EU 2021

Genomförandet av den europeiska gröna given

Under 2021 fortsatte EU kampen mot klimatförändringarna genom en ambitiös politik på hemmaplan och nära samarbete med internationella partner. I februari antog kommissionen en ny EU-strategi för klimatanpassning som visar hur EU kan anpassa sig till klimatförändringarnas oundvikliga effekter och bli klimatresilient senast 2050. I juni antog Europaparlamentet och medlemsländerna EU:s första klimatlag och gjorde därmed två övergripande mål till bindande lag: år 2030 ska nettoutsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 55 % jämfört med 1990 års nivåer, och år 2050 ska EU vara klimatneutralt.

I juli och december lade kommissionen fram en rad förslag på nya åtgärder och ändringar av befintliga regler för att se till att EU kan uppfylla sina klimatambitioner. Lagstiftningsförslagen för genomförandet av den europeiska gröna given omfattar ett stort antal politikområden, bland annat klimat, energi, transport och skatter. De visar hur EU ska nå sitt mål för 2030, som nu är juridiskt bindande. Förslagen presenterades inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar som EU:s bidrag till målen i Parisavtalet.

Till stöd för EU:s klimatmål för 2030 finns en rad fonder, lagar och initiativ: den sociala klimatfonden, handel med utsläppsrätter inom vägtransport och byggnader, gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, EU:s utsläppshandelssystem för energi, industri, sjöfart och luftfart, förordningen om markanvändning och skogsbruk, energiskattedirektivet, EU:s skogsstrategi, energieffektivitetsdirektivet, förordningen om ansvarsfördelning, direktivet om förnybar energi, förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen, koldioxidutsläppsnormer för personbilar och skåpbilar, initiativet Fuel EU Maritime och initiativet Refuel EU Aviation.

Klimatåtgärderna gör tydlig nytta. Vi kan förebygga eller begränsa de värsta klimatförändringarna och lämna över en friskare planet till framtida generationer. Vi får renare luft, svalare och grönare städer, friskare människor, lägre energiförbrukning och lägre elräkningar, större energioberoende, ny teknik och nya industriella möjligheter, och naturen får mer plats. Sist men inte minst skapas det nya jobb. Med rätt politiska åtgärder kan den gröna omställningen skapa omkring 1 miljon jobb i EU till 2030 och 2 miljoner till 2050, samt stärka EU:s globala konkurrenskraft bland många andra länder som vill hitta lösningar för klimatet.

Även om de positiva effekterna av EU:s klimatpolitik på medellång till lång sikt klart uppväger kostnaderna, finns det en risk att klimatpolitiken på kort sikt ökar trycket på utsatta hushåll, mikroföretag och transportanvändare. Åtgärderna är därför utformade så att kostnaderna för hantering av och anpassning till klimatförändringarna fördelas på ett sätt som gör omställningen rättvis för alla. Det här är ett av skälen till att kommissionen föreslår en social klimatfond i samband med ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransporter och byggnader. De potentiellt betydande sociala konsekvenserna tas också upp i förslaget till rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet (se nedan).

Översyn av EU:s utsläppshandelssystem

EU:s utsläppshandelssystem är världens första stora koldioxidmarknad. Där fastställs ett tak för hur stora mängder växthusgaser de berörda sektorerna får släppa ut. Taket sänks allt eftersom, så att de sammanlagda utsläppen minskar. Företag som omfattas av systemet köper utsläppsrätter på auktion eller får dem genom gratis tilldelning. De kan också köpa och sälja utsläppsrätter mellan varandra efter behov. Varje år måste respektive företag överlämna tillräckligt många utsläppsrätter för att täcka alla sina utsläpp, annars måste det betala höga böter.

Sedan systemet lanserades 2005 har växthusgasutsläppen minskat med omkring 43 % i de sektorer som omfattas (elproduktion, energiintensiv industri och flyg inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Tillsammans står dessa sektorer för 41 % av EU:s sammanlagda utsläpp. I det lagstiftningspaket som lades fram i juli 2021 för att genomföra den europeiska gröna given föreslog kommissionen ett nytt mål om att minska utsläppen från sektorerna i utsläppshandelssystemet med 61 % till 2030 jämfört med 2005 års nivåer. För att detta ska lyckas föreslår kommissionen en engångsminskning av det totala antalet utsläppsrätter och därefter en årlig minskning med 4,2 % (för närvarande är minskningstakten 2,2 % per år).

I sektorerna med ansvarsfördelning, som bland annat omfattar vägtransportsektorn, bostadssektorn och jordbrukssektorn, hade utsläppen år 2020 minskat med 16 procent jämfört med 2005, och målet är att de ska minska med 40 procent till 2030. I sektorerna med utsläppshandelssystem, som omfattar energisektorn, energiintensiv industri, flyg inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och efter 2022 även sjöfartssektorn, hade utsläppen år 2020 minskat med 43 procent jämfört med 2005, och målet är att de ska minska med 61 procent till 2030. Kommissionen har föreslagit ett nytt utsläppshandelssystem för vägtransport- och byggnadssektorerna, som redan omfattas av förordningen om ansvarsfördelning. Taket i det nya systemet ska sänkas årligen för att utsläppen år 2030 ska vara 43 procent lägre än 2005.

Kommissionen har också föreslagit en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Mekanismen är förenlig med Världshandelsorganisationens regler och ska göra så att ambitiösa klimatåtgärder i Europa inte leder till så kallat koldioxidläckage, vilket innebär att företag flyttar sin produktion till länder med mindre strikta utsläppsbegränsningar. Genom att införa mekanismen gradvis och samtidigt fasa ut gratistilldelningen i det nuvarande utsläppshandelssystemet kan man se till att vissa koldioxidintensiva produkter som importeras till EU – t.ex. cement, järn, stål, aluminium, gödningsmedel och elektricitet – kostar lika mycket som motsvarande EU-producerade varor.

Kommissionen har lagt fram ett förslag för att stärka reserven för marknadsstabilitet. Reserven förbättrar systemets förmåga att stå emot större chocker genom att ett antal utsläppsrätter läggs åt sidan så att det går att justera utbudet av utsläppsrätter som ska auktioneras ut. I luftfartssektorn föreslår kommissionen att man gradvis fasar ut gratis tilldelning av utsläppsrätter till flygbolag som utför flygningar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), så att sektorn i framtiden enbart har auktionering av utsläppsrätter. Kommissionen föreslår också att det globala systemet för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart ska tillämpas på flyg till och från EES.

För att EU ska nå sitt utsläppsminskningsmål för 2030 måste de sektorer som i nuläget inte omfattas av utsläppshandelssystemet minska sina koldioxidutsläpp. Därför har kommissionen föreslagit att utsläppshandelssystemet även ska omfatta sjötransport, och att ett separat utsläppshandelssystem ska införas för vägtransport- och byggnadssektorerna.

I juli lade kommissionen också fram ett förslag om att stärka finansieringen av klimatinnovationer genom att avsevärt öka storleken på moderniseringsfonden och innovationsfonden. Dessa fonder finansieras genom utsläppsrätter som auktionerats ut i utsläppshandelssystemet och hjälper EU-länder med lägre inkomster att bli klimatneutrala och finansierar koldioxidsnål teknik för den gröna omställningen.

En rättvis omställning till klimatneutralitet

En central aspekt i den europeiska gröna given är att omställningen till en klimatneutral ekonomi ska vara rättvis, så att ingen lämnas utanför.

I juli föreslog kommissionen en ny social klimatfond för att stärka EU-ländernas möjlighet att hjälpa de utsatta människor som är mest beroende av fossila bränslen att klara omställningen till klimatneutralitet. Enligt förslaget ska fonden finansieras genom EU:s budget med ett belopp som i princip motsvarar 25 % av de förväntade intäkterna från det nya utsläppshandelssystemet för vägtransport- och byggnadssektorerna, och på så sätt mobilisera 72,2 miljarder euro för perioden 2025–2032. Pengarna ska användas till att hjälpa medlemsländerna att ge stöd till ekonomiskt utsatta hushåll och mikroföretag, investera i energieffektivitet och renoveringar samt bidra till finansieringen av utsläppsfria och utsläppssnåla transporter. I väntan på att dessa investeringar leder till lägre kostnader och minskade utsläpp kommer fonden också att kunna finansiera tillfälliga direkta inkomststöd till ekonomiskt utsatta hushåll.

I december utfärdade kommissionen politiska riktlinjer för att uppmuntra medlemsländerna att vidta åtgärder för en rättvis och inkluderande omställning till klimatneutralitet. I förslaget till rådets rekommendation tar man upp omställningens sociala aspekter och dess inverkan på sysselsättningen. Där betonas vikten av att möta behoven hos de människor och hushåll som är särskilt beroende av fossila bränslen och som kan påverkas mest av den gröna omställningen. Medlemsländerna uppmuntras också att använda offentliga och privata medel på bästa sätt och att ha ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter. Förslaget innehåller åtgärder och vägledning för att

• stödja sysselsättning av god kvalitet och underlätta övergångar mellan arbeten,
• främja lika tillgång till utbildning av god kvalitet,
• säkerställa rättvisa skatte- och bidragssystem och sociala skyddssystem,
• underlätta tillgången till grundläggande tjänster till överkomliga priser,
• samordna insatser med ett helhetsgrepp på ekonomin,
• använda offentliga och privata medel på bästa sätt.

Översyn av lagstiftning för sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet

I EU:s förordning om ansvarsfördelning fastställs bindande mål för EU och medlemsländerna om att sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet ska minska sina årliga utsläpp av växthusgaser till 2030. Ansvaret för att minska utsläppen fördelas mellan medlemsländerna utifrån deras relativa välstånd, mätt som bruttonationalprodukt per capita och med hänsyn till kostnadseffektivitet.

I juli lade kommissionen fram ett förslag om att skärpa EU:s utsläppsminskningsmål till en minskning på 40 % jämfört med 2005 års nivåer (det nuvarande målet är en minskning på 29 %). De nationella utsläppsminskningsmål som föreslagits är mellan 10 % och 50 %, också jämfört med 2005.

De föreslagna målen är Bulgarien minus 10 procent, Rumänien minus 12,7 procent, Kroatien minus 16,7 procent, Lettland minus 17 procent, Polen minus 17,7 procent, Ungern minus 18,7 procent, Malta minus 19 procent, Litauen minus 21 procent, Grekland minus 22,7 procent, Slovakien minus 22,7 procent, Estland minus 24 procent, Tjeckien minus 26 procent, Slovenien minus 27 procent, Portugal minus 28,7 procent, Cypern minus 32 procent, Spanien minus 37,7 procent, genomsnitt för EU-länderna minus 40 procent, Irland minus 42 procent, Italien minus 43,7 procent, Belgien minus 47 procent, Frankrike minus 47,5 procent, Österrike minus 48 procent, Nederländerna minus 48 procent, Danmark minus 50 procent, Tyskland minus 50 procent, Luxemburg minus 50 procent, Finland minus 50 procent, Sverige minus 50 procent.

Skogar och jordbruksmark utgör tillsammans mer än tre fjärdedelar av EU:s landyta. Det krävs välskötta och motståndskraftiga skogar för att uppnå klimatneutralitet, eftersom de suger upp koldioxid ur atmosfären. I juli lade kommissionen fram ett förslag om att öka koldioxidborttagningen till motsvarande 310 miljoner ton koldioxid till 2030 och uppnå klimatneutralitet i markanvändnings-, skogsbruks- och jordbrukssektorn på EU-nivå senast 2035.

I december antog kommissionen ett meddelande om hållbara kretslopp för kol. Där anges hur EU kan avlägsna mer kol från atmosfären genom att minska sitt beroende av fossilt kol, utöka kolinlagrande jordbruk för att lagra mer koldioxid i naturen samt lyfta fram industriella lösningar för att på ett hållbart och verifierbart sätt ta upp och återvinna koldioxid.

EU:s strategi för klimatanpassning

Samtidigt som EU sätter in alla medel för att begränsa klimatförändringarna både inom och utanför unionen, är det också nödvändigt att hantera den globala uppvärmningens oundvikliga konsekvenser. Klimatförändringarna vållar redan stora problem – från dödliga värmeböljor och katastrofala översvämningar till förstörda skogar och stigande havsnivåer som eroderar kusterna.

I februari antog kommissionen därför en ny EU-strategi för klimatanpassning som visar hur EU kan bli klimatresilient senast 2050. Målet är att göra klimatanpassningen smartare, snabbare och mer systematisk, och att stärka de internationella insatserna på området. Tanken är att flytta fokus från planering till genomförande genom att ta fram och tillämpa lösningar i stor skala.

Exempelvis ska den europeiska plattformen för klimatanpassning, Climate-Adapt, göras tillgängligare för alla. Den har också fått ett särskilt observatorium som ska hjälpa till att övervaka och förebygga hälsorisker som hänger ihop med klimatförändringarna. Ett annat exempel är det nya Horisont Europa-uppdraget om anpassning till klimatförändringar. Detta flaggskeppsinitiativ kommer att ge EU:s regioner tillgång till den senaste klimatanpassningstekniken, naturbaserade lösningar och bästa praxis så att de kan bli klimatresilienta.

Mer hållbara byggnader

Efter 2020 års strategi renoveringsvågen har kommissionens ambition att fördubbla renoveringstakten i EU omsatts i ett antal nya initiativ. Bland annat lade man i december fram ett förslag till översyn av direktivet om byggnaders energiprestanda för att se till att EU ligger i fas i arbetet med att minska koldioxidutsläppen från byggnader. Översynen syftar till att minska energiförbrukningen i byggnader i EU genom renoveringar som gör dem mer energieffektiva. I förslaget fastställs minimistandarder för energiprestanda och krav på att 15 % av byggnaderna i varje medlemsstat ska ha uppgraderats från energiklass G till minst F senast 2030. Som en del av översynen föreslog kommissionen även att alla nya byggnader måste vara utsläppsfria från och med 2030, och nya offentliga byggnader från och med 2027.

Kommissionens förslag till ett nytt energieffektivitetsdirektiv innehåller ett ambitiösare mål för energibesparingar i hela ekonomin till 2030, bland annat genom renovering av offentliga byggnader. I förslaget till direktiv om förnybar energi fastställs också ett nytt riktmärke på 49 % förnybar energi i byggnader senast 2030, liksom krav på en årlig ökning av andelen förnybar energi som används för uppvärmning och nedkylning. Det föreslagna nya utsläppshandelssystemet för byggnader omfattar också bränsle för uppvärmning. Den sociala klimatfonden, som är tänkt att finansieras genom det nya systemet, ska ge utsatta hushåll och mikroföretag ekonomiskt stöd för renovering.

Eftersom renovering kan fungera som en språngbräda för ekonomisk återhämtning läggs det också särskilt fokus på byggnadssektorn i EU:s facilitet för återhämtning och resiliens, och många av EU-länderna har inkluderat investeringar i renovering och energieffektivisering i sina nationella återhämtningsplaner.

Ett nytt europeiskt Bauhaus

Initiativet ett nytt europeiskt Bauhaus lanserades 2020 och syftar till att påskynda omställningen av vårt samhälle och av ekonomiska sektorer som bygg- och livsstilsindustrin genom att ge människor tillgång till cirkulära och koldioxidsnåla varor och tjänster till ett överkomligt pris. Det bidrar därför till att omsätta den europeiska gröna given i konkret förändring som förbättrar vår vardag – från byggnader och allmänna platser till mode och möbler. Initiativet för ett nytt europeiskt Bauhaus ger den gröna given en kulturell dimension, samtidigt som yrkesgrupper som arkitekter, designer och konstnärer får möjlighet att bidra till omställningen.

Inspiration från gräsrotsprojekt från olika delar av Europa och övriga världen bidrog till att forma kommissionens koncept om initiativet för ett nytt europeiskt Bauhaus, som offentliggjordes i september 2021. Under projektets gemensamma utformningsfas mellan januari och juli kom det in mer än 2 000 bidrag. Flera olika EU-program – bland annat Horisont Europa, Life, programmet för den inre marknaden och programmet för ett digitalt Europa – kommer att bidra med omkring 85 miljoner euro till projekt inom initiativet under perioden 2021–2022. Initiativet kommer dessutom att integreras i många andra EU-program, till exempel Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Därtill ska kommissionen inrätta ett Bauhauslabb där man tillsammans med allmänheten tar fram prototyper och testar nya verktyg, lösningar och politiska rekommendationer.

Vinnarna av det första Bauhauspriset visade att hållbarhet också kan vara vackert och inkluderande – från en svävande, vild trädgård mitt i Barcelona till ett nollavfallshus i Slovenien. De 20 vinnarna tillkännagavs i september.

Energi för en klimatneutral ekonomi

Under 2021 vidtog kommissionen en rad åtgärder för att omvandla olika strategier från 2020 till EU-lagstiftning, bland annat om integrering av energisystem, havsbaserad förnybar energi, vätgas och metanutsläpp. I juli och december lade kommissionen fram förslag om att ändra EU:s energipolitiska bestämmelser och påskynda omställningen till ren energi.

Kommissionen har föreslagit att andelen förnybar energi i EU:s energimix bör vara 40 % senast 2030. Det är dubbelt så mycket som siffran för 2020, och en tydlig skärpning av det tidigare målet på 32 %. Siffror från Eurostat har bekräftat att EU nådde sina mål för 2020 med god marginal.

Det förslag som lades fram i juli om en översyn av direktivet om förnybar energi innehåller åtgärder för utpekade områden (som transporter och byggnader) där framstegen har gått långsammare än väntat. Förslaget om att se över energieffektivitetsdirektivet syftar till att sammanlagt minska energiförbrukningen med ytterligare 9 % jämfört med vad medlemsländerna redan lovat i sina nationella energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030. Tanken är också att det årliga energieffektivitetskravet nästan ska fördubblas.

I december presenterades fler förslag för att genomföra den europeiska gröna given genom att fasa ut fossila bränslen från gassektorn och inrätta en vätgasmarknad. Dessa förslag för EU:s gasmarknad underlättar omställningen från fossila bränslen till förnybara och koldioxidsnåla gaser. De syftar också till att skapa en fungerande marknad för vätgas på medellång sikt och samtidigt främja annan teknik för ren gas.

EU har varit drivande bakom den globala utfästelsen om metan, som EU och 110 länder anslöt sig till vid klimatkonferensen COP26 i Glasgow, och har också bidragit till att inrätta det internationella observatoriet för metanutsläpp för att mäta utsläppen och följa framstegen. I december lade man fram det första lagstiftningsförslaget för att komma till rätta med EU:s metanutsläpp.

Nya energietiketter. Hur ser en etikett med reviderad skala ut? Den nya etiketten har en QR-kod som leder till mer information om modellen. Dessutom har energieffektivitetsklasserna reviderats. Ett kylskåp som är i klass C på den nya etiketten skulle exempelvis ha räknats som klass A plus plus plus på den gamla etiketten. Man har också förbättrat metoden för att beräkna den årliga energiförbrukningen. Till exempel har samma kylskåp en energiförbrukning på 66 kilowattimmar per år enligt den nya etiketten, men 62 enligt den gamla. Slutligen anges kylskåpets volym i liter, och på den nya etiketten anges dessutom bullernivån i decibel på en fyrgradig skala.

Under 2021 reviderades skalan på EU:s energietiketter för vissa hushållsprodukter – från tvättmaskiner till lampor. Det visar att etiketterna bidrar till att främja innovation för energieffektivisering eftersom de påverkar konsumenternas val av produkter, vilket gör att tillverkarna vill vara i den högsta klassen på marknaden.

Paketet om den europeiska gröna given, som lades fram i juli, innehöll även ett förslag om att se över energiskattedirektivet. Syftet är att beskattningen av energiprodukter tydligare ska kopplas till deras miljöpåverkan, vilket bidrar till EU:s klimatmål. Detta ska göras genom att ta bort befintliga hinder för produkter och teknik för ren energi, och samtidigt höja skatterna på mer förorenande bränslen. Det bidrar till att skapa rätt prissignaler för olika energiprodukter, vilket främjar grön innovation och investeringar i hållbar, ren energi.

Som ett omedelbart svar på de exceptionellt höga energipriserna i världen utfärdade kommissionen i oktober ett meddelande med en verktygslåda med åtgärder på kort, medellång och lång sikt som medlemsländerna och EU kan vidta för att underlätta situationen för såväl hushåll som företag. I januari 2022 hade de flesta medlemsländer vidtagit åtgärder från verktygslådan för att dämpa effekterna av de stegrande priserna. Kommissionen följde upp meddelandet i december med lagstiftningsförslag för att förbättra användningen av lagring. Dessutom presenterades ett stödjande ramverk för gemensamma inköp av gasreserver och bestämmelser för att stärka solidariteten mellan EU-länderna.

Hållbar och smart mobilitet

Som en del av det lagstiftningspaket som presenterades i juli för att genomföra den europeiska gröna given föreslog kommissionen nya regler för att stimulera och öka användningen av rent bränsle i luftfartssektorn (ReFuelEU Aviation) och sjöfartssektorn (FuelEU Maritime). Det bidrar inte bara till att minska utsläppen från dessa två sektorer, utan också till att främja innovation och ekonomisk verksamhet i EU genom nödvändig teknisk anpassning och utveckling av alternativa bränslen.

För att uppnå målen för minskade koldioxidutsläpp i transportsektorn måste EU:s industriella bas på kort tid utveckla nya former för anskaffning, produktions- och lagringskapacitet samt distributionsnät. Som ett komplement till de lagstiftningsförslag som presenterades under 2021 har kommissionen också skapat en allians för förnybara och koldioxidsnåla bränslen som ska öka tillgången på förnybara och koldioxidsnåla gasformiga och flytande bränslen till överkomliga priser i luftfarts- och sjöfartssektorn.

Europaåret för järnvägen 2021 uppmärksammade järnvägens centrala roll i samhället och dess förmåga att föra samman människor och företag i hela EU på ett av de säkraste och mest hållbara sätt som finns. Året belyste även utmaningarna med att få fler att åka tåg, få fler företag att frakta sina varor med tåg och få fler att arbeta i järnvägsbranschen.

En av årets höjdpunkter var resan över kontinenten med Connecting Europe Express som visade upp styrkan och potentialen hos järnvägssektorn i EU. Resan var ett tillfälle att visa att det behöver göras mer för att järnvägen ska kunna spela den centrala roll den förtjänar i den gröna omställningen. Kommissionen antog i december en handlingsplan för att stärka långväga och gränsöverskridande persontrafik på järnväg, och håller på att ta fram nya regler om godskorridorer (se även Frågor och svar: En strategi för hållbar och smart mobilitet). Den gränsöverskridande godstrafiken på järnväg kommer att bli mer konkurrenskraftig genom förbättrad kapacitetshantering för järnvägsinfrastrukturen och maximerad användning av befintlig järnvägsstruktur som ett komplement till järnvägsbranschens pågående arbete med att förbättra godstrafikens hastighet, punktlighet och pålitlighet.

I december lade kommissionen fram förslag till reviderade riktlinjer för det transeuropeiska transportnätet, ett reviderat direktiv om intelligenta transportsystem och en ny EU-ram för mobilitet i städer.

Det transeuropeiska transportnätet är ett EU-omfattande nät av järnvägar, inre vattenvägar, närsjöfartsleder och vägar. Det kopplar samman större städer, hamnar, flygplatser och terminaler. Det är av avgörande betydelse för den inre marknadens funktion eftersom det möjliggör effektiva transporter av varor och passagerare. De föreslagna åtgärderna kommer att göra nätet mer hållbart, effektivt och resilient.

Smart mobilitet gör transporter säkrare och mer hållbara. I översynen av direktivet om intelligenta transportsystem ska hänsyn tas till nya alternativ för vägmobilitet, mobilitetsappar samt uppkopplad och automatiserad mobilitet. Tanken är att påskynda utveckling och användning av nya, intelligenta tjänster genom att göra vissa viktiga väg-, rese- och trafikuppgifter tillgängliga i digitalt format, till exempel hastighetsbegränsningar, trafikplaner och vägarbeten.

Förslaget om en ny EU-ram för mobilitet i städer tar upp några av utmaningarna med den intensiva aktiviteten i städer – bland annat trafikstockning, utsläpp och buller – så att man kan förbättra situationen för transportanvändarna och alla runtomkring.

Renare och säkrare fordon

Personbilar och skåpbilar står tillsammans för omkring 15 % av de sammanlagda koldioxidutsläppen i EU, och därför är samarbetet med dessa sektorer mycket viktigt för att EU:s utsläppsminskningsmål ska kunna nås. Det krävs strängare standarder för koldioxidutsläpp för nya personbilar och skåpbilar för att öka antalet utsläppsfria och utsläppssnåla fordon på vägarna i EU. Som en del av paketet för genomförandet av den europeiska gröna given föreslog kommissionen i juli att man skulle fastställa skärpta mål för koldioxidutsläpp från nya personbilar och skåpbilar från och med 2030:

• En 55-procentig minskning av utsläppen från personbilar senast 2030.
• En 50-procentig minskning av utsläppen från skåpbilar senast 2030.
• Inga utsläpp från nya bilar senast 2035.

För att bidra till att göra EU:s transportflotta mer hållbar har kommissionen föreslagit en förordning om infrastruktur för alternativa bränslen så att det ska finnas tillräcklig offentlig laddnings- och tankningskapacitet i alla medlemsländer för att möta behovet av fler utsläppsfria bilar och lastbilar. Förordningen ska också säkerställa att det finns laddningsstationer med fasta intervaller längs större transportkorridorer i hela EU, så att förare enkelt kan ladda eller tanka sina el- eller vätgasfordon. Enligt de föreslagna reglerna ska flygplan, fartyg och pråmar ha tillgång till elförsörjning på större flygplatser och i större hamnar.

Globala åtgärder

De största temperaturökningarna (på mer än tre grader) har uppmätts i Nordamerika, Östasien, Mellanöstern och Nordafrika, och i de delar av Antarktis som ligger närmast Sydamerika.

Klimatkonferensen COP26 ägde rum i Glasgow den 1–13 november. Inför konferensen satte EU upp tre mål:

• Få fram åtaganden om att minska utsläppen under det här årtiondet så att det är möjligt att uppnå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C.
• Nå målet om att tillhandahålla 100 miljarder US-dollar per år i klimatfinansiering till utvecklingsländer och sårbara länder.
• Nå enighet om Parisavtalets regelbok.

Det gjordes framsteg på alla punkterna.

I Parisavtalet enades 195 länder om målet att hålla den globala temperaturökningen väl under 2 °C och så nära 1,5 °C som möjligt. Före COP26 var jorden på väg mot en farlig temperaturökning på 2,7 °C. Utifrån de nya tillkännagivanden som gjordes under konferensen bedömer experter att världen nu sannolikt är på väg mot en uppvärmning på 1,8–2,4 °C. I konferensens slutsatser enades parterna om att under 2022 se över sina åtaganden för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C detta århundrade, och alltså stå kvar vid den högsta ambitionsnivån i Parisavtalet.

För att uppfylla dessa löften enades deltagarna vid COP26 också för första gången om att öka ansträngningarna för att fasa ned kolkraft som saknar koldioxidinfångning och ineffektiva subventioner av fossila bränslen, och erkände behovet av stöd till en rättvis omställning.

Vid COP26 slutförde deltagarna också de tekniska förhandlingarna om Parisavtalets regelbok, enligt vilken alla parter ska övervaka vilka framsteg de gör för att nå sina utsläppsminskningsmål. I regelboken fastställs också hur internationella koldioxidmarknader ska fungera för att stödja ytterligare globalt samarbete för minskade utsläpp.

När det gäller klimatfinansiering enades de utvecklade länderna om att fördubbla den sammanlagda andelen stöd för att hjälpa andra länder att anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser inom ramen för målet på 100 miljarder dollar per år under 2021–2025, och att så snart som möjligt nå det befintliga målet om att tillhandahålla 100 miljarder dollar årligen. Parterna ställde sig också bakom ett förfarande för att enas om långsiktig klimatfinansiering efter 2025. Deltagarna beslutade dessutom att inleda en dialog mellan parter, berörda aktörer och relevanta organisationer för att stödja arbetet med att förhindra, minimera och hantera skador som orsakas av klimatförändringarna.

EU stod också bakom följande tillkännagivanden vid COP26:

• Den globala utfästelsen om metan, som presenterades av EU och USA. Mer än 100 länder, som tillsammans utgör 70 % av den globala ekonomin och står för nästan hälften av människans metanutsläpp, har nu ställt sig bakom ett gemensamt mål om att minska de globala metanutsläppen med minst 30 % till 2030 jämfört med 2020 års nivåer.
• EU har utlovat 1 miljard euro över fem års tid för att skydda världens skogar. EU ska hjälpa partnerländer att skydda, återställa och förvalta skogar världen över på ett hållbart sätt. Mer än 100 världsledare, vars länder tillsammans rymmer omkring 85 % av världens skogar, har lovat att få slut på och vända avskogningen till 2030.
• EU lanserade tillsammans med Frankrike, Tyskland, Storbritannien och USA ett partnerskap för en rättvis energiomställning med Sydafrika för att påskynda utfasningen av fossila bränslen i Sydafrikas ekonomi, med fokus på elektricitetssystemet. Med ett inledande åtagande på 8,5 miljarder dollar (cirka 7,4 miljarder euro) i den första finansieringsfasen ska partnerskapet hjälpa Sydafrika att nå de ambitiösa utsläppsminskningsmål som landet satt upp i sitt uppdaterade nationella bidrag.
• EU tillkännagav en donation på 100 miljoner euro till FN:s anpassningsfond, och blev därmed den största bidragsgivaren till det rekordhöga totalbeloppet på 351,6 miljoner US-dollar.
• Ett partnerskap mellan kommissionen, Europeiska investeringsbanken och katalysatorn Breakthrough Energy ska mobilisera upp till 820 miljoner euro (1 miljard dollar) mellan 2022 och 2026 för att snabbare införa och kommersialisera innovativ teknik som bidrar till att förverkliga ambitionerna i den europeiska gröna given och nå EU:s klimatmål för 2030. Varje euro i offentliga medel förväntas mobilisera 3 euro i privata medel. Investeringarna kommer att inriktas på EU-baserade projekt med stor potential inom fyra sektorer: förnybar vätgas, hållbara flygbränslen, direkt avskiljning av koldioxid från luft och långtidslagring av energi.

Det återstår mycket arbete för att lyckas hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C. EU kommer nu att arbeta för att infria sina löften från Glasgow så snabbt som möjligt och fortsätta samarbetet med internationella partner för att förverkliga Parisavtalet.

FN:s konferens om biologisk mångfald

Den 26 januari 2021 deltog kommissionens ordförande Ursula von der Leyen virtuellt i Davos Agenda – ett digitalt evenemang för ledare från näringslivet, statlig förvaltning, internationella organisationer, civilsamhället och forskarvärlden. Ursula von der Leyen sade att FN:s möte om biologisk mångfald i Kunming ”måste bli som COP21 var för klimatet, för vi behöver ett Parisavtal för den biologiska mångfalden”. EU leder arbetet och samverkar med likasinnade partner för att vid det femtonde mötet för partskonferensen för konventionen om biologisk mångfald (COP15) i Kunming i Kina nå ett avtal om en ambitiös global ram för biologisk mångfald efter 2020, för att hejda och vända förlusten av jordens växter, djur och ekosystem. Första delen av mötet ägde rum i oktober 2021 och där uppvisades ett starkt engagemang från hela världen, vilket vittnar om den växande medvetenheten om att det är en brådskande ekologisk kris. Kunmingförklaringen behöver omsättas i ett konkret avtal. Planen är att ett sådant avtal ska antas under våren 2022, då den andra delen av konferensen äger rum.

Den gröna alliansen mellan EU och Japan

I juni tillkännagav EU och Japan att de skulle skapa en grön allians för att påskynda omställningen av sina respektive ekonomier så att de blir klimatneutrala, cirkulära och resurseffektiva. Både Japan och EU har som mål att bli klimatneutrala senast 2050. Det här är EU:s första gröna allians, och det ökade samarbetet med Japan kommer att hjälpa EU att bilda en global koalition för klimatneutralitet.

Hållbar produktion och konsumtion

Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin, som antogs 2020, är en central pelare i den europeiska gröna given. Handlingsplanen syftar till att ändra vårt sätt att producera och konsumera. Fokus ligger därför på produkternas hela livscykel, från design och tillverkning till konsumtion och återvinning, där resurser återförs till ekonomin.

Kommissionen har vidtagit åtgärder för att se till att EU inte exporterar sina avfallsproblem till länder utanför unionen. I november lade kommissionen fram ett förslag om att göra en grundlig översyn av EU-reglerna om avfallstransporter, vilket kommer att gynna den cirkulära ekonomin på flera sätt både i EU och i resten av världen.

• För det första kommer förslaget att förbättra EU:s inre marknad för avfall som återvinns och återanvänds, vilket främjar marknaden för returråvaror och den cirkulära ekonomin (transporter inom EU).
• För det andra kommer det att minska mängden avfall som exporteras och garantera att avfall bara transporteras till länder utanför EU om det kommer att hanteras på ett miljövänligt sätt där.
• För det tredje kommer förslaget att bidra till hanteringen av problemet med illegala avfallstransporter genom att förbättra systemet för verkställighet och sanktioner och öka insynen i avfallskedjan.

Kommissionen har föreslagit gränsvärden för långlivade organiska föroreningar i avfall för att stoppa eller minimera utsläppen av dessa. Det bidrar till rena materialcykler och skapar förtroende för marknaden för returråvaror och produkter som innehåller dem. Det ska också skapa bästa möjliga skydd för människors hälsa och miljön.

Hållbara livsmedelssystem

I juli presenterade kommissionen och 65 berörda parter i branschen EU:s uppförandekod om ansvarsfulla affärs- och marknadsföringsmetoder inom livsmedelssektorn inom ramen för från jord till bord-strategin. Uppförandekoden har två mål: dels att organisationer i EU ska inspirera sina medlemmar till specifika mål och insatser för att göra en hållbar omställning, dels att företag som ligger i framkant ska göra ambitiösa åtaganden på områden som djurskydd, minskat socker- och saltinnehåll och minskade växthusgasutsläpp.

EU var drivande under FN:s första toppmöte om livsmedelssystem, som FN:s generalsekreterare António Guterres stod värd för i september. Resultaten omfattade bland annat ett uttalande om åtgärder, vägar till omställning av livsmedelssystemen och mer än 30 koalitioner. Kommissionen bidrar till omställningsvägarna och kommer att delta aktivt i flera av koalitionerna. Vid ett globalt möte vartannat år kommer framstegen att följas upp.

Jordbruk, fiske och landsbygd

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för perioden 2023–2027 antogs den 2 december 2021. Sekundärrätten med närmare uppgifter om genomförandet av den nya gemensamma jordbrukspolitiken ska antas i början av 2022. Den nya gemensamma jordbrukspolitiken blir mer hållbar och rättvis och får ett tydligare fokus på innovation, samtidigt som den säkrar livsmedelsförsörjningen för människor i EU. Den kommer att vara en viktig del i arbetet med att uppfylla målen i den europeiska gröna given, från jord till bord-strategin och strategin för biologisk mångfald. I slutet av 2021 hade de flesta medlemsländerna lämnat in sina strategiska planer för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken på nationell nivå. Kommissionen kommer att bedöma planerna och då ta hänsyn till hur de bidrar till de mål för 2030 som sätts upp i de två strategierna. Planerna börjar gälla 2023, efter att de har godkänts av kommissionen.

Landsbygdsområden utgör 83 % av EU:s territorium och rymmer 30 % av EU:s befolkning. I den långsiktiga visionen för EU:s landsbygd, som presenterades i juni, behandlas de socioekonomiska utmaningarna med att skapa en starkare, sammanlänkad, motståndskraftig och välmående landsbygd till 2040. Landsbygdsområden spelar en central roll i EU:s hållbarhetsmål eftersom de säkrar livsmedelsförsörjningen, tillhandahåller hållbara råvaror, förbättrar vattenkvaliteten, stärker den biologiska mångfalden och fungerar som kolsänkor. Visionen syftar till att ge landsbygden ny livskraft och se till att utvecklingen sker i linje med målen i den europeiska gröna given, EU:s politik i olika sektorer, återhämtningspaketet NextGenerationEU, den territoriala agendan för 2030 samt FN:s mål för hållbar utveckling, och samtidigt motverka en negativ demografisk utveckling.

I samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter kommer visionen bland annat att främja smart specialisering, miljöskydd, stärkt konkurrenskraft för små och medelstora företag, digitalisering och social inkludering.

I december antog kommissionen ett meddelande om hållbara kretslopp för kol som beskriver hur man kan öka upptaget av koldioxid från atmosfären. För att balansera effekterna av koldioxidutsläppen måste EU drastiskt minska sitt beroende av fossilt kol, utöka kolinlagrande jordbruk för att lagra mer koldioxid i naturen och lyfta fram industriella lösningar för att på ett hållbart och verifierbart sätt ta upp och återvinna koldioxid. I meddelandet fastställs initiativ på kort och medellång sikt för kolinlagrande jordbruk för att bättre belöna markförvaltare som binder koldioxid och skyddar den biologiska mångfalden. Under 2022 ska kommissionen föreslå ett EU-regelverk för certifiering av koldioxidupptag.

8,5 procent av EU:s totala jordbruksmark odlas ekologiskt. I den europeiska gröna given sätter EU målet att det ska bli 25 procent senast 2030. Andelen i de olika medlemsländerna är som följer: Belgien 6,9 procent, Bulgarien 2,3 procent, Cypern 5,0 procent, Danmark 10,9 procent, Estland 22,3 procent, Finland 13,5 procent, Frankrike 7,7 procent, Grekland 10,3 procent, Irland 1,6 procent, Italien 15,2 procent, Kroatien 6,9 procent, Lettland 14,8 procent, Litauen 8,1 procent, Luxemburg 4,4 procent, Malta 0,5 procent, Nederländerna 3,7 procent, Polen 3,5 procent, Portugal 8,2 procent, Rumänien 2,9 procent, Slovakien 10,3 procent, Slovenien 10,3 procent, Spanien 9,7 procent, Sverige 20,4 procent, Tjeckien 15,2 procent, Tyskland 7,7 procent, Ungern 5,6 procent och Österrike 25,3 procent.

I mars antog kommissionen en handlingsplan för utvecklingen av ekologisk produktion i EU. Den ska bidra till målet i den europeiska gröna given om att 25 % av jordbruksmarken ska användas för ekologiskt jordbruk senast 2030 och att det ekologiska vattenbruket ska öka avsevärt. Detta sker genom att man stimulerar efterfrågan, ökar produktionen av ekologiska produkter och gör sektorn mer hållbar.

Medlemsländerna uppmuntras att sätta upp mål och stödja åtgärder för ekologisk produktion i den nya gemensamma jordbrukspolitiken och de nationella handlingsplanerna. Kommissionen uppmuntrar också medlemsländerna att inkludera ökningen av ekologisk vattenbruksproduktion i sina nationella strategiska planer för vattenbruk, som de just nu håller på att se över. Det kommer att satsas ännu mer på innovation, forskning och utbyte av bästa praxis i EU för att främja ekologisk produktion. Det kommer även att ges stöd till ekologiskt vattenbruk genom Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) för perioden 2021–2027.

Covid-19-pandemin har visat hur motståndskraftig EU:s jordbruksbaserade livsmedelssektor är. Tack vare åtgärder på EU-nivå kunde livsmedelsförsörjningen tryggas så att krisen inte fördjupades på grund av livsmedelsbrist. Kommissionen är medveten om att klimatförändringarna och miljöförstöringen får allt större konsekvenser för livsmedelsproduktionen, och att hot mot folkhälsan, cybersäkerhetshot och geopolitiska omsvängningar kan hota livsmedelsförsörjningen. I november antog kommissionen därför en beredskapsplan för att säkra livsmedelsförsörjningen i kristider, i enlighet med från jord till bord-strategin. Planen grundar sig på samarbete mellan alla som ingår i livsmedelskedjan så att det ska finnas en beredskap för kristider.

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden

Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, som inrättades 2021, stöder genomförandet av EU:s gemensamma fiskeripolitik, havspolitik och agendan för internationell världshavsförvaltning. Fonden främjar hållbar användning och förvaltning av marina resurser och utveckling av en motståndskraftig blå ekonomi. EU är en global havsaktör och en storproducent av fisk- och skaldjursprodukter, och strävar därför efter att skydda haven och använda havens resurser på ett hållbart sätt för att trygga livsmedelsförsörjningen, den marina ekonomins konkurrenskraft och kustsamhällenas försörjningsmöjligheter. Fonden bidrar också till arbetet med att nå FN:s globala mål nr 14 (bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling) och målen i den europeiska gröna given.

Stödet från fonden inriktas särskilt på innovativa projekt som främjar omställningen till hållbart och koldioxidsnålt fiske, skydd av havens biologiska mångfald, tillhandahållande av hälsosamma fisk- och skaldjursprodukter av god kvalitet, kustsamhällenas ekonomiska och sociala livskraft, kompetensutveckling och bättre arbetsvillkor i fiskesektorn och vattenbrukssektorn samt internationellt samarbete för sunda, säkra och hållbart förvaltade hav. Den totala budgeten för perioden 2021–2027 är 6,1 miljarder euro.

Den blå ekonomin

EU:s blå ekonomi, som omfattar alla industrier och sektorer med anknytning till haven och kusterna, är central i den europeiska gröna given och EU:s återhämtningsplan. EU:s nya strategi för en hållbar blå ekonomi är oumbärlig för arbetet med att nå EU:s miljö- och klimatmål. Den främjar utveckling av havsbaserad förnybar energi, utfasning av fossila bränslen i sjötransporter och miljöanpassning av hamnar. I strategin presenteras också riktlinjer för hållbart vattenbruk och förnyade standarder för fiskeutrustning, återvinning av fartyg och avveckling av oljeplattformar till havs.

Senast 2030 ska 30 procent av EU:s hav vara skyddsområden. För närvarande har de havsbaserade energianläggningarna kapacitet att producera 12 gigawatt förnybar energi. Målet för 2050 är att öka kapaciteten till 300 gigawatt.

Genom att utveckla ny, grön infrastruktur i kustområden bidrar man också till att bevara den biologiska mångfalden och landskapen, samtidigt som man gynnar turismen och kustsamhällenas ekonomi. Den nya strategin ökar samstämmigheten i förhållande till olika sektorer i den blå ekonomin, underlättar deras samexistens och främjar synergier på havsområdet. Den betonar också behovet av investeringar i forskning, kompetensutveckling och innovation.

Internationellt samarbete

EU har den ambitionsnivå och kunskap som krävs för att leda den globala omställningen till en cirkulär ekonomi. Den 21 februari lanserade EU, FN:s miljöprogram och FN:s organisation för industriell utveckling den globala alliansen för en cirkulär ekonomi. Alliansen ska stödja en global och rättvis omställning till en klimatneutral, resurseffektiv och cirkulär ekonomi, ett mer rättvist användande av resurser och en hållbar produktion och konsumtion. Den bygger på internationella ansträngningar och ger EU en ledande roll i den gröna omställningen.

Metoder för att mäta miljöavtryck

En viktig del av omställningen till en cirkulär ekonomi är att förbättra produkters och organisationers miljöprestanda. Detta är också nödvändigt för att de andra målen i den europeiska gröna given ska kunna nås. I december antog kommissionen en rekommendation om användning av gemensamma metoder för att mäta miljöavtryck och informera om produkters och organisationers miljöprestanda. Detta kommer att vara till nytta för många människor och organisationer i olika beslutsprocesser på miljöområdet.

Skydd av miljön och den biologiska mångfalden

Nollföroreningsvisionen för 2050

Minska luft-, vatten- och markföroreningarna till nivåer som inte längre är skadliga för hälsan och de naturliga ekosystemen och därigenom skapa en giftfri miljö.

Varför behöver vi en handlingsplan för nollförorening?

• Varje år orsakas 1 av 8 dödsfall i EU av föroreningar.
• Föroreningar kan orsaka cancer, kranskärlssjukdom, obstruktiv lungsjukdom, psykiska och neurologiska problem, diabetes m.m.
• De mest utsatta grupperna drabbas hårdast, vilket ökar ojämlikheten.
• Föroreningar är en av de fem främsta orsakerna till förlust av biologisk mångfald.
• Föroreningar hotar överlevnaden för mer än 1 miljon av jordens uppskattningsvis 8 miljoner växt- och djurarter.

© GettyImages/Mario De moya F

Handlingsplanen för nollförorening – mål för 2030

© GettyImages/hirun • © GettyImages/oticki

• Luft: Minska antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar med minst 55 %.
• Vatten: Minska avfallet och plastskräpet till havs med 50 % och mängden mikroplast som släpps ut i miljön med 30 %.
• Mark: Minska näringsförlusten och användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 %.
• Biodiversitet: Minska antalet ekosystem i EU där luftföroreningar hotar den biologiska mångfalden med 25 %.
• Buller: Minska andelen människor som är kroniskt störda av trafikbuller med 30 %.
• Avfall: Minska den totala avfallsgenereringen avsevärt och minska restavfallet med 50 %.

I maj antog kommissionen en handlingsplan för att uppnå nollförorening senast 2050. Enligt denna ska föroreningarna minska till en nivå som inte längre är skadlig för hälsan eller ekosystemen. I handlingsplanen kombineras alla relevanta EU-strategier för att hantera och förebygga luft-, vatten- och markföroreningar, buller och föroreningar som orsakas av konsumentprodukter. Den 16 december lanserade kommissionen och Europeiska regionkommittén intressentplattformen för nollförorening så att människor med olika bakgrund och kunskap ska kunna mötas för att hantera dessa sammanlänkade utmaningar.

Under 2021 vidtog kommissionen flera av de 80 åtgärder som presenterades i kemikaliestrategin för hållbarhet 2020. Man anordnade en rundabordskonferens på hög nivå för att nå strategins mål i dialog med berörda aktörer. Kommissionen arbetar också för att skadliga kemikalier inte längre ska användas i konsumentprodukter, förutom om de är oumbärliga för samhället, genom att se över lagstiftning på området och fastställa kriterier för ”oumbärlig användning”. Man har också skapat finansieringsmöjligheter genom Horisont Europa, Life-programmet, faciliteten för återhämtning och resiliens, sammanhållningsfonderna och InvestEU för forskning om kemikaliers inverkan på hälsan och för den gröna omställningen till säkra och hållbara kemikalier.

I december släppte Europeiska miljöbyrån 2021 års rapport om luftkvaliteten i Europa, där det framgår att luftföroreningar fortfarande är ett stort folkhälsoproblem i Europa, även om det har skett framsteg på området. I den andra utsiktsrapporten om ren luft konstateras dessutom att antalet människor som dör i förtid på grund av luftföroreningar skulle kunna minska med 55 % till 2030 jämfört med 2005 om åtgärderna för klimatet och för ren luft genomförs fullt ut. I rapporten betonas också att det kan göras mer eftersom det återstår många åtgärder för att minska luftföroreningarna som skulle innebära större nytta än kostnad för samhället.

PLASTPROBLEMET I SIFFROR

80–85 % av det marina skräpet på stränderna i EU är plast.

50 % av det marina skräpet i EU utgörs av engångsartiklar i plast.

27 % är fiskeutrustning som innehåller plast.

Plast orsakar skador för 13 miljarder euro på världens marina ekosystem varje år.

Turistnäringen och kustsamhällen i EU förlorar varje år uppskattningsvis 630 miljoner euro på grund av plastföroreningar.

Plast kostar EU:s fiskeindustri uppskattningsvis 300 miljoner euro varje år.

Förväntad effekt

Minska nedskräpningen med de tio vanligaste engångsartiklarna i plast med mer än 50 %.

Förhindra utsläpp av 3,4 miljoner ton koldioxid varje år.

Förhindra miljöförstöring för 22 miljarder euro till 2030.

Få konsumenterna att spara 6,5 miljarder euro per år på engångsartiklar.

Bort

Engångsartiklar i plast som ska förbjudas senast 2021:

Bestick

Tallrikar

Sugrör

Dryck­esom­rö­ra­re

Mat- och dryckesbehållare i polystyren (inklusive lock)

Bomullspinnar och ballongpinnar

Alla produkter tillverkade av oxo-nedbrytbar plast (vanlig i plastpåsar)

Mål

• 2021 Tydlig märkning av muggar, våtservetter, bindor, tamponger och applikatorer samt tobaksprodukter med filter, där man anger plastinnehållet, rekommenderat bortskaffande och miljörisker.
• 2024 Lock och kapsyler som är gjorda för att sitta kvar på dryckesbehållare och flaskor på upp till 3 liter.

• 2025 Plastflaskor ska tillverkas av minst 25 % återvunnen plast.

  Särskild insamling av 77 % av alla plastflaskor på upp till 3 liter.

• 2026 EU-länderna ska på ett ambitiöst och bestående sätt ha minskat förbrukningen av plastmuggar (inklusive lock) och matbehållare för engångsbruk jämfört med 2022.
• 2029 Särskild insamling av 90 % av alla plastflaskor på upp till 3 liter.
• 2030 Plastflaskor ska tillverkas av minst 30 % återvunnen plast.

Runtom i EU och resten av världen ackumuleras plastavfall i hav och på stränder. EU är drivande i arbetet med att minska plastföroreningarna. EU:s regler om engångsprodukter i plast syftar till att förebygga och minska de miljömässiga konsekvenserna av vissa plastprodukter genom att förbjuda tallrikar, bestick, sugrör, ballongpinnar och bomullspinnar för engångsbruk i plast, liksom mat- och dryckesbehållare tillverkade i polystyrenskum och alla produkter tillverkade i oxonedbrytbar plast. EU främjar återvinning för att minska mängden plastföroreningar och plastavfall. Alliansen för cirkulär plast samlar 300 berörda aktörer som har lovat att se till att minst 10 miljoner ton återvunnen plast används i nya produkter i EU till 2025.

Miljöskydd genom straffrätt

I december antog kommissionen ett förslag om att stärka miljöskyddet genom straffrättslig lagstiftning, vilket är ett nyckelåtagande i den europeiska gröna given. Förslaget syftar till att effektivisera miljöskyddet genom att tvinga medlemsländerna att vidta straffrättsliga åtgärder. Genom förslaget fastställs nya miljöbrott och en miniminivå för påföljder, samtidigt som samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter stärks. Medlemsländerna åläggs också att stödja och bistå personer som anmäler miljöbrott och samarbetar med brottsbekämpningen. Förslaget kommer att bidra till att skydda såväl naturen och naturresurserna som folkhälsan och människors välbefinnande.

Internationella initiativet för korallrev

I februari 2021 anslöt sig EU till det internationella initiativet för korallrev. Det hjälper EU att upprätthålla principerna i agendan för internationell världshavsförvaltning och samtidigt stödja klimatåtgärder och stärka sitt engagemang för att skydda den biologiska mångfalden. Som ett led i sitt arbete i initiativet främjar EU målet om att skydda sårbara marina ekosystem tillsammans med andra likasinnade organisationer och länder. Det gör man bland annat genom att fastställa god praxis för hållbar förvaltning av korallrev och dithörande ekosystem, bygga upp kapacitet och öka medvetenheten.

Skogar

Världens skogar håller på att förstöras i oroväckande takt. Omkring 80 % av den globala avskogningen beror på att jordbruket utvidgas, och EU konsumerar också varor som är förknippade med avskogning, t.ex. soja, palmolja, trä, kakao och kaffe. I november antogs ett lagstiftningsförslag om att göra varor som tillverkats genom avskogning förbjudna på EU:s marknad. Kommissionen vill på så sätt minimera EU:s roll i den globala avskogningen och skogsförstörelsen och främja konsumtion av produkter från avskogningsfria försörjningskedjor i EU.

Konsumtionen av nötkött, palmolja, sojabönor, virke, kakao och kaffe i EU driver på avskogning och skogsförstörelse i hela världen. EU vill stoppa detta genom att inte längre tillåta varor och produkter som är förknippade med avskogning på marknaden.

© Avigator Fortuner/Shutterstock.com

EU-invånare gav sitt stöd till EU:s åtgärder mot avskogning och skogsförstörelse genom sina 1,2 miljoner svar vid ett offentligt samråd.

Avskogning och skogsförstörelse bidrar i hög grad till den globala uppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald. 23 % av växthusgasutsläppen kommer från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning.

Genom den nya avskogningsförordningen ska EU

garantera EU-invånarna att de produkter som de köper, använder och förbrukar inte bidrar till global avskogning och skogsförstörelse,

minska koldioxidutsläppen från EU:s konsumtion och produktion av de berörda varorna med minst 32 miljoner ton per år och på så sätt spara minst 3,2 miljarder euro per år och öka skogarnas bidrag till hanteringen av klimatförändringarna,

komma till rätta med olaglig avskogning och skogsförstörelse samt all avskogning som är en följd av att jordbruket expanderar för produktion av varorna.

EU:s nya skogsstrategi för 2030, som antogs i juli, ska bidra till EU:s mål för klimatet och den biologiska mångfalden. I strategin erkänns skogarnas viktiga och mångsidiga roll, liksom den roll som skogsbrukare och den skogsbaserade värdekedjan spelar i arbetet med att skapa en hållbar och klimatneutral ekonomi till 2050 och främja en levande och välmående landsbygd. I strategin presenteras en vision och konkreta initiativ för att öka EU:s skogars kvantitet och kvalitet och investera i forskning och innovation som drivkraft för förändring. Den innehåller också ett åtagande om att plantera ytterligare 3 miljarder träd till 2030.

Det är också viktigt med friska skogar med stor biologisk mångfald för att man ska kunna minska risken för skogsbränder, som under sommaren återigen orsakade stor förödelse i flera delar av Europa. EU:s civilskyddsmekanism och dess förebyggande arbete, beredskap och insatser för att bekämpa skogsbränder är en viktig del av EU:s arbete med att skydda människor och natur. Kommissionen har fortsatt att stärka EU:s kapacitet att bekämpa skogsbränder från luften för att åtgärda brister i kapaciteten på nationell nivå. I mars 2021 publicerade kommissionen dessutom nya riktlinjer för landbaserat förebyggande av skogsbränder och för effektiva insatser.

Markstrategin

I marken finns en fjärdedel av alla arter på planeten, och år 2050 kommer den att behöva ge mat till nästan 10 miljarder människor. Tyvärr fortsätter marken i EU att försämras. I november antog kommissionen EU:s markstrategi för 2030 och ett uppdrag på området markhälsa och livsmedel inom ramen för Horisont Europa för att återställa marken och nå EU:s mål för klimatet och den biologiska mångfalden, och samtidigt erkänna jord- och skogsbrukarnas viktiga roll.

Frisk mark är viktig för att nå klimatneutralitet och en ren och cirkulär ekonomi, vända förlusten av biologisk mångfald, producera hälsosam mat, skydda människors hälsa samt hejda ökenspridning och markförstöring.

© LeQuangNhut/Shutterstock.com
© Photo by Becca Lavin on Unsplash
© design36/Shutterstock.com

I EU:s nya markstrategi

fastställs en ram och konkreta åtgärder för skydd, återställande och hållbart utnyttjande av mark i samklang med andra politiska strategier inom den europeiska gröna given,

presenteras en vision för att marken senast 2050 ska vara frisk och dithörande mål, med konkreta steg att ta före 2030,

aviseras en ny lag om markhälsa som ska läggas fram senast 2023 för att säkerställa lika villkor och ett starkt miljö- och hälsoskydd som komplement till EU:s kommande naturskyddslag.

Rent vatten

De flesta i EU har redan nu mycket god tillgång till säkert dricksvatten, delvis tack vare mer än 30 år av EU-lagstiftning om dricksvattenkvalitet. I januari trädde det reviderade dricksvattendirektivet i kraft. Det är ett direkt resultat av det första lyckade europeiska medborgarinitiativet Right2Water och innehåller åtgärder för att förbättra och bibehålla tillgången till säkert dricksvatten för alla i EU, framför allt för utsatta och marginaliserade grupper. Det omfattar också den senaste vetenskapliga utvecklingen och nya riskämnen i enlighet med EU:s nollföroreningsambition.

EU:s strategi för klimatanpassning belyser vikten av åtgärder som naturbaserade lösningar, minskad vattenförbrukning och stabil försörjning av rent vatten. Inom ramen för detta publicerade kommissionen i december en rapport med bedömningar av medlemsländernas uppdaterade åtgärdsprogram enligt ramdirektivet för vatten och de uppdaterade nationella preliminära bedömningarna av översvämningsrisker enligt översvämningsdirektivet.

Handel med elfenben

Trots det internationella förbudet mot handel med elfenben enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter nådde tjuvjakten på elefanter och den olagliga handeln med elfenben nyligen rekordnivåer. I december föreslog kommissionen ytterligare åtgärder för att i praktiken förbjuda de flesta former av handel med elfenben i EU. EU är inte utpekad som en problematisk region när det gäller handel med elfenben, men översynen av de befintliga EU-reglerna stärker och infriar EU:s löfte om att göra mer för att stoppa tjuvjakten på elefanter och den olagliga handeln med elfenben i världen. Översynen ligger också i linje med åtagandet i EU:s strategi för biologisk mångfald om att skärpa reglerna för handel med elfenben i EU. Kommissionens reviderade riktlinjer om EU:s ordning för handel med elfenben sätter stopp för handel med råelfenben på marknaden i EU. Kommissionen har också ändrat en befintlig kommissionsförordning så att det alltid krävs ett förhandstillstånd för övrig handel med antikviteter i elfenben.

Det åttonde miljöhandlingsprogrammet

I det åttonde miljöhandlingsprogrammet betonas vikten av att stödja genomförandet av den europeiska gröna given på alla förvaltningsnivåer och att övervaka vilka framsteg som görs. Programmet bygger på den långsiktiga visionen för 2050 om att leva gott inom planetens gränser och sätter upp sex prioriterade mål för perioden fram till 2030: begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, cirkulär ekonomi, nollförorening, biologisk mångfald och hantering av de viktigaste miljö- och klimatpåfrestningarna.

Programmet uppmanar till god förvaltning, hållbar finansiering, integrering av miljöfrågor i alla politikområden, ett antal steg för utfasning av miljöskadliga subventioner och utveckling av kunskap och innovationer för omställningen till en ekonomi som främjar välbefinnande. Medlemsländerna godkände det föreslagna programmet genom en provisorisk politisk överenskommelse i december.

Forskning och innovation som bidrar till den europeiska gröna given

Mer än 35 % av budgeten på 95,5 miljarder euro för Horisont Europa-programmet 2021–2027 kommer att investeras i forskning och innovation för att hantera klimatförändringarna och bidra till målen i den europeiska gröna given. I juni föreslog kommissionen en rad nya europeiska partnerskap på klimat-, energi- och transportområdet. Dessa partnerskap kommer att mobilisera över 22 miljarder euro i finansiella bidrag och naturabidrag från den privata sektorn. De kommer också att främja ny teknik, nya material och nya produkter med lägre växthusgasutsläpp och bättre miljöprestanda.

I september lanserade kommissionen fem nya EU-uppdrag – ett nytt sorts samarbete för att hantera större utmaningar på hälso-, klimat- och miljöområdet. EU-uppdrag är en nyhet i Horisont Europa och ett nyskapande koncept i EU:s politik i stort. De för samman flera av kommissionens avdelningar under ledning av nio kommissionärer och kommer att stödja forskning för att genomföra kommissionens huvudprioriteringar och hitta lösningar på några av de största utmaningar som vi står inför i dag. Uppdragen omfattar forsknings- och innovationsprojekt, politiska åtgärder och lagstiftningsinitiativ för att möta de viktigaste globala utmaningarna till 2030. Mellan 2021 och 2023 tillhandahåller kommissionen nästan 2 miljarder euro från Horisont Europa så att de fem uppdragen kommer igång. Ytterligare finansiering väntas från andra program. Fyra av de fem uppdrag som inleddes i september 2021 syftar till att bidra till målen i den europeiska gröna given:

• Anpassning till klimatförändringarna, som ska hjälpa minst 150 europeiska regioner och samhällen att bli klimatresilienta.
• 100 klimatneutrala och smarta städer.
• Återställ våra hav och vatten.
• En giv för den europeiska marken, med 100 levande laboratorium och initiativ som ska leda arbetet med att göra jordarna friska.

I september och oktober godkände kommissionen 1 miljard euro i finansiering till 73 forsknings- och innovationsprojekt som ska stödja den europeiska gröna given. Finansieringen ska bidra till viktig teknik på flera olika områden – från energikällor och biomassa till transportteknologi och infrastruktur – och samtidigt öka kunskapen och stärka allmänhetens inflytande.

Hållbar finansiering

I april antog kommissionen ett paket med initiativ för att förbättra finansieringsflödet till hållbara verksamheter i hela EU. I den delegerade rättsakten om EU:s klimattaxonomi fastställs tekniska granskningskriterier för ekonomisk verksamhet som i hög grad bidrar till taxonomiförordningens klimatmål utan att orsaka betydande skada för EU:s övriga miljömål. Ett förslag till ett direktiv om företagens hållbarhetsrapportering syftar till att förbättra kvaliteten på företagens hållbarhetsinformation. Det kommer att göra företagens hållbarhetsrapportering mer konsekvent, så att finansföretag, investerare och allmänheten får tillgång till jämförbara och tillförlitliga uppgifter om företagens risker och påverkan när det gäller hållbarhet. Sex delegerade rättsakter om förvaltningsuppdrag, investeringar och försäkringsrådgivning antogs för att få finansföretag att inkludera hållbarhetsinformation i sina rutiner och i sin investeringsrådgivning till kunder.

EU:s strategi för hållbar finansiering, som antogs i juli 2021, syftar till att stödja finansieringen av omställningen till en hållbar ekonomi genom åtgärder på fyra områden: underlätta omställningsfinansiering, göra regelverket för hållbar finansiering mer inkluderande, stärka arbetet med finanssektorns motståndskraft och inflytande samt följa en förnyad global ambition.

Finansiering av omställningen till hållbarhet

En strategi som innehåller verktygen för att berörda aktörer i olika sektorer ska kunna finansiera sina omställningsplaner och uppnå klimat- och miljömål, oavsett förutsättningar.

Inkludering

En strategi som möter behoven hos enskilda samt små och medelstora företag och ger dem bättre tillgång till hållbar finansiering.

Finanssektorns motståndskraft och bidrag

En strategi för hur finanssektorn själv kan bidra till målen i den gröna given och samtidigt bli mer motståndskraftig och motverka grönmålning.

Global ambition

En strategi för internationellt samarbete för en ambitiös global agenda för hållbar finansiering.

I juli föreslog kommissionen en förordning om en europeisk standard för gröna obligationer. Förslaget syftar till att skapa en högkvalitativ frivillig standard som är tillgänglig för alla emittenter av obligationer för att hjälpa till att finansiera hållbara investeringar.

Gröna obligationer används redan i dag för att få fram finansiering inom till exempel produktion och distribution av energi, resurseffektiva bostäder och koldioxidsnål transportinfrastruktur. Eftersom det finns ett stort intresse för gröna obligationer bland investerare finns det potential att utöka marknaden. EU-standarden för gröna obligationer ska fungera som bästa tillgängliga riktmärke för hur företag och myndigheter kan använda gröna obligationer för att få fram finansiering på kapitalmarknaderna för ambitiösa investeringar, och samtidigt uppfylla högt ställda krav på hållbarhet och skydda investerarna mot grönmålning. Den ger emittenter av gröna obligationer ett tydligt sätt att visa att de finansierar gröna projekt som överensstämmer med EU-taxonomin. Investerare som köper obligationerna får också lättare att se att deras investeringar är hållbara, vilket minskar risken för grönmålning.

Covid-19-pandemin har lett till att digitaliseringen av samhället och ekonomin tog nya former, uppfattades på ett annat sätt och påskyndades. Den digitala tekniken har varit avgörande för att hålla igång det ekonomiska och sociala livet och för att säkerställa att utbildningen har fortsatt under krisen. Digitaliseringen kommer att vara den viktigaste särskiljande faktorn för en framgångsrik övergång till en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle efter pandemin.

EU har den vision och de resurser som krävs för att den digitala omställningen ska bli framgångsrik. De tillgängliga medlen inom ramen för återhämtningsplanen NextGenerationEU kommer att möjliggöra samarbete mellan medlemsländerna i en aldrig tidigare skådad omfattning och med den intensitet som behövs för en framgångsrik digital omställning senast 2030.

EU:s digitala decennium

EU tar tillfället i akt att göra det kommande årtiondet till Europas digitala decennium, med ambitionen att bli en global förebild för den digitala ekonomin, fastställa och främja digitala standarder och bedriva en digital politik som ger människor och företag egenmakt.

Denna politik kommer att inriktas på att stödja små och medelstora företag i processen med att ta till sig ny teknik, se till att tekniken fungerar för alla genom att ge dem möjlighet att skaffa sig både grundläggande och avancerade digitala färdigheter och se till att alla har tillgång till internet och offentliga tjänster på nätet. Samtidigt kommer EU också att fortsätta att eftersträva spetskompetens inom avancerad teknik såsom kvantteknik och molnbaserade datortjänster samt artificiell intelligens (AI), för att ta itu med många av de utmaningar som vårt samhälle står inför i dag.

För att uppnå sina ambitioner måste EU ta itu med de problem som pandemin ytterligare har förstärkt, från brister i uppkoppling och digitala färdigheter till klyftan mellan digitalt anpassade företag och sådana som ännu inte använder digitala lösningar. Digitaliseringen erbjuder många nya arbetstillfällen. Till exempel förblev över 500 000 lediga tjänster för it-säkerhet och dataexperter i EU otillsatta under 2020.

Europas digitala kompass omsätter EU:s digitala ambitioner för 2030 i åtgärder och resultat. Dessa är inriktade på följande:

• En it-kunnig befolkning och välutbildade it-specialister.
• Säker och pålitlig digital infrastruktur.
• En hög andel digitaliserade företag.
• Moderniserade offentliga tjänster som svarar mot samhällets behov.

För närvarande har 56 procent av de vuxna digital kompetens, och målet är 80 procent. Det finns 8,4 miljoner anställda specialister på informations- och kommunikationsteknik, och målet är 20 miljoner. När det gäller digital infrastruktur täcks för närvarande 59 procent av alla hushåll av ett gigabitnät, och målet är 100 procent. 5 G täcker 14 procent av alla befolkade områden, och målet är 100 procent. När det gäller företagens digitala omställning använder för närvarande 42 procent av alla företag molntjänster, och målet är 75 procent. 14 procent av alla företag använder stordata, och målet är 75 procent. 25 procent använder artificiell intelligens, och målet är 75 procent. För närvarande har 55 procent av alla små och medelstora företag åtminstone en grundläggande digital intensitet, och målet är att mer än 90 procent ska ha det. Slutligen finns det 112 så kallade enhörningsföretag i EU i dag, och målet är att de ska vara dubbelt så många. När det gäller digitalisering av offentliga tjänster har 75 procent av invånarna och 84 procent av företagen tillgång till centrala offentliga tjänster på internet, till exempel för jobb, studier, familj, företagande eller fri rörlighet. Målet är 100 procent för både invånare och företag. Dessutom är målet att 100 procent av EU:s invånare ska ha tillgång till digitala patientjournaler och att 80 procent ska använda ett digitalt ID.

Kommissionen arbetar med att slutföra förslaget till en gemensam förklaring om digitala principer från Europaparlamentet, rådet och kommissionen som ska antas i år, för att se till att EU:s värden och rättigheter återspeglas i det digitala offentliga rummet. Detta kommer att säkerställa att alla kan dra nytta av de digitala möjligheterna, t.ex. allmän tillgång till internet, algoritmer som respekterar människan och en säker och tillförlitlig onlinemiljö. Enligt en särskild Eurobarometerundersökning som genomfördes i september och oktober 2021 anser en överväldigande majoritet av EU-medborgarna att internet och digitala verktyg kommer att spela en viktig roll i framtiden. Dessutom anser en stor majoritet att det är värdefullt för EU att definiera och främja EU:s rättigheter och principer för att garantera en framgångsrik digital omställning. Dessförinnan genomförde kommissionen också ett öppet offentligt samråd om de digitala principerna, vilket visade på ett brett stöd för initiativet.

I september föreslog kommissionen en plan för att genomföra EU:s digitala omställning senast 2030. Syftet med en färdväg för det digitala decenniet är att inrätta en robust styrningsram så att medlemsländerna kan arbeta tillsammans för att uppnå de överenskomna målen samtidigt som deras olika utgångspunkter erkänns. Detta inbegriper ett uppföljningssystem för att mäta framstegen mot vart och ett av målen för 2030 samt fleråriga strategiska färdplaner för varje medlemsland, där de kommer att beskriva sina antagna eller planerade strategier och åtgärder. De gränsöverskridande projekten kommer att finansieras med såväl EU-medel som nationella och privata medel för att vi på nyckelområden ska kunna göra framsteg som inget medlemsland klarar av på egen hand.

Gränsöverskridande projekt ska underlätta investeringar på områden som:

Gemensam da­ta­in­fra­struk­tur och gemensamma datatjänster

Block­ked­je­tek­nik

Lågef­fekt­pro­ces­so­rer

Utbyggnad av pan­eu­ro­pe­is­ka 5G-korridorer

Hög­pre­ste­ran­de datorsystem

Säker kvan­tin­fra­struk­tur och nätverk för cy­ber­sä­ker­het­cen­trum

Digital offentlig förvaltning

Digitala innovationsnav

Hög­tek­no­lo­gis­ka part­ner­skap för digital kompetens

Den digitala kompassens internationella dimension håller på att utvecklas genom ett antal digitala partnerskap. Handels- och teknikrådet mellan EU och USA inrättades vid toppmötet mellan EU och USA i juni 2021. Sedan dess har tio arbetsgrupper arbetat med att identifiera möjliga resultat på kort, medellång och lång sikt. Ett digitalt partnerskap med Japan diskuteras också, och EU arbetar för att upprätta ett digitalt partnerskap med Afrika och en digital allians med Latinamerika och Karibien.

Digital utbildning

I augusti offentliggjorde kommissionen ett förslag till rådets rekommendation om blandat lärande till stöd för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning. Det tog bara fyra månader för rådet att anta denna rekommendation.

Genom sin flexibilitet kan blandat lärande bidra till att göra utbildningen mer inkluderande. Blandat lärande innebär att en skola, lärare eller elev har mer än en strategi för lärandeprocessen. Det kan vara en blandning av skolor och andra fysiska miljöer (t.ex. företag, utbildningscentrum eller distansundervisning) eller en blandning av olika digitala och icke-digitala inlärningsverktyg. Blandat lärande kan till exempel förbättra tillgången till utbildning på avlägsna orter och i landsbygdsområden, liksom för dem som hör till resandefolk eller är på sjukhus. Framstegen med utformningen av strategier för blandat lärande inom grundskole- och gymnasieutbildningen kommer att inbegripas som ett viktigt inslag i de regelbundna lägesrapporterna för det europeiska området för utbildning och handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

Programmet för ett digitalt Europa

Med en budget på 7,5 miljarder euro under de kommande sju åren är det nya programmet för ett digitalt Europa det första EU-finansieringsprogram som är inriktat på att föra ut digital teknik till offentliga förvaltningar, företag och invånare. De första arbetsprogrammen, värda 1,98 miljarder euro, är inriktade på investeringar inom sektorerna artificiell intelligens (AI), molnteknik och dataområden, kvantkommunikationsinfrastruktur, avancerade digitala färdigheter, cybersäkerhet och en bredare användning av digital teknik i hela ekonomin och samhället. De första ansökningsomgångarna för programmet för ett digitalt Europa öppnades i slutet av november och fler kommer att offentliggöras under 2022.

Lagarna om digitala tjänster och om digitala marknader

Rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader, som föreslogs av kommissionen i december 2020, syftar till att skapa ett säkrare och öppnare digitalt område för alla användare, där deras grundläggande rättigheter skyddas och där de har tillgång till högkvalitativa digitala tjänster till lägre priser. En överenskommelse om dessa lagförslag förväntas under 2022.

Cybersäkerhet, dataskydd och säkerhet på nätet

I takt med att alltmer av det sociala och ekonomiska livet sker online återkommer it-angreppen regelbundet och blir alltmer skadliga. Under 2021 användes utpressningsprogram globalt för att destabilisera hälso- och sjukvårdssystem, offentliga förvaltningar, energiproduktionsanläggningar och annan kritisk infrastruktur. EU är inte immunt mot dessa typer av attacker.

Ett gott skydd mot cyberattacker kräver enhetliga åtgärder som går över de nationella gränserna. Som en del av EU:s strategi för cybersäkerhet började kommissionen därför 2021 inrätta en gemensam cyberenhet, en ny plattform som syftar till att stärka samarbetet mellan EU:s institutioner och byråer och nationella myndigheter i EU-länderna. Den nya enheten kommer också att dra nytta av cybersäkerhetsindustrins sakkunskap och hjälpa hela EU att reagera på cyberhot. Arbetet med att göra den gemensamma cyberenheten operativ pågår.

Efter det att förordningen om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning antogs och trädde i kraft och nätverket av nationella samordningscentrum inrättades har kommissionen börjat arbeta tillsammans med de rumänska myndigheterna för att inrätta centrumet i Bukarest. Det kommer att bidra till att stärka EU:s cybersäkerhetskapacitet, öka spetskompetensen inom forskningen och förbättra den europeiska cybersäkerhetssektorns konkurrenskraft.

Mål för den gemensamma cyberenheten

Säkerställa samordnade EU-insatser vid större hot, incidenter och kriser på cybersäkerhetsområdet.

Förbättra lägesuppfattningen hos aktörer på cybersäkerhetsområdet och kommunikationen med allmänheten.

Garantera gemensam beredskap.

Skydd av personuppgifter

Att personuppgifter är skyddade och integriteten garanteras är en förutsättning för att enskilda personer ska kunna lita på ny och innovativ teknik. I detta avseende är skyddet av personuppgifter och användarnas integritet en del av lösningen på många problem och en av flera möjliggörande faktorer för den digitala och den gröna omställningen.

EU:s ledarskap på dataskyddsområdet visar att EU-reglerna på detta område kan fungera som en gyllene standard för regleringen av den digitala ekonomin. I synnerhet är detta fallet när länder utanför EU säkerställer en dataskyddsnivå som är likvärdig med EU:s, då kan EU använda sitt mest omfattande instrument för överföring av uppgifter, i form av ett beslut om adekvat skyddsnivå. Tack vare detta kan data flöda fritt och säkert mellan EU och landet i fråga, vilket underlättar handeln och gör lagstiftnings- och brottsbekämpningssamarbetet effektivare, till förmån för invånare och företag.

Efter det att EU och Japan tillsammans inrättande världens största område med fria och säkra dataflöden under 2019 har EU fortsatt att samarbeta med internationella partner för att uppnå konvergens av dataskyddsreglerna för att underlätta överföring av data, samtidigt som en hög skyddsnivå säkerställs för personuppgifter som överförs utomlands.

År 2021 antog EU två beslut om adekvat skyddsnivå för Storbritannien, varav ett var det första sådana beslutet som omfattar utbyte av uppgifter mellan brottsbekämpande myndigheter. EU slutförde också framgångsrikt sina samtal med Sydkorea, vilket ledde till antagandet av ett beslut om adekvat skyddsnivå för överföringar inom både kommersiella och regleringsrelaterade samarbetsområden. Under hela 2021 fördes dessutom förhandlingar mellan EU och USA om en eventuell efterföljare till skölden för skydd av privatlivet, som ogiltigförklarats av Europeiska unionens domstol.

Under 2021 antog kommissionen också nya standardavtalsklausuler för behandling av personuppgifter. Dessa klausuler hjälper organisationer att följa dataskyddsreglerna både när de lägger ut databehandling på entreprenad till registerförare inom EU/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och när de överför uppgifter utomlands.

Kommissionen vidtog också åtgärder för att se till att medlemsländerna uppfyller sina skyldigheter enligt EU:s dataskyddsregler. I februari fastslog domstolen att Spanien inte hade införlivat dataskyddsdirektivet i tid inom brottsbekämpningsområdet. Domstolen ålade Spanien ekonomiska sanktioner. Efter domen vidtog Spanien nödvändiga åtgärder för att rätta till denna överträdelse.

En europeisk digital identitet

Många använder redan digitala plånböcker på sina smarttelefoner där de lagrar sina boardingkort när de reser eller sina virtuella bankkort, och 63 % av EU-invånarna vill ha ett säkert gemensamt digitalt id för alla onlinetjänster. Enligt förslaget till nya regler, som lades fram av kommissionen i juni, kommer en europeisk e-identitetsplånbok att finnas tillgänglig för alla EU-invånare och företag i EU som vill använda den. Det rör sig om personliga digitala plånböcker som låter människor lagra och använda data för alla typer av tjänster, från att lämna in en skattedeklaration till att hyra en bil.

Medborgarna kommer att kunna bevisa sin identitet på ett säkert sätt och dela elektroniska dokument från sina europeiska e-identitetsplånböcker på sin smarttelefon. De kommer att kunna få tillgång till nättjänster med hjälp av en nationell digital identifiering, som erkänns i hela EU. Den europeiska digitala identiteten kommer att bidra till att vissa av målen i den digitala kompassen uppnås. Senast 2030 bör till exempel alla viktiga offentliga tjänster vara tillgängliga online, alla EU-invånare bör ha tillgång till elektroniska patientjournaler och 80 % av EU-invånarna bör använda digitalt id.

Avancerad konnektivitet

Kommissionen har antagit det första arbetsprogrammet för den digitala delen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE Digital), som fastställer målen för de EU-stödda åtgärder som behövs för att förbättra EU:s infrastruktur för digital konnektivitet under en period på tre år. Dessa åtgärder kommer att få mer än 1 miljard euro i finansiering från 2021 till 2023. Genom att främja offentliga och privata investeringar kommer FSE Digital att bidra till utbyggnaden av gigabit- och 5G-infrastruktur, utrusta EU:s viktigaste förbindelseleder och samhällen med 5G-nät, sammanlänka avancerad teknik såsom moln- och kvanttjänster och slutligen skapa operativa digitala plattformar för lagring, delning och behandling av energi- och transportsektorns data.

Det gemensamma företaget för smarta nät och tjänster, som arbetar för att få till stånd 6G, inrättades 2021 och antog sitt första arbetsprogram med öronmärkt offentlig finansiering på cirka 240 miljoner euro. Det gemensamma företagets uppdrag är att bygga upp EU:s kapacitet för 6G-system.

Bättre konsumentvillkor

Efter 2020 års rekommendation om ökade investeringar i bredband enades medlemsländerna i mars om en gemensam verktygslåda för bästa praxis på EU-nivå. Syftet är att minska kostnaderna för utbyggnad av nät med mycket hög kapacitet och säkerställa snabb, effektiv och investeringsvänlig tillgång till 5G-radiospektrumet.

Roamingavgifterna avskaffades 2017; sedan dess kan man använda sin telefon utan extra avgifter vid resor inom EU. För att garantera fortsatt kostnadsfri roaming föreslog kommissionen i februari att de nuvarande reglerna, som löper ut 2022, skulle förlängas med ytterligare 10 år. Parlamentet och rådet antog förordningen i december och den kommer att träda i kraft den 1 juli 2022. Tack vare de nya reglerna kommer resenärerna att få ännu bättre roamingtjänster. Till de nya fördelarna hör samma mobila datahastigheter utomlands som hemma, effektiv tillgång till larmtjänster utomlands och större insyn i kostnaderna för telefonsamtal och kundtjänstnummer utomlands.

Konsumentskydd på nätet

Näthandeln har ökat stadigt de senaste 20 åren. År 2020 handlade 71 % av konsumenterna online, ofta för att köpa nya teknikprodukter. I juni föreslog kommissionen en översyn av två uppsättningar EU-bestämmelser för att stärka konsumenternas rättigheter i detta förändringsskede.

Den nya förordningen om allmän produktsäkerhet skulle, om den antas, hantera risker i samband med dessa nya tekniska produkter, såsom eventuella konnektivitetsproblem och cybersäkerhetsrisker. Eventuella risker i samband med näthandel skulle också åtgärdas, till exempel genom att produktsäkerhetsrelaterade skyldigheter införs för e-marknadsplatser. Den nya förordningen skulle se till att marknadsplatser uppfyller dessa skyldigheter så att konsumenterna inte erbjuds eller köper farliga produkter. Ur ett övergripande perspektiv syftar förslaget till att alla produkter som når EU:s konsumenter, oavsett om de köps på nätet eller i den lokala butiken, är säkra, oavsett om de kommer från länder inom eller utanför EU. Syftet med de nya reglerna är att se till att farliga produkter – i det fall de ändå når konsumenterna – snabbt kan tas bort från marknaden i EU.

Förslaget till ändring av direktivet för konsumentkrediter syftar till att konsumenterna ska få rätt information vid rätt tidpunkt, anpassad till digitala enheter, så att de förstår exakt vad de förbinder sig till. Om direktivet antas skulle det omfatta nya riskfyllda kreditprodukter och nya marknadsaktörer samt förbättra reglerna för bedömning av huruvida en konsument skulle kunna återbetala lånet, även när sådana bedömningar görs genom automatiserat beslutsfattande. I det reviderade direktivet uppmanas EU-länderna att främja ekonomisk utbildning och se till att konsumenterna får tillgång till skuldrådgivning.

I december utfärdade kommissionen vägledning om tolkningen och tillämpningen av tre EU-direktiv om konsumenträtt: direktivet om otillbörliga affärsmetoder, direktivet om konsumenträttigheter och direktivet om prismärkning. Dessa kommer att hjälpa EU-länder, konsumenter, näringsidkare, domare, rättstillämpare och andra berörda parter att bättre förstå både hur EU:s befintliga konsumentlagstiftning ska tillämpas på nya metoder, särskilt när det gäller den digitala och den gröna omställningen, och de ändringar som nyligen gjorts av dessa direktiv genom moderniseringsdirektivet.

Slut på konsumenternas frustration och minskning av elavfallet

Antalet olika mobilladdare har minskat från trettio till tre efter att kommissionen i flera års tid på frivillig basis har samarbetat med industrin och i september föreslog kommissionen lagstiftning om en gemensam laddare för alla elektroniska enheter. USB-C blir den nya standarden för laddningsport i alla smarttelefoner, datorplattor, kameror, hörlurar, bärbara högtalare och handhållna spelkonsoler. Dessutom föreslog kommissionen att försäljningen av laddare ska separeras från försäljningen av elektronisk utrustning. Lösningen med en enda laddarmodell kommer att vara mer praktisk för alla och minska det elektroniska avfallet – ett viktigt bidrag till både den digitala och den gröna omställningen.

Kompetens för den digitala tidsåldern

I maj lanserade kommissionen plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen tillsammans med olika partner i medlemsländerna. Plattformen utgör en gemensam kontaktpunkt för högkvalitativ information, samt högkvalitativa initiativ och resurser i samband med digitala färdigheter. I dagsläget saknar 44 % av EU-invånarna grundläggande digitala färdigheter och den nya plattformen kommer att bidra till att överbrygga kompetensklyftan och stärka koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen och de 25 nationella koalitionerna som ingår. I november offentliggjorde kommissionen ett kostnadsfritt självbedömningsverktyg för digitala färdigheter på 29 språk.

Digital teknik för industrin

För att stärka EU:s ställning när det gäller att bygga upp nästa generation mikrochipp lanserade kommissionen alliansen för processorer och halvledarteknik i juli. Alliansen syftar till att bygga upp den utformnings- och tillverkningskapacitet som behövs för att producera nästa generation processorer och elektroniska komponenter. Den kommer att identifiera och ta itu med nuvarande flaskhalsar, behov och beroendeförhållanden inom hela branschen. Alliansen bygger på kommissionens ambitioner att förbättra EU:s digitala suveränitet genom att öka EU:s andel av den globala produktionen av halvledare från 10 % till 20 % senast 2030. I sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen tillkännagav kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en ny rättsakt om europeiska halvledarchipp för att skapa ett ekosystem i EU för avancerade halvledare, som inkluderar tillverkning. Förslaget antogs i början av 2022.

Den digitala omställningen

Artificiell intelligens (AI)

AI, inbegripet den senaste maskininlärningstekniken, används för att skapa innovationer på många olika områden, vilket leder till bättre tjänster, sjukvård och konsumentvaror. Allmänheten måste dock känna sig trygg med att AI-system används på ett säkert och lagligt sätt. Dessa system kan visserligen användas för att lösa många av de utmaningar som samhället står inför i dag, men medför också vissa risker som måste åtgärdas för att man ska undvika oönskade resultat. Exempelvis är det ofta omöjligt att ta reda på varför eller hur ett AI-system har genererat ett visst resultat, såsom ett automatiserat beslut eller en automatiserad prognos. Det kan därför vara svårt att bedöma om någon har missgynnats på ett orättvist sätt, till exempel vid ett anställningsbeslut eller vid fördelningen av socialförsäkringsförmåner.

För att ta itu med dessa och andra utmaningar offentliggjorde kommissionen i april sitt förslag till världens första rättsliga ram för AI, liksom en uppdaterad samordnad AI-plan tillsammans med medlemsländerna. Båda initiativen syftar till att göra EU till ett globalt nav för avancerad och tillförlitlig AI. Denna EU-strategi kommer att kompletteras av nya regler för maskinprodukter, där säkerhetsreglerna anpassas för att öka användarnas förtroende för den nya, mångsidiga generationen av produkter. Den nya förordningen om allmän produktsäkerhet skulle, om den antas, komplettera dessa regler som ett skyddsnät.

Den nya AI-förordningen kommer att bidra till att garantera människors och företags säkerhet och grundläggande rättigheter och samtidigt stärka spridningen av tekniken i hela EU, liksom de AI-relaterade investeringarna och innovationerna. I förslaget fastställs en riskbaserad metod som omfattar strängare krav för mer riskfyllda AI-system.

Den samordnade planen beskriver de policyändringar och investeringar som behövs i EU-länderna för att stärka EU:s ledning i utvecklingen av människocentrerad, hållbar, säker, inkluderande och tillförlitlig AI. I planen föreslås gemensamma samarbetsåtgärder för att säkerställa att alla insatser är anpassade till AI-strategin och EU:s gröna giv, samtidigt som hänsyn tas till de nya utmaningar som covid-19-pandemin medför.

EU har redan finansierat olika AI-projekt som erbjuder lösningar inom flera områden av vårt samhälle, bl.a. jordbruk, hälsovård och kampen mot desinformation.

Alliansen för industridata, edge- och molnteknik

Data är en viktig resurs i den industriella ekonomin och lagras i allt högre grad i molnet. I stället för att bygga upp en egen it-infrastruktur kan företag få tillgång till datorsystemresurser som förvaltas av tredje part på nätet. Denna resurspool kallas allmänt för molntjänster. Under 2021 använde 42 % av företagen i EU molntjänster (jämfört med 36 % 2020 och 19 % 2016). Enligt prognoserna kommer 80 % av alla data 2025 att behandlas i smarta enheter närmare användaren – så kallad edgeteknik – i stället för i stora datacentraler som i dag.

Av dessa skäl syftar den nya alliansen för industridata, edgeteknik och molnteknik till att stärka EU-industrins ställning inom moln- och edgeteknik, samtidigt som företag, medlemsländer och experter på området förs samman. Alliansen kommer att bidra till att frigöra kapaciteten hos molntjänster och edgeteknik och stödja utvecklingen av ny teknik, såsom artificiell intelligens, sakernas internet och 5G. Detta kommer att uppnås samtidigt som man tillhandahåller hållbar molninfrastruktur och ser till att allmänheten i EU får större kontroll över sina data.

År 2018 skedde 80 procent av all databehandling och dataanalys i datacentraler och centraliserade datoranläggningar medan 20 procent skedde i smarta uppkopplade produkter. År 2025 kommer 20 procent av all databehandling och dataanalys att ske i datacentraler och centraliserade datoranläggningar medan 80 procent kommer att ske i smarta uppkopplade produkter.

Superdatorer

I och med att större och större mängder data ständigt genereras förändras databehandlingens karaktär. I dag kan superdatorer leverera miljontals miljarder – och snart miljarder miljarder – operationer per sekund och bidra till att lösa komplexa problem. Dessa sträcker sig från analys och begränsning av klimatförändringarnas effekter samt ökad kunskap inom olika vetenskapliga områden till utveckling av behandlingar mot covid-19.

För att göra det möjligt för EU att bli världsledande inom superdatorer bildades det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem 2018 som samlar europeiska och nationella resurser för att förvärva och införa superdatorer och teknik av toppklass. Initiativet sammanför EU, de 27 medlemsländerna, tre andra länder och två deltagare från den privata sektorn, European Technology Platform for High Performance Computing och DAIRO/Big Data Value Association.

I juli 2021 antog EU en ny förordning som banar väg för utvecklingen av nästa generation superdatorer i Europa. Detta kommer dessutom att leda till att det gemensamma företaget kan utnyttja medel från Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa och fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE Digital) för att ytterligare investera i superdatorer och kvantdatorteknik samt stödja EU:s ambitiösa forsknings- och innovationsagenda. Tillsammans med de deltagande ländernas och den privata sektorns investeringar kommer denna investering att uppgå till cirka 7 miljarder euro.

EU har förvärvat sju superdatorer i världsklass. Discoverer i Bulgarien, MeluXina i Luxemburg och Vega i Slovenien var i full gång under 2021, medan Karolina i Tjeckien, Leonardo i Italien, Deucalion i Portugal och LUMI i Finland kör i gång under 2022.

Digital finans

Under 2021 gjorde kommissionen framsteg tillsammans med medlagstiftarna när det gäller rättsakterna om marknader för kryptotillgångar och digital operativ motståndskraft, som den föreslog i september 2020 som en del av sitt paket för digital finansiering. I december godkände medlemsländerna dessutom den överenskommelse som nåtts med parlamentet om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare (DLT). Kryptotillgångar är en av de viktigaste tillämpningarna för teknik för distribuerade liggare för finansiering. Pilotordningen fastställer villkoren för att få tillstånd att driva en marknadsinfrastruktur med DLT, definierar vilka finansiella instrument med DLT som får handlas och beskriver samarbetet mellan operatörerna av DLT-marknadsinfrastrukturerna och myndigheterna. Det kommer att göra det möjligt för EU:s tillsynsmyndigheter och marknadsaktörer att få erfarenhet med hjälp av DLT (dvs. den teknik som används för handel med och avveckling av så kallade tokeniserade finansiella instrument), samtidigt som hanteringen av risker för investerarskyddet, marknadsintegriteten och den finansiella stabiliteten säkerställs.

Internationell konnektivitet

Den transatlantiska kabeln EllaLink, som förbinder Sines i Portugal och Fortaleza i Brasilien, utgör den första direkta dataförbindelsen med hög kapacitet mellan Europa och Latinamerika. EU har bidragit till att skapa en 34 000 km lång digital motorväg för att stödja utbytet av forsknings- och utbildningsdata, samtidigt som tidsfördröjningen har minskat med hälften. Denna viktiga milstolpe kommer att bidra till att främja samarbete mellan de två kontinenterna under de kommande 25 åren. Initiativet Building the Europe Link with Latin America innebär utbyte av data från högpresterande datorsystem och jordobservationer och kommer att omfatta 65 miljoner användare vid fler än 12 000 forskningsinstitutioner i Europa, Latinamerika och Karibien.

Ett friskare EU

Covid-19-pandemin satte folkhälsan högst upp på EU:s dagordning. I september 2020 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen planerna på att bygga en starkare europeisk hälsounion och kommissionen har sedan dess arbetat för att lägga grunden för detta, med hjälp av de lärdomar som dragits av pandemin.

Beredskap för och hantering av hälsokriser

Den första pelaren i hälsounionen är krisberedskap och krishantering. EU-lagstiftningen om gränsöverskridande hot mot människors hälsa håller på att ses över för att ta hänsyn till lärdomarna från covid-19. Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar, som har lett kampen mot covid-19, har fått ett starkare mandat inför framtida hälsokriser. Tanken är att dessa centrala EU-hälsobyråer ska erbjuda ytterligare vetenskaplig rådgivning och ökad samordning i nödsituationer. Risken för läkemedelsbrist kommer att minskas tack vare bättre övervakning och beredskap. Om kommissionens förslag godkänns kommer det att bli möjligt att tillkännage ett hot mot folkhälsan på EU-nivå när omständigheterna kräver det, så att vissa åtgärder kan införas och hotet kan hanteras bättre.

Även om covid-19-pandemin ännu inte är över måste EU vara förberett på framtida gränsöverskridande hälsohot. I juni lade kommissionen fram ett meddelande om de första lärdomarna från pandemin och om hur man kan bygga vidare på dem för att förbättra åtgärderna på EU-nivå och nationell nivå. På så sätt kan folkhälsorisker förebyggas bättre och beredskapsplaneringen stärkas så att de samlade insatserna på alla nivåer blir snabbare och mer ändamålsenliga. Meddelandet är inriktat på beredskap och insatser på hälsoområdet och redogör för tio lärdomar från hälsokrisen som EU måste agera utefter.

VIDEOKLIPP: EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser.

Som en del av arbetet inrättade kommissionen EU:s myndighet för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera). Hera är ett centralt inslag i den europeiska hälsounionen och har två olika lägen: ett beredskapsläge och ett krisläge. Sammantaget kommer myndigheten att förbättra utvecklingen, tillverkningen, upphandlingen och distributionen av krisnödvändiga medicinska motåtgärder (t.ex. vacciner, antibiotika, medicintekniska produkter, diagnostiska tester och personlig skyddsutrustning) inom EU.

Hera-paketet antogs den 16 september. Myndigheten påbörjade sitt arbete den 1 oktober och byggde vidare på den grund som lagts av Hera-inkubatorn, som inledde sin verksamhet i februari 2021 för att förbereda EU på det ökade hotet från coronavirusvarianter. Hera har varit i drift sedan den 1 januari 2022, med en total preliminär budget på 6 miljarder euro för 2022–2027.

I beredskapsläget kommer Hera att arbeta med hotbedömningar och informationsinsamling, främja forskning och utveckling, hantera marknadsutmaningar, trygga försörjningen av medicinska motåtgärder och förbättra kunskaper och kompetens.

Heras krisåtgärder omfattar övervakning, upphandling, inköp och tillverkning av krisnödvändiga medicinska motåtgärder, aktivering av EU Fab-faciliteten (ett nätverk av produktionsanläggningar för vaccin- och läkemedelstillverkning som alltid är redo att sättas in), aktivering av planer för krisforskning och krisinnovation, upprättande av en förteckning över produktionsanläggningar för krisnödvändiga medicinska motåtgärder och aktivering av krisfinansiering.

Myndigheten kommer att få flera uppdrag på internationell nivå, bland annat att samarbeta nära med globala partner för att ta itu med flaskhalsar i den internationella leveranskedjan, öka den globala produktionen, förstärka den globala övervakningen och underlätta samarbete med och stöd till globala aktörer för att se till att medicinska motåtgärder finns tillgängliga och att länder både i och utanför EU har tillgång till dem. Hera ska även bygga upp expertis för att utveckla lokal tillverknings- och distributionskapacitet och stödja tillgången till EU-finansierade eller EU-upphandlade medicinska motåtgärder.

Hera arbetar tillsammans med medlemsländerna, Europaparlamentet, EU-byråer och berörda parter som forskare, bioteknikföretag, tillverkare och tillsynsmyndigheter för att snabbt upptäcka och beskriva nya varianter, vid behov anpassa vacciner och utöka produktionskapaciteten för medicinska motåtgärder. Den har till exempel kallat in expertgruppen för SARS-CoV-2-varianter för att få råd om behovet att utveckla nya eller anpassade vacciner och behovet att ta fram ytterligare folkhälsoåtgärder på EU-nivå på grund av nya varianter. Myndigheten har också varit i nära kontakt med medlemsländer och vaccinproducenter som har börjat analysera omikronvarianten och testa hur effektiva deras vacciner är mot den. Hera har dessutom kontaktat länder utanför EU för att utforska områden för samarbete och utbyte.

Europas plan mot cancer

Den andra pelaren i hälsounionen rör den näst vanligaste dödsorsaken i EU. Under 2020 diagnostiserades 2,7 miljoner människor i EU med cancer, vilket orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande för patienter, överlevare och anhöriga. Cancer skapar också en tung börda för hälso- och sjukvårdssystemen och äventyrar såväl ekonomins tillväxt och konkurrenskraft som arbetsstyrkans hälsa. 40 % av alla cancerfall kan dock förebyggas, antingen eftersom de är kopplade till livsstil (kost, fysisk aktivitet, tobak, alkohol osv.) eller till miljöföroreningar, eller eftersom det rör sig om cancerformer som det finns ett vaccin mot.

Europas plan mot cancer antogs i februari 2021 och syftar till att bekämpa sjukdomen i alla stadier genom en integrerad flerpartsstrategi för hälsa inom alla politikområden. Planen är uppbyggd kring tio flaggskeppsinitiativ för att åstadkomma förbättringar – från förebyggande åtgärder, tidig upptäckt, diagnos och behandling till bättre livskvalitet för cancerpatienter och canceröverlevare, samt lika tillgång till vård av hög kvalitet för alla patienter.

EU-uppdraget mot cancer inom Horisont Europa – ett av EU:s fem nya forskningsuppdrag som tillkännagavs i september 2021 – kommer tillsammans med planen mot cancer att förbättra livet för mer än tre miljoner människor senast 2030 genom bättre förebyggande åtgärder, behandling och livskvalitet. Programmet EU för hälsa och andra EU-instrument kommer att ge stöd på cirka 4 miljarder euro till medlemsländerna och berörda parter så att de kan arbeta för att göra hälso- och sjukvårdssystemen robustare och bättre rustade att förebygga och behandla cancer.

De centrala åtgärderna fokuserar på förebyggande arbete, diagnos, behandling och livskvalitet. De syftar till att minska föroreningar och skadlig alkohol- och tobakskonsumtion, främja en sundare livsstil, säkerställa tillgång till screening för bröstcancer, livmoderhalscancer och kolorektal cancer för 90 procent av alla berörda EU-invånare till 2025, vaccinera minst 90 procent av alla flickor i EU mot humant papillomvirus och markant öka vaccinationsgraden bland pojkar till 2030 samt ge upp till 90 procent av alla berörda patienter tillgång till nationella cancercentrum till 2030. Detta är möjligt tack vare en budget på fyra miljarder euro. Det finns över 12 miljoner canceröverlevare i EU tack vare framstegen med tidig upptäckt, effektiva behandlingar och stödvård.

En läkemedelsstrategi för EU

Den tredje pelaren är läkemedelsstrategin för EU, som lanserades 2020. Den utgör en förändring i grunden av EU:s läkemedelssystem. Den kommer att rikta in sig på långvariga utmaningar för EU:s läkemedelssystem, främja innovation (även för ouppfyllda läkemedelsbehov) och säkra tillgången till läkemedel, inte bara i krissituationer utan även under normala omständigheter. Några av strategins flaggskeppsåtgärder är en översyn av EU:s läkemedelslagstiftning och den strukturerade dialogen om tryggad läkemedelsförsörjning. Dialogen inleddes i februari 2021 och syftet med den är att identifiera politiska åtgärder som ska stärka motståndskraften för läkemedelsdistributionskedjor och säkra försörjningen av läkemedel.

Kommissionen investerar mer än någonsin förut i dessa akuta hälsoprioriteringar. Det nya programmet EU för hälsa, som lanserades i mars, är EU:s ambitiösa svar på covid-19-pandemin. Det kommer inte bara att användas för krishantering, utan också för att förbättra och främja hälsan i EU, stärka de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och förbättra tillgången på läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter.

Genom programmet EU för hälsa ska EU investera 5,3 miljarder euro (i löpande priser) i initiativ där åtgärder på EU-nivå ger mervärde, kompletterar medlemsländernas politik och bidrar till ett eller flera av programmets mål.

Förbättra och främja hälsan i EU.

Skydda människor i EU mot allvarliga gränsöverskridande hälsorisker.

Förbättra läkemedel, medicintekniska produkter och krisnödvändiga produkter.

Stärka hälso- och sjukvårdssystemen.

Förstärkning av vår demokrati

Den demokratiska debatten och de sätt på vilka människor får information har förändrats under de senaste åren och i allt högre grad flyttat ut på nätet. Samtidigt utövar fler EU-invånare än någonsin tidigare sin demokratiska rätt att rösta och ställa upp i EU-valet och i kommunala val i det medlemsland där de är bosatta. Politisk reklam har också blivit allt viktigare i samband med politiska kampanjer i EU. För att återspegla detta föränderliga klimat och stärka demokratin och valens integritet lade kommissionen fram nya förslag i november om politisk reklam, om rösträtt och valbarhet för EU-medborgare som är bosatta i andra EU-länder och om finansiering av europeiska politiska partier.

Förslagen bygger på erfarenheterna från EU-valet 2019 och bidrar till de prioriteringar som meddelades i EU:s handlingsplan för demokrati och rapporten om EU-medborgarskapet 2020. För att valet till Europaparlamentet 2024 ska kunna genomföras i enlighet med högsta demokratiska normer är målet att de nya reglerna ska träda i kraft och genomföras fullt ut av medlemsländerna senast våren 2023.

Politisk reklam

Digital kommunikation och internet erbjuder många möjligheter för politiker att nå ut till allmänheten och för allmänheten att delta i den demokratiska debatten. Under några av de senaste valen har det dock visat sig att digitalisering och nätreklam i vissa fall kan användas för manipulation och desinformation (se även kapitel 1 om åtgärder mot desinformation).

I november föreslog kommissionen lagstiftning för att öka transparensen vad gäller politisk reklam. Enligt de harmoniserade transparensreglerna måste relevant information tillhandahållas som gör att allmänheten, behöriga myndigheter och andra berörda parter tydligt kan identifiera politisk reklam och ta reda på både källan till det politiska budskapet och vem som har betalat för reklamen. Metoder för målgruppsinriktad reklam och förstärkning kommer bara att tillåtas om transparenskraven uppfylls på ett meningsfullt sätt. Det kommer att ge mottagarna möjlighet att avgöra om och hur de har valts som målgrupp för politisk reklam och att besluta om de vill ha det eller inte.

Förslaget kommer att komplettera reglerna i kommissionens förslag till en rättsakt om digitala tjänster, och målet är att de särskilda reglerna ska införas före valet till Europaparlamentet i maj 2024.

Mediefrihet

908 journalister och mediearbetare angreps i 23 EU-länder 2020.

175 journalister och mediearbetare utsattes för angrepp eller incidenter under protester i EU 2020.

73 % av alla kvinnliga journalister utsattes för attacker på nätet 2020.

23 journalister har dödats i EU sedan 1992, varav de flesta under de senaste sex åren.

Mediefrihet är avgörande för en fungerande demokrati. För att genomföra EU:s handlingsplan för demokrati vidtar EU åtgärder för att bevara mediefriheten och motverka hoten mot den. I september utfärdade kommissionen en rekommendation om journalisters säkerhet. Den ger vägledning om hur medlemsländerna kan förbättra journalisters och andra mediearbetares fysiska säkerhet och säkerhet online, med inriktning på nya hot online, särskilt mot kvinnliga journalister eller personer som tillhör eller rapporterar om minoriteter.

Ytterligare ett steg är att skydda journalister och människorättsförsvarare mot rättegångsmissbruk som är avsett att avskräcka dem från att arbeta med frågor av allmänt intresse. I oktober inledde kommissionen ett offentligt samråd för att identifiera problem på detta område och be om synpunkter på vad som behöver göras. Kommissionen planerar att lägga fram ett förslag till ett EU-initiativ om detta under 2022. EU finansierar även projekt om mediernas frihet och mångfald. Ett sådant projekt är projektet för övervakning av medieägande i Europa, som lanserades i september 2021 för att inrätta en databas med information om medieägande i de olika länderna, granska relevanta regelverk och identifiera eventuella risker för transparent medieägande.

Kommissionen har också infört de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen för medier och den audiovisuella sektorn. Under sommaren inledde kommissionen till exempel en ansökningsomgång för europeiska journalistpartnerskap inom ramen för programmet Kreativa Europa. Kommissionen förberedde också nästa steg: ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2021 att rättsakten om mediefrihet skulle antas 2022.

Parallellt med detta fortsatte kommissionen att övervaka situationen för mediernas frihet och mångfald i alla medlemsländer som en del av dess årliga rapport om rättsstatsprincipen.

Skyddet av rättsstatsprincipen

I juli offentliggjorde kommissionen sin andra årliga rapport om rättsstatsprincipen i EU, med separata kapitel om varje medlemsland. Framställningen av rapporten om rättsstatsprincipen är utformad som en årlig cykel för att främja rättsstatsprincipen, förhindra att problem uppstår eller förvärras och avhjälpa befintliga problem. Rapporten är indelad i fyra delar: nationella domstolsväsen, regelverk för korruptionsbekämpning, mediernas mångfald och frihet samt andra institutionella frågor som rör de kontroller och motvikter som krävs för en fungerande demokrati.

2021 års rapport redogör för den utveckling som skett sedan den föregående rapporten utkom, med hänsyn till effekten av covid-19-pandemin. Rapporten visade att det överlag har skett många förbättringar i EU-länderna och att flera av de utmaningar som identifierades i 2020 års rapport håller på att hanteras.

Farhågor kvarstår dock i vissa EU-länder, t.ex. när det gäller rättsväsendets oberoende och mediernas situation. Pandemin har dessutom visat hur viktigt det är att ha fungerande kontroller och motvikter för att upprätthålla rättsstatsprincipen.

Kommissionen har också fortsatt att utöva sin roll som fördragens väktare genom att inleda överträdelseförfaranden. I april väckte kommissionen talan mot Polen vid EU-domstolen på grund av den polska lagen om domstolsväsendet från 2019 och de fortsatta mål mot domare som väcktes vid högsta domstolens avdelning för disciplinmål i landet. Kommissionen begärde även att EU-domstolen skulle förelägga interimistiska åtgärder, vilket den gjorde den 14 juli.

I september begärde kommissionen att EU-domstolen skulle ålägga Polen dagliga viten tills domstolens interimistiska åtgärder av den 14 juli hade genomförts fullt ut. Den 27 oktober beslutade domstolen att ett dagligt vite på 1 miljon euro skulle betalas till följd av bristande efterlevnad.

I samband med ett annat överträdelseförfarande skickade kommissionen också en formell underrättelse till Polen i enlighet med artikel 260.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom landet inte hade vidtagit de åtgärder som krävdes för att fullt ut följa EU-domstolens dom av den 15 juli 2021, enligt vilken den polska lagen om disciplinåtgärder mot domare inte är förenlig med EU-rätten. Svaret analyseras ingående innan ett beslut fattas om nästa steg.

I juli inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Ungern som rörde skyddet av de grundläggande rättigheterna och principen om icke-diskriminering (se även kapitel 7).

Utöver överträdelseförfaranden, som syftar till att ta itu med särskilda överträdelser av EU-rätten, fastslås i artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen ett mer allmänt förfarande för att upprätthålla EU:s gemensamma värden, inbegripet rättsstatsprincipen. Rådet handlägger för närvarande två förfaranden, ett som kommissionen inledde mot Polen 2017 och ett som Europaparlamentet inledde mot Ungern 2018, i syfte att fastställa om det finns en tydlig risk för en allvarlig överträdelse av EU:s värden. Kommissionen informerade rådet både 2020 och 2021 om den senaste utvecklingen på de områden som omfattas av de motiverade förslagen.

Skydd av EU:s budget

Förordningen från 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten säkerställer att EU bättre kan hantera sådana överträdelser av rättsstatens principer som påverkar EU:s budget. Syftet med förordningen och andra befintliga instrument är att se till att varje euro går dit den behövs och skapar mervärde för befolkningen.

Sedan förordningen trädde i kraft i januari 2021 har kommissionen övervakat situationen i medlemsländerna och samlat in relevant information. Kommissionens rapport om rättsstatsprincipen är en av de informationskällor som kommissionen kan använda för att identifiera och bedöma överträdelser av rättsstatens principer enligt förordningen. Kommissionens analys utförs även på grundval av beslut från EU-domstolen, rapporter från Europeiska revisionsrätten och slutsatser från relevanta internationella organisationer. Kommissionen håller på att utarbeta en uppsättning riktlinjer för att klargöra vissa frågor om hur förordningen fungerar.

Dialog med allmänheten

I oktober antog Europaparlamentet och rådet en ändring av Århusförordningen som kommer att göra det lättare för EU:s civilsamhälle och den bredare allmänheten att granska beslut som påverkar miljön. Civilsamhällets organisationer kan begära att EU-institutionerna omprövar sina åtgärder för att säkerställa bättre miljöskydd och ändamålsenligare klimatåtgärder.

Under 2021 svarade kommissionen på två europeiska medborgarinitiativ som vart och ett stöddes av över 1 miljon EU-medborgare. I fråga om initiativet Minority SafePack om kulturell och språklig mångfald redogjorde kommissionen för uppföljningsåtgärder som inte avser lagstiftning, och för End the Cage Age meddelade kommissionen att den före 2024 skulle föreslå gradvis utfasning av burar för vissa produktionsdjur. Som en uppföljning av initiativet Right2Water från 2014 trädde det omarbetade dricksvattendirektivet i kraft i januari, och som en uppföljning av initiativet Förbjud glyfosat från 2017 började förordningen om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan att tillämpas i mars. Elva nya initiativ registrerades under 2021.

Kommissionen inledde 116 offentliga samråd 2021 och tog emot 757 315 bidrag samt 104 771 svar på andra återkopplingsmöjligheter (t.ex. färdplaner och utkast till rättsakter). Kommissionen har också svarat på alla 283 förslag som hittills har lämnats in på portalen Kom med synpunkter: Förenkla! Relevanta förslag beaktas av plattformen Fit for Future när den utarbetar sitt årliga arbetsprogram. Plattformen är en expertgrupp på hög nivå som består av företrädare för medlemsländernas myndigheter på nationell, regional och lokal nivå, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och berörda parter som företräder företag och icke-statliga organisationer. Nätverket av företrädare för små och medelstora företag ger synpunkter och företräds på gruppens plenarsammanträden.

Migration och asyl

I september antog kommissionen sin första lägesrapport om den nya migrations- och asylpakten, ett år efter dess antagande i september 2020. Kommissionen anmärkte att EU:s sårbarhet och dess svårigheter med att reagera på förändrade omständigheter kommer att kvarstå tills EU:s asyl- och migrationssystem har genomgått en genomgripande reform.

I februari överlämnade kommissionen sin första faktabedömning till rådet om samarbetet med partnerländer i återtagandeärenden, i enlighet med den reviderade viseringskodexen och den övergripande strategi för migrationspolitiken som utformades i den nya migrations- och asylpakten. Denna första bedömning åtföljdes av ett meddelande om hur EU planerar att stärka samarbetet kring återvändande och återtagande.

I april 2021 antog kommissionen sin första EU-strategi för frivilligt återvändande och återanpassning. Strategin syftar till att öka andelen frivilliga återvändanden, vilket bidrar till humana och värdiga återvändanden och ett bättre samarbete med partnerländer när det gäller återtagande. Åtgärder för återanpassning hjälper även återvändande personer från länder både inom och utanför EU att ta vara på möjligheter i sitt hemland. Sådana åtgärder bidrar även till samhällsutvecklingen och bygger upp förtroendet för migrationssystemet.

Strategin tillhandahåller verktyg och vägledning som ska göra återvändanden mer hållbara genom att främja samarbete i partnerländer. Tillsammans med strategin offentliggjorde kommissionen en EU-ram för återvändanderådgivning och ett verktyg för stöd till återanpassning som fastställer krav (för medlemsländerna) på att inrätta strukturer för återvändanderådgivning. Detta inbegriper personalbehov och finansiering samt användning av hänvisningsverktyget, som gör det möjligt för återväntanderådgivare och leverantörer av återanpassningstjänster att utbyta information på ett säkert sätt.

Till följd av Belarus försök att destabilisera EU och EU-länderna genom att underlätta irreguljär migration och landets beslut att upphäva avtalet om återtagande mellan EU och Belarus föreslog kommissionen i september att vissa bestämmelser i avtalet med Belarus om förenklade viseringsförfaranden skulle upphävas tillfälligt. Förslaget riktade sig endast till regeringstjänstemän och inte till vanliga belarusiska medborgare. Rådet antog kommissionens förslag i november.

Kommissionen har undersökt Lettlands, Litauens och Polens ekonomiska och operativa behov och gör ytterligare 200 miljoner euro tillgängliga för gränsförvaltning, så att länderna kan hantera det statsstödda utnyttjandet av migranter vid EU:s yttre gränser. EU har även intensifierat dialogen med berörda länder utanför EU för att uppmärksamma dem på situationen och se till att de vidtar åtgärder så att deras egna medborgare inte hamnar i den fälla som de belarusiska myndigheterna har gillrat.

Det arbete som har utförts och planeras av kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, fastställdes i ett gemensamt meddelande om reaktion på statsstödd instrumentalisering av migranter vid EU:s yttre gränser, som antogs den 23 november.

Den 1 december lade kommissionen fram ett förslag för att göra det möjligt för de svårast drabbade EU-länderna att tillfälligt anpassa sina asylsystem till de nya förhållandena. I slutet av året hade kommissionen mobiliserat 700 000 euro i humanitär finansiering för att hjälpa utsatta människor som är strandsatta i Belarus, och är beredd att ge ytterligare finansiering. EU kommer även att ge upp till 3,5 miljoner euro för att stödja personer som frivilligt återvänder från Belarus. Personal från EU-byråer såsom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska unionens asylbyrå (tidigare Europeiska stödkontoret för asylfrågor) och Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning står dessutom beredda att utplaceras till de yttre gränserna för att hjälpa medlemsländer vid behov, och är redan verksamma i de berörda medlemsländerna. För att tillhandahålla en permanent ram antog kommissionen den 14 december ett förslag om att ändra unionskodexen om gränspassage för personer, tillsammans med ett förslag till förordning om hantering av instrumentaliseringssituationer.

Bekämpning av människohandel

72 procent av offren för människohandel är kvinnor och flickor, medan 23 procent är män och pojkar. 5 procent har okänt kön. Omkring hälften av offren är EU-medborgare. 60 procent av offren används för sexuellt utnyttjande, och 15 procent för arbetskraftsexploatering.

I april antog kommissionen EU:s strategi mot människohandel, en heltäckande strategi som omfattar allt från förebyggande åtgärder och skydd av offer till åtal och fällande domar mot människohandlare. I strategin ingår rättsliga, politiska och operativa initiativ på fyra områden, för att minska den efterfrågan som ligger till grund för människohandel för alla former av utnyttjande, upplösa människohandlarnas affärsmodell, skydda och stödja offren, framför allt kvinnor och barn, och stärka deras egenmakt, samt ta hänsyn till den internationella dimensionen. Den nyutnämnda EU-samordnaren för kampen mot människohandel påbörjade sitt arbete den 1 juli 2021.

I september antog kommissionen den förnyade EU-handlingsplanen mot smuggling av migranter (2021–2025). Handlingsplanen innehåller åtgärder för att motverka och förebygga smuggling och för att se till att migranters grundläggande rättigheter skyddas fullt ut. Den innehåller också förslag om utvidgning av de restriktiva åtgärderna och skärpning av straffen för människosmuggling, samt förslag om åtgärder för att förhindra utnyttjande av migranter och öka kunskapen om smuggling. Handlingsplanen tar hänsyn till statliga aktörers allt större roll i att underlätta irreguljär migration och använda människor för att för politiska syften utöva påtryckning vid de yttre gränserna, något som observerades 2021 vid EU:s gräns mot Belarus. Kommissionen har även lagt fram åtgärder för att göra direktivet om sanktioner mot arbetsgivare mer ändamålsenligt. Syftet med dessa åtgärder är att använda sanktioner mot arbetsgivare som anställer personer som inte har rätt att stanna i EU, att skydda irreguljära migranters rättigheter och säkerställa att inspektioner genomförs. Åtgärderna kommer att genomföras 2022.

I november lade kommissionen och den höga representanten fram ett förslag till åtgärder för att förhindra och begränsa den verksamhet som bedrivs av transportföretag som ägnar sig åt eller underlättar människosmuggling eller människohandel till EU. Detta kommer att leda till ett ytterligare EU-instrument som ska hjälpa medlemsländerna att hantera irreguljär migration och människohandel.

Skydd till behövande

Kommissionen fortsatte arbetet med att förbättra migrationshanteringen och migranters mottagande och levnadsvillkor, särskilt i Grekland. Den ökade stödet till nationella myndigheter genom arbetsgruppen för migrationshantering, som inrättades 2020 för att förbättra mottagandet av och levnadsvillkoren för migranter på Lesbos och Nordegeiska öarna. Det första nya mottagnings- och identifieringscentrumet på Samos öppnades i september, följt av nya centrum på Kos och Leros i november. Nya centrum kommer att öppnas på Chios och Lesbos under 2022. Kommissionen har beviljat Grekland 276 miljoner euro för att bygga dessa fem centrum.

Kommissionen underlättar och samordnar också omplacering av olika grupper av migranter från Grekland, Italien och Malta till medlemsländer som har gjort åtaganden om vidarebosättning. Tack vare de omfattande insatser som gjorts av de berörda organisationerna och den solidaritet som visats av medlemsländerna med stöd av EU-kommissionen omplacerades över 4 600 människor från Grekland till andra medlemsländer under 2020 och 2021, och nästan 3 000 omplacerades från Italien och Malta mellan 2018 och slutet av 2021.

I juli uppmanade kommissionen medlemsländerna att göra åtaganden om vidarebosättning och inresa av humanitära skäl under 2021–2022. Totalt gjorde medlemsländerna åtaganden om 60 000 platser för vidarebosättning och inresa av humanitära skäl för prioriterade länder och regioner och för riskutsatta afghaner. För att medlemsländerna ska kunna genomföra sina åtaganden får de ekonomiskt stöd från EU och operativt stöd från Europeiska unionens asylbyrå.

I juni nåddes en överenskommelse om det nya mandatet för Europeiska stödkontoret för asylfrågor. Mandatet trädde i kraft i början av 2022, när kontoret blev Europeiska unionens asylbyrå. Syftet med det nya mandatet är att ge byrån en solid rättslig, operativ och praktisk ram så att den kan bistå medlemsländerna och hjälpa dem att förstärka sina asyl- och mottagningssystem. Under 2021 utvidgade kontoret sitt bistånd så att det förutom Grekland, Italien, Cypern och Malta även omfattar Spanien, Lettland och Litauen.

Irreguljär migration i siffror

Det totala antalet irreguljära migranter på samtliga migrationsrutter var cirka 182 600 mellan januari och november 2021, jämfört med 114 400 under samma period 2020 (125 100 för hela det året) och närmare 127 000 under samma period 2019 (141 700 för hela det året).

Sedan 2014 har de olagliga gränspassagerna på de tre huvudrutterna, det vill säga västra Medelhavet, centrala Medelhavet och östra Medelhavet, följt ett mönster med årliga toppar runt slutet av sommaren, och vanligtvis inte mer än 50 000 passager per månad. Under slutet av 2015 och början av 2016 registrerades en tydlig topp på den östliga rutten, med som mest cirka 230 000 olagliga gränspassager i oktober 2015. Västra Medelhavsrutten omfattar den atlantiska eller västafrikanska rutten.

Den centrala Medelhavsrutten är fortfarande den dödligaste kända migrationsrutten i världen, med över 20 000 registrerade dödsfall och försvinnanden sedan 2014. Under 2021 rapporterades 2 819 migranter som omkomna eller saknade efter att de hade tagit den centrala Medelhavsrutten eller den västafrikanska rutten, jämfört med 2 325 under 2020.

Den europeiska gräns- och kustbevakningen

Genomförandet av förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen från 2019 och det nya mandatet för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) gick framåt med den första utplaceringen av den europeiska gräns- och kustbevakningens stående styrka den 1 januari 2021, vilken omfattar den första uniformerade EU-personalen.

Utplaceringen av den stående styrkan förväntas öka byråns förmåga att stödja medlemsländerna på alla områden för operativa insatser, inklusive återvändanderelaterad verksamhet.

Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån har i genomsnitt 2 000 utplacerade gräns- och kustbevakningstjänstemän vid EU:s yttre gränser, i nära samarbete med medlemsländerna. Byrån har också stärkt sitt arbete för grundläggande rättigheter avsevärt, i enlighet med förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen, genom att utse ett nytt ombud för grundläggande rättigheter och rekrytera de första övervakarna av grundläggande rättigheter.

Genomförande av handlingsplanen för integration och inkludering

Under 2021 fortsatte EU att genomföra handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027, som är inriktad på utbildning, sysselsättning och kompetens, hälso- och sjukvård samt bostäder. En av de nya åtgärderna 2021 var partnerskapet mellan kommissionen och Europeiska regionkommittén för att öka samarbetet med och stödet till EU:s städer, regioner och landsbygdsområden i deras arbete för att hjälpa migranter att integrera sig, vilket inleddes i mars.

Paketet om kompetenser och talanger

Som en del av den nya migrations- och asylpakten från 2020 inleddes ett initiativ för talangpartnerskap i juni 2021, för att stärka förbindelserna med viktiga partnerländer i fråga om migration genom att matcha behoven på EU:s arbetsmarknad med kompetensen hos arbetstagare från dessa länder. Partnerskapen är ett sätt att erbjuda säkra och lagliga migrationsvägar och de kommer att vara öppna för studerande, högskoleutbildade och arbetstagare på alla kompetensnivåer. De kommer också att erbjuda möjligheter till yrkesutbildning och stöd för integration av återvändande migranter.

Schengenområdet

I juni antog kommissionen en strategi för ett fullt fungerande och motståndskraftigt Schengenområde, åtföljt av ett förslag om att se över Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism. I strategin föreslogs åtgärder på tre områden: effektiv förvaltning av EU:s yttre gränser, åtgärder som kompenserar för avsaknaden av kontroller vid de inre gränserna samt robust styrning (utvärdering, övervakning och beredskap).

Strategin omfattar initiativ för att göra Schengenområdet starkare och mer fullbordat, med utgångspunkt i de lärdomar som dragits under de senaste fem åren, inklusive under covid-19-pandemin. Den innehåller en bedömning av de framsteg som gjorts inom genomförandet av ett av världens mest tekniskt avancerade gränsförvaltningssystem vid EU:s yttre gränser, samt planer på ytterligare initiativ på detta område. Den framhäver också åtgärder för att stärka Schengen internt, till exempel genom att fördjupa det polisiära och rättsliga samarbetet. I strategin föreslås dessutom att Schengenområdet (dvs. området utan kontroller vid de inre gränserna) utvidgas till att även omfatta Bulgarien, Kroatien och Rumänien, som tillämpar största delen av Schengenregelverket utan att få alla Schengenområdets fördelar (samma gäller för Cypern, så snart landet har slutfört den pågående Schengenutvärderingsprocessen med positivt resultat).

Syftet med förslaget om att se över Schengenregelverkets utvärderings- och övervakningsmekanism är att göra denna mekanism effektivare och snabbare, att öka det politiska fokuset på den och att göra den mer ändamålsenlig. Rådet förhandlar nu om förslaget, och kommissionen gör sitt bästa för att underlätta denna process.

Den 14 december antog kommissionen ett förslag om att ändra unionskodexen om gränspassage för personer. Syftet med ändringen är att säkerställa att inre gränskontroller endast införs som en sista utväg, samtidigt som medlemsländerna fortfarande ska ha rätt att göra detta under exceptionella omständigheter. Förslaget hanterar också de utmaningar som följer av utnyttjandet av irreguljär migration. Ett annat förslag om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet antogs samtidigt.

Framsteg gjordes i inrättandet av en gemensam it-struktur för EU med nya sammankopplade system för gränsförvaltning, migration och brottsbekämpning. När strukturen har inrättats kommer interoperabiliteten att säkerställa att alla it-systemen talar med varandra och att nationella myndigheter har fullständig och korrekt information, samtidigt som dataskyddskraven respekteras fullt ut.

Säkerhetsfrågor

Nya och alltmer komplexa gräns- och sektorsövergripande säkerhetshot fortsätter att dyka upp och EU måste öka samarbetet och samordningen på säkerhetsområdet i vid bemärkelse. Covid-19-pandemin har prövat motståndskraften hos EU:s kritiska infrastruktur och dess system för krisberedskap och krishantering. Under 2021 fortsatte EU att genomföra strategin för säkerhetsunionen från 2020 för att skydda alla i EU och främja vår europeiska livsstil, med nya initiativ om terrorism och radikalisering, organiserad brottslighet, cybersäkerhet och hybridhot.

Förebyggande och bekämpning av terrorism och radikalisering

Förordningen om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online trädde i kraft den 7 juni 2021 och kommer att vara fullt verkställbar ett år efter ikraftträdandet. Förordningen kommer att göra det möjligt för medlemsländerna att utfärda avlägsnandeorder till värdtjänstleverantörer som erbjuder tjänster i EU. De kommer också att inom en timme kunna avlägsna material som anstiftar till eller förespråkar terroristbrott, främjar terroristgruppers verksamhet eller tillhandahåller instruktioner eller tekniker för att begå terroristbrott.

Förordningen innehåller även skyddsåtgärder som kommer att öka transparensen och möjligheten att utkräva ansvar i fråga om åtgärder för att avlägsna terrorisminnehåll och förhindra felaktigt avlägsnande av innehåll som omfattas av yttrandefriheten. Den omfattar åtgärder för att säkerställa att grundläggande rättigheter och friheter skyddas; bland annat görs undantag för material som sprids i utbildningssyfte, journalistiskt syfte, konstnärligt syfte eller forskningssyfte.

EU:s internetforum – en plattform som leds av kommissionen och som för samman medlemsländerna och teknikföretag för att diskutera terroristers användning av internet och för att motarbeta sexuellt utnyttjande av barn på internet – lade fram ett kunskapspaket under 2021 om förbjudna våldsbejakande högerextrema grupper, symboler och manifest för att hjälpa onlineplattformar att moderera innehåll.

I juli lade EU-kommissionen fram ett ambitiöst paket med lagstiftningsförslag för att stärka EU:s regler för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Paketet innehåller ett förslag om att inrätta en ny EU-myndighet för bekämpning av penningtvätt. Syftet är att förbättra upptäckten av misstänkta transaktioner och verksamheter och att täppa till kryphål som används av brottslingar för att tvätta olagliga intäkter eller finansiera terroristverksamhet genom det finansiella systemet.

Åtgärderna stärker i hög grad den befintliga EU-ramen genom att ta hänsyn till nya och framväxande utmaningar i samband med teknisk innovation, bl.a. virtuella valutor, mer integrerade finansiella flöden på den inre marknaden och terroristorganisationernas globala karaktär. Förslagen kommer också att bidra till att skapa en mycket mer enhetlig ram i hela EU, med direkt tillämpliga regler, såsom ett EU-omfattande tak på 10 000 euro för stora kontantbetalningar. Detta kommer att göra det lättare för berörda aktörer att följa reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt för dem som bedriver verksamhet över gränserna.

Mot bakgrund av utvecklingen i Afghanistan utarbetades en handlingsplan för terrorismbekämpning i Afghanistan av EU:s samordnare för kampen mot terrorism tillsammans med rådets ordförandeskap, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och relevanta EU-byråer.

Kampen mot organiserad och gränsöverskridande brottslighet

I april offentliggjorde kommissionen EU:s strategi för att bekämpa organiserad brottslighet, som innehåller åtgärder för att stärka samarbetet på det rättsvårdande och rättsliga området, säkerställa effektiva utredningar för att upplösa strukturer för organiserad brottslighet, undanröja vinster som uppkommer genom organiserad brottslighet, samt anpassa brottsbekämpningen och rättsväsendet till den digitala eran. Kommissionen föreslog även åtgärder som ska göra det möjligt för medlemsländerna att utnyttja Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot fullt ut.

Under hela 2021 intensifierade kommissionen insatserna för att förbättra kontrollen av skjutvapen i EU och grannländerna. Kommissionen antog åtgärder som kommer att förbättra medlemsländernas tillgång till den information som krävs för att bevilja ansökningar om förvärv eller innehav av vissa skjutvapen (för närvarande informeras medlemsländerna inte systematiskt om avslag på ansökningar om vapenlicens i andra EU-länder). I den tillämpningsrapport som offentliggjordes i oktober betonades de positiva effekter som den befintliga EU-lagstiftningen har haft, särskilt genom att förbjuda de farligaste skjutvapnen och hindra olaglig omvandling av vapen till dödliga skjutvapen. I rapporten identifierades också kvarstående brister, som krävde att 76 överträdelseförfaranden inleddes, och områden för ytterligare förbättringar, till exempel digitaliseringen av det europeiska skjutvapenpasset och striktare kontroll av förvärv och innehav av ritningar för 3D-utskrifter av vapen.

Kriminella nätverk är aktiva på många områden, bland annat narkotika, organiserade egendomsbrott, smuggling av migranter, människohandel och it-brott. De arbetar över gränserna. 65 procent av alla kriminella grupperingar består av flera nationaliteter. De infiltrerar den lagliga ekonomin. Nästan 70 procent av dem håller på med penningtvätt, nästan 60 procent ägnar sig åt korruption och över 80 procent använder lagliga företagsformer. De anpassade sig snabbt till pandemin. Bedragare har bland annat erbjudit 1,1 miljarder vaccindoser för totalt 15,4 miljarder euro.

Som en uppföljning av meddelandet från 2020 om digitalisering av rättskipningen lade kommissionen fram ett paket med initiativ i december för att modernisera rättssystemen i EU och påskynda det gränsöverskridande samarbetet i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga ärenden. Paketet innehåller följande tre förslag:

• En förordning för att förbättra gränsöverskridande digital kommunikation mellan rättsliga myndigheter och säkerställa tillgång till rättslig prövning i civilrättsliga, handelsrättsliga och straffrättsliga ärenden.
• En ändring av Eurojustförordningen för att skapa en rättslig grund för muntliga förhandlingar via videokonferenser och för att stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande organ och åklagarmyndigheter när det gäller terroristbrott.
• En förordning för att upprätta en samarbetsplattform som ska öka effektiviteten och ändamålsenligheten i utredningar och åtal som genomförs av gemensamma utredningsgrupper i gränsöverskridande ärenden.

Syftet med dessa initiativ är att uppfylla kommissionens ambition att skapa ett verkligt effektivt och motståndskraftigt europeiskt område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Till följd av 2020 års förslag om att se över mandatet för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning föreslog kommissionen i december en EU-kodex för polissamarbete för att öka samarbetet inom brottsbekämpning mellan medlemsländerna och ge poliser i EU modernare verktyg för informationsutbyte. Kodexen – som omfattar en rekommendation om operativt polissamarbete och nya regler om informationsutbyte – kommer att bidra till att förbättra gränsöverskridande insatser, tillhandahålla tydliga kanaler och tidsramar för informationsutbyte samt ge byrån en starkare roll.

Dessutom kommer reviderade regler om automatiskt utbyte av vissa kategorier av uppgifter att göra att man på ett mycket effektivare sätt kan påvisa kopplingar mellan brott som begås i EU. Detta kommer att bidra till att täppa till informationsluckor, främja förebyggande åtgärder, upptäckt och utredning av brott i EU samt främja säkerheten för alla i Europa. Polissamarbetspaketet innehåller tre lagstiftningsförslag: en rådsrekommendation om operativt polissamarbete, ett direktiv om informationsutbyte mellan medlemsländernas brottsbekämpande myndigheter och en förordning om automatiskt utbyte av uppgifter för polissamarbete (”Prüm II”).

Tillsammans med paketet för bekämpning av penningtvätt lade kommissionen fram ett förslag om att ge brottsbekämpande myndigheter tillgång till de framtida sammankopplade bankkontoregistren. Detta kommer att göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter att snabbt fastställa om en misstänkt har bankkonton i andra medlemsländer, vilket kommer att underlätta finansiella utredningar och återvinning av tillgångar i gränsöverskridande ärenden.

Krishantering

Civilskydd

Covid-19-pandemin har visat att civilskyddsmekanismen måste förstärkas, så att EU kan reagera snabbare och effektivare vid stora nödsituationer. I maj 2021 trädde ny lagstiftning i kraft som ger EU bättre verktyg för att hantera katastrofer som drabbar flera länder samtidigt. EU ökade också det ekonomiska stödet till civilskydd för medlemsländernas egna insatser.

Tillsammans med medlemsländerna har EU fortsatt att utveckla RescEU-reserven av skyddsutrustning och medicinsk utrustning. EU har också fortsatt att stärka flygplans- och helikopterflottan för brandbekämpning inom rescEU för att komplettera den nationella kapaciteten. Ytterligare rescEU-kapacitet kommer att kunna sättas in i framtiden vid kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter. Samtidigt kommer EU att erbjuda betydande ekonomiskt stöd för att stärka förebyggande åtgärder och beredskapsåtgärder som minskar risken för katastrofer och hjälper samhällen att bli mer motståndskraftiga mot olika kriser.

Under 2021 mottog EU:s civilskyddsmekanism rekordmånga ansökningar om bistånd. Totalt inkom 114 ansökningar, och 61 % var kopplade till covid-19-pandemin.

Klimatförändringarna påverkar redan alla delar av världen, och sommaren 2021 gav en föraning om hur somrarna i Europa kan se ut i framtiden. Under skogsbrandssäsongen 2021 var mobiliseringen genom EU:s civilskyddsmekanism bland den största på tio år i Europa, och antalet samtidiga aktiveringar av mekanismen för att bekämpa skogsbränder var bland de högsta någonsin.

För att bekämpa skogsbränder i Medelhavsområdet och på västra Balkan mobiliserade EU 16 flygplan och fyra helikoptrar, över 290 fordon och mer än 1 300 räddningsarbetare till Albanien, Algeriet, Cypern, Grekland, Italien, Nordmakedonien och Turkiet genom EU:s civilskyddsmekanism. Krisinsatserna fick stöd från rymden genom Copernicus katastrofinsatstjänst, som tog fram uppdaterade kartor över de drabbade områdena. Bara under 2021 tog Copernicus-satellitens tjänst för snabb kartläggning fram över 580 kartor över områden runt om i världen.

När förödande översvämningar drabbade flera områden i Europa i juli samordnade EU mobiliseringen av räddningsbåtar, helikoptrar och över 150 räddningsarbetare från Frankrike, Italien och Österrike till Belgien. Copernicus europeiska varningssystem för översvämningar varnade myndigheterna för översvämningsriskerna före katastrofen, och tjänsten för snabb kartläggning aktiverades av Belgien, Tyskland, Nederländerna och Schweiz för att hjälpa räddningspersonalen.

Under hela 2021 gav EU också livräddande stöd till dem som drabbats av katastrofer runtom i världen, bl.a. i Demokratiska republiken Kongo efter ett vulkanutbrott, i Guinea efter ett ebolautbrott och i Haiti efter jordbävningen. Som svar på utvecklingen i Afghanistan tog EU hjälp av sin civilskyddsmekanism för att samordna hemtransporter av EU-medborgare och andra utsatta personer.

Bekämpning av sexuella övergrepp mot barn

I juli antog EU en förordning om ett tillfälligt undantag från integritetsreglerna för elektronisk kommunikation vad gäller konfidentialiteten för trafikuppgifter och kommunikation. Detta ingår i de åtta åtgärderna i EU-strategin för en effektivare bekämpning av sexuella övergrepp mot barn som syftar till att utforma heltäckande insatser mot dessa brott. Strategin är inriktad på att stödja förebyggande initiativ för att hindra att barn faller offer från första början, hjälpa offren och stödja de brottsbekämpande myndigheterna så att barn snabbt räddas från pågående övergrepp och gärningsmännen grips.

EU:s ekonomiska återhämtning

Trots den stora rådande osäkerheten återhämtade sig EU:s ekonomi kraftigt under 2021 från den allvarliga recession som pandemin året innan hade orsakat. EU:s framgångar med vaccinationskampanjerna mot covid-19 och åtgärderna för att begränsa pandemins socioekonomiska effekter lade grunden för en varaktig återhämtning. I takt med att vaccinationskampanjerna fortskred och restriktionerna började hävas ökade tillväxten återigen under våren och sommaren och fick draghjälp när ekonomin återigen öppnades upp. När hösten kom hade EU:s produktionsnivå åter nått samma nivå som före pandemin.

I kommissionens ekonomiska höstprognos 2021 beräknades den sammanlagda bruttonationalprodukten öka med 5,0 % år 2021 och 4,3 % år 2022, både i EU som helhet och i euroområdet. Även om återhämtningen kan gå olika snabbt i olika EU-länder förväntas alla medlemsländer uppnå åtminstone samma ekonomiska nivå som före krisen senast i slutet av 2023. I takt med att ekonomin växer under 2022 beräknas även arbetsmarknaden fullborda sin återhämtning. 3,4 miljoner arbetstillfällen beräknas tillkomma under 2022 och 2023, vilket innebär att EU:s arbetslöshet beräknas minska till 6,5 % under 2023.

De aldrig tidigare skådade ekonomiska stimulansåtgärder som infördes i början av krisen på EU-nivå och i medlemsländerna – bland annat stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure), det första EU-initiativet för att finansiera korttidsarbete (se kapitel 1) – har bidragit till upphämtningen. Under sommaren påskyndades EU:s långsiktiga återhämtning genom lanseringen av återhämtningsplanen NextGenerationEU med en budget på 800 miljarder euro (se kapitel 1). Genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens kommer att spela en viktig roll för att främja privata och offentliga investeringar under kommande månader och år. Stödet till medlemsländernas reformer och investeringar har till syfte att mildra covid-19-pandemins ekonomiska och sociala konsekvenser och göra EU:s ekonomier och samhällen hållbarare, motståndskraftigare och bättre förberedda för den gröna och den digitala omställningens utmaningar och möjligheter. Dessutom kommer InvestEU-programmet att förse EU med viktig långsiktig finansiering genom att kanalisera privata investeringar till stöd för återhämtningen.

Den europeiska planeringsterminen, ramen för övervakning och samordning av ekonomisk politik och sysselsättningspolitik i hela EU, anpassades tillfälligt under 2021 och samordnades med faciliteten för återhämtning och resiliens. Planeringsterminen 2021 inleddes med offentliggörandet av den årliga strategin för hållbar tillväxt, en förlängning av 2020 års tillväxtstrategi som bygger på den europeiska gröna given och begreppet konkurrenskraftig hållbarhet. Alla nationella återhämtnings- och resiliensplaner innehåller investeringar och reformer i linje med planeringsterminens landsspecifika rekommendationer, bland annat rörande arbetsmarknad, utbildning, kultur, hälso- och sjukvård, rättsväsende och långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Även om pandemins grepp om den ekonomiska aktiviteten har försvagats avsevärt, har covid-19 ännu inte besegrats. Återhämtningen kan komma att påverkas kraftigt av pandemins fortsatta utveckling, både inom och utanför EU, liksom av hur snabbt utbudssidan hinner anpassa sig till den snabba stegringen av efterfrågan efter omstarten av ekonomin. Kraftigt höjda energipriser, framför allt på gas och el, är ett annat problem som EU:s ekonomi måste hantera på kort sikt.

EU:s industristrategi

I maj uppdaterade kommissionen EU:s industristrategi för att säkerställa att EU:s ambitioner för industrin tar hänsyn till lärdomarna från covid-19-krisen och är förenliga med EU:s politiska prioriteringar. Uppdateringen syftar till att göra den inre marknaden redo för framtida kriser genom att dels åtgärda EU:s strategiska beroenden och sårbarheterna i känsliga leveranskedjor och industriella ekosystem och dels påskynda EU-industrins gröna och digitala omställning

Åtgärderna i den uppdaterade strategin är inriktade på tre nyckelområden. Det första området är förstärkning av den inre marknadens motståndskraft. I strategin presenteras en analys av EU:s 14 industriella ekosystem och ett förslag om att inrätta ett krisinstrument för den inre marknaden för att hantera framtida krisers eventuella följder för den fria rörligheten för personer, varor och tjänster.

Det andra området är hantering av strategiska beroenden. I strategin ingår en djupgående analys av EU:s strategiska beroenden, med en kartläggning av 137 produkter som används i känsliga ekosystem och för vilka EU i hög grad är beroende av utländska leveranser. Sex ämnen har granskats på djupet (råvaror, batterier, aktiva farmaceutiska substanser, vätgas, halvledare samt moln- och edgeteknik). För att minska EU:s strategiska beroenden föreslås uppbyggnad av diversifierade internationella partnerskap, liksom åtgärder för att bygga upp unionens egen kapacitet. Detta inbegriper bildandet av nya industriallianser på viktiga områden i syfte att attrahera privata investeringar, helt i enlighet med EU:s konkurrensregler. I juli bildades två nya industriallianser inom områdena data- och molnteknik respektive processorer och halvledare.

Det tredje området är åtgärder till stöd för EU:s gröna och digitala omställning. Strategin innehåller nya åtgärder för att skapa omställningsvägar i partnerskap med näringslivet, myndigheter, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter. Detta började med turism och energiintensiva industriekosystem, åtföljda av byggsektorn och den sociala ekonomin. Strategin stöder också ett enhetligt regelverk för att uppnå målen för den gröna given och Europas digitala decennium, bl.a. genom utbyggnad av förnybara energikällor och åtgärder för att säkerställa tillgången till riklig, överkomlig och koldioxidsnål el. För att hjälpa små och medelstora företag inrättas hållbarhetsrådgivare inom ramen för det förnyade och förstärkta Enterprise Europe Network (se nedan) samt datadrivna affärsmodeller. Slutligen uppmanas i strategin till investeringar i kompetensutveckling och omskolning av arbetskraften till stöd för den gröna och den digitala omställningen.

Förstärkning av den inre marknaden

I april antog kommissionen programmet för den inre marknaden, ett paket på 4,2 miljarder euro för att stödja och stärka styrningen av den inre marknaden fram till 2027, med fokus på ekonomisk återhämtning. I programmet konsolideras åtgärder på områden som livsmedelssäkerhet, konsumentskydd, statistik, standardisering och konkurrenskraft. Det kommer att göra den inre marknaden mer effektiv och samtidigt ge konsumenter och företag mer valuta för pengarna. Som en del av detta öppnade kommissionen nya ansökningsomgångar till det förnyade och förstärkta Enterprise Europe Network (som inledde sitt arbete den 1 januari 2022) och Eurocluster-projektet, i avsikt att hjälpa små och medelstora företag att bli hållbarare, dra nytta av digitaliseringen, öka sin motståndskraft och stärka sin växtkraft både på den inre marknaden och utanför EU.

Fokusområdena för det nya programmet för den inre marknaden.

En effektiv inre marknad

• Genomföra, upprätthålla och vidareutveckla bestämmelser om handelsrätt, konkurrens, åtgärder mot penningtvätt samt den fria rörligheten för kapital, varor och tjänster.
• Se till att finansiella tjänster tillgodoser behoven hos konsumenter, civilsamhället och slutanvändare.
• Se till att konkurrensreglerna i den digitala ekonomin efterlevs bättre och stärka samarbetet med medlemsländerna.
• Hjälpa offentliga upphandlare att få mer för EU-invånarnas pengar.

Europeisk statistik

• Finansiera produktion och spridning av högkvalitativ statistik för evidensbaserat beslutsfattande och mätning av effekten.

Effektiva standarder

• Bidra ekonomiskt till att ta fram EU-standarder för kvalitet och säkerhet för varor och tjänster.

Livsmedelssäkerhet

• Förebygga, kontrollera och utrota djursjukdomar och växtskadegörare, och samtidigt stödja hållbar livsmedelsproduktion och djurskydd.

Skydda konsumenterna

• Se till att produkterna på marknaden är säkra och att konsumenterna känner till vilka regler som gäller.
• Hjälpa nationella myndigheter att samarbeta på ett effektivt sätt.

Konkurrenskraft

Stöd till företag:

• Ge finansiellt stöd, t.ex. bidrag och lånegarantier till små och medelstora företag inom ramen för InvestEU-fonden.
• Underlätta marknadstillträdet och minska den administrativa bördan.
• Stödja användningen av innovation och hantera globala och samhälleliga utmaningar.
• Främja ett gynnsamt företagsklimat och företagaranda.

Rymdpolitik

EU:s rymdprogram, som antogs i april 2021, är med sin budget på 14,9 miljarder euro EU:s största rymdinitiativ någonsin. Genom programmet moderniseras och harmoniseras tre EU-flaggskeppsprogram – Galileo, Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) och Copernicus. Det utgör grunden för stödet till rymdindustrin och stärker EU:s ställning och resiliens inom rymdteknik.

Europas rymdindustri är värd mellan 46 och 54 miljarder euro och skapar mer än 250 000 jobb. EU ska investera 14,9 miljarder euro i den under de närmaste 7 åren. Över 30 EU-ägda satelliter är i omlopp. De hjälper oss att öka effektiviteten i jordbruket och fisket, skydda miljön och hantera klimatförändringarna, övervaka och ingripa vid naturkatastrofer, stärka gränssäkerheten och bekämpa piratverksamhet till havs, förbättra folks hälsa samt optimera transporter. En tredjedel av världens satelliter tillverkas i EU.

Med tanke på rymdens allt större betydelse för att främja EU:s mål för bl.a. utveckling, konkurrenskraft, hållbarhet och säkerhet ersattes Europeiska byrån för GNSS (som inrättades 2010) i juni 2021 av Europeiska unionens rymdprogrambyrå, som har ett bredare uppdrag. Kommissionen ingick också ett avtal om ekonomiskt partnerskap med denna nya byrå och Europeiska rymdorganisationen.

Några tillämpningsområden

Jordbruk

EU:s rymdprogram möjliggör precisionsjordbruk och integrerade jordbrukslösningar. Det hjälper jordbrukare att öka skördarna med mer än 10 % och spara mer än 20 % på gödsel, bränsle och bekämpningsmedel, och gör det möjligt att använda autonoma maskiner.

Insatser vid naturkatastrofer

EU:s rymdprogram stöder räddningsinsatser vid översvämningar, bränder, jordbävningar och orkaner liksom vid katastrofer orsakade av människan.

Smarta städer

EU:s rymdprogram är avgörande för stadsplanering och infrastrukturövervakning vilket gör att man kan förbättra stadstrafiken och avfallshanteringen.

Förnybar energi

EU:s rymdprogram bidrar till placeringen av anläggningar för förnybar energi genom bedömningar av potentiell energiutvinning och miljöpåverkan.

Hälsa

EU:s rymdprogram bidrar till prognoser för luftkvalitet och ultraviolett strålning, som båda påverkar vår hälsa.

EU:s rymdprogram tillhandahåller kritisk infrastruktur för den digitala omställningen. Satellitinformation är en viktig drivkraft för digitala innovationer såsom självkörande fordon, smarta lösningar och trådlösa 5G-telenät.

För att vidareutveckla sin egen rymdindustri måste Europa åtgärda den nuvarande bristen på riskkapital och avsaknaden av konkurrens på vissa rymdmarknader. Under de kommande åren kommer dessa åtgärder att förbättra tillgången på teknik till rymdprogrammet och stärka EU:s oberoende i rymden. De kan också skapa många högkvalificerade arbetstillfällen inom andra sektorer, såsom produkter och tjänster som möjliggörs av satellitdata. Den nya Cassini-fonden på 1 miljard euro kommer att hjälpa innovativa företag att expandera till nya rymdrelaterade marknader genom att attrahera fler privata investeringar. Den kommer också att stärka tillväxten i EU:s rymdindustri i vidare bemärkelse genom att hjälpa nystartade företag att bättre utnyttja de rymddata som genereras av EU:s infrastruktur.

Försvarsindustri

I februari 2021 antog EU en handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri för att öka sitt tekniska och industriella försprång. I handlingsplanen ingår ambitiösa initiativ för att främja innovation genom att utforska och utnyttja teknikens disruptiva potential i skärningspunkten mellan civila tillämpningar och försvars- och rymdtillämpningar, bl.a. vad gäller mikroprocessorer, cyberteknik, kvantteknik och artificiell intelligens.

Planen syftar i synnerhet till att få de relevanta EU-programmen och EU-instrumenten att komplettera varandra bättre, säkerställa att de medel EU satsar på forskning och innovation inom försvarsområdet ger ekonomisk och teknisk utdelning för samhället som helhet, och göra det lättare för försvarsindustrin att ta vara på resultaten av den civila industrins forskning och innovation. Elva initiativ planeras för att bemöta den geopolitiska konkurrensen och stärka EU:s tekniska suveränitet. En observationsgrupp för kritisk teknik ska inrättas. Planen banar också väg för lanseringen av följande tre flaggskeppsprojekt (som ska läggas fram av kommissionen 2022), som har potential att bli banbrytande:

• Drönarteknik i EU, för att öka EU-industrins konkurrenskraft på detta viktiga område.
• Rymdbaserade globala säkra kommunikationssystem i EU, för att tillhandahålla snabb och motståndskraftig konnektivitet för alla i EU med hjälp av kvantkryptering.
• EU:s strategi för rymdtrafikledning, för att undvika kollisioner till följd av den allt större mängden satelliter och rymdskrot.

Europeiska försvarsfonden, som antogs i april 2021, kommer att stödja forsknings- och utvecklingssamarbetet inom försvaret och främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsteknisk och försvarsindustriell bas. I juni antogs fondens första årliga arbetsprogram, vilket gjorde det möjligt att öppna ansökningsomgångar till ett värde av 1,2 miljarder euro i EU-finansiering.

Bristen på samarbete mellan EU-länderna på säkerhets- och försvarsområdet kostar uppskattningsvis 25–100 miljarder euro varje år.

I dag sker försvarskapacitetsplaneringen och omkring 80 % av alla försvarsupphandlingar på nationell nivå, vilket innebär en kostsam överlappning när det gäller försvarskapacitet.

Bara 9 % av all forskning och teknikutveckling på försvarsområdet sker i samarbete mellan olika medlemsländer.

Fonden ökar EU:s tekniska försprång, utvecklar den kapacitet som är avgörande för unionens öppna strategiska oberoende och motståndskraft och är en nyckelfaktor för att göra EU säkrare och mer konkurrenskraftigt. Arbetsprogrammet syftar till att slå samman resurser och minska fragmenteringen på EU:s försvarsmarknad och på så sätt förbättra resultatet av investeringarna samtidigt som man utvecklar toppmodern teknik och utrustning som ingen enskild aktör kan utveckla på egen hand.

Den nya fonden föregicks av två förberedande program: den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning och det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet. I juni beviljades 158 miljoner euro i finansiering från det försvarsindustriella utvecklingsprogrammet till 26 nya projekt för försvarskapacitet på olikartade – men kompletterande – områden, som sjöfartsskydd, lägesuppfattning på it-området samt mark- och luftstrider.

Finansiella system, bankunionen och kapitalmarknadsunionen

Öppna och motståndskraftiga ekonomiska och finansiella system

EU är en förkämpe för öppenhet och resiliens i världsekonomin, för väl fungerande internationella finansmarknader och det regelbaserade multilaterala systemet.

I januari lade kommissionen fram en ny strategi för att främja öppenhet, styrka och resiliens i EU:s ekonomiska och finansiella system under de kommande åren. Planen bygger på tre ömsesidigt förstärkande pelare: Att verka för att euron får en starkare internationell position. Att vidareutveckla EU:s finansmarknadsinfrastrukturer och förbättra deras motståndskraft. Att göra EU:s sanktionssystem mer ändamålsenligt. Målet med strategin är att göra EU bättre rustat att spela en ledande roll i den globala ekonomiska styrningen och samtidigt förbättra skyddet mot illojala och otillbörliga metoder, såsom åtgärder utanför EU med extraterritoriell inverkan eller otillbörligt politiskt inflytande över EU-aktörer.

Förutom att fullborda bankunionen och ytterligare främja kapitalmarknadsunionen planerar kommissionen att stärka eurons internationella roll genom att uppmuntra sina partner utanför EU att använda euron och stödja utvecklingen av eurodenominerade instrument och referensvärden. Utgivningen av högkvalitativa eurodenominerade obligationer inom ramen för NextGenerationEU – som föreslogs i juli – kommer att ge betydande djup och likviditet till EU:s kapitalmarknader under de kommande åren och göra såväl marknaderna som euron mer attraktiva för investerare. Om eurons roll stärks internationellt gynnar detta inte bara EU; det bidrar också till att öka stabiliteten i det övergripande finansiella systemet genom att erbjuda fler möjligheter att diversifiera valutareserverna, vilket minskar sårbarheten för externa monetära chocker.

I januari 2021 beslöt kommissionen och Europeiska centralbanken att tillsammans analysera olika alternativ för att utforma den digitala euron och alternativens rättsliga konsekvenser. Den digitala euron är en digital form av centralbankspengar som skulle öka valmöjligheterna för konsumenter och företag. Den skulle vara ett komplement till kontanter, som fortfarande bör vara allmänt tillgängliga och möjliga att använda. Den digitala euron skulle kunna stödja EU:s strategier för digitala finanser och massbetalningar, med tanke på dess potential som ett ytterligare innovativt och säkert betalningssätt. Den digitala euron skulle också kunna stärka eurons internationella roll och stödja EU:s öppna strategiska oberoende. I juli välkomnade kommissionen centralbankens beslut att börja utreda den digitala euron. Under utredningsfasen, som pågår i två år, kommer möjliga utformningsalternativ och användarkrav att undersökas, liksom olika sätt att tillhandahålla finansiella tjänster med hjälp av den digitala euron. Kommissionen samarbetar med centralbanken om de olika alternativen och deras förenlighet med EU:s politiska mål.

Fördjupning av kapitalmarknadsunionen

Paketet om kapitalmarknadsunionen, som antogs i november, är ett viktigt verktyg för att främja hållbar tillväxt och se till att företag i EU har tillräcklig tillgång till finansiering. Förslagen kommer att göra det lättare för investerare att få tillgång till företags- och handelsuppgifter. Åtgärderna kommer också att uppmuntra till långsiktiga investeringar och göra den gränsöverskridande försäljningen av investeringsfonder enklare och säkrare. Sammantaget syftar förslagen till att förbättra kontakten mellan EU-företag och investerare, underlätta företagens tillgång till finansiering, bredda investeringsmöjligheterna för icke-professionella investerare och ytterligare integrera EU:s kapitalmarknader.

Paketet består av fyra delar: ett förslag om en gemensam europeisk kontaktpunkt, en översyn av den europeiska långsiktiga investeringsfonden, en översyn av direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, och en översyn av förordningen om marknader för finansiella instrument genom att införa konsoliderad EU-handelsinformation.

Förslaget om en gemensam europeisk kontaktpunkt skulle göra informationen om EU:s företag och investeringsprodukter mer synlig och tillgänglig. Kontaktpunkten skulle motverka fragmenteringen av uppgifter genom att säkerställa att uppgifterna finns tillgängliga på EU-nivå och inte bara på landsnivå, och därmed förbättra investeringsmöjligheterna för institutionella och icke-professionella investerare. Den skulle göra det lättare för företag i EU att få tillgång till finansiering, särskilt mindre företag på mindre marknader. Den gemensamma kontaktpunkten skulle också förmedla hållbarhetsrelaterad information från företagen. Detta stöder övergången till hållbara investeringar – ett av målen i den europeiska gröna given. I egenskap av gemensamt dataområde kommer kontaktpunkten att vara en hörnsten i EU:s strategi för digitalisering av finanssektorn.

Översynen av den europeiska långsiktiga investeringsfonden kommer att göra det lättare för professionella och icke-professionella investerare att investera i digitalisering, hållbarhet och att göra långsiktiga kapitalinvesteringar i små och medelstora företag, samtidigt som skyddet för icke-professionella investerare förstärks.

Översynen av direktivet om förvaltning av alternativa investeringsfonder syftar till att öka effektiviteten på marknaden för alternativa investeringsfonder och göra den mer integrerad. Genom förslaget harmoniseras reglerna för fonder som ger lån till företag. Detta kommer att underlätta utlåningen till realekonomin och samtidigt ge ett bättre skydd för investerare och säkerställa den finansiella stabiliteten. Genom översynen förtydligas också reglerna för delegering som gör det möjligt för fondförvaltare att köpa in expertis från länder utanför EU, utan att störa en affärspraxis som har bidragit till EU-fondernas globala framgång. Översynen kommer att säkerställa att EU:s tillsynsmyndigheter får tillräcklig information och att deras samordning förbättras.

Justeringen av EU:s handelsregler kommer att leda till ökad insyn på kapitalmarknaderna och skapa lika villkor mellan fondbörser och investeringsbanker. Översynen innebär att ett system för konsoliderad EU-handelsinformation inrättas, vilket kommer att ge investerare tillgång till handelsinformation i nära realtid för aktier, obligationer och derivat på alla handelsplatser i EU. Än så länge har endast en handfull professionella investerare tillgång till detta. Informationen kommer att göra det lättare för investerare att förstå de offentliga marknaderna och bidra till att göra aktier, obligationer och derivat mer transparenta och effektiva. Fondbörser, särskilt mindre sådana, kommer att få en skälig andel av de intäkter som genereras genom de uppgifter som de tillhandahåller.

Försäkringar

Försäkringsgivarna spelar en viktig roll för många aspekter av EU:s ekonomi: de ger företagen långsiktig finansiering, bidrar till att kanalisera sparandet till finansmarknaderna och realekonomin och erbjuder ett viktigt skydd för företag och hushåll, inbegripet pensionslösningar.

I september antog kommissionen en omfattande översyn av EU:s försäkringsregler (de s.k. Solvens II-reglerna). De övergripande målen är att säkerställa att försäkringsgivare och återförsäkrare i EU fortsätter att investera och att stödja EU:s politiska prioriteringar, särskilt finansieringen av återhämtningen efter covid-19 och genomförandet av den europeiska gröna given samt fullbordandet av kapitalmarknadsunionen. Översynen fyller också luckorna i de nuvarande reglerna och gör försäkrings- och återförsäkringssektorn mer motståndskraftig så att den kan klara av framtida kriser och bättre skydda försäkringstagarna.

Bankpaketet

I oktober antog kommissionen en översyn av EU:s bankregler och slutförde genomförandet av Basel III i EU. Översynen bestod av två lagstiftningsförslag om ändring av kapitalkravsdirektivet respektive kapitalkravsförordningen samt ett separat lagstiftningsförslag om ändring av kapitalkravsförordningen på resolutionsområdet.

De nya reglerna ska göra EU:s banker mer motståndskraftiga mot potentiella ekonomiska chocker i framtiden, dock utan att påverka deras möjligheter att bidra till klimatomställningen och EU:s återhämtning från covid-19-pandemin.

Basel III: nya regler om interna modeller

En ny gräns ska införas så att bankerna inte underskattar riskerna när de använder sina egna beräkningsmodeller.

Bättre tillsyn

Tillsynsorganen ska få bättre verktyg för att övervaka banker i EU, även komplexa bankkoncerner. Det ska införas minimistandarder för att övervaka filialer till utomeuropeiska banker i EU.

Hållbarhet

Banker kommer att behöva ta hänsyn till miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade risker i sin verksamhet.

Rättvisa, enkla och moderna skatter och tullar

I maj lade kommissionen fram ett meddelande om företagsbeskattning för 2000-talet. I meddelandet presenterades en rad åtgärder för att göra skatterna mer rättvisa och transparenta och en långsiktig vision om ett EU-system för företagsbeskattning. Syftet är att skapa ett företagsklimat som stöder återhämtningen, hållbar tillväxt och investeringar. Samtidigt deltog kommissionen kraftfullt i de internationella överläggningarna om bolagsskattereformer, som i slutändan bör säkerställa att alla företag beskattas rättvist, oavsett var de bedriver sin verksamhet. Dessa överläggningar kulminerade i den historiska överenskommelsen mellan 136 jurisdiktioner om en internationell skattereform som G20-ländernas finansministrar godkände i juli.

Ett lagstiftningsförslag som antogs av kommissionen i december 2021 syftar särskilt till att det internationella avtalet om effektiv minimibeskattning av multinationella företag, den så kallade andra pelaren i det internationella avtalet, snabbt ska införlivas i EU. I förslaget anges hur principerna om en effektiv skattesats på 15 % ska tillämpas korrekt och konsekvent i praktiken inom EU.

Kommissionen antog också ett nytt initiativ i december för att bekämpa användning av skalbolag för otillbörliga skatteändamål. Enligt förslaget ska företag i EU som bedriver minimal eller ingen verksamhet inte längre kunna åtnjuta skatteförmåner eller lägga bördor på skattebetalarna.

År 2020 ökade e-handeln i EU till 757 miljarder euro, en ökning med 10 % från 690 miljarder euro året innan. 2020 var ett exceptionellt år, som präglades av covid-19-pandemin och den viktiga roll som e-handeln kom att spela för både samhället och ekonomin. I juli 2021 trädde nya momsregler för näthandel i kraft. Syftet med reglerna är att underlätta förfarandena för gränsöverskridande e-handel och säkerställa lika villkor för företag och plattformar inom och utanför EU. För dem som handlar på nätet i EU skapar reglerna också större insyn när det gäller prissättning och konsumentval.

Under 2021 förstärktes tullunionen avsevärt mot säkerhetshot genom det nya importkontrollsystem 2. Detta system gör det möjligt för tullmyndigheterna att på ett mer ändamålsenligt sätt bekämpa olaglig handel med varor över EU:s yttre gränser och hantera den ökande risken för att osäkra varor förs in i EU via e-handel.

Rättvis konkurrens

Dynamisk konkurrens stärker EU:s ekonomiska motståndskraft, eftersom marknadsaktörerna får incitament att vara innovativa, investera och öka sin konkurrenskraft. Genom sina antitrustbeslut och beslut om företagsfusioner och statligt stöd skyddar kommissionen konsumenterna från otillbörliga affärsmetoder och ser till att de får tillgång till största möjliga urval av högkvalitativa och innovativa produkter till rimliga priser. Som exempel kan nämnas att kommissionens försiktiga uppskattningar visar att kunderna sparar 14–23,3 miljarder euro per år tack vare interventioner mot karteller och fusioner.

Den kraftfulla och rättvisa tillämpningen av EU:s konkurrensregler främjar EU:s sammanhållning och likabehandling av marknadsaktörer, vilket skapar tillväxt och sysselsättning. Under 2021 fortsatte kommissionen att tillämpa konkurrensreglerna på alla marknader. För att hålla jämna steg med förändringarna intensifierades också den pågående översynen av de konkurrenspolitiska verktygen. I synnerhet var de nya riktlinjerna för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi ett viktigt resultat av denna process under 2021, och de bidrog ytterligare till miljöanpassningen av ekonomin i linje med kommissionens politiska mål.

Det pågående arbetet, i enlighet med meddelandet om en konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar, syftar till att fortsätta att stödja ekonomin i samband med pandemin (se även kapitel 1), påskynda återhämtningen, bana väg för den gröna och den digitala omställningen och förstärka den inre marknadens motståndskraft.

En ekonomi för alla

Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter

I mars lade kommissionen fram en handlingsplan för att omsätta de tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter i konkreta åtgärder. Med utgångspunkt i ett omfattande offentligt samråd med fler än 1 000 skriftliga bidrag, föreslog kommissionen tre överordnade mål för EU som ska uppnås senast 2030: minst 78 % av alla i åldern 20–64 år bör arbeta, minst 60 % av alla vuxna bör delta i utbildning varje år och minst 15 miljoner färre människor ska riskera fattigdom eller social utestängning, däribland 5 miljoner barn. EU-ländernas ledare godkände de nya målen vid det sociala toppmötet i Porto den 7 och 8 maj. Under mötet åtog sig EU:s ledare, arbetsmarknadens parter och företrädare för civilsamhället att fortsätta genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och menade att det är dags att uppnå resultat.

År 2030 ska minst 78 procent av alla 20 till 64-åringar i EU ha jobb, 60 procent av alla vuxna ska årligen delta i utbildning och 15 miljoner färre människor ska hotas av fattigdom och social utestängning.

Säkrare och hälsosammare arbetsplatser

För att bättre skydda miljontals arbetstagare mot arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar antog EU i juni den strategiska ramen för arbetsmiljön 2021–2027. Ramen kartlägger de viktigaste utmaningarna, fastställer mål och presenterar åtgärder för att förbättra arbetstagarnas hälsa och säkerhet under de kommande åren. Den är också ett svar på förändringarna i arbetarskyddsbehoven till följd av den digitala och den gröna omställningen, nya arbetsformer och covid-19-pandemin. Samtidigt kommer ramen att fortsätta omfatta traditionella hälso- och säkerhetsrisker på arbetsplatsen, t.ex. olycksfall i arbetet eller exponering för farliga kemikalier. Ramen främjar en nollvision när det gäller arbetsrelaterade dödsfall i EU.

Skydd för personer som arbetar via plattformar

Digitala arbetsplattformar skapar jobb och inkomster för runt 28 miljoner människor i EU. Under de senaste fem åren har plattformsekonomin haft en femfaldig ökning. I december föreslog kommissionen åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren för dem som arbetar via plattformar. Det föreslagna direktivet uppskattas göra att 1,7–4,1 miljoner människor skulle kunna omklassificeras till arbetstagare, och få de rättigheter och det sociala skydd de har rätt till. Andra skulle i sin tur fortsätta att klassificeras som egenföretagare och garanteras fullt självbestämmande och det skydd på nationell nivå som egenföretagande innebär. Direktivet skulle också säkerställa att algoritmer som används i plattformsarbete förstås bättre av alla som arbetar via plattformar och av deras företrädare, och att dessa alltid kontrolleras av människor.

Vad skulle dessa personer vinna på att räknas som arbetstagare?

Garanterad dygnsvila och betald semester.

Minst den nationella eller sektorsspecifika minimilönen (i tillämpliga fall).

Trygg arbetsmiljö.

Arbetslöshets-, sjukdoms- och hälsoförmåner.

Föräldraledighet.

Pensionsrättigheter.

Förmåner vid arbetssjukdomar och olycksfall i arbetet.

Europeiska arbetsmyndigheten

I maj 2021 började Europeiska arbetsmyndigheten genomföra sin verksamhet oberoende av kommissionen. Myndighetens uppdrag är att se till att EU:s regler om arbetskraftens rörlighet och samordning av de sociala trygghetssystemen tillämpas på ett rättvist, enkelt och effektivt sätt, och göra det lättare för enskilda personer och företag att dra nytta av den inre marknaden.

Åtgärder mot hemlöshet

EU, medlemsländerna och det civila samhällets organisationer har för första gången åtagit sig att samarbeta för att bekämpa hemlöshet i EU. I juni lanserade de gemensamt den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet för att få igång en dialog, främja ömsesidigt lärande, förbättra faktaunderlaget och övervakningen samt stärka samarbetet mellan organisationer som bekämpar hemlöshet. I Lissabondeklarationen från juni om den nya plattformen fastställs ambitiösa mål – tillgängligt, säkert och lämpligt nödboende för alla i behov av det, ett erbjudande om lämplig inkvartering för personer som friges från institutioner som fängelser eller sjukhus, nödboende eller tillfällig inkvartering som endast används i den mån det är absolut nödvändigt och bekämpning av diskriminering på grund av hemlöshet. Från och med 2022 kommer plattformens verksamhet att omfatta lanseringen av ett projekt för att räkna antalet hemlösa i olika städer i EU samt evenemang för ömsesidigt lärande för att identifiera och främja faktabaserad god praxis och användandet av EU-medel.

Fler möjligheter för unga

I december 2021 var ungdomsarbetslösheten i EU 14,9 %, vilket motsvarar 2,75 miljoner människor under 25 år. I september tillkännagav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett nytt initiativ kallat ALMA (Aim, Learn, Master, Achieve) för att öka EU:s stöd till ungdomar som inte har någon form av sysselsättning eller utbildning och som är missgynnade, t.ex. på grund av bristande kvalifikationer eller funktionsnedsättning eller på grund av att de har invandrarbakgrund. ALMA-initiativet kommer att hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden tack vare en kombination av personlig coachning samt utbildning i hemlandet och en arbetsplacering i ett annat EU-land. Syftet är att öka de ungas kompetens, kunskaper och erfarenheter, samt ge dem möjlighet att skapa nya kontakter i hela Europa, något som annars inte skulle ha varit möjligt, och slutligen hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden. ALMA-initiativet kommer att genomföras inom ramen för Europeiska socialfonden+, med en uppskattad årlig budget på 15 miljoner euro.

VIDEO Som en del av utbildningen för Europeiska solidaritetskåren förklarar Virna hur hon kom på idén till sitt solidaritetsprojekt och hur hon gjorde för att genomföra sina idéer.

I april lanserade kommissionen det nya programmet för Europeiska solidaritetskåren för perioden 2021–2027. Med en budget på över en miljard euro kommer programmet att erbjuda runt 275 000 ungdomar möjligheter för att hjälpa till att ta itu med samhälleliga och humanitära utmaningar med frivilligarbete eller med egna solidaritetsprojekt. Tack vare kårens tematiska inriktning stöder programmet EU:s övergripande politiska prioriteringar, såsom den gröna och den digitala omställningen, inkludering och ungdomars deltagande i demokratiska processer och deras samhällsengagemang.

I september lanserade kommissionen den nya Erasmus+appen, en enda kontaktpunkt för utbytesstudenter inom Erasmus+ med all information som behövs för att studera och bo utomlands. Appen erbjuder ett digitalt europeiskt studentkort för utbytesstudenter. Studentkortet kommer att vara giltigt i hela EU för säker och enkel identifiering på högre utbildningsanstalter och för tillgång till tjänster. Kortet är ett viktigt steg mot att skapa ett europeiskt område för utbildning. Programmet Erasmus för unga företagare utvidgades under 2021 till Kanada, Sydkorea och Taiwan, vilket gav fler möjligheten att skaffa sig erfarenhet hos företag utomlands.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tillkännagav också i september ett förslag från kommissionen om att göra 2022 till Europaåret för ungdomar. Målet är att uppmuntra EU, medlemsländerna samt regionala och lokala myndigheter att ge ungdomar ett erkännande för deras insatser under pandemin, och stödja och samarbeta med dem även efter pandemin. Europaåret för ungdomar kommer i synnerhet att vara inriktat på att sporra ungdomars deltagande och engagemang i all EU-politik, främja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling och belysa hur den gröna och den digitala omställningen kan öppna upp nya perspektiv för dem.

I oktober inledde kommissionen processen med att dela ut 60 000 gratis resekort genom initiativet DiscoverEU. Det här initiativet ger 18-åringar med olika bakgrund möjlighet att resa runt i EU, lära sig av andra kulturer, hitta nya vänner och utforska sin europeiska identitet. Eftersom det inte delades ut några resekort under 2020 på grund av covid-19-pandemin tilläts även 19-åringar delta 2021.

Handlingsplanen för den sociala ekonomin

I december lade kommissionen fram en handlingsplan för att hjälpa den europeiska sociala ekonomin att blomstra och utnyttja dess ekonomiska och sysselsättningsskapande potential. Handlingsplanen kommer också att bidra till såväl en rättvis och inkluderande återhämtning som till den gröna och den digitala omställningen. Organisationer inom den sociala ekonomin är enheter som sätter sociala och miljömässiga syften i första rummet och återinvesterar merparten av sin vinst i organisationen. Det finns 2,8 miljoner enheter inom den sociala ekonomin i EU som sysselsätter 13,6 miljoner människor och erbjuder lösningar på samhällsutmaningar. Dessa organisationer kan ha svårt att utveckla och utöka sin verksamhet på grund av bristande förståelse och erkännande. De behöver mer och bättre stöd för att växa och blomstra, och för att kunna ha ännu större inverkan på samhället. Handlingsplanen syftar till att underlätta för organisationer inom den sociala ekonomin att komma i gång och expandera.

Utveckling av kunskaper och färdigheter

Allt fler människor i EU behöver uppdatera sina kunskaper, färdigheter och kompetenser för att överbrygga klyftan mellan sin formella utbildning och behoven i ett samhälle och på en arbetsmarknad i snabb förändring. I december lade kommissionen fram förslag till rådets rekommendationer om individuella utbildningskonton och mikromeriter, i enlighet med den europeiska kompetensagendan och meddelandet från 2020 om ett europeiskt område för utbildning.

Individuella utbildningskonton består av individuella utbildningsrättigheter. Förslaget syftar till att ta itu med att alltför få vuxna deltar i utbildning, minska kompetensbristen och bidra till en konkurrenskraftig ekonomi och social rättvisa. Den föreslagna rekommendationen hanterar de största hindren för att människor i dag ska påbörja en utbildning – motivation, tid och finansiering – genom att medlemsländerna tillsammans med arbetsmarknadens parter

• upprättar individuella utbildningskonton och ger utbildningsrättigheter till alla vuxna i arbetsför ålder,
• upprättar en förteckning över kurser som finns tillgängliga för finansiering från de individuella utbildningskontona och gör den tillgänglig genom digital registrering, och
• erbjuder yrkesvägledning och validering av tidigare förvärvade färdigheter, tillsammans med betald studieledighet.

Mikromeriter intygar läranderesultaten från kortare utbildningar, t.ex. en kort kurs eller utbildning. De innebär ett flexibelt och riktat sätt att hjälpa människor att utveckla de kunskaper, färdigheter och kompetenser som de behöver för sin personliga och yrkesmässiga utveckling. Kommissionens förslag syftar till att få mikromeriter att fungera över institutions-, företags-, sektors- och landsgränser. Målet är att säkerställa att mikromeriterna är av hög kvalitet och att de utfärdas på ett transparent sätt så att ett förtroende byggs upp för innehållet i dem.

Det finns flera EU-fonder till stöd för genomförandet av åtgärder för att utveckla individuell kompetens, bl.a. faciliteten för återhämtning och resiliens (se kapitel 1). Europeiska socialfonden+ är EU:s främsta instrument för att investera i människor. Med en total budget på cirka 99 miljarder euro för perioden 2021–2027 främjar fonden sysselsättning och utbildning som är hållbara och av hög kvalitet.

Fonden syftar också till att garantera ett lämpligt och skäligt socialt skydd, bekämpa social utestängning och fattigdom samt förbättra arbetsvillkoren. För åren 2021–2027 kommer EU-programmet för sysselsättning och social innovation och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt att integreras med Europeiska socialfonden+.

I mars lanserades det nya Erasmus+-programmet för perioden 2021–2027. Med en budget på 26,2 miljarder euro, plus cirka 2,2 miljarder euro från EU:s instrument för externa åtgärder, kommer det omarbetade programmet att finansiera utbytesprojekt och gränsöverskridande samarbetsprojekt för 10 miljoner EU-invånare i alla åldrar och från alla bakgrunder. Programmet ska bli mer inkluderande och stödja den gröna och den digitala omställningen, i enlighet med prioriteringarna för det europeiska området för utbildning.

Forskning, innovation och det europeiska området för forskningsverksamhet

I november enades EU-länderna om en pakt för forskning och innovation i Europa och om styrningen av det europeiska forskningsområdet. Det gjordes med prioriteringar och en rationaliserad styrningsram för området, däribland en politisk agenda för åren 2022–2024. Detta kommer att bidra till en bättre anpassning av forsknings- och innovationsstrategier och investeringar på regional och nationell nivå samt på EU-nivå. Medlemsländerna ska i samråd med berörda parter fastställa och övervaka framstegen i enlighet med en gemensam politisk agenda för det europeiska forskningsområdet. De områden som omfattas sträcker sig från värden och principer för forskning och innovation till strategiska prioriteringar för investeringar, t.ex. i forskningsinfrastruktur. Kommissionen kommer att stödja gemensamma åtgärder för att säkerställa långsiktiga investeringar i forskning och innovation samt politiska reformer.

En jämlikhetsunion

Lika lön för lika arbete

Nya åtgärder för insyn i lönesättningen syftar till att säkerställa att kvinnor och män i EU får lika lön för lika arbete eller likvärdigt arbete. I kommissionens förslag, som antogs i mars, fastställs åtgärder, t.ex. löneinformation för arbetssökande, rätt att få veta lönenivåerna för arbetstagare som utför samma arbete eller likvärdigt arbete och skyldigheter för stora företag att rapportera och utvärdera löneskillnader mellan könen. Dessutom kommer arbetsgivare att nekas rätten att fråga arbetssökande om deras lönehistorik, vilket förhindrar att löneskillnaderna kvarstår när de byter jobb. Förslaget syftar också till att stärka arbetstagarnas verktyg för att hävda sina rättigheter och underlätta tillgången till rättslig prövning, t.ex. genom att stärka rätten till ersättning för lönediskriminering.

Barnets rättigheter

För att göra EU rustat för nästa generation föreslog kommissionen 2021 en ny och omfattande EU-strategi för barnets rättigheter och en europeisk barngaranti. Dessa viktiga politiska initiativ kommer att bidra till att skydda alla barn och hjälpa dem att utöva sina rättigheter. Båda initiativen har underbyggts genom omfattande samråd med allmänheten, berörda parter och, framför allt, mer än 10 000 barn, i en beslutsam insats för att göra dem centrala i EU:s beslutsfattande. Strategin finns också i lättlästa versioner (endast på engelska) för barn i olika åldrar och med olika läsförmåga.

EU:s strategi för barnets rättigheter bygger på den centrala principen att alla barn i EU, och naturligtvis också i resten av världen, bör åtnjuta samma rättigheter och få leva utan diskriminering. Strategin syftar till att integrera barns rättigheter i relevant EU-politik och i nationell politik. Det innebär t.ex. uppföljningsåtgärder inom följande sex temaområden:

• Egenmakt åt barnen så att de kan vara aktiva medborgare och deltagare i demokratiska samhällen.
• Bekämpning av barnfattigdom och främjande av samhällsekonomisk inkludering, hälsa och utbildning.
• Bekämpning av alla former av våld mot barn och säkerställande av skydd av barn.
• Förstärkning av barnvänliga rättsväsenden.
• Stöd till och skydd av barn genom den digitala omställningen.
• Intensifiering av EU:s arbete med barns rättigheter i EU:s yttre åtgärder.

Strategin bidrar också till att positionera EU som en viktig förespråkare för och skyddare av barns rättigheter globalt.

Med strategin sammanförs EU:s alla nya och befintliga instrument inom lagstiftning, politik och finansiering, som bidrar till att skydda och främja barns rättigheter, i en enda övergripande och enhetlig ram. Kommissionen har åtagit sig att vidta åtgärder genom att anta en europeisk barngaranti år 2021 och en uppdaterad EU-strategi för ett bättre internet för barn under 2022.

I mars föreslogs den europeiska barngarantin, som har som mål att se till att alla barn i EU som riskerar fattigdom eller social utestängning har tillgång till viktiga tjänster som är nödvändiga för att främja lika möjligheter. Det omfattar förskoleverksamhet och barnomsorg, utbildning och fritidsaktiviteter, minst en hälsosam måltid varje skoldag, hälso- och sjukvård samt tillgång till hälsosam mat och lämplig bostad. Rådet antog rekommendationen på bara tre månader, och medlemsländerna har utsett nationella samordnare för barngarantin som ska övervaka genomförandet. Medlemsländerna måste lämna in sina nationella planer senast i mars 2022.

Kampen mot rasism

I maj utsåg EU-kommissionen sin första samordnare för antirasism, vilket var ett viktigt åtagande i EU:s handlingsplan mot rasism från 2020. Samordnaren samverkar med Europaparlamentet, medlemsländerna, det civila samhällets organisationer och den akademiska världen för att stärka de politiska åtgärderna mot rasism. Hon har också ett nära samarbete med människor från etniska minoriteter, och ska vidarebefordra deras upplevelser till kommissionen. Samordnaren kommer att samarbeta med kommissionens avdelningar för att bekämpa rasism genom sysselsättnings-, utbildnings-, hälso- och bostadspolitik eller genom finansieringsprogram som programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och Europeiska socialfonden+.

För att bekämpa rasism på ett övergripande sätt samarbetade kommissionen under 2021 med medlemsländerna, det civila samhällets organisationer och jämlikhetsorgan för att stödja utarbetandet av nationella handlingsplaner mot rasism och rasdiskriminering, och för att stärka effekterna av samordnarens åtgärder vid genomförandet av EU:s handlingsplan mot rasism.

En undergrupp som ska arbeta med medlemsländerna har därför inrättats för att fokusera på det nationella genomförandet av handlingsplanen. Kommissionen anordnade det europeiska toppmötet mot rasism den 19 mars. Mötet leddes gemensamt av det portugisiska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för antirasism och mångfald.

Romers jämlikhet, inkludering och delaktighet

Rådets rekommendation om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet, som antogs i mars, innehåller en omfattande förteckning över åtgärder för att bekämpa diskriminering och antiziganism, främja social inkludering, främja deltagande och aktivt medborgarskap samt säkerställa lika tillgång till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder av god kvalitet. Dessa åtgärder avser allt från att bekämpa olika former av strukturell diskriminering av romer till att säkerställa romers tillgång till sysselsättning vid lokala och regionala offentliga institutioner.

Rekommendationen är en del av den tioåriga strategiska ramen för att främja romers jämlikhet i hela EU och har ett starkare fokus på partnerskap och institutionell kapacitet, stöd till det civila samhället och samhällsutvecklingen, bättre användning av medel och förstärkt övervakning. Kampen mot antiziganism, som en särskild form av rasism, diskuterades vid EU:s toppmöte mot rasism och på den 14:e europeiska plattformen för integrering av romer i september.

Jämlikhet för hbtqi-personer

I november 2020 antog kommissionen jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025, som fastställer de viktigaste målen och initiativen för att främja jämställdhet för homosexuella, bisexuella, transpersoner, intersexuella och queera. Sedan dess har kommissionen inrättat en undergrupp för jämlikhet för hbtqi-personer inom högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald i syfte att stödja och övervaka framstegen i medlemsländerna, t.ex. utarbetandet av nationella handlingsplaner för jämlikhet för hbtqi-personer.

I juli inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Polen och Ungern avseende jämlikhet och skyddet av de grundläggande rättigheterna. I Ungerns fall gäller det dels den nyligen antagna lag som förbjuder eller begränsar tillgången till innehåll som främjar eller skildrar homosexualitet, könsbyte eller könsidentitet som avviker från biologiskt kön för personer under 18 år, dels kravet på varningstexter på barnböcker med hbtqi-relaterat innehåll. Eftersom de problem som kommissionen påpekat inte åtgärdades beslutade kommissionen den 2 december att sända ett motiverat yttrande till Ungern, som fick 2 månader på sig att svara och åtgärda situationen. I annat fall kan kommissionen besluta att väcka talan mot Ungern vid EU-domstolen.

I Polens fall anser kommissionen att de polska myndigheterna inte har gett något fullständigt eller tillfredsställande svar på kommissionens frågor om att flera polska regioner och kommuner förklarat sig ”fria från hbt-ideologi”. Kommissionen fick ett svar från Polen på den formella underrättelsen, och i slutet av 2021 analyserades svaret innan kommissionen beslutar om nästa steg .

Bekämpning av hatbrott och hatpropaganda

I december uppmanade kommissionen formellt rådet att utvidga förteckningen över EU-brott i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt till att omfatta hatpropaganda och hatbrott. Rambeslutet om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen kräver endast kriminalisering av rasistisk och främlingsfientlig hatpropaganda och hatbrott på vissa grunder, t.ex. hudfärg, religion, härstamning och nationellt eller etniskt ursprung. Kriminaliseringen av andra former av hatpropaganda och hatbrott, t.ex. på grund av kön, sexuell läggning, ålder och funktionsnedsättning, varierar mellan medlemsländerna. Ett rådsbeslut om att utöka förteckningen över EU-brott kommer att göra det möjligt för kommissionen att i framtiden föreslå minimiregler för att kriminalisera hatpropaganda och hatbrott på andra grunder än rasism och främlingsfientlighet.

Kommissionen fortsätter sitt arbete med att säkerställa ett korrekt införlivande och genomförande av rambeslutet genom dialog med nationella myndigheter och, vid behov, med överträdelseförfaranden. Under 2020 och 2021 inledde kommissionen förfaranden mot 13 medlemsländer.

Kommissionen har fortsatt sitt politiska arbete med att bekämpa hatbrott och hatpropaganda av rasistiskt och främlingsfientligt slag med vägledning till och utbyte av god praxis med nationella myndigheter och det civila samhällets organisationer inom ramen för högnivågruppen för bekämpning av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans. När det gäller genomförandet av uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet meddelade kommissionen i juni att nätverkswebbplatsen, LinkedIn, kommer att delta. I oktober offentliggjorde institutionen resultaten av den årliga utvärderingen av genomförandet av uppförandekoden, som visar att även om resultaten fortfarande är positiva har framstegen bromsats upp.

Strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning

87 miljoner människor i EU har någon form av funktionsnedsättning. Alla har en medfödd rätt till ett liv utan hinder, och personer med funktionsnedsättning har rätt till lika möjligheter, rätt att delta i samhället på lika villkor som andra och rätt att vara fria från diskriminering och våld.

50,8 % av alla med funktionsnedsättning arbetar, jämfört med 75 % av alla utan funktionsnedsättning.

28,4 % av alla med funktionsnedsättning riskerar fattigdom och social utestängning, jämfört med 17,8 % av alla utan funktionsnedsättning.

Endast 29,4 % av alla med funktionsnedsättning avslutar en högskoleutbildning, jämfört med 43,8 % av alla utan funktionsnedsättning.

52 % av alla med funktionsnedsättning känner sig diskriminerade.

EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030, som antogs i mars och också offentliggjordes i en lättläst version (endast på engelska), har som mål att säkerställa deras fulla deltagande i samhället. Den tioåriga strategin tar itu med de olika utmaningar som personer med funktionsnedsättning står inför. Den innehåller åtgärder för att öka jämlikheten i alla aspekter av vardagslivet, såsom en anständig livskvalitet, ett självständigt liv och fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter och EU-rättigheter, t.ex. fri rörlighet och rösträtt. Strategin främjar också lika tillgång till arbete, rättvisa, utbildning, hälso- och sjukvård, kultur, idrott och turism samt skydd mot alla former av diskriminering.

Skydd och främjande av grundläggande rättigheter enligt EU:s stadga

I december antog kommissionen sin årsrapport för 2021 om tillämpningen av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, med ett fokus på att skydda de grundläggande rättigheterna i den digitala tidsåldern. Kommissionen inledde också en informationskampanj om människors rättigheter enligt stadgan, och om vart de kan vända sig om deras rättigheter har kränkts. Kommissionen utlyste en ansökningsomgång för att främja och skydda EU:s värden inom ramen för programmet för jämlikhet, rättigheter och värden. Denna ansökningsomgång på 51 miljoner euro kommer att stödja det civila samhällets organisationer i EU och deras arbete för att skydda och främja grundläggande rättigheter och värden. Rapporten och ansökningsomgången är resultatet av kommissionens strategi från 2020 för att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU.

Åldrande och demografi

Europa har genomgått djupgående demografiska förändringar och fler är att vänta. De senaste femtio åren har den förväntade livslängden vid födseln ökat med omkring tio år för både män och kvinnor i EU. De politiska åtgärderna måste föregripa och ta itu med denna trend, som förändrar våra samhällen och vår livsstil. I januari offentliggjorde kommissionen grönboken om åldrande och inledde en offentlig debatt om de möjligheter och utmaningar som följer av en åldrande befolkning. Grönbokens livscykelstrategi återspeglar åldrandets universella inverkan på alla generationer och syftar till att hitta rätt balans mellan hållbara lösningar för våra välfärdssystem och att stärka rättvisan och solidariteten mellan generationerna.

I april lanserade kommissionen en demografisk atlas. Det är ett interaktivt verktyg för att bevaka och bedöma demografiska trender på EU-nivå och på nationell och lokal nivå. Den innehåller officiell statistik och prognoser från Eurostat och nya uppgifter som tagits fram av kommissionens gemensamma forskningscentrum, tillsammans med uppgifter om specifika frågor. Detta ger ett brett spektrum av demografiska belägg och bidrar till att sätta den demografiska analysen i centrum för EU:s beslutsfattande. I juni offentliggjorde rådet och kommissionen rapporter om långtidsvård och pensionernas tillräcklighet, där man redogör för äldres välbefinnande i EU under de kommande årtiondena. Antalet personer som kan komma att behöva långtidsvård i EU-länderna väntas öka från 30,8 miljoner 2019 till 38,1 miljoner 2050. Samtidigt beräknas utgifterna för långtidsvården i EU att öka från 1,7 % av BNP 2019 till 2,5 % av BNP 2050.

Kontakta EU

Besök

Det finns hundratals Europa direkt-kontor i hela EU. Hitta ditt närmaste kontor: https://europa.eu/european-union/contact_sv

Telefon eller mejl

Tjänsten Europa direkt svarar på dina frågor om EU. Kontakta tjänsten på något av följande sätt:

— Ring det avgiftsfria telefonnumret 00 800 6 7 8 9 10 11 (en del operatörer kan ta betalt för samtalet).

— Ring telefonnumret +32 22999696.

— Mejla via webbplatsen (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-information

På nätet

På webbplatsen Europa finns det information om EU på alla officiella EU-språk (https://europa.eu/european-union/index_sv).

EU-publikationer

Ladda ned eller beställ både gratis och avgiftsbelagda EU-publikationer (https://op.europa.eu/sv/publications). Om du behöver flera kopior av en gratispublikation kan du kontakta Europa direkt eller ditt lokala informationskontor (https://europa.eu/european-union/contact_sv).

EU-lagstiftning och andra rättsliga handlingar

Rättsliga handlingar från EU, inklusive all EU-lagstiftning sedan 1951, finns på alla officiella EU-språk på EUR-Lex (https://eur-lex.europa.eu).

Öppna data från EU

På EU:s portal för öppna data (https://data.europa.eu/euodp/sv) finns dataserier från EU. Dataserierna får laddas ned och användas fritt för kommersiella och andra ändamål.

Om

IDENTIFIERARE

EU 2021 – Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet

Print ISBN 978-92-76-38952-1 ISSN 1025-5575 doi:10.2775/130533 NA-AD-22-001-SV-C

PDF ISBN 978-92-76-38923-1 ISSN 1977-3587 doi:10.2775/165541 NA-AD-22-001-SV-N

HTML ISBN 978-92-76-38902-6 ISSN 1977-3587 doi:10.2775/461269 NA-AD-22-001-SV-Q

En interaktiv version av denna publikation, med länkar till webbaserat innehåll, finns i formaten pdf och html: http://europa.eu/general-report/sv

EU 2021 – Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet
Europeiska kommissionen
Generaldirektoratet för kommunikation
Redaktionella tjänster och målgruppsanpassad kommunikation
1049 Bryssel
BELGIEN

EU 2021 – Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet antogs av Europeiska kommissionen den 21 februari 2022 under referensnummer C(2022) 959.

Europeiska kommissionen är inte ansvarig för eventuella följder av vidareutnyttjandet av denna publikation.

Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2022

© Europeiska unionen, 2022

Vidareutnyttjandet av Europeiska kommissionens handlingar regleras enligt kommissionens beslut 2011/833/EU av den 12 december 2011 om vidareutnyttjande av kommissionens handlingar (EUT L 330, 14.12.2011, s. 39).

Om inte annat anges får detta dokument vidareutnyttjas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution 4.0 International (CC BY 4.0) (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/). Detta innebär att vidareutnyttjande är tillåtet förutsatt att källa anges på lämpligt sätt liksom eventuella förändringar.

Tillstånd för användning eller mångfaldigande av delar som inte ägs av Europeiska unionen kan behöva sökas direkt från respektive upphovsrättsinnehavare.

FOTON

Alla bilder © Europeiska unionen om inget annat anges.