I fokus EU:s ÅTGÄRDER FÖR KVINNOR
Februari 2020
Februari 2020
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens värdegrunder. Den etablerades redan 1957 i Romfördraget med principen om lika lön för lika arbete. Sedan dess har EU fortsatt att motverka könsdiskriminering och Europa är i dag en av världens säkraste och mest rättvisa regioner för kvinnor.
Kampen för att skydda kvinnors rättigheter måste dock fortsätta. Även om alla kvinnor i Europa har rätt till jämställdhet, egenmakt och säkerhet är det alltför många som i praktiken fortfarande förvägras dessa rättigheter. Statistiken visar att kvinnor är underrepresenterade på beslutsfattande poster inom politik och näringsliv. De tjänar också fortfarande i genomsnitt 16 % mindre än män inom EU. Könsrelaterat våld och trakasserier är fortfarande vanligt.
EU strävar efter att ge kvinnor samma möjligheter som män på arbetsplatsen, exempelvis lika lön, och att hjälpa både män och kvinnor att skapa en bättre balans mellan arbetet och andra områden i livet. En annan viktig prioritering är att stoppa våldet mot kvinnor och flickor och främja jämställdhet i både EU och resten av världen. EU verkar också för jämställdhet mellan kvinnor och män i beslutsfattande positioner. Europeiska kommissionens arbete inom alla dessa områden grundas på det strategiska åtagandet för jämställdhet 2016–2019.
Det finns fortfarande många kvinnor som inte är helt ekonomiskt oberoende. Kvinnor tenderar att arbeta mindre än män och de arbetar oftare i låglönesektorer. De gör fler avbrott i karriären och befordras mer sällan och långsammare. Några av anledningarna till detta är att det ofta finns hinder för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och att kvinnor har ett större omvårdnadsansvar. EU:s åtagande är dock att ge kvinnor lika möjligheter i arbetslivet och lika lön för lika arbete.
År 2017 arbetade 66,5 % av kvinnorna i åldersgruppen 20–64 i EU, en ökning från 62,1 % år 2010. Sysselsättningsgraden för män var 78 % år 2017 och 75,1 % år 2010. Principen om lika lön är integrerad i EU-fördragen och i lagstiftningen om jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden, men det är fortfarande en utmaning för alla medlemsstater att se till att lagstiftningen tillämpas korrekt.

Under 2017 lade EU fram en handlingsplan för att överbrygga löneklyftan mellan kvinnor och män. Planen tar upp frågor som stereotyper och balans mellan arbete och privatliv. Regeringar, arbetsgivare och fackföreningar uppmanas att arbeta för en rättvisare lönesättning för kvinnor.
Balans mellan arbete och privatliv
Jämställdhet är inte bara en fråga för kvinnor utan även för män. Det är en av grundprinciperna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och handlar om att kvinnor och män ska behandlas lika och ha lika möjligheter på alla områden. Det innefattar deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling.
Ett direktiv som antogs av EU 2014 gjorde det obligatoriskt för stora börsnoterade företag att offentliggöra information om bolagsstyrelsens mångfaldspolitik, exempelvis ålders- och könsfördelning och fördelningen mellan ledamöternas utbildnings- och yrkesbakgrund.
Men allt i livet handlar inte bara om jobb och pengar. En god balans mellan arbete, säker inkomst och tid över för privatliv och familj är viktigt för både kvinnor och män.
Europeiska kommissionens initiativ om balans mellan arbete och privatliv är en del av genomförandet av pelarens princip om likabehandling. Genom initiativet införs nya rättigheter – eller förstärks befintliga sådana – på EU-nivå för att bidra till en jämnare fördelning av omsorgsansvaret mellan kvinnor och män, vilket kommer att främja sysselsättningen bland kvinnor. Initiativets åtgärder omfattar pappaledighet, föräldraledighet och ledighet för vård av anhörig, liksom flexibla arbetsformer för föräldrar och anhörigvårdare.
Initiativet innefattar också ett antal åtgärder som ska stödja medlemsstaterna i deras arbete för att förhindra uppsägning av gravida arbetstagare och anställda som tar ut föräldraledighet, erbjuda bättre barnomsorg och ta itu med ekonomiska hinder för andraförsörjare.
Hälsofrågor kan vara olika för kvinnor och män. EU:s tredje folkhälsoprogram syftar till att garantera att människor har lika möjligheter till god hälsa och högkvalitativ hälso- och sjukvård oavsett kön.
EU tar hänsyn till kvinnors särskilda behov inom alla sina olika utgiftsprogram och i all politik. Varje år hjälper Europeiska socialfonden miljontals människor med olika former av utmaningar att lättare komma ut i arbetslivet.
Bland de specifika åtgärderna för att hjälpa kvinnor till arbete finns särskilda program för omskolning och ökad kompetens. Fonden gör det också möjligt för kvinnor att återvända till arbetslivet efter ett uppehåll, bland annat genom att tillhandahålla barnomsorg av god kvalitet och individuell vägledning och genom att öka arbetsgivarnas medvetenhet om de utmaningar som kvinnor möter. Europeiska socialfonden stöder projekt i ditt land. Fonden driver många framgångsrika initiativ som gör skillnad i människors liv.
Projekt som finansieras inom EU:s regioner skapar nya möjligheter för kvinnor genom tillgång till finansiering, personligt stöd eller rådgivning för att starta eget. Klicka här för att hitta program och projekt i ditt land eller din region.
Plattformen WEgate är en gemensam kontaktpunkt för kvinnor som vill starta eget eller utveckla sitt företag. Här finns information om utbildning, mentorskap, rådgivning och nätverkande. Du kan också läsa mer om hur lån och riskkapital från EU-källor kan hjälpa dig att starta eller utveckla ditt företag.
EU vidtar också åtgärder för att öka kvinnors deltagande i den digitala sektorn genom att utmana stereotyper, främja utbildning i digital kompetens och uppmuntra fler kvinnliga företagare inom sektorn. Nätverket Network for Women in Digital lanserades 2018 för att skapa en möjlighet för flickor och kvinnor i den digitala sektorn att nätverka och samarbeta kring idéer och erfarenheter på området. Ett 20-tal teknikföretag har också åtagit sig att skapa en inkluderande och jämställd arbetskultur och arbetsmiljö.
EU har även åtagit sig att minska klyftorna mellan könen inom forskning och innovation. Ett exempel är programmet Horisont 2020 som stöder forskningsorganisationer och universitet i deras arbete med att genomföra jämställdhetsplaner. Varje år delas EU:s pris till kvinnliga innovatörer ut till kvinnor som inte bara är framstående forskare och innovatörer utan också framgångsrika företagare. EU vidtar också åtgärder för att förbättra kvinnors situation när det gäller sysselsättning inom andra sektorer, som exempelvis transport.

Alla människor har rätt att leva ett liv fritt från våld. Våldet mot kvinnor och flickor ökar dock runt om i världen. På många platser är attityderna mot offren en del av problemet: en Eurobarometerundersökning år 2016 visade att våld mot kvinnor fortfarande är accepterat och till och med försvaras i en del EU-länder. Majoriteten av offren för människohandel som rapporteras i EU är kvinnor och flickor. Lagstiftningen mot människohandel i EU innefattar skyldigheter att vidta könsspecifika åtgärder och den backas upp av politiska åtgärder och finansieringsprogram som ska ge medlemsstaterna stöd i detta arbete.
Alla EU-medlemsstater, liksom unionen i sig, har undertecknat Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (även känd som Istanbulkonventionen). Konventionen ålägger länderna att förebygga och straffbelägga alla former av våld, skydda offren och lagföra förövarna.

EU:s kampanj NON.NO.NEIN uppmuntrar kvinnor och män att stå upp mot våld mot kvinnor. EU finansierar också projekt för att bekämpa könsrelaterat våld och ge stöd till utsatta inom ramen för programmet Rights, Equality and Citizenship.
På global nivå har EU och FN under 2017 startat initiativet Spotlight för att få slut på alla former av våld mot kvinnor och flickor. EU har åtagit sig att stödja initiativet med 500 miljoner euro.
Du har rättigheter och du har möjlighet att agera om du upplever att de har kränkts. Om du vill ha mer information om hur principerna om icke-diskriminering och likabehandling tillämpas i ditt land, kan du kontakta den nationella kontaktpunkten för det europeiska nätverket för lika-behandlingsorgan (i Sverige – Diskrimineringsombudsmannen). Nätverket har upprättats för att främja en enhetlig tillämpning av EU:s lagstiftning på dessa områden.
Europeiska kommissionen offentliggör varje år en omfattande rapport om jämställdheten i EU. Domslut från Europeiska unionens domstol spelar också en viktig roll när det gäller att främja jämställdheten, genom att se till att EU:s lagstiftning tolkas och tillämpas på samma sätt i alla EU-länder.
Det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE ger medlemsstaterna och EU stöd i deras arbete för att främja och garantera lika möjligheter för kvinnor och män i och utanför Europa. Institutets jämställdhetsindex övervakar framstegen. Europeiska kommissionen stöder europeiska nätverk av samhällsorganisationer, bland andra den europeiska kvinnolobbyn, kvinnor mot våld i Europa, det europeiska nätverket för arbete med förövare av våld i nära relationer och det europeiska nätverket mot kvinnlig könsstympning, END FGM. Dessa har ett nära samarbete med EU-institutionerna i frågor som rör kvinnors rättigheter och jämställdhet, och de kan också förmedla kontakter till relevanta organisationer i ditt land.
EU arbetar för att hjälpa kvinnor att krossa glastaket inom näringsliv och politik. Genom samarbete med regeringar, företag, fackföreningar och icke-statliga organisationer strävar EU efter att utforma och genomföra unionsomfattande åtgärder för jämställdhet på toppnivåer. EU samlar också in och sprider information och främjar god praxis.
I december 2019 valdes Ursula von der Leyen som första kvinna till Europeiska kommissionens ordförande. Christine Lagarde blev chef för Europeiska centralbanken i november 2019, och hon blev då den första kvinnan på den posten. Emily O’Reilly innehar posten som Europeisk ombudsman, vid den myndighet som handlägger klagomål mot EU-institutionernas förvaltning.
De regler som styr anställning vid EU:s institutioner ska tillämpas utan diskriminering på grund av kön, vilket även gäller lönesättningen. All personal har rätt till föräldraledighet och ledighet av familjeskäl. Europeiska kommissionen diskriminerar varken vid rekrytering eller vid befordran av personal. Den strävar också efter att skapa en respektfull och flexibel arbetsmiljö för alla sina anställda. Kommissionen har också en strategi för att främja personalens välbefinnande och en god balans mellan arbete och privatliv.

Kommissionens tidigare ordförande Jean-Claude Juncker fastställde målet att minst 40 % av kommissionens högre chefer och mellanchefer ska vara kvinnor när den nuvarande mandatperioden upphör, dvs. 2019. I oktober 2019 var 41 % av alla chefer kvinnor, en ökning sedan 2014 då det var 30 %.

Valen till Europaparlamentet ledde till en liten ökning av antalet kvinnliga ledamöter till 39,4 % vilket är rekord. I sju EU-länder fick kvinnor minst hälften av mandaten: Danmark, Lettland, Luxemburg, Malta, Slovenien, Finland och Sverige.
Europeiska unionen strävar efter att förbättra livet för flickor och kvinnor i hela världen genom sin politik, särskilt genom sin åtgärdsram för jämställdhet och kvinnors egenmakt. Genom denna ram har EU för avsikt att hjälpa partnerländerna – särskilt utvecklingsländer, utvidgningsländer och grannländer – att uppnå verkliga resultat inom de jämställdhetsområden som anges i handlingsplanen.
Dessutom strävar EU efter jämställdhet i samband med utvecklingssamarbete, genom att göra det till en prioritering i politiska och strategiska dialoger med partnerländerna. Ett exempel är handelsförhandlingarna med Chile, där EU för första gången har föreslagit bestämmelser om jämställdhet i samband med handel.
EU:s tvåspårsstrategi går ut på att integrera jämställdhetsfrågorna och genomföra särskilda åtgärder inom ett antal områden, nämligen kapacitetsuppbyggnad för utvecklingsländer, stöd till kvinnoorganisationer samt informationsspridning om jämställdhet genom riktlinjer, bästa praxis och medvetandehöjande åtgärder.
EU har också gått i spetsen för förhandlingar om införande av jämställdhetsmål i FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dessa huvudmål är inriktade på att bekämpa våld mot kvinnor, erkänna obetalt omsorgs- och hushållsarbete samt ge allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård och reproduktiva rättigheter. Dessutom finns ett uttryckligt åtagande om att integrera jämställdhetsperspektiv i alla mål och indikatorer för hållbar utveckling.
EU och medlemsstaterna har också åtagit sig att inkludera en tydlig jämställdhetsaspekt i all sin politik och praxis i sina förbindelser med utvecklingsländerna. Detta görs genom 2017 års europeiska samförstånd om utveckling. Några av de viktigaste målen är att stärka den politiska dialogen för att ge kvinnor och flickor egenmakt, främja deras viktiga roll för utveckling och förändring samt öka de riktade åtgärder som syftar till ökad jämställdhet.
Under de senaste två åren har EU hjälpt mer än 1,5 miljoner flickor och kvinnor med skydd och vård i samband med kvinnlig könsstympning. Tack vare detta har 3 000 samhällen, som företräder 8,5 miljoner människor, gjort offentliga uttalanden om att sluta med könsstympning.
EU erkänner också kvinnor som kämpar för sina rättigheter runtom i världen. Såväl IS-överlevarna Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar som pakistanska Malala Yousafzai, som kämpar för flickors rätt till utbildning, har tilldelats Europaparlamentets Sacharovpris.
Dessutom måste kandidatländer som vill bli medlemmar i EU till fullo godta den grundläggande principen om jämställdhet mellan kvinnor och män och arbeta för att EU-lagstiftningen på detta område ska införlivas i deras egna strukturer. Detta är fortfarande en prioritering i utvidgningsprocessen.