30.4.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 130/19


Talan väckt den 23 februari 2011 — LG Display och LG Display Taiwan mot kommissionen

(Mål T-128/11)

2011/C 130/37

Rättegångsspråk: engelska

Parter

Sökande: LG Display Co. Ltd (Seoul) och LG Display Taiwan (Taiwan, Republiken Kina) (ombud: advokaterna A. Winckler och F.-C. Laprévote)

Svarande: Europeiska kommissionen

Yrkanden

Sökandena yrkar att tribunalen ska

delvis ogiltigförklara eller kraftigt nedsätta de böter som ålagts dem,

förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna och andra kostnader i förfarandet, och

vidta övriga lämpliga åtgärder.

Grunder och huvudargument

Sökandena yrkar delvis ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2010) 8761 slutlig, av den 8 december 2010, i ärende COMP/39.309 — LCD — flytande kristallskärmar, i vilket kommissionen ansett att sökandena, tillsammans med andra företag, åsidosatt artikel 101 FEUF och artikel 53 i EES-avtalet genom att delta i en enda och fortlöpande överträdelse samt samordnade förfaranden på marknaden för flytande kristallskärmar för TV-apparater, bärbara datorer och dataskärmar, i den del som sökandena åläggs böter.

Till stöd för sin talan åberopar sökandena fyra grunder.

1.   Första grunden: Kommissionen har felaktigt och utan stöd inkluderat LG Displays försäljning till sina moderbolag i den omsättning som använts vid beräkningen av bötesbeloppet samt åsidosatt processrättsliga principer, som rätten till försvar. De har härvid anfört följande:

Kommissionens påstående att överträdelsen även berörde försäljningen till LG Displays moderbolag fanns inte med i meddelandet om invändningar, och skillnaderna mellan detta meddelande och det angripna beslutet innebär att sökandenas rätt att höras har åsidosatts.

Kommissionen har tillämpat riktlinjerna för beräkning av böter på ett felaktigt sätt genom att inkludera LG Displays försäljning till sina moderbolag vid denna beräkning.

Den omständigheten att kommissionen har betecknat berörd försäljning som ”direkt EES-försäljning” och ”direkt EES-försäljning i form av bearbetade produkter” strider mot likabehandlingsprincipen.

Sökandena hävdar att LG Display endast kan ådömas böter på grundval av bolagets försäljning ”på den öppna marknaden” till fristående aktörer, eftersom endast sådan försäljning kan påverkas av en överträdelse.

2.   Andra grunden: Kommissionen har felaktigt vägrat att tillerkänna LG Display immunitet vad avser böter för år 2005 och att den således har åsidosatt 2002 års meddelande om eftergifter. Sökandena har härvid anfört följande

LG Displays tillgång till handlingarna i ärendet har allvarligt försvårats genom processuella fel.

LG Display uppfyller villkoren för delvis immunitet enligt 2002 års meddelande om eftergifter, vilket är tillämpligt i förevarande fall.

Kommissionens avslag på LG Displays begäran saknar motivering och bygger på flera punkter på en felaktig rättstillämpning och en oriktig bedömning av de faktiska omständigheterna.

Sökandena hävdar att de böter som ålagts LG Display därför bör nedsättas med hänsyn till den delvisa immuniteten för år 2005.

3.   Tredje grunden: Trots att LG Display har gett kommissionen exceptionell hjälp, som går långt utöver vad som föreskrivs i 2002 års meddelande om eftergifter, har kommissionen vägrat att medge bolaget ytterligare nedsättning av böterna med minst 10 procent i utbyte mot detta samarbete, varför kommissionen har åsidosatt nämnda meddelande om eftergifter.

4.   Fjärde grunden: Kommissionens beslut att inte låta det angripna beslutet omfatta japanska leverantörer av LCD-skärmar, trots att två av dem har erkänt att de deltagit i denna enda och fortlöpande överträdelse, strider mot rättssäkerhetsprincipen, utsätter LG Display för en betydande risk att principen non bis in idem åsidosätts och strider mot proportionalitetsprincipen.