15.10.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 247/25


Torsdag 10 april 2008
Den europeiska kulturindustrin

P6_TA(2008)0123

Europaparlamentets resolution av den 10 april 2008 om kulturindustrin i Europa (2007/2153(INI))

2009/C 247 E/06

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

med beaktande av artikel 151 i EG-fördraget,

med beaktande av 2005 års konvention från FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (Unescos konvention om kulturell mångfald),

med beaktande av rådets slutsatser av den 13 och 14 november 2006 och den 24 och 25 maj 2007, särskilt vad gäller den kulturella och den kreativa sektorns bidrag till uppnåendet av Lissabonmålen, samt rådets resolution av den 16 november 2007 om en europeisk kulturagenda,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television (1),

med beaktande av rådets beslut 2006/515/EG av den 18 maj 2006 om ingående av konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar (2),

med beaktande av kommissionens meddelande om en europeisk agenda för en kultur i en alltmer globaliserad värld (KOM(2007)0242) samt tillhörande arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SEK(2007)0570),

med beaktande av sin resolution av den 4 september 2003 om kulturindustrin (3),

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2004 om en gemenskapsram för organisationer för kollektiv förvaltning när det gäller upphovsrätt och närstående rättigheter (4),

med beaktande av kommissionens rekommendation 2005/737/EG av den 18 oktober 2005 om kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter i samband med lagliga musiktjänster på nätet (5),

med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2007 om konstnärers sociala ställning (6),

med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0063/2008), och av följande skäl:

A.

Kultur är både en offentlig tillgång och ett mål i sig som bidrar till individens och samhällets utveckling och som fungerar som ett verktyg för ekonomisk tillväxt, sysselsättning, social sammanhållning och regional och lokal utveckling, vilket framgår av aktuella vetenskapliga studier, särskilt såsom understryks i den undersökning av kulturekonomin i Europa som KEA European Affairs har gjort för kommissionens räkning.

B.

Kulturindustrin skulle inte kunna existera och inte heller förstärka EU:s kulturella och ekonomiska värde utan ständig tillförsel av nytt innehåll från en blomstrande kreativ sektor på alla konstnärliga områden, med bland annat filmare, kompositörer, författare, skulptörer och formgivare.

C.

Kulturindustrin är en industri som bidrar till att ge det intellektuella skapandet ett ekonomiskt mervärde som samtidigt ger både individen och samhället nya värden. Till kulturindustrin räknas traditionella industrier som film, musik, förlagsverksamhet och medier, samt industrier inom den kreativa sektorn (t.ex. mode och design), turism, konstnärlig verksamhet och information.

D.

Enligt definitionen i Unescos konvention om kulturell mångfald omfattar kulturindustrin alla sektorer som förenar skapande, tillverkning och saluförande av produkter och tjänster vars särdrag ligger i deras immateriella och kulturella innehåll. Kulturindustrins produkter skyddas typiskt sett av upphovsrätten.

E.

Det krävs emellertid ett större erkännande, en särskild rättslig ställning och mer stöd till hela den kulturella och kreativa industrin, inbegripet till mikroföretag och små och medelstora företag samt till enskilda konstnärer, för att hjälpa dessa sektorer att nå sin fulla potential och bidra till målen i Lissabonstrategin.

F.

Kulturindustrin producerar och sprider innehåll av många olika slag som informerar, utbildar och underhåller medborgarna. Detta sker i allt högre grad via ny teknik och nya digitala och audiovisuella format, där medlemsstaterna och Europeiska unionen måste fungera som drivkrafter och utöva sin lagstiftande funktion för att garantera rättvis och lämplig ersättning till upphovsmän till originalinnehåll genom att säkerställa ett tillräckligt och effektivt skydd av upphovsrätten och närstående rättigheter. På så vis säkerställs livskraften i den europeiska kulturindustrin.

G.

I dagens informationsbaserade och digitaliserade samhälle uppstår nya former av produktion, distribution och konsumtion. Dessa genererar nya kulturella produkter och tjänster som bör skyddas mot piratkopiering och som mer allmänt kräver lämpliga operativa och ekonomiska modeller som säkerställs att varor med kulturellt innehåll förblir tillgängliga och öppna och präglas av mångfald, och samtidigt att deras specifika karaktär i förhållande till vanliga handelsvaror bevaras och att alla rättighetsinnehavare inom alla kategorier får skälig ersättning när deras upphovsrättsskyddade kulturella innehåll används.

H.

Kulturella produkter och tjänster har särskilda egenskaper som skiljer dem från andra produkter och tjänster, och detta bör beaktas vid utarbetandet och genomförandet av EU:s politik.

I.

Ett adekvat och effektivt skydd för upphovsrätten och närstående rättigheter är ett viktigt verktyg för att upphovsmän ska få skälig ersättning för sitt kreativa arbete inom ramen för det kommersiella utnyttjandet av deras verk. Ett sådant skydd är därför oumbärligt för att kulturindustrin ska överleva.

J.

Kulturindustrin och den kreativa sektorn kan på ett väsentligt sätt bidra till att främja kulturell mångfald, säkerställa valfrihet för konsumenter, förbättra mångfalden i företagande, demokratisera tillgången till kultur, stärka den europeiska identiteten och integrationen och främja den interkulturella dialogen.

K.

Kulturindustrin bidrar starkt till utvecklingen och den lokala och regionala sammanhållningen eftersom den drar till sig investeringar i turism, skapar nya kategorier av kommersiella produkter och tjänster ”av lokal karaktär” och motverkar socialt utanförskap i avlägsna och mindre gynnade regioner genom att skapa nya sysselsättningstillfällen och möjligheter till ekonomisk utveckling.

L.

Upphovsmännen utgör grunden för kulturindustrins verksamhet, och det är följaktligen lämpligt att ge dem en ekonomisk, rättslig och social ram som kan säkra utvecklingen av deras kreativa potential.

M.

Det är viktigt att det finns ett nära samband mellan kultur och utbildning för att stärka kultursektorns produktionskapacitet och kreativa potential.

N.

Erfarenheterna från projektet med europeiska kulturhuvudstäder visar på ett konkret sätt hur kultursektorn bidrar till en stads ekonomiska och sociala liv liksom till invånarnas personliga utveckling.

O.

Statligt stöd och andra subventioner till den kreativa sektorn bör betraktas som en investering och inte en lyx och bör utvärderas till lika delar utifrån EU:s konkurrensbestämmelser, protokollet som bifogas till Amsterdamsfördraget om systemet för radio och TV i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna, artikel 151 i EG-fördraget och Unescos konvention om kulturell mångfald.

P.

Privata och offentliga investeringar och sponsring bör uppmuntras inom kultursektorn.

Q.

Koncentrationen i kulturindustrin är en fara för mångfalden och utbudet av kulturella produkter för konsumenterna.

R.

Kreativitet är en förutsättning för utveckling av innovation i Europa, och de europeiska teknikföretagen skulle tjäna på att arbeta i symbios med skapande personer inom ramen för företagskluster.

S.

Det finns ett behov av att i högre grad stödja småföretag och mikroföretag, och att främja deras nätverk, liksom enskilda arbetstagare inom dessa företag, som i stor utsträckning bidrar till att skapa välstånd i ekonomin. Skapande personer bör få hjälp att utbildas till skapande företagare och uppmuntras att försörja sig på sitt skapande.

T.

Uppdelningen av den kreativa sektorn i EU, som endast delvis kan förklaras med språk eller nationell identitet, och avsaknaden av en kulturindustri med en verkligt europeisk dimension kan utgöra ett hinder för EU:s kulturella roll globalt.

U.

Den kulturella mångfalden och det fria flödet av idéer tar sig uttryck i nytänkande, en mångfald av identiteter och jämställdhet mellan kvinnor och män.

V.

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av Europeiska unionens grundläggande värderingar och den förmedlas via kulturen. Denna förmedling av värderingar gynnar den europeiska integrationen.

W.

Inom kultursektorn är det långt kvar innan en jämn könsfördelning mellan kvinnor och män har uppnåtts.

X.

Inom kultursektorn innehar kvinnor högre befattningar oftast i små och medelstora företag eller i företag som de själva har startat.

Y.

Inom kulturnäringens grundläggande sektorer som utgörs av telekommunikationer, Internet, massmedier, e-handel och programvara (TIMES) är det kvinnliga deltagandet synnerligen lågt (30 procent), och endast 20 procent av de nya företagen på det här området skapas av kvinnor.

1.

Europaparlamentet gläds åt att rådet och kommissionen är beredda att erkänna kulturens och den kreativa verksamhetens viktiga betydelse för arbetet med att främja ett europeiskt medborgarskap, föra kulturen närmare den europeiska allmänheten och förverkliga Lissabonstrategins mål. På så vis får kulturen ännu större betydelse för genomförandet av det europeiska projektet.

2.

Europaparlamentet understryker att Europeiska unionens konkurrenskraft i dagens ”postindustriella ekonomi” även måste förstärkas av sektorerna för kultur och skapande. Parlamentet uppmanar därför inom denna ram kommissionen och medlemsstaterna att prioritera en politik som inriktas inte bara på kommersiell innovation utan även på innovation på kulturområdet och inom den kreativa ekonomin.

3.

Europaparlamentet konstaterar att kulturindustrin är en viktig producent av mervärdestjänster, som är själva grunden för en dynamisk kunskapsbaserad ekonomi, och dess viktiga bidrag till EU:s konkurrenskraft bör därför erkännas.

4.

Europaparlamentet anser att kulturindustrin, som är en viktig källa till nya arbetstillfällen i EU, särskilt bör tillvarata kreativ begåvning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att uppmuntra nya, innovativa typer av livslångt lärande som främjar kreativ begåvning.

5.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att förtydliga vad en europeisk vision om kultur, kreativitet och innovation innebär och att utforma strukturerade politiska åtgärder som på ett konkret sätt främjar den europeiska kreativa industrins utveckling och som bör utgöra en del av en verklig europeisk kulturstrategi. Parlamentet anser att en prioritering i samband med detta måste vara att definiera kulturindustri och kulturföretag.

6.

Europaparlamentet uppmanar således kommissionen att regelbundet samla in statistik på detta område, så att EU och medlemsstaterna får det enhetliga och jämförbara statistiska underlag som krävs för att de ska kunna utarbeta adekvata och riktade åtgärder i syfte att främja den kulturella och kreativa sektorn.

7.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella program för gymnasie- och universitetsutbildning införa undervisning i företagande, särskilt inom humanistiska, konstnärliga och kulturella utbildningar.

8.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att i högre grad beakta den europeiska kulturella dimensionen, särskilt kulturindustrin och den kreativa sektorn, i EU:s yttre förbindelser, i den europeiska grannskapspolitiken och i de stora dialogforumen med andra regioner i världen.

9.

Europaparlamentet anser att kulturindustrins expansion i stor utsträckning förutsätter att det finns möjlighet till gränsöverskridande rörlighet och att man därför bör ta tag i problemen med den europeiska arresteringsordern och fastställa konkreta bestämmelser på området. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sina krav i ovannämnda resolution om konstnärers sociala ställning.

10.

Europaparlamentet välkomnar idén om att främja rörligheten för personer, varor och tjänster inom den kreativa sektorn, med vederbörligt beaktande av bestämmelserna och principerna i Unescos konvention om kulturell mångfald, och uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet en grönbok om denna fråga som återspeglar sektorns särart som både kulturell och ekonomisk tillgång.

11.

Europaparlamentet understryker vikten av att utarbeta en social och ekonomisk modell som erbjuder ett lämpligt trygghetsnät för kreativa företagare, särskilt egenföretagare, på kulturområdet och inom den kreativa ekonomin, sektorer där deltidsarbetslösheten hittills har varit hög och arbetsförhållandena instabila.

12.

Europaparlamentet anser att en välorganiserad kollektiv gränsöverskridande förvaltning av upphovsrätten och närstående rättigheter samt affärsmodeller som respekterar alla rättighetsinnehavares rättigheter är avgörande för att den kreativa potentialen ska utnyttjas optimalt samtidigt som det säkerställs att rättighetsinnehavare inom alla kategorier erhåller skälig ersättning.

13.

Europaparlamentet påminner kommissionen om sin ovannämnda resolution av den 13 mars 2007 och efterlyser en gemenskapsstrategi där man beaktar den digitala erans specifika karaktär och värnar om den kulturella mångfalden i Europa, de små intressenterna och det lokala utbudet på grundval av principen om likabehandling.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast börja tillämpa artikel 151.4 i EG-fördraget på ett systematiskt och fullständigt sätt så att kulturen och kultursektorn beaktas i all övrig gemenskapspolitik, särskilt inremarknadspolitiken, konkurrenspolitiken, handelspolitiken, företagspolitiken samt forsknings- och utvecklingspolitiken. Kommissionen uppmanas även att bättre beakta kultursektorns särart i genomförandet av EU:s politik på dessa områden, liksom även i utrikespolitiken vid ingående av internationella fördrag i enlighet med Unescos konvention om kulturell mångfald, genom att inta en proaktiv roll och genom att förbättra det internationella samarbetet.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge nytt liv åt Unescos konvention om kulturell mångfald och att fullt ut beakta dess grundläggande principer både i sin interna och i sin externa politik.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en struktur för att förbättra samordningen av åtgärder och politik som påverkar kultursektorn och den kreativa sektorn, samt en arbetsgrupp för kultur och kreativ ekonomi för att titta närmare på kulturens och kreativitetens direkta bidrag till innovation, ekonomisk tillväxt och social utveckling i EU och tillsammans med parlamentet föreslå konkreta åtgärder inom gemenskapspolitiken.

17.

Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen och marknadsutvecklingen och med tanke på att kulturindustrin och alla skapande personer måste kunna dra nytta av utvecklingen av digitala plattformar uppmanar Europaparlamentet med kraft kommissionen se över på den mycket viktiga frågan om immateriella rättigheter utifrån ett kulturellt och ekonomiskt perspektiv och att uppmana alla aktörer inom sektorn, framför allt telekomoperatörer och leverantörer av Internettjänster, att tillsammans försöka finna lösningar som är rättvisa för stora och små aktörer genom att ta hänsyn till balansen mellan å ena sidan möjligheten att få tillgång till kulturella verksamheter och kulturellt innehåll och å andra sidan de immateriella rättigheterna, på ett sätt som garanterar skälig och verkningsfull ersättning till rättighetsinnehavare inom alla kategorier, verklig valfrihet för konsumenterna och kulturell mångfald. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att en kriminalisering av konsumenter som inte agerar i vinstsyfte inte är den rätta lösningen för att komma till rätta med digital piratkopiering.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för förebyggande, utbildning och ökad kunskap bland konsumenter, framför allt skolungdomar, när det gäller värdet av immateriella rättigheter och skapande verksamhet i allmänhet samt att uppmuntra konsumenterna att respektera de immateriella rättigheterna.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt stödja insatser för att skapa nya affärsmodeller i den digitala tidsåldern som gör att konsumenten i så hög grad som möjligt kan dra nytta av den nya tekniken, samtidigt som den lagliga rätten till ersättning för konstnärligt och kulturellt skapande behålls.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta att det traditionella sättet att utnyttja kulturella produkter och tjänster har kullkastats i och med Internet och att det är viktigt att värna om obehindrad tillgång till kulturellt innehåll på nätet och om kulturyttringarnas mångfald genom att gå bortom strikt industriella och kommersiella hänsynstaganden, samtidigt som man säkerställer skälig ersättning för rättighetsinnehavare inom alla kategorier.

21.

Europaparlamentet anser att en reform av immaterialrätten är nödvändig för att främja kreativitet och uppmuntra utvecklingen av kulturella verk. Parlamentet rekommenderar att man utgår från Parisavtalet som en ram för rättvis intressebalans mellan kreatörer och konsumenter.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppbåda de resurser som krävs för att säkerställa respekten och skyddet för de immateriella rättigheterna.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna att Internet erbjuder en bred plattform för kulturyttringar samt tillgång till kunskaper och demokratiskt deltagande i utövandet av Europas skaparkraft och sammanför generationerna genom informationssamhället. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att avhålla sig från att vidta åtgärder som strider mot de medborgerliga friheterna och de mänskliga rättigheterna och principerna om rimliga proportioner, effektivitet och avskräckande verkan, exempelvis avstängning av tillträdet till Internet.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i kampen mot piratkopiering se till att alla inblandade aktörer tar sitt ansvar, även konsumenterna, och att lansera informations- och utbildningskampanjer.

25.

Europaparlamentet betonar att det måste finnas lämplig finansiering för den kulturella och kreativa industrin och den konstnärligt skapande sektorn och uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder genom att rekommendera blandade finansieringsformer och finansieringsgarantier och genom att främja regelverk och skattebestämmelser som är gynnsamma för kulturindustrin och den konstnärligt skapande sektorn, särskilt skattekrediter och sänkt mervärdesskatt på alla kulturprodukter, inklusive verk på nätet.

26.

Europaparlamentet betonar att det är viktigt för den europeiska kreativa sektorn med avgiftsfria informationsinfrastrukturer som World Wide Web, som baseras på en öppen modell för deltagande och på öppna standarder, och uppmanar kommissionen att lägga fram en strategi för öppnare och mer driftskompatibla strukturer.

27.

Europaparlamentet anser att strukturfonderna, programmen för små och medelstora företag och sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) måste ge särskilt utrymme åt utveckling och tillräcklig finansiering av den kulturella och kreativa industrin, inbegripet små och medelstora företag och enskilda företag med konstnärlig verksamhet. Parlamentet upprepar sin begäran att kommissionen lägger fram en undersökning om hur bidragen från strukturfonderna och sjunde ramprogrammet påverkar kultursektorn.

28.

Europaparlamentet betonar på nytt vikten av Europeiska investeringsbankens mål inom ramen för initiativet Innovation 2010 (i2i) och efterlyser en prioritering av dessa mål. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka ytterligare sätt att tillhandahålla finansiellt stöd för att små och medelstora företag på kulturområdet och det kreativa området ska kunna inleda verksamhet och växa (till exempel genom sjunde ramprogrammet). Parlamentet vill att strukturfonderna används till stöd för traditionella konst- och kulturarvssektorer och för kulturindustrin och den innovativa industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka denna verksamhet och att medverka till spridning av bästa praxis.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja tillgång till kulturindustrin i samband med program för tekniskt bistånd till tredjeländer, inte minst Kina, Indien och Latinamerika.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra och stödja partnerskap mellan kulturindustrisektorn och sektorn för informations- och kommunikationsteknik för att främja samverkanseffekter mellan kreativitet och innovation inom ramen för Lissabonstrategin.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta möjligheten till ett program liknande Mediaprogrammet, slutföra förfarandena inför genomförandet av initiativet med det europeiska digitala biblioteket och stimulera och stödja musik-, teater- och förlagsbranschen för att underlätta gränsöverskridande distribution av verk, och att dessförinnan införa en mekanism i Kulturprogrammet som gör att den icke-audiovisuella kulturindustrin kan beviljas gemenskapsmedel för att främja böcker (exempelvis genom gemensamma montrar på bokmässor) och även för att främja musik- och yrkesutbildning.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att höja stödbeloppen till översättning, eftersom den budget som avsatts för de europeiska kulturprogrammen inte räcker till för att alla deras mål ska kunna genomföras.

33.

Europaparlamentet anser att man måste främja den kulturella och kreativa sektorn genom att förbättra kvalifikations- lärlings- och utbildningssystemen, särskilt genom att försöka ge studenter på alla utbildningsnivåer inom kulturella och konstnärliga ämnen en utbildning som förbereder dem för yrkeslivet och genom att främja bättre samverkanseffekter mellan företag inom sektorn och skolor samt genom att uppmuntra tätare kontakter mellan de skolor och institutioner i medlemsstaterna som redan arbetar i denna riktning. Parlamentet anser dessutom att man måste arbeta vidare mot ett ömsesidigt erkännande av utbildningsbevis för konststudier.

34.

Europaparlamentet framhåller den specifika karaktären hos vissa yrken och kunskaper inom den kulturella och kreativa sektorn och inom hantverkssektorn, och det är viktigt att dessa bevaras genom lämpliga mekanismer för kunskapsöverföring.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att uppvärdera traditionella kunskaper i syfte att främja rörligheten och underlätta anställningsmöjligheterna för yrkesutövare i sådana sektorer inom EU.

36.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fästa särskild uppmärksamhet vid kvinnors lönenivåer inom kulturindustrin så att lönesystemen inte leder till lönediskriminering mellan könen.

37.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som kulturindustrin spelar för att bekämpa könsbaserade stereotyper, främja jämställdhet och förändra attityder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra kulturindustrin att förmedla dessa idéer genom sina initiativ.

38.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras lokala myndigheter att förbättra kommunikationen mellan den kreativa industrin och finansiärerna genom att utveckla tjänster för företagsrådgivning, finansiell rådgivning, information och utbildning för småföretag, företagare och de som arbetar inom den kulturella och kreativa sektorn.

39.

Europaparlamentet fäster stor vikt vid bestämmelserna i direktiv 2007/65/EG och uppmanar medlemsstaterna att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning i rätt tid. Vidare uppmanas kommissionen att informera parlamentet om genomförandet av direktivet.

40.

Europaparlamentet framhåller att höghastighetsbredband med omfattande täckning samt ny trådlös teknik skapar möjligheter att utveckla och sprida nya innovativa former av kulturtjänster och kulturinnehåll i både landsbygdsområden och stadsområden i alla 27 medlemsstater. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att prioritera utbyggnaden av bredbandsnätet i landsbygdsområden och perifera områden för att överbrygga den digitala klyftan. Parlamentet konstaterar att tekniska framsteg gör det möjligt för konsumenterna att snabbare få tillgång till kulturellt innehåll.

41.

Europaparlamentet erinrar kommissionen och medlemsstaterna om den ståndpunkt de hittills intagit i de internationella handelsförhandlingarna om audiovisuella tjänster och uppmanar dem att i samband med WTO- och GATS-förhandlingarna inte heller i fortsättningen lägga fram något förslag om avreglering av audiovisuella tjänster eller någon begäran om att dessa ska undantas från bestämmelsen om mest gynnade nation.

42.

Europaparlamentet gläds åt att dess årliga filmpris (Prix Lux) instiftades 2007, ett pris som syftar till att stärka kulturpolitiken, främja kulturell och språklig mångfald, bevara kulturtraditioner och stärka kulturellt utbyte. Parlamentet önskar att man i anslutning till detta pris särskilt beaktar kvinnors deltagande och skapande och erkänner deras bidrag till den europeiska filmens utveckling och framsteg.

43.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Unesco och Europarådet.


(1)  EUT L 332, 18.12.2007, s. 27.

(2)  EUT L 201, 25.7.2006, s. 15.

(3)  EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 459.

(4)  EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 425.

(5)  EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 64.

(6)  Antagna texter, P6_TA(2007)0236.