hade endast ett mycket begränsat antal betalningar verkställts (endast förfinansiering inom GD Forskning och innovation). GD Forskning och innovation rapporterade därför inte någon upptäckt felprocent för Horisont Europa 2021.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• med eftertryck uppmanar till användning av vägvisaren för personalkostnader (”Personnel Costs Wizard”) (som finns tillgänglig på deltagarportalen), särskilt av vissa kategorier av stödmottagare bland vilka risken för fel är hög, såsom små och medelstora företag och nya deltagare (gäller bidrag från både Horisont 2020 och Horisont Europa),
• utfärdar vägledning till stödmottagarna om de specifika skillnaderna framför allt i fråga om stödberättigande mellan Horisont Europa och Horisont 2020 och liknande program,
• när det gäller Horisont 2020 förbättrar de befintliga förhandskontrollerna för att identifiera och utesluta potentiella, icke stödberättigande justeringar av personalkostnader som redovisas av stödmottagare efter omräkning av timkostnaderna,
• ytterligare förbättrar vägledningen till de oberoende revisorer som stödmottagarna anlitar för att tillhandahålla intygen om redovisningen i syfte att minska det stora antalet brister som vi identifierade i våra granskningar av dessa intyg,
• inför nästa forskningsprogram och i enlighet med nya verksamhetsbehov undersöker möjligheten att utvidga funktionerna i eGrants för riskbedömning och automatiska kontroller, till exempel genom att utnyttja andra tillgängliga datakällor för att i digital form tillhandahålla ytterligare nyckeldata till stöd för bekräftelsen av efterlevnad.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Inre marknaden, innovation och digitalisering finns i kapitel 4 i vår årsrapport för 2021.

Sammanhållning, resiliens och värden

Totalt: 80,1 miljarder euro

Vår revision

Kostnaderna inom denna rubrik är inriktade på att minska skillnaderna i utveckling mellan EU:s olika medlemsstater och regioner (underrubrik 2a) samt på åtgärder för att stödja och skydda EU:s värden och för att göra EU mer resilient mot nuvarande och framtida utmaningar (underrubrik 2b). Finansieringen inom underrubrik 2a (ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) sker genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF) och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). När det gäller underrubrik 2b (resiliens och värden) tillhandahålls finansiering genom program som Erasmus+, ett antal mindre program och särskilda instrument som inrättats för att hantera covid-19-pandemin.

De sammanhållningspolitiska fonderna (Eruf, Sammanhållningsfonden och ESF) står för merparten av kostnaderna, där kommissionen och medlemsstaterna delar förvaltningen av medlen. EU medfinansierar fleråriga operativa program som i sin tur finansierar projekt. Vid kommissionen ansvarar generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD Regional- och stadspolitik) för genomförandet av Eruf och Sammanhållningsfonden, medan generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering) ansvarar för ESF. EU-stöd till program som inte omfattas av delad förvaltning förvaltas antingen direkt av kommissionens generaldirektorat eller indirekt med stöd av partnerorganisationer eller andra myndigheter.

Vi granskar kostnaderna när kommissionen har godkänt dem. För årsrapporten för 2021 granskade vi kostnader på 47,9 miljarder euro på detta område, varav 44 miljarder euro i kostnader under underrubrik 2a och 3,9 miljarder euro under underrubrik 2b (2020: 48,4 miljarder euro totalt). I enlighet med vår metod inkluderade detta belopp kostnader på 40,8 miljarder euro från tidigare år under underrubrik 2a som kommissionen hade godkänt eller reglerat 2021.

Våra iakttagelser

Generellt uppskattar vi att felnivån för rubrik 2 i den fleråriga budgetramen är väsentlig.

För 2021 granskade vi 243 transaktioner. Vi identifierade och kvantifierade 30 fel som alla rörde underrubrik 2a. Med beaktande av de 56 fel som revisionsmyndigheterna tidigare hade upptäckt och de korrigeringar (på totalt 458 miljoner euro för båda programperioderna tillsammans) som medlemsstaternas programmyndigheter hade gjort uppskattar vi felnivån till 3,6 %. Den uppskattade felnivån för enbart underrubrik 2a är 4,1 %.

Icke stödberättigande projekt och kostnader, överträdelser av inremarknadsregler (särskilt bristande efterlevnad av reglerna för statligt stöd) och avsaknad av grundläggande styrkande handlingar bidrog mest till den uppskattade felnivån. Den största andelen av den uppskattade felnivån utgörs av bristfälligt beslutsfattande av förvaltande myndigheter, till exempel när de godkänner icke stödberättigande projekt eller olagligt statligt stöd. Vi har också konstaterat att revisionsmyndigheterna rapporterar relativt låga nivåer av denna feltyp.

De upptäckta felens antal och inverkan visar att de kontroller som för närvarande finns på plats ännu inte i tillräcklig utsträckning minskar den höga inneboende risken för fel på detta område. Detta gäller särskilt de förvaltande myndigheternas och de förmedlande organens kontroller som fortfarande delvis inte är ändamålsenliga när det gäller att förhindra eller upptäcka oriktigheter i de kostnader som stödmottagarna redovisar.

Förenklade kostnadsalternativ

Förenklade kostnadsalternativ har potential att minska både stödmottagarnas administrativa arbetsbörda och antalet fel. I år fann vi fel avseende användningen av förenklade kostnadsalternativ i fyra transaktioner i en medlemsstat. I Irland konstaterade vi att ersättningsbeloppen från medlemsstaten till stödmottagarna respektive från kommissionen till medlemsstaten utgick från olika former av stöd. Stödmottagaren ersattes på grundval av faktiska kostnader, medan EU-finansieringen baserades på förenklade kostnadsalternativ. Detta tillvägagångssätt är inte heller förenligt med de föreskrivna kraven för förenklade kostnadsalternativ.

Särskilda upphandlingsbrister som påverkade transaktioner vid direkt förvaltning

I april 2020 aktiverade kommissionen instrumentet för krisstöd och utfärdade ett meddelande som förklarade vilka alternativ som fanns tillgängliga inom offentlig upphandling för att hantera problem i samband med covid-19-krisen. Sju av de 18 transaktionerna i vårt urval för underrubrik 2b gällde betalningar som gjordes inom ramen för instrumentet för krisstöd 2021. Vad beträffar dessa transaktioner konstaterade vi att kommissionen inte hade kontrollerat tillräckligt om de finansiella villkoren i de förköpsavtal om inköp som den ingick med tillverkare av vaccindoser mot covid-19 hade uppfyllts för betalning till tillverkarna. Vi konstaterade även brister i upphandlingen av tjänster och varor inom ramen för instrumentet för krisstöd men kvantifierade inte dessa fel, eftersom pandemins extraordinära karaktär motiverade direktupphandling i samtliga fall som vi granskade.

Bedömning av revisionsmyndigheternas arbete

Revisionsmyndigheterna är ”den andra försvarslinjen” i kontroll- och garantiramen för kostnaderna. De kontrollerar, på urvalsbasis, korrektheten i de kostnader som de förvaltande myndigheterna redovisar för kommissionen. Genom detta arbete ska de kontrollera att procentsatserna för kvarstående fel ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %. I år bedömde vi det arbete som utförts av 23 av 116 revisionsmyndigheter i 19 medlemsstater och i Förenade kungariket.

Syftet med vårt arbete är inte att dra några slutsatser om huruvida revisionsmyndigheternas felprocentsatser är korrekta i sig, men vi fann fel som inte upptäckts av dem. Vårt arbete med årets urval visade att procentsatsen för kvarstående fel var över 2 % i tolv av de 31 garantipaketen (vilket motsvarar 39 % av kostnaderna i urvalet), och då hade vi också beaktat de ytterligare fel som upptäckts efter kommissionens kontroller.

Sedan 2017 har vi granskat ett årligt urval av garantipaket. Under den perioden har vi tittat på 69 garantipaket i 24 medlemsstater och Förenade kungariket minst en gång, vilket varje år motsvarar mellan 34 % och 62 % av de kostnader som attesterats i årsredovisningar. Enligt kommissionens justeringar och våra egna granskningsresultat har 37 av dessa paket (54 %) haft procentsatser för kvarstående fel på över 2 % minst ett av åren. De 37 paketen har genomgående stått för åtminstone 39 % av kostnaderna i vårt urval. Detta illustrerar i vilken omfattning revisionsmyndigheter felaktigt rapporterar att procentsatser för kvarstående fel ligger under väsentlighetsgränsen på 2 %.

GD Regional- och stadspolitiks och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkluderings rapportering om sammanhållningsutgifternas korrekthet

De årliga verksamhetsrapporterna är de viktigaste redskapen som kommissionens generaldirektorat har för att rapportera huruvida de har uppnått rimlig säkerhet om att medlemsstaternas kontrollförfaranden säkerställer att kostnader är korrekta.

De årliga verksamhetsrapporterna anger också en felprocent som en kritisk prestationsindikator (KPI) för korrekthet. GD Regional- och stadspolitik rapporterade en kritisk prestationsindikator på 1,9 % och en ”högsta procentsats” på 2,5 %. GD Sysselsättning, socialpolitik och inkluderings procentsatser var 1,7 % för den kritiska prestationsindikatorn och 2,4 % för den högsta risken. Kommissionen använde dessa felprocentsatser i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2021 för att lämna information om korrekthet. Den rapporterade en kombinerad risk vid betalning på mellan 1,8 % och 2,5 % för underrubrik 2a i den fleråriga budgetramen, för sammanhållning, och på mellan 1,7 % och 2,3 % för rubrik 2 som helhet i den fleråriga budgetramen.

År 2021 offentliggjorde vi en särskild rapport där vi tillhandahöll detaljerad information om relevansen, tillförlitligheten och konsekvensen i den årliga felnivå som rapporteras i de årliga verksamhetsrapporterna och den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för sammanhållningsutgifter. Rapporten stödde slutsatserna i vår årsrapport de senaste fyra åren. Vi konstaterade att kommissionen redovisar en lägsta uppskattad felnivå som inte är slutgiltig (på nivån för operativa program, i de årliga verksamhetsrapporterna och i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten) och att skrivbordsgranskningarna är av begränsat värde när det gäller att bekräfta giltigheten hos de sammanlagda återstående felprocentsatser som rapporterats av revisionsmyndigheterna.

Som svar på våra rekommendationer har kommissionen ändrat sin metod för att beräkna de högsta riskerna. Numera tillämpar den framför allt ett ”tillägg” för ogranskade operativa program, grundat på felprocentsatser som rapporterats av samma revisionsmyndighet för andra operativa program, eller en schablonsats om revisionsmyndigheten ännu inte har granskats. Men kommissionen gör inte dessa justeringar för operativa program som granskats under tidigare räkenskapsår för vilka den fortsätter att förlita sig på sina skrivbordsgranskningar (som har inneboende begränsningar jämfört med regelefterlevnadsrevisioner). Dessutom finns det risk för att tillägget inte är tillräckligt stort för att motsvara fel som kommissionen inte har upptäckt i sina regelefterlevnadsrevisioner.

Förfarande gällande rättsstatsprincipen

I april 2022 skickade kommissionen en skriftlig underrättelse till Ungern om påstådda överträdelser av rättsstatsprincipen. För att göra detta måste kommissionen ha rimliga skäl att anta att dessa överträdelser påverkar eller riskerar att allvarligt påverka den sunda ekonomiska förvaltningen av EU:s budget eller EU:s ekonomiska intressen. Varken GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering eller GD Regional- och stadspolitik hänvisade i sina årliga verksamhetsrapporter för 2021 till detta pågående förfarande eller hur det kan påverka den säkerhet som kommissionen kan uppnå från Ungerns kontroll- och garantisystem.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• upprepar för de förvaltande myndigheterna vilka krav som är kopplade till ersättningen av stödmottagare med hjälp av en metod som skiljer sig från de förenklade kostnadsalternativ som används för att beräkna utbetalningar till medlemsstater från EU-budgeten, särskilt med beaktande av de förhållanden som upptäcktes i år och som rörde ett operativt program inom ESF i Irland,
• ser till, vad gäller operativa program som utgår från befintliga nationella system, att den insats som genomförs på ett ändamålsenligt sätt bidrar till programmets mål, särskilt med beaktande av de förhållanden som upptäcktes i år och som rörde deltagande unga som varken arbetar eller studerar i operativa program inom ESF/sysselsättningsinitiativet för unga i Spanien,
• upprepar för programmyndigheterna att de måste bekräfta deltagares status som unga som varken arbetar eller studerar innan de lämnar in kostnadsredovisningar för program inom ESF/sysselsättningsinitiativet för unga från perioden 2014–2020; dessa kontroller av stödberättigandet bör göras på grundval av tillförlitliga och verifierade källor, särskilt med beaktande av de förhållanden som upptäcktes i år och som rörde operativa program inom ESF/sysselsättningsinitiativet för unga i Frankrike och Irland,
• kontrollerar att tillverkare av covid-19-vaccin uppfyller villkoren i förköpsavtal om inköp, särskilt när det gäller uppskattningar av produktionskostnader, användning av förskottsfinansiering och i tillämpliga fall klausuler om icke-vinst, och vid behov vidtar korrigerande åtgärder,
• upprepar för revisionsmyndigheterna att den rättsliga ramen kräver att de fastställer en verifieringskedja med vars hjälp kommissionen kan kontrollera att deras urvalsförfaranden är oberoende, objektiva och opartiska,
• lämnar information i sina årliga verksamhetsrapporter om pågående förfaranden gällande rättsstatsprincipen mot medlemsstater och hur dessa kan påverka den säkerhet som kommissionen kan uppnå om kostnadernas korrekthet från de berörda ländernas system för säkerhet och kontroll.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Sammanhållning, resiliens och värden finns i kapitel 5 i vår årsrapport för 2021.

Naturresurser

Totalt: 56,8 miljarder euro

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), den gemensamma fiskeripolitiken och delar av EU:s utgifter för miljö och klimatpolitik.

Den gemensamma jordbrukspolitiken står för 97 % av kostnaderna inom Naturresurser. EU-lagstiftningens tre allmänna mål för GJP är

• hållbar livsmedelsproduktion, med fokus på jordbruksinkomster, jordbrukets produktivitet och prisstabilitet,
• hållbar förvaltning av naturresurser och klimatpolitik, med fokus på utsläpp av växthusgaser, biologisk mångfald, mark och vatten,
• balanserad territoriell utveckling.

GJP-kostnaderna inom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) kan delas in i två huvudkategorier:

• Direktstöd till jordbrukare, som finansieras fullt ut av EU:s budget.
• Marknadsåtgärder inom jordbruket, som också finansieras fullt ut av EU:s budget, med undantag för vissa åtgärder som medfinansieras av medlemsstaterna, inbegripet säljfrämjande åtgärder.

GJP stöder också strategier och projekt för landsbygdsutveckling genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

Den här rubriken i den fleråriga budgetramen innefattar även EU:s utgifter för havs- och fiskeripolitiken och delar av de EU-utgifter för miljö och klimatpolitik som innefattar Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Life-programmet.

För 2021 granskades kostnader på 56,6 miljarder euro inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen.

Kommissionen delar förvaltningen av GJP med medlemsstaterna.

Våra iakttagelser

På grundval av de fel som vi har kvantifierat och andra bevis som kontrollsystemet genererat anser vi att felnivån för Naturresurser ligger nära väsentlighetsgränsen.

Liksom tidigare år visar våra resultat att felnivån inte var väsentlig för direktstöd, som i huvudsak baseras på den jordbruksareal som deklarerats av jordbrukare och utgör 67 % av kostnaderna för Naturresurser. Vad beträffar de återstående områdena (landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik), som utgör 33 % av kostnaderna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen, tyder våra resultat som helhet på en väsentlig felnivå.

Direktstöd till jordbrukare: ett ändamålsenligt kontrollsystem

Det viktigaste förvaltningsverktyget för direktstöd är det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS), som inbegriper systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS). IACS har, framför allt med hjälp av LPIS, bidragit till att minska felnivån i direktstödet.

I de 84 direktstödstransaktioner som vi granskade fann vi endast tre mindre kvantifierbara fel, som berodde på att jordbrukare hade överdeklarerat den stödberättigande arealen jordbruksmark.

Kontroller genom övervakning

Sedan 2018 kan medlemsstaternas utbetalande organ utföra ”kontroller genom övervakning”. I denna metod används automatiska processer baserade på data från Sentinelsatelliterna i EU:s Copernicusprogram för att kontrollera efterlevnaden av vissa GJP-regler. Om alla stödkriterier för ett visst stödsystem kan utvärderas från rymden blir det möjligt för de utbetalande organen att övervaka hela populationen av stödmottagare på distans.

Kontroller genom övervakning kan användas för att varna jordbrukare för eventuella överträdelser av stödsystemets regler när som helst under odlingssäsongen. Detta ger jordbrukarna fler möjligheter att korrigera sina anspråk innan de fastställs slutgiltigt.

Vi granskade genomförandet av kontroller genom övervakning i Spanien och Italien. Spanien har genomfört sådana kontroller av direktstöd sedan 2019. Vissa regioner har utvidgat dessa kontroller till att omfatta ett allt större antal landsbygdsutvecklingsåtgärder. I Italien omfattade kontrollerna endast direktstöd, men man har för avsikt att utvidga kontrollerna till vissa landsbygdsutvecklingsåtgärder.

Kommissionen har åtagit sig att stödja medlemsstaterna när det gäller att utveckla kontroller genom övervakning. I slutet av 2021 omfattades 13,1 % av arealen för de viktigaste ordningarna för direktstöd (grundstöd och enhetlig arealersättning) av kontroller genom övervakning.

Landsbygdsutveckling, marknadsåtgärder, fiske, miljö och klimatpolitik: högre risk för fel

Jämfört med direktstöd omfattas dessa utgiftsområden av komplexa stödvillkor, vilket ökar risken för fel.

Av de 104 transaktioner inom landsbygdsutveckling som vi granskade innehöll 90 inga fel. Av de 13 fall där vi konstaterade och kvantifierade fel hade sex en inverkan på över 20 %. Vi upptäckte ett efterlevnadsproblem utan finansiella effekter.

Marknadsåtgärder inom jordbruket utgör ett antal olika ordningar som omfattas av en mängd olika stödvillkor. Vi granskade 14 transaktioner och konstaterade fyra fall där utbetalande organ hade ersatt icke stödberättigande kostnader. Alla fyra felen låg under 20 %.

Urvalskriterierna och stödkraven för projekt avseende fiske, miljö och klimatpolitik varierar också. I de fyra transaktioner inom ramen för direkt förvaltning som vi granskade fann vi inga fel. I sex andra transaktioner, som omfattades av delad förvaltning, fann vi tre kvantifierade fel, bland annat ett på över 20 %, som berodde på att de stödberättigande kostnaderna hade beräknats felaktigt.

Kontroller av samstämmighet

För budgetåret 2021 granskade vi kvaliteten på och samstämmigheten i medlemsstaternas kontrollstatistik och i de betalningsuppgifter som rapporterats till kommissionen. På det hela taget konstaterade vi att de utvalda utbetalande organens system beräknade stödbetalningarna på ett tillförlitligt sätt och tog korrekt hänsyn till justeringar till följd av kontrolluppgifterna.

Åtgärd 21

Huvudsyftet med åtgärd 21 (exceptionellt tillfälligt stöd till jordbrukare och små och medelstora företag som påverkas särskilt av covid-19-krisen) var att ta itu med likviditetsproblem för jordbrukare och små och medelstora företag som påverkats av covid-19-pandemin. Vi granskade genomförandet av åtgärden i fyra medlemsstater. Vi identifierade ett begränsat antal fall där stödmottagare som inte uppfyllde stödkriterierna fick medel. De utbetalande organen hade kunnat förhindra detta, om de hade använt IACS-systemet i stället för Excelblad.

GD Jordbruk och landsbygdsutvecklings rapportering om GJP-kostnadernas korrekthet

Chefen för vart och ett av de utbetalande organen lämnar en årlig förvaltningsförklaring till GD Jordbruk och landsbygdsutveckling om ändamålsenligheten hos deras förvaltnings- och kontrollsystem samt lagligheten och korrektheten i deras kostnader. Dessutom rapporterar medlemsstaterna årligen om sina administrativa kontroller och kontroller på plats (s.k. kontrollstatistik).

För att ge ytterligare säkerhet har de attesterande organen sedan 2015 varit skyldiga att varje år och för varje utbetalande organ avge ett utlåtande om lagligheten och korrektheten i de kostnader som medlemsstaterna har begärt ersättning för.

GD Jordbruk och landsbygdsutveckling använder de felprocentsatser som rapporterats i kontrollstatistiken och gör justeringar baserat på resultaten av de attesterande organens revisioner och på sina egna kontroller av de utbetalande organens system och kostnader i syfte att beräkna en siffra för ”risken vid betalning”. Det uppskattade risken vid betalning till omkring 1,8 % för GJP-kostnaderna som helhet 2021. GD Jordbruk och landsbygdsutveckling uppskattade en risk vid betalning (justerad felprocent) på omkring 1,4 % för direktstöd, 2,9 % för landsbygdsutveckling och 2,1 % för marknadsåtgärder.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• med utgångspunkt i erfarenheterna från användningen av ”kontroller genom övervakning”, underlättar utbyte av bästa praxis vad gäller medlemsstaternas användning av ny teknik när de utför sina kontroller av GJP-utbetalningar, för att stödja medlemsstaterna i deras genomförande av arealövervakningssystemet från och med 2023,
• utför revisioner och säkerställer övervakning och utvärdering för att bekräfta att finansieringen inom åtgärd 21 är väl riktad till stödberättigade stödmottagare med likviditetsproblem som äventyrar kontinuiteten i deras jordbruks- eller affärsverksamhet.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Naturresurser finns i kapitel 6 i vår årsrapport för 2021.

Migration och gränsförvaltning
Säkerhet och försvar

Totalt: 3,2 miljarder euro

Vår revision

Detta utgiftsområde omfattar olika politikområden som rör migration och gränsförvaltning (rubrik 4 i den fleråriga budgetramen) samt säkerhet och försvar (rubrik 5 i den fleråriga budgetramen). Vi rapporterar om dessa rubriker i ett gemensamt kapitel, eftersom motsvarande utgifter huvudsakligen budgeterades och bokfördes inom samma rubrik, rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap, i den föregående fleråriga budgetramen.

När det gäller rubrik 4 Migration och gränsförvaltning avsåg merparten av kostnaderna slutförandet av projekt och program från den föregående programperioden (2014–2020) inom ramen för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Fonden för inre säkerhet – gränser och visering (ISF – gränser och visering).

Dessa två fonders syfte är att bidra till en ändamålsenlig hantering av migrationsströmmar och få till stånd en gemensam EU-strategi för asyl- och invandringsfrågor (Amif) och att säkerställa en hög säkerhetsnivå i EU och samtidigt underlätta lagligt resande, genom en enhetlig och hög nivå på kontrollen av de yttre gränserna och en ändamålsenlig handläggning av Schengenvisum (ISF – gränser och visering). Förvaltningen av dem delas i hög grad mellan kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor (GD Migration och inrikes frågor) och medlemsstaterna.

Ett annat viktigt utgiftsområde inom rubrik 4 är finansieringen av tre decentraliserade byråer (Europeiska unionens asylbyrå, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån – Frontex och Europeiska unionens byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa – eu-LISA) som deltar i genomförandet av viktiga EU-prioriteringar inom områdena migration och gränsförvaltning. Vi rapporterar separat om kostnaderna för EU:s byråer i våra särskilda årsrapporter och i en årlig sammanfattning kallad Revisionen av EU:s byråer i korthet.

För 2021 uppgick vår granskningspopulation för rubrik 4 i den fleråriga budgetramen till 2,6 miljarder euro.

När det gäller rubrik 5 Säkerhet och försvar i den fleråriga budgetramen innefattar ”säkerhetsdelen” slutförande av finansiering från polisdelen i Fonden för inre säkerhet 2014–2020, finansiering för kärnkraftsavveckling (ekonomiskt stöd från EU för avveckling av kärnkraftsanläggningar i Bulgarien, Litauen och Slovakien) samt finansiering till tre decentraliserade EU-byråer inom säkerhetsområdet (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk – ECNN, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning – Europol och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning – Cepol). ”Försvarsdelen” innefattar Europeiska försvarsfonden, som stöder försvarssamarbetsprojekt i alla forsknings- och utvecklingsskeden.

För 2021 uppgick vår granskningspopulation för rubrik 5 i den fleråriga budgetramen till 0,6 miljarder euro.

Våra iakttagelser

År 2021 granskade vi ett urval av 28 transaktioner. Detta urval bidrar till vår samlade revisionsförklaring men det är inte representativt för kostnaderna under rubrikerna 4 och 5 i den fleråriga budgetramen. Vi kan därför inte ge någon uppskattning av felprocenten för dessa rubriker i den fleråriga budgetramen.

Av de 28 transaktioner som vi granskade innehöll nio (32 %) fel. Vi har kvantifierat sex fel som påverkade de belopp som belastade EU:s budget. Vi konstaterade också sex fall av bristande efterlevnad av rättsliga och finansiella bestämmelser som dock inte hade någon ekonomisk inverkan på EU-budgeten.

Vår granskning av tre revisionsmyndigheters arbete visade att de hade tagit fram och tillämpat detaljerade förfaranden av tillräcklig kvalitet för att kunna rapportera om sitt arbete i den årliga kontrollrapport som de lämnar till kommissionen. Vi konstaterade dock brister i deras revisionsarbete och rapportering.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

Vi gick igenom den årliga verksamhetsrapporten från GD Migration och inrikes frågor och fann ingen information som skulle kunna motsäga våra granskningsresultat. Eftersom våra kontroller av 25 transaktioner endast avser en liten del av de transaktioner som GD Migration och inrikes frågor ansvarar för, kan vi inte styrka generaldirektörens förklaring med våra granskningsresultat.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• ger ytterligare vägledning till mottagare av unionens åtgärder och bistånd i nödsituationer och till de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för genomförandet av finansiering från GD Migration och inrikes frågor om hur de ska respektera
  
  
  1. reglerna för insamling av lämpliga styrkande underlag som kan tas fram i händelse av kontroller eller granskningar,
  2. skyldigheten att följa de nationella reglerna för offentlig upphandling när de köper varor eller tjänster,

• genomför mer riktade förhandskontroller av kostnadernas stödberättigande, i synnerhet när det gäller bistånd i nödsituationer, med särskilt fokus på de potentiella riskerna avseende
  
  
  1. typen av kostnad (t.ex. upphandling),
  2. typen av stödmottagare (t.ex. stödmottagare med liten eller ingen erfarenhet av EU-finansiering).
  När kommissionen gör detta bör den ta hänsyn till att det finns begränsningar med att använda revisionsintyg för att styrka stödmottagarnas betalningsansökningar.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Migration och gränsförvaltning/Säkerhet och försvar finns i kapitel 7 i vår årsrapport för 2021.

Grannskapet och omvärlden

Totalt: 10,9 miljarder euro

Vår revision

I detta utgiftsområde ingår kostnader för alla yttre åtgärder som finansieras av EU:s budget (med undantag av Europeiska utvecklingsfonden). Åtgärderna syftar till att slå vakt om och främja EU:s värden, principer och grundläggande intressen i hela världen samt att bidra till att främja multilateralism och starkare partnerskap med länder utanför EU för att hjälpa mottagarländerna att anta och genomföra de reformer som krävs för att anpassa sig till EU:s värden inför ett medlemskap och därigenom bidra till deras stabilitet, säkerhet och välstånd.

Betalningarna verkställs med hjälp av flera olika instrument och genomförandemetoder, såsom kontrakt om byggentreprenader/varor/tjänster, bidrag, särskilda lån, lånegarantier samt ekonomiskt stöd, budgetstöd och andra riktade former av budgetstöd i mer än 150 länder.

För 2021 uppgick de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 10 miljarder euro.

Våra iakttagelser

Vi granskade ett urval av 67 transaktioner som bidrar till vår samlade revisionsförklaring men som inte är representativt för kostnaderna inom denna rubrik i den fleråriga budgetramen. Vi kan därför inte ge någon uppskattning av felprocenten för denna rubrik.

Av de 67 transaktioner som vi granskade innehöll 32 (48 %) fel. Trots den begränsade urvalsstorleken bekräftar våra granskningsresultat att risken för fel under denna rubrik i den fleråriga budgetramen är hög. Vi har kvantifierat 24 fel som påverkade de belopp som belastade EU:s budget. De vanligaste felkategorierna var kostnader som inte uppkommit, icke stödberättigande kostnader, avsaknad av styrkande handlingar och fel vid offentlig upphandling.

I transaktioner avseende budgetstöd och projekt som genomförts av internationella organisationer enligt den hypotetiska strategin (där kommissionens bidrag till projekt med flera givare slås samman med bidrag från andra givare och inte öronmärks för specifika, identifierbara utgiftsposter) förekom fel i mindre utsträckning. År 2021 upptäckte vi ett fel inom vart och ett av dessa utgiftsområden.

Liksom tidigare år gav vissa internationella organisationer endast begränsad tillgång till handlingar (t.ex. i skrivskyddat format), vilket innebär att vi inte kunde kopiera dem. Dessa problem hindrade planeringen och genomförandet av vår revision och ledde till förseningar i vårt arbete. Även om kommissionen har intensifierat sin kommunikation med de internationella organisationerna har vi fortfarande svårt att få tillgång till de handlingar vi begär.

GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2021 lät GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar en extern entreprenör för sjunde gången genomföra undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel. Avsikten med undersökningen är att uppskatta andelen fel som inte upptäckts i GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars alla förvaltningskontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera sådana fel inom hela dess ansvarsområde i syfte att dra slutsatser om kontrollernas ändamålsenlighet. Den utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision.

Liksom tidigare år uppskattades en övergripande procentsats för kvarstående fel för GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar som låg under kommissionens egen väsentlighetsgräns på 2 % (2021: 1,05 % och 2020: 1,36 %).

Vi har i tidigare årsrapporter beskrivit begränsningar i undersökningarna som kan bidra till att procentsatsen för kvarstående fel underskattas.

I den population som granskades för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel 2021 ingick inte gamla kontrakt som avslutades under referensperioden och vilkas totala värde uppgick till 389 miljoner euro och inte heller GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars tematiska bidragskontrakt, vilka uppgick till 50 miljoner euro. De två typer av kontrakt som nämns ovan och som inte ingår i urvalspopulationen uppgår till 439 miljoner euro och utgör tillsammans omkring 20 % av GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingars portfölj av avslutade kontrakt på 2,27 miljarder euro. Det är med andra ord en betydande andel kontrakt som permanent utesluts från alla undersökningar av procentsatsen för kvarstående fel, särskilt med tanke på att värdet på den slutliga urvalspopulationen för generaldirektoratets övergripande felprocent uppgår till omkring 1,7 miljarder euro, och detta kan leda till att fel förblir oupptäckta. Uteslutandet av dessa kontrakt innebär en begränsning som GD Grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar inte redovisar i sin årliga verksamhetsrapport för 2021.

Årliga verksamhetsrapporter och andra förvaltningsverktyg

På grundval av den låga uppskattade procentsatsen för kvarstående fel förklarade generaldirektören för Echo att generaldirektoratets finansiella exponering låg under väsentlighetsgränsen på 2 %. Eftersom endast en liten del av våra kontroller avser transaktioner som Echo ansvarar för, kan vi inte verifiera detta påstående utifrån våra granskningsresultat.

Covid-19-pandemin och politiska kriser har satt tillhandahållandet av humanitärt bistånd på spel, eftersom de har begränsat eller förhindrat möjligheterna att nå ut till människor som drabbats av humanitära kriser. Denna risk gäller inte bara bedömningar av humanitära behov, utan även själva tillhandahållandet av bistånd samt genomförandet av tillhörande kontroller.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• vidtar lämpliga åtgärder för att se till att eventuella åtaganden eller förskottsbetalningar som stödmottagarna i sina finansiella rapporter begär ersättning för som faktiska kostnader dras av innan betalningar eller regleringar görs,
• stärker kontrollerna vid utformningen av förslag till finansieringsöverenskommelser för budgetstödtransaktioner för att i finansieringsöverenskommelserna fastställa tydliga villkor när det gäller överföring av medel till det stödmottagande landets centralbank och tillämplig växelkurs; dessa villkor bör vara förenliga med riktlinjerna för budgetstöd,
• redovisar vilken typ av kontrakt som inte ingår i granskningspopulationen för undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel samt värdet på dessa kontrakt i den årliga verksamhetsrapporten för 2022 och framtida årliga verksamhetsrapporter.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Grannskapet och omvärlden finns i kapitel 8 i vår årsrapport för 2021.

Europeisk offentlig förvaltning

Totalt: 10,7 miljarder euro

Vår revision

Vår revision omfattade de administrativa kostnaderna för EU:s institutioner och organ: Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen.

År 2021 uppgick institutionernas och organens kostnader för administration till totalt 10,7 miljarder euro. I beloppet ingick kostnader för personal och pensioner (cirka 68 % av de totala kostnaderna), byggnader, utrustning, energi, kommunikation och informationsteknik.

En extern revisor granskar vår egen årsredovisning. Efter granskningen varje år offentliggörs revisionsuttalandet och granskningsrapporten i Europeiska unionens officiella tidning och på vår webbplats.

Våra iakttagelser

För 2021 granskade vi utvalda övervaknings- och kontrollsystem vid Europeiska utrikestjänsten. Vi granskade också 60 transaktioner.

Liksom tidigare år uppskattar vi att felnivån ligger under väsentlighetsgränsen.

Vi fann inga specifika problem när det gällde Europeiska unionens råd, Europeiska unionens domstol, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén, Europeiska ombudsmannen eller Europeiska datatillsynsmannen. Vår externa revisor rapporterade inte något specifikt problem på grundval av sitt arbete.

Europaparlamentet

Vi upptäckte två kvantifierbara fel i Europaparlamentets betalningar. Det ena felet gällde en något för hög betalning för it-tjänster på grund av felaktigt tillämpade kontraktsvillkor. Det andra felet gällde en betalning som Europaparlamentet gjort till en europeisk politisk grupp. Europaparlamentets interna upphandlingsregler är oförenliga med budgetförordningen eftersom de begränsar konkurrensen. Vi konstaterade att den politiska gruppen inte följde de interna reglerna fullt ut, eftersom den inte tog in tillräckligt många anbud och inte i tillräcklig grad dokumenterade de kriterier som den använde för att tilldela kontraktet.

Vidare granskade vi en betalning på 74,9 miljoner euro för förvärv av en fastighet i Bryssel. Vi konstaterade att den var 30 % dyrare per kvadratmeter än en annan fastighet som parlamentet tittade på och att tilldelningskriterierna avsevärt minskade prisets betydelse som grund för förvärvsbeslutet vilket gjorde det osannolikt att andra anbud skulle accepteras.

Europeiska kommissionen

Vi fann ett kvantifierbart fel i kommissionens betalningar som gällde ett felaktigt mindre avdrag från pensionsbetalningar. Dessutom noterade vi att kommissionen tillfälligt hade upphört med vissa kontroller av pensionsrättigheter på grund av covid-19-pandemin.

Europeiska utrikestjänsten

Vi fann två kvantifierbara fel i Europeiska utrikestjänstens betalningar. Ett gällde avsaknaden av ett underliggande kontrakt för tjänster som köpts in av en EU-delegation. Det andra gällde ersättningar som betalades ut till en anställd som inte hade redovisat aktuella förändringar i sin personliga situation.

Dessutom granskade vi upphandlingsförfaranden och lokala rekryteringsförfaranden som anordnades av EU-delegationer. Utrikestjänsten hade förbättrat upphandlingsprocessen, men vi upptäckte fortfarande vissa brister. I hälften av de upphandlingsförfaranden som vi granskade konstaterade vi vissa brister i hur EU-delegationerna tillämpade reglerna för offentlig upphandling. Vi konstaterade också vissa brister i alla de rekryteringsförfaranden för lokalanställda som vi granskade. Detta kan göra det svårare att få insyn i rekryteringsprocessen, att identifiera de bästa sökandena och att tillämpa likabehandling.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att

• Europaparlamentets administration ser över sina riktlinjer för hur de politiska grupperna ska tillämpa reglerna om offentlig upphandling samt föreslår att parlamentets presidium ändrar dessa regler och anpassar dem bättre till budgetförordningen; parlamentet bör övervaka bättre hur reglerna tillämpas,
• utrikestjänsten vidtar lämpliga åtgärder, till exempel genom att tillhandahålla mer utbildning och förbättra sina riktlinjer och mallar, för att se till att EU-delegationerna tillämpar upphandlingsreglerna,
• utrikestjänsten förbättrar utbildningen och vägledningen om EU-delegationernas rekryteringsförfaranden för lokalanställda för att säkerställa att principerna om öppenhet och likabehandling efterlevs; den bör också stärka sin tillsyn över att EU-delegationerna dokumenterar alla relevanta skeden i rekryteringsprocessen.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för Europeisk offentlig förvaltning finns i kapitel 9 i vår årsrapport för 2021.

Faciliteten för återhämtning och resiliens

Totalt: 46,4 miljarder euro

Vår revision

För 2021 omfattade vårt arbete för första gången också den engångsbetalning som gjordes till Spanien från faciliteten för återhämtning och resiliens. Faciliteten för återhämtning och resiliens är huvudkomponenten i NextGenerationEU-paketet, som syftar till att stödja återhämtningen från effekterna av covid-19-pandemin. Faciliteten för återhämtning och resiliens är ett tillfälligt instrument som genomförs och finansieras på ett sätt som i grunden skiljer sig från budgetutgifterna inom de fleråriga budgetramarna. Till skillnad från EU:s budgetkostnader, som baseras på ersättning av kostnader och/eller uppfyllande av villkor, görs utbetalningar inom faciliteten för återhämtning och resiliens till medlemsstaterna om de uppfyller förutbestämda delmål eller mål.

Vår granskningspopulation omfattade den enda utbetalning som gjordes 2021, en betalning till Spanien, och regleringen av den tillhörande förfinansieringen.

Den spanska begäran om utbetalning (daterad den 11 november 2021) innehöll 52 delmål som Spanien rapporterade hade uppnåtts. Det belopp som betalades till Spanien uppgick till 11,5 miljarder euro. Kommissionen gjorde en positiv preliminär bedömning den 3 december 2021, och efter att ha mottagit ett positivt yttrande från ekonomiska och finansiella kommittén godkände den utbetalningen i ett genomförandebeslut av den 22 december 2021. Kommissionen betalade ut 10 miljarder euro till Spanien den 27 december 2021 och reglerade samtidigt förfinansieringen på 1,5 miljarder euro.

Resultatet av vårt arbete ligger till grund för vårt uttalande 2021 om korrektheten i kostnaderna inom faciliteten för återhämtning och resiliens.

Våra iakttagelser

Vi granskade korrektheten i den utbetalning från faciliteten för återhämtning och resiliens som gjordes till Spanien. Vi grundade vår bedömning på villkoret för utbetalning, det vill säga att de delmål och mål som anges i rådets genomförandebeslut skulle ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Därför undersökte vi om kommissionen hade samlat in tillräckliga och lämpliga bevis till stöd för sin bedömning av huruvida de 52 delmålen i den spanska betalningsansökan hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Efterlevnad av andra EU-regler och nationella regler ingår inte i denna bedömning.

De samlade revisionsbevis som vi inhämtade genom vårt arbete visar att ett av de 52 delmål som var kopplade till den första utbetalningen till Spanien inte hade uppnåtts på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen har ännu inte fastställt någon metod för att kvantifiera effekterna av att ett delmål eller mål inte uppnås. Vår uppfattning är att felet inte är väsentligt.

Andra brister som konstaterades i kommissionens arbete vid bedömningen av delmålen består i otillräckligt robusta kriterier för kontrolldelmålet och otillräcklig dokumentation av dess arbete, även om detta inte påverkar bedömningen av om delmålet har uppnåtts.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• på ett tydligt och transparent sätt motiverar de delar i de operativa arrangemangen och rådets genomförandebeslut som kommissionen inte anser vara relevanta för ett tillfredsställande uppnående av delmål och mål,
• utvecklar en metod för att fastställa det belopp som ska hållas inne i enlighet med artikel 24.6 och 24.8 i förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens,
• förbättrar dokumentationen av bedömningen av delmål och mål genom att fullt ut dokumentera alla delar som granskats under förhandsarbetet.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EU:s kostnader för faciliteten för återhämtning och resiliens finns i kapitel 10 i vår årsrapport för 2021.

Europeiska utvecklingsfonden

Totalt: 3,4 miljarder euro

Vår revision

Europeiska utvecklingsfonden (EUF) inrättades 1959 och var fram till slutet av 2020 det främsta instrumentet för EU:s bistånd för utvecklingssamarbete till staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och till utomeuropeiska länder och territorier (ULT). Den elfte (och sista) EUF täckte perioden 2014–2020 i den fleråriga budgetramen. Ramen för EU:s förbindelser med AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna utgjordes av ett partnerskapsavtal som undertecknades i Cotonou den 23 juni 2000 för en period på 20 år. Det främsta målet med Cotonouavtalet var att minska och på sikt utrota fattigdomen, i enlighet med det främsta målet för unionens utvecklingssamarbete, som fastställs i artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vad beträffar den fleråriga budgetramen 2021–2027 har bistånd för utvecklingssamarbete till Afrika, Västindien och Stillahavsområdet införlivats i instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen (NDICI/Europa i världen), och bistånd för utvecklingssamarbete till utomeuropeiska länder och territorier (ULT) har införlivats i ULT-beslutet, som även inbegriper Grönland. Åttonde, nionde, tionde och elfte EUF har däremot inte införlivats i EU:s allmänna budget utan fortsätter att genomföras separat och vara föremål för separat rapportering tills de avslutas.

För 2021 uppgick det totala värdet av de kostnader som revisionen omfattade på detta område till 3,1 miljarder euro. Kostnaderna gäller nionde, tionde och elfte EUF.

EUF förvaltas av kommissionen, utanför ramen för EU:s allmänna budget, och EIB. Generaldirektoratet för internationella partnerskap (GD Internationella partnerskap, f.d. GD Internationellt samarbete och utveckling) är huvudansvarigt generaldirektorat.

Våra iakttagelser

Räkenskaperna för 2021 innehöll inte väsentliga felaktigheter.

Vi drar också slutsatsen att EUF:s intäkter inte innehöll väsentliga fel.

Vi gör ett uttalande med avvikande mening om kostnaderna för budgetåret 2021:

För revisionen av transaktionernas korrekthet granskade vi ett urval bestående av 140 transaktioner som var representativt för alla typer av utgifter inom EUF. Urvalet omfattade 26 transaktioner avseende förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika, 92 transaktioner som hade bemyndigats av 17 EU-delegationer och 22 betalningar som hade godkänts av kommissionens huvudkontor.

På grund av covid-19-pandemin var det inte möjligt att besöka EU-delegationer på plats. I stället gjorde vi skrivbordsgranskningar. Detta gjorde att vi inte kunde vidta vissa granskningsåtgärder, framför allt kunde vi inte kontrollera fullgörandet av kontrakt för de utvalda transaktionerna, vilket begränsade vårt revisionsarbete. Vi var tvungna att anpassa vår metod och göra skrivbordsgranskningar av transaktioner och projekt och kommunicera med våra revisionsobjekt på distans. Trots det anser vi att de bevis som vi inhämtade gjorde det möjligt för oss att slutföra vårt arbete och dra slutsatser om det.

Av de 140 transaktioner som vi granskade innehöll 54 (38,8 %) fel. Baserat på de 43 fel som vi har kvantifierat uppskattar vi felnivån till 4,6 %. De tre vanligaste feltyperna var icke stödberättigande kostnader (38,6 %), avsaknad av grundläggande styrkande handlingar (23,3 %) och kostnader som inte uppkommit (14,9 %).

Liksom 2020 begick kommissionen och dess genomförandepartner fler fel i transaktioner som gällde bidrag samt överenskommelser om medverkan med mottagarländer, internationella organisationer och organ i medlemsstater än i andra former av stöd (t.ex. de som omfattar byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt). Av de 92 transaktioner av denna typ som vi granskade innehöll 39 kvantifierbara fel, och dessa stod för 81,2 % av den uppskattade felnivån.

Liksom tidigare år gav vissa internationella organisationer endast begränsad tillgång till handlingar (t.ex. i skrivskyddat format), vilket innebär att vi inte kunde kopiera dem. Dessa problem hindrade planeringen och genomförandet av vår revision och ledde till förseningar i vårt arbete. Även om kommissionen har intensifierat sin kommunikation med internationella organisationer har vi fortfarande svårt att få tillgång till de handlingar vi begär från några av dem.

GD Internationella partnerskaps undersökning av procentsatsen för kvarstående fel

År 2021 lät GD Internationella partnerskap en extern entreprenör för tionde gången genomföra undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel för att uppskatta andelen fel som undgått GD Internationella partnerskaps alla förvaltningskontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera sådana fel inom hela dess ansvarsområde i syfte att dra slutsatser om kontrollernas ändamålsenlighet.

I 2021 års undersökning av procentsatsen för kvarstående fel tillämpade GD Internationella partnerskap en urvalsstorlek på 480 transaktioner. Det innebar att det återigen kunde presentera separata felprocentsatser för kostnader som finansierats från EU:s allmänna budget och för utgifter som finansierats av EUF, utöver den övergripande felprocenten för de båda tillsammans. För sjätte året i rad gjordes uppskattningen i undersökningen att den totala kvarstående felprocenten låg under den väsentlighetsgräns på 2 % som fastställts av kommissionen (1,14 %).

Undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel utgör inte ett bestyrkandeuppdrag eller en revision. Den bygger på GD Internationella partnerskaps metod och vägledning för att uppskatta den kvarstående felprocenten. Vi har i tidigare årsrapporter om EUF beskrivit begränsningar i undersökningarna som kan ha bidragit till att procentsatsen för kvarstående fel har underskattats.

En aspekt av undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel är i hur hög grad man förlitar sig på andra revisorers arbete. Andelen transaktioner där man förlitade sig helt på andra revisorers arbete ökade från 15 % år 2020 till 34 % år 2021. Vi anser fortfarande att en så omfattande tillit till andra revisorers arbete strider mot själva syftet med en undersökning av procentsatsen för kvarstående fel, som är att uppskatta andelen fel som har undgått GD Internationella partnerskaps alla förvaltningskontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera sådana fel.

Granskning av GD Internationella partnerskaps årliga verksamhetsrapport

Generaldirektörens förklaring i den årliga verksamhetsrapporten för 2021 innehåller inga reservationer. Från och med 2018 minskade GD Internationella partnerskap reservationernas omfattning (dvs. den andel av utgifterna som omfattades av dem) betydligt.

Vi anser att avsaknaden av reservationer i GD Internationella partnerskaps årliga verksamhetsrapport för 2021 inte är motiverad och att den delvis beror på begränsningarna i undersökningen av procentsatsen för kvarstående fel.

GD Internationella partnerskap arbetar med att förbättra kvaliteten på sina uppgifter för att beräkna den korrigerande kapaciteten. Vi granskade beräkningen av den korrigerande kapaciteten för 2021, som GD Internationella partnerskap uppskattar till 13,62 miljoner euro. Efter att ha granskat 35 % (av värdet) av den totala populationen av återkrav upptäckte vi inga fel i vårt urval.

Våra rekommendationer

Vi rekommenderar att kommissionen

• stärker den interna kontrollen för att se till att inga kontrakt undertecknas utan någon giltig rättslig grund,
• vidtar lämpliga åtgärder för att se till att eventuella åtaganden eller förskottsbetalningar som stödmottagarna i sina finansiella rapporter begär ersättning för som faktiska kostnader dras av innan betalningar eller regleringar görs.

Vill du veta mer? Fullständig information om vår revision av EUF finns i årsrapporten för 2021 om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden.

Bakgrundsinformation

Europeiska revisionsrätten och dess arbete

Revisionsrätten är Europeiska unionens oberoende externa revisor. Vi har vårt säte i Luxemburg och har cirka 900 anställda – revisorer och stödpersonal – från alla länder i EU.

Vårt uppdrag är att bidra till att förbättra EU:s administration och ekonomiska förvaltning, verka för ansvarsskyldighet och insyn och fungera som oberoende väktare av EU-medborgarnas ekonomiska intressen.

Våra granskningsrapporter och yttranden är en mycket viktig del i EU:s ansvarskedja. De används till att ställa de ansvariga för genomförandet av EU:s politik och program till svars: kommissionen, andra EU-institutioner och EU-organ och myndigheter i medlemsstaterna.

Vi varnar för risker, avger revisionsförklaringar, lyfter fram brister och goda exempel och erbjuder EU:s politiskt ansvariga och lagstiftare vägledning om hur förvaltningen av EU:s åtgärder och program kan förbättras. Genom vårt arbete ser vi till att Europas medborgare vet hur deras pengar används.

Kortfattad beskrivning av revisionsmetoden för vår revisionsförklaring

Uttalandena i vår revisionsförklaring bygger på objektiva bevis som inhämtas under revisionsarbetet i enlighet med internationella revisionsstandarder.

Såsom anges i vår strategi för 2021–2025 kommer vi under den fleråriga budgetramen för 2021–2027 att fortsätta utveckla vår revisionsmetod och använda tillgängliga uppgifter och information, så att vi även i fortsättningen kan tillhandahålla en hög grad av säkerhet, i enlighet med vårt fördragsenliga mandat och i full överensstämmelse med internationella revisionsstandarder för den offentliga sektorn.

Räkenskapernas tillförlitlighet

Innehåller EU:s årsredovisning fullständig och riktig information?

• Vi utvärderar redovisningssystemet och bedömer om det ger en god grund för tillförlitliga uppgifter.
• Vi bedömer om centrala redovisningsrutiner fungerar korrekt.
• Vi gör analytiska kontroller av redovisningsuppgifterna och bedömer om de presenteras på ett enhetligt sätt och verkar rimliga.
• Vi kontrollerar direkt ett urval bokföringsposter och bedömer om de underliggande transaktionerna har ägt rum och bokförts korrekt.
• Vi kontrollerar årsredovisningen och bedömer om den ger en rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Transaktionernas korrekthet

Följer de intäkts- och betalningstransaktioner som ligger till grund för EU:s räkenskaper reglerna?

• Vi bedömer systemen för intäkter och kostnader för att avgöra om de är ändamålsenliga när det gäller att garantera transaktionernas korrekthet.
• Vi gör statistiska urval av transaktioner som ligger till grund för våra revisorers detaljgranskning. Transaktionerna i urvalen granskas i detalj, även på plats hos slutmottagare (t.ex. jordbrukare, forskningsinstitut eller företag som tillhandahåller offentligt upphandlade byggentreprenader eller tjänster), så att vi får bevis för att varje underliggande händelse har inträffat, har bokförts korrekt och följer reglerna för betalningar.
• Vi analyserar fel och klassificerar dem som kvantifierbara eller icke kvantifierbara. Transaktioner innehåller kvantifierbara fel om betalningen, enligt reglerna, inte borde ha godkänts. Vi extrapolerar de kvantifierbara felen för att få fram en uppskattad felnivå för varje område där vi gör en särskild bedömning. Vi jämför därefter den uppskattade felnivån med väsentlighetsgränsen på 2 % och bedömer om felen är av avgörande betydelse.
• I våra uttalanden tar vi hänsyn till dessa bedömningar och till annan relevant information, såsom årliga verksamhetsrapporter och rapporter från andra externa revisorer.
• Vi diskuterar alla våra granskningsresultat både med myndigheter i medlemsstaterna och med kommissionen för att bekräfta att våra uppgifter är korrekta.

Alla våra produkter offentliggörs på vår webbplats: www.eca.europa.eu. Mer information om revisionsprocessen för revisionsförklaringen finns i bilaga 1.1 till vår årsrapport för 2021.

Kontakt

EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN
12, rue Alcide De Gasperi
1615 Luxemburg
LUXEMBURG

Tfn +352 4398-1
Frågor: eca.europa.eu/sv/Pages/ContactForm.aspx
Webbplats: eca.europa.eu
Twitter: @EUAuditors

En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (https://europa.eu).

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

PRINT	ISBN 978-92-847-8482-0	doi:10.2865/072505	QJ-07-22-618-SV-C
PDF	ISBN 978-92-847-8472-1	doi:10.2865/21228	QJ-07-22-618-SV-N
HTML	ISBN 978-92-847-8529-2	doi:10.2865/550	QJ-07-22-618-SV-Q

UPPHOVSRÄTT

© Europeiska unionen, 2022

Europeiska revisionsrättens policy för vidareutnyttjande av handlingar fastställs i Europeiska revisionsrättens beslut nr 6-2019 om öppen datapolitik och vidareutnyttjande av handlingar.

Om inget annat anges (t.ex. i enskilda meddelanden om upphovsrätt) omfattas revisionsrättens innehåll som ägs av EU av den internationella licensen Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0). Det innebär att det är tillåtet att återanvända innehållet under förutsättning att ursprunget anges korrekt och att det framgår om ändringar har gjorts. Om du återanvänder revisionsrättens innehåll får du inte förvanska den ursprungliga innebörden eller det ursprungliga budskapet. Revisionsrätten ansvarar inte för eventuella konsekvenser av återanvändningen.

När enskilda privatpersoner kan identifieras i ett specifikt sammanhang, exempelvis på bilder av revisionsrättens personal, eller om verk av tredje part används, måste ytterligare tillstånd inhämtas.

Om ett sådant tillstånd beviljas upphävs och ersätts det allmänna godkännande som nämns ovan, och eventuella begränsningar av materialets användning måste tydligt anges.

Följande bilder får användas om upphovsrättsinnehavarens namn, källan och fotografernas/arkitekternas namn (om de nämns) anges:

* och *: © Europeiska unionen 2022, källa: Europeiska revisionsrätten.

*: © Europeiska unionen 2018, källa: Europeiska kommissionen – Audiovisuella tjänster.

*: © Europeiska unionen, 2017, Europeiska revisionsrätten. Arkitekter: Paul Noël (K1-byggnaden, 1988) och Jim Clemes (K2-byggnaden, 2004, och K3-byggnaden, 2013).

För användning eller återgivning av innehåll som inte ägs av EU kan tillstånd behöva inhämtas direkt från upphovsrättsinnehavarna:

*, *, *, *, *, *, * och *: © Depositphotos.

Programvara eller handlingar som omfattas av immateriella rättigheter, till exempel patent, varumärkesskydd, mönsterskydd samt upphovsrätt till logotyper eller namn, omfattas inte av revisionsrättens policy för vidareutnyttjande.

EU-institutionernas webbplatser inom domänen europa.eu innehåller länkar till webbplatser utanför den domänen. Eftersom revisionsrätten inte har någon kontroll över dem uppmanas du att ta reda på vilken integritets- och upphovsrättspolicy de tillämpar.

Användning av revisionsrättens logotyp

Revisionsrättens logotyp får inte användas utan revisionsrättens förhandsgodkännande.

KONTAKTA EU

Besök
Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

Ring eller skriv
Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

• Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).
• Ring telefonnumret +32 22999696.
• Skriv via formuläret på nätet (european-union.europa.eu/contact-eu/write-us_sv).

EU-INFORMATION

På nätet
På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (european-union.europa.eu).

EU-publikationer
Läs eller beställ EU-publikationer på nätet (op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala dokumentationscentrum (european-union.europa.eu/contact-eu/meet-us_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar
Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (eur-lex.europa.eu).

Öppna EU-data
Portalen data.europa.eu ger tillgång till öppna datamängder från EU:s institutioner, organ och byråer. De kan laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål. Portalen ger också tillgång till en stor mängd data från EU-länderna.