4.9.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 238/5


RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 796/2012

av den 30 augusti 2012

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1) (nedan kallad grundförordningen), särskilt artiklarna 9.4, 11.2, 11.5 och 11.6,

med beaktande av det förslag som Europeiska kommissionen (nedan kallad kommissionen) lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A.   FÖRFARANDE

1.   Gällande åtgärder

(1)

Genom förordning (EG) nr 1136/2006 (2) (nedan kallad den ursprungliga förordningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 27,1 % respektive 47,4 % på import av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina).

2.   Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande (3) om att de gällande slutgiltiga antidumpningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla mottog kommissionen den 26 april 2011 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs av LAMMA (Lever Arch Mechanism Manufacturers Association) (nedan kallad sökanden), som företräder tre unionstillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens tillverkning av spakmekanismer.

(3)

Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att dumpningen och skadan för unionsindustrin sannolikt kommer att fortsätta eller återkomma om de åtgärder som införts på import av spakmekanismer med ursprung i Kina upphör att gälla.

3.   Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång

(4)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 23 juli 2011 i Europeiska unionens officiella tidning  (4) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

4.   Undersökning

4.1   Översynsperioden och skadeundersökningsperioden

(5)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 juli 2010–30 juni 2011 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2008 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

4.2   Parter som berörs av undersökningen

(6)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare i det berörda landet, icke-närstående importörer, användare i unionen som man visste var berörda samt företrädarna för det berörda landet om att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts.

(7)

Berörda parter gavs tillfälle att inom den tidsfrist som angetts i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle till detta.

(8)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Kina, icke-närstående importörer och unionstillverkare föreföll vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(9)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombads de ovan nämnda parterna att ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Eftersom ingen exporterande tillverkare i Kina gav sig till känna och lämnade de uppgifter som hade efterfrågats i tillkännagivandet om inledande och endast en icke-närstående importör gav sig till känna, men inte lämnade de uppgifter som hade efterfrågats i tillkännagivandet om inledande, ansågs ett stickprovsförfarande inte vara nödvändigt i någotdera fallet.

(10)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den preliminärt hade gjort ett urval av unionstillverkare. Urvalet bestod av två företag av de sex unionstillverkare som var kända innan undersökningen inleddes, och dessa valdes ut på grundval av sin försäljnings- och produktionsvolym för den berörda produkten under 2010 samt sitt geografiska läge i unionen. Urvalet stod för mer än 50 % av den sammanlagda uppskattade tillverkningen och försäljningen i unionen under översynsperioden. Berörda parter uppmanades att ta del av handlingarna och inom 15 dagar från offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande lämna synpunkter på huruvida ett lämpligt urval gjorts. Ingen av de berörda parterna invände mot det föreslagna urvalet.

(11)

Kommissionen sände frågeformulär till de två utvalda unionstillverkarna, den importör som hade gett sig till känna och alla användare som den visste var berörda.

(12)

De två utvalda unionstillverkarna och två användare besvarade frågeformuläret. Den i skäl 9 nämnda icke-närstående importör som gett sig till känna svarade varken på urvalsfrågorna eller på frågeformuläret.

(13)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök genomfördes på plats hos följande berörda parter:

a)

Unionstillverkare

Industria Meccanica Lombarda S.r.l., Offanengo, Italien

NIKO Metallurgical company, d.d. Zelezniki, Slovenien

b)

Användare

HIT OFFICE s.r.o. Teplice, Tjeckien

B.   BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

(14)

Den produkt som berörs av denna översyn är samma som i den ursprungliga förordningen, nämligen spakmekanismer som i allmänhet används för att förvara ark och andra dokument i samlingspärmar eller brevordnare, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taric-nummer 8305100050) (nedan kallad den berörda produkten) och har ursprung i Folkrepubliken Kina. Dessa spakmekanismer består av bågformiga kraftiga metalldelar (normalt två) på en bottenplatta och har åtminstone en öppningsmekanism som gör det möjligt att sätta in och arkivera ark och andra dokument. Ringpärmsmekanismer som klassificeras enligt samma KN-nummer anses inte utgöra den berörda produkten i denna undersökning.

(15)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i denna översynsundersökning att den berörda produkten och den produkt som tillverkas i unionen av unionstillverkarna har samma grundläggande tekniska och fysiska egenskaper och samma användningsområden. De ansågs därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

C.   SANNOLIKHET FÖR FORTSATT ELLER ÅTERKOMMANDE DUMPNING

(16)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte man om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

1.   Inledande anmärkningar

(17)

Som anges i skäl 9 var ingen av de kända kinesiska exporterande tillverkare som hade kontaktats när översynen inleddes villig att samarbeta. De kinesiska myndigheterna underrättades om denna omständighet liksom om möjligheten att artikel 18.1 i grundförordningen kunde komma att tillämpas samt gavs tillfälle att inkomma med synpunkter. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(18)

De nedan angivna resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, särskilt offentligt tillgänglig information såsom offentliga företagswebbplatser och webbsökmotorer för produkter, uppgifterna i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökandena och de utvalda unionstillverkarna).

2.   Dumpning av import under översynsperioden

(19)

I syfte att fastställa normalvärdet hänvisades i tillkännagivandet om inledande till användning av ett jämförbart land.

(20)

När det gäller exportpriset kunde kommissionen inte fastställa exportförsäljningen eller exportpriserna på basen av transaktionerna, eftersom varken de exporterande tillverkarna i Kina eller de icke-närstående importörerna på unionsmarknaden samarbetade. Kommissionen övervägde därför alternativa sätt att fastställa exportpriset.

(21)

För det första övervägdes det om uppgifter från Eurostat, dubbelkontrollerade med andra tillgängliga uppgifter, kunde användas som ett alternativt sätt att fastställa exportpriserna. Dessa uppgifter ansågs olämpliga, eftersom en av källorna också omfattade annan import än den berörda produkten och de övriga källorna inte möjliggjorde en jämförelse av exportpriserna med unionsindustrins priser per produkttyp.

(22)

För det andra övervägde kommissionen även att använda sig av de exportpriser som angetts i begäran om översyn. Det erinras om att denna metod användes i den ursprungliga undersökningen och att den möjliggör en jämförelse per produkttyp. De fakturor som bifogats begäran om översyn avsåg emellertid exportpriser till andra tredjeländer.

(23)

En dumpningsberäkning kunde följaktligen inte göras på grundval av exportpriserna till unionen och det var inte möjligt att fastställa att dumpning förelåg. Översynen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning.

3.   Sannolikhet för återkommande dumpning

(24)

När det gäller undersökningen av sannolikheten för återkommande dumpning analyserades följande faktorer: förhållandet mellan normalvärde och exportpriser till tredjeländer, produktionskapacitet, produktion och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft på import från Kina.

3.1   Förhållandet mellan normalvärdet och exportpriserna till tredjeländer

(25)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, jämfördes normalvärdet med exportpriserna från Kina i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

3.1.1   Grund för fastställande av normalvärdet

(26)

Eftersom Kina är en övergångsekonomi ska normalvärdet, i enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen, bestämmas på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat det jämförbara landet) eller priset från det jämförbara landet till andra länder, inbegripet unionen, eller om detta inte är möjligt på någon annan skälig grund, exempelvis det pris som faktiskt betalades eller skulle betalas i unionen för den likadana produkten, vid behov justerat för att inbegripa en skälig vinstmarginal.

(27)

I unionsindustrins begäran om översyn nämndes ett antal tillverkare i andra länder med marknadsekonomi än unionen (nämligen Indien, Iran och Thailand). Efter det att översynen inletts kontaktade kommissionen i vederbörlig ordning dessa tillverkare samt andra potentiella tillverkare i sådana länder som kunde identifieras med hjälp av offentligt tillgängliga källor.

(28)

I tillkännagivandet om inledande angavs att om tillverkarna i andra länder med marknadsekonomi än unionen inte samarbetar, får kommissionen använda de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i unionen som grundval för att fastställa normalvärdet. De priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i unionen användes även som grundval för att fastställa normalvärdet i den ursprungliga undersökningen.

(29)

Ingen av de berörda parterna lämnade synpunkter på huruvida det var lämpligt att fastställa normalvärdet på ovan angivna grundval.

(30)

Ingen av de tillverkare i andra länder med marknadsekonomi än unionen som kommissionen hade kontaktat beslutade sig för att samarbeta i förevarande översyn.

(31)

Mot bakgrund av det ovanstående hade kommissionen inget annat alternativ än att som grundval för att fastställa normalvärdet använda sig av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas i unionen.

3.1.2   Normalvärde

(32)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet, såsom anges i skälen 26–31, med användning av det pris som betalats eller skulle betalas i unionen för den likadana produkt som konstaterades ha sålts vid normal handel.

(33)

Normalvärdet fastställdes följaktligen som ett vägt genomsnitt av de utvalda unionstillverkarnas inhemska försäljningspriser till icke-närstående kunder.

(34)

Först fastställdes det huruvida den inhemska försäljningen av den likadana produkten till de utvalda unionstillverkarnas oberoende kunder var representativ i den mening som avses i artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. huruvida den totala volymen av denna försäljning utgjorde minst 5 % av den totala försäljningsvolymen av den berörda produkten som exporterades till unionen. Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, måste uppgifterna om den totala försäljningsvolym som exporterades till unionen bestämmas på grundval av tillgängliga uppgifter. Som anges i skäl 21 ansågs uppgifterna från Eurostat och annan statistik vara olämpliga för att fastställa huruvida fortsatt dumpning förelåg, men de kan emellertid användas för att ange en importnivå till unionen (som behövs för den totala exportvolymen från Kina). På denna grundval ansågs de utvalda unionstillverkarnas inhemska försäljning generellt vara tillräckligt representativ under översynsperioden. Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade, var det inte möjligt att analysera representativiteten enligt produkttyp.

(35)

Kommissionen undersökte därefter huruvida varje utvald unionstillverkares inhemska försäljning kunde anses ha skett vid normal handel, dvs. huruvida det genomsnittliga försäljningspriset för varje utvald unionstillverkare var lika med eller högre än den genomsnittliga produktionskostnaden och således var lönsamt.

(36)

På denna grundval fastställdes det att unionstillverkarnas försäljning i genomsnitt var lönsam och normalvärdet bestämdes följaktligen på grundval av de utvalda unionstillverkarnas vägda genomsnittliga försäljningspris.

3.1.3   Exportpris

(37)

Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade, konstaterades det vara lämpligast att grunda sig på de uppgifter om exportpriserna från Kina till tredjeländer som hade angetts i begäran om översyn.

3.1.4   Jämförelse

(38)

Jämförelsen mellan det vägda genomsnittliga normalvärdet och det vägda genomsnittliga exportpriset gjordes på nivån fritt fabrik. Denna jämförelse visade att exportpriset till tredjeländer i begäran om översyn var avsevärt lägre än normalvärdet (mer än 30 %). Detta indikerar att det är mycket sannolikt att priserna till unionen kommer att dumpas om åtgärderna upphävs.

3.2   De exporterande tillverkarnas produktionskapacitet

(39)

Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade, bygger följande slutsatser huvudsakligen på uppgifterna i begäran om översyn, vilka om möjligt har dubbelkontrollerats mot offentligt tillgängliga uppgifter.

(40)

Enligt de uppgifter som tillhandahållits av unionsindustrin uppskattas den kinesiska produktionskapaciteten avseende spakmekanismer till minst 600–700 miljoner enheter.

(41)

De uppgifter som erhölls under översynen visar dessutom att den kinesiska produktionskapaciteten avseende spakmekanismer enkelt kan ökas i fall av ökad efterfrågan, bl.a. genom anställning av ytterligare arbetskraft och begränsade investeringar i utrustning.

(42)

Ingen av de berörda parterna har lämnat in andra synpunkter och/eller uppgifter avseende produktionskapaciteten i Kina.

(43)

Mot denna bakgrund är produktionskapaciteten i Kina omkring 170–350 % högre än förbrukningen i unionen och överstiger betydligt unionens tillverkning.

3.3   Produktion och outnyttjad kapacitet för exporterande tillverkare i Kina

(44)

Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade, bygger uppgifterna om faktisk produktion och outnyttjad kapacitet huvudsakligen på uppgifterna i begäran om översyn, vilka om möjligt har dubbelkontrollerats mot offentligt tillgängliga uppgifter.

(45)

I begäran om översyn uppskattades produktionen av spakmekanismer till 200–400 miljoner enheter och den outnyttjade kapaciteten till 200–500 miljoner enheter. Den outnyttjade kapaciteten motsvarar i stort sett förbrukningen i unionen.

(46)

De inlämnade uppskattningarna bedömdes vara rimliga efter att om möjligt ha dubbelkontrollerats mot offentligt tillgängliga källor.

(47)

När det gäller den outnyttjade kapaciteten visar de uppgifter som erhölls under undersökningen, som anges i skäl 41, att den kinesiska produktionskapaciteten avseende spakmekanismer enkelt kan ökas i fall av ökad efterfrågan, bl.a. genom anställning av ytterligare arbetskraft och begränsade investeringar i utrustning.

(48)

Mot bakgrund av det ovanstående kan man rimligen dra slutsatsen att det finns en avsevärd outnyttjad kapacitet i Kina. Som det förklaras i skälen 49–55 är sannolikheten stor för att denna outnyttjade kapacitet kommer att riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna upphävs.

3.4   Unionsmarknadens attraktionskraft

(49)

De uppgifter som samlades in under översynen visar att unionsmarknaden kommer att vara en attraktiv marknad för import av spakmekanismer från Kina om åtgärderna upphävs. Det erinras om att innan de gällande åtgärderna infördes var förbrukningen i unionen betydande och närmade sig 400 miljoner enheter. Samtidigt var importen från Kina över 200 miljoner enheter och stod för mer än 50 % av hela förbrukningen i unionen.

(50)

Undersökningen har visat att efterfrågan på spakmekanismer i unionen fortfarande är betydande. Förbrukningen i unionen minskade endast något under skadeundersökningsperioden, som anges i skälen 63–64 och 98, och unionsmarknaden är fortfarande den största i världen när det gäller spakmekanismer och utgör mer än 50 % av världsmarknaden.

(51)

Det finns vidare få andra marknader för spakmekanismer och det är inte sannolikt att dessa kan ta emot överskottskapaciteten från Kina.

(52)

Som det fastställs i skäl 38 visar dessutom en jämförelse mellan exportpriserna för import från Kina till tredjeländer och priserna på unionsmarknaden att unionsmarknaden kommer att vara attraktiv för sådan lågprisimport om åtgärderna upphävs. Detta beror även på att de rådande priserna i allmänhet är högre på unionsmarknaden än på andra exportmarknader.

(53)

Mot bakgrund av det ovanstående är det sannolikt att exporten från Kina kommer att riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna upphävs.

(54)

Av offentligt tillgängliga uppgifter om tillverkare i Kina framgår att dessa företag ofta främst eller uteslutande riktar sin försäljning mot exportmarknaden.

(55)

Det bör slutligen påpekas att sedan de slutgiltiga åtgärderna infördes har ett antal fall med felaktig klassificering vid import av spakmekanismer konstaterats, där stora volymer separata spakmekanismer och pärmar har deklarerats som kompletta samlingspärmar. Ingen tull har således betalats för importen. Denna felaktiga klassificering föranledde tullkodexkommittén att genom ett uttalande (i november 2010) klargöra att spakmekanismer som importeras under sådana omständigheter måste deklareras separat. Det är för tidigt att säga om uttalandet har haft önskad verkan och kommissionen kommer noga att följa situationen. Detta är emellertid ytterligare ett bevis på att unionsmarknaden trots åtgärderna fortfarande är attraktiv för exporterande tillverkare i Kina.

3.5   Slutsats om sannolikheten för återkommande dumpning

(56)

Som anges i skäl 38 visar en jämförelse mellan de exportpriser till andra tredjeländer som angavs i begäran om översyn och priset på unionsmarknaden att det är mycket sannolikt att dumpningen kan återkomma.

(57)

Med tanke på den betydande produktionskapacitet som är tillgänglig i Kina, de kinesiska tillverkarnas förmåga att snabbt öka sina produktionsvolymer och rikta dem mot export, de sannolikt låga priserna på denna export och unionsmarknadens attraktionskraft för sådan export är det rimligt att anta att exporten av spakmekanismer från Kina till unionen till dumpade nivåer kommer att öka om åtgärderna upphävs.

D.   DEFINITION AV UNIONSINDUSTRIN

(58)

Under översynsperioden tillverkades spakmekanismer i unionen av sex kända tillverkare, varav tre är sökande i förevarande ärende. Inga andra företag gav sig till känna som unionstillverkare under undersökningen. Dessa sex tillverkare anses därför utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen (nedan kallade unionsindustrin).

E.   SITUATIONEN PÅ UNIONSMARKNADEN

1.   Inledande anmärkning

(59)

För skadeanalysen erhölls uppgifter från Eurostat och andra statistikkällor som kommissionen hade tillgång till samt från begäran om översyn, svaren på frågeformuläret och kontrollbesöken.

(60)

De makroekonomiska indikatorerna, dvs. produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningen i unionen och till tredje marknader, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning och produktivitet, den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtningen från tidigare dumpning, grundar sig på uppgifter som lämnats av unionsindustrin. De två utvalda unionstillverkarnas svar på frågeformuläret kompletterades med uppgifter som erhölls från samtliga övriga unionstillverkare.

(61)

De mikroekonomiska indikatorerna, dvs. lager, löner, försäljningspriser, lönsamhet, investeringar, räntabilitet, kassaflöde och kapitalanskaffningsförmåga, grundar sig på uppgifter som lämnats av de två utvalda unionstillverkarna. Eftersom de utvalda företagen stod för mer än 50 % av unionens sammanlagda uppskattade produktion och försäljning, bedömdes de utvalda unionstillverkarna vara representativa för unionsindustrin med avseende på denna översyn. Uppgifter som avser de två utvalda företagen kan endast ges i indexerad form, i syfte att skydda känsliga konfidentiella affärsuppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen.

(62)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna och de icke-närstående importörerna inte samarbetade, grundar sig utvecklingen av importpriset och prisunderskridandet på alternativa källor, såsom begäran om översyn, statistik från Eurostat och annan konfidentiell statistik som kommissionen hade tillgång till samt uppgifter som samlats in under kontrollbesöken. Importuppgifterna grundade sig på begäran om översyn, vilken grundade sig på uppgifter från Eurostat. Eftersom dessa uppgifter även täckte annan import än den berörda produkten, dubbelkontrollerades de och justerades vid behov mot andra konfidentiella statistikkällor som kommissionen hade tillgång till. En del uppgifter nedan har därför indexerats eller grupperats för att skydda konfidentiell statistik.

2.   Förbrukningen på unionsmarknaden

(63)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och importen. Det fastställdes att förbrukningen under översynsperioden var 200–350 miljoner enheter.

(64)

Förbrukningen av spakmekanismer i unionen minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde delvis på den ekonomiska krisen samt förändrade förbrukningsmönster (t.ex. på grund av främjande av miljövänliga kontor och elektronisk arkivering samt en generell minskning av administrativa arbetstillfällen).

Tabell 1

Förbrukning

 

2008

2009

2010

ÖP

Volym

 

 

 

 

Index (2008 = 100)

100

84

90

88

Källa:

Svar på frågeformulär, begäran om översyn, Eurostat och andra statistikkällor som kommissionen har tillgång till.

3.   Volym och marknadsandel för importen från Kina

(65)

Som det framgår av tabell 2 minskade marknadsandelen med 54 % under skadeundersökningsperioden.

(66)

Sedan antidumpningstullen infördes 2006 har den kinesiska importen dessutom minskat betydligt från en marknadsandel på 51 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen till 7–15 % under översynsperioden. Importvolymen från Kina var låg under hela skadeundersökningsperioden på grund av de gällande antidumpningsåtgärderna. Den kinesiska importen var emellertid fortsättningsvis en viktig källa (85–95 % under översynsperioden) när det gäller den totala importen till unionen, på grund av den begränsade exporten av spakmekanismer från andra tredjeländer. Under skadeundersökningsperioden minskade importen med 59 %.

Tabell 2

Import från Kina

 

2008

2009

2010

ÖP

Index för importvolym (2008 = 100)

100

56

44

41

Index för importens marknadsandel (2008 = 100)

100

66

48

46

Källa:

Svar på frågeformulär, begäran om översyn, Eurostat och andra statistikkällor som kommissionen har tillgång till.

4.   Pristrender för import från Kina och prisunderskridande

4.1   Pristrender

(67)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade och alternativa källor saknades, var det inte möjligt att fastställa ett exakt importpris. Som förklaras i skäl 21 beror detta på att statistiken ansågs olämplig, eftersom en av källorna också omfattade annan import än den berörda produkten och de övriga källorna inte möjliggjorde en jämförelse av exportpriserna med unionsindustrins priser per produkttyp.

(68)

De andra konfidentiella statistikkällor som kommissionen hade tillgång till ansågs dock vara lämpliga för att fastställa den övergripande trenden för importpriserna från Kina. Trenden för importpriserna visar en prisökning under skadeundersökningsperioden.

Tabell 3

Priser på import av den berörda produkten

 

2008

2009

2010

ÖP

Kina

 

 

 

 

Index

100

102

118

118

Källa:

Svar på frågeformulär, begäran om översyn, Eurostat och andra statistikkällor som kommissionen har tillgång till.

4.2   Prisunderskridande

(69)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade och alternativa källor saknades, grundade sig beräkningen av prisunderskridandet, som anges i skäl 37, på de exportpriser till tredjeländer som hade angetts i begäran om översyn. Graden av prisunderskridande fastställdes till omkring 20 %.

5.   Importvolymer och marknadsandelar för import från andra tredjeländer

(70)

De största tillverkarna av spakmekanismer i världen finns i unionen och Kina. Importen från andra tredjeländer, såsom Indien, befanns vara försumbar, mindre än 1 %.

6.   Unionsindustrins ekonomiska situation

(71)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla relevanta ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins tillstånd.

6.1   Makroekonomiska faktorer

a)   Produktion

(72)

Produktionsvolymen i unionen var i stort sett oförändrad under skadeundersökningsperioden, med undantag för 2009. Minskningen 2009, som i viss grad berodde på den globala ekonomiska krisen, kompenserades av en ökning 2010.

(73)

Trots att trenden för försäljningen i unionen var neråtgående, såsom anges i skälen 75–77, kunde unionstillverkarna upprätthålla produktionsnivåerna under skadeundersökningsperioden, eftersom de kunde öka sin export till tredje marknader, som anges i skäl 78.

Tabell 4

Sammanlagd produktion i unionen

 

2008

2009

2010

ÖP

Volym (i tusen enheter)

 

 

 

 

Produktion

351 480

301 661

360 007

354 646

Index (2008 = 100)

100

86

102

101

Källa:

Svar på frågeformulär.

b)   Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(74)

Produktionskapaciteten ökade något till följd av de investeringar i extra kapacitet och den modernisering som unionstillverkarna genomförde under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet var ganska stabilt, men minskade något 2009. Denna minskning berodde främst på effekterna av den globala ekonomiska krisen under det året.

Tabell 5

Produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

 

2008

2009

2010

ÖP

Volym (i tusen enheter)

 

 

 

 

Produktionskapacitet

452 407

453 323

465 984

465 401

Index (2008 = 100)

100

100

103

103

Kapacitetsutnyttjande

77,7 %

66,5 %

77,3 %

76,2 %

Index (2008 = 100)

100

86

99

98

Källa:

Svar på frågeformulär.

c)   Försäljningsvolym i unionen

(75)

Av tabellen nedan framgår unionsindustrins försäljningsvolym till oberoende kunder på unionsmarknaden.

Tabell 6

Försäljning till icke-närstående kunder

 

2008

2009

2010

ÖP

Volym (i tusen enheter)

315 715

281 281

309 941

304 444

Index (2008 = 100)

100

89

98

96

Källa:

Svar på frågeformulär.

(76)

Försäljningen i unionen minskade med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(77)

Under 2009 sjönk försäljningen med 11 %. Denna nedgång berodde på effekterna av den globala ekonomiska krisen. Under de följande åren återhämtade sig försäljningen och var under översynsperioden nära 2008 års nivå.

d)   Försäljning till tredje marknader

(78)

Av tabellen nedan framgår unionsindustrins försäljningsvolym till tredje marknader och att försäljningen ökade kraftigt under skadeundersökningsperioden.

Tabell 7

Försäljning till tredjeländer

 

2008

2009

2010

ÖP

Volym (i tusen enheter)

26 750

42 105

59 221

57 148

Index (2008 = 100)

100

157

221

214

Källa:

Svar på frågeformulär.

e)   Marknadsandel

(79)

Trots den minskade försäljningen i unionen ökade unionsindustrins marknadsandel med 9 % under skadeundersökningsperioden och uppgick under översynsperioden till 80–93 %. Ökningen av unionsindustrins marknadsandel var ett resultat av den minskade förbrukningen i unionen och den minskade marknadsandelen för import från Kina.

Tabell 8

Unionens marknadsandel

 

2008

2009

2010

ÖP

Index (2008 = 100)

100

106

109

109

Källa:

Svar på frågeformulär, begäran om översyn, Eurostat och andra statistikkällor som kommissionen har tillgång till.

f)   Tillväxt

(80)

Mellan 2008 och översynsperioden sjönk förbrukningen i unionen med 12 %. Unionstillverkarnas försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 4 %. Unionstillverkarnas marknadsandel ökade med 9 %.

g)   Sysselsättning

(81)

Sysselsättningen inom sektorn i unionen minskade under skadeundersökningsperioden. Denna minskning var kopplad till moderniseringen och mekaniseringen av produktionsprocessen i unionsindustrin.

Tabell 9

Sysselsättning i unionen

 

2008

2009

2010

ÖP

Antal anställda

710

588

561

552

Index (2008 = 100)

100

83

79

78

Källa:

Svar på frågeformulär.

h)   Produktivitet

(82)

Produktiviteten hos de anställda i unionsindustrin, mätt som produktion per anställd och år, utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden och var stabil under hela 2010 och under översynsperioden.

(83)

Ökningen av produktiviteten var kopplad till den genomförda moderniseringsprocessen, som beskrivs i skäl 93.

Tabell 10

Produktivitet

 

2008

2009

2010

ÖP

Produktivitet (i tusen enheter/år)

495

513

642

642

Index (2008 = 100)

100

104

130

130

Källa:

Svar på frågeformulär.

i)   Den faktiska dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning

(84)

Det erinras om att ingen dumpningsberäkning kunde göras på grund av de omständigheter som anges i skälen 19–23. På grundval av en jämförelse mellan normalvärdet, som fastställts på grundval av unionens genomsnittliga försäljningspriser, och exportpriset, som fastställts på grundval av priserna till tredjeländer, fastställdes det emellertid att det är sannolikt att dumpningen kan återkomma.

(85)

Analysen visar att unionsindustrins återhämtning till stor del berodde på införandet av åtgärderna mot dumpad import och att de gällande åtgärderna är effektiva.

6.2   Mikroekonomiska faktorer

a)   Lager

(86)

Av tabellen nedan framgår mängden i lager i slutet av respektive period.

Tabell 11

Utgående lager

 

2008

2009

2010

ÖP

Index (2008 = 100)

100

43

61

83

Källa:

Svar på frågeformulär.

(87)

Undersökningen visade att unionsindustrins lager inte är en relevant indikator för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation, eftersom lagernivån varierar efter säsong.

b)   Löner

(88)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen med 33 % per anställd.

Tabell 12

Löner (kostnad per anställd)

 

2008

2009

2010

ÖP

Index (2008 = 100)

100

116

133

133

Källa:

Svar på frågeformulär.

c)   Försäljningspriser

(89)

De genomsnittliga enhetspriserna för spakmekanismer i unionen ökade något mellan 2008 och översynsperioden. Den relativa minskningen 2010 jämfört med 2009 är kopplad till prisfluktuationer på råvarorna.

Tabell 13

Enhetspris på unionsmarknaden

 

2008

2009

2010

ÖP

Index (2008 = 100)

100

103

101

104

Källa:

Svar på frågeformulär.

d)   Lönsamhet

(90)

De lönsamhetsmarginaler som visas nedan fastställdes genom att unionsindustrins finansiella resultat uttrycktes som en procentandel av omsättningen på unionsmarknaden.

Tabell 14

Lönsamhet

 

2008

2009

2010

ÖP

Index (2008 = 100)

100

107

105

104

Källa:

Svar på frågeformulär.

(91)

Innan de slutgiltiga åtgärderna infördes 2006 gjorde unionsindustrin stora förluster. Sedan dess har spakmekanismindustrins ekonomiska situation förbättrats under skadeundersökningsperioden, emellertid låg man under översynsperioden fortfarande under den målvinst på 5 % som hade fastställts i den ursprungliga undersökningen.

e)   Investeringar, räntabilitet och kassaflöde

(92)

I nedanstående tabell visas trenden för investeringar, räntabilitet och kassaflöde.

Tabell 15

Investeringar, räntabilitet och kassaflöde

 

2008

2009

2010

ÖP

Investeringar

 

 

 

 

Index (2008 = 100)

100

152

41

51

Räntabilitet

 

 

 

 

Index (2008 = 100)

100

111

109

108

Kassaflöde

 

 

 

 

Index (2008 = 100)

100

291

247

236

Källa:

Svar på frågeformulär.

(93)

Tack vare återhämtningen efter det att åtgärderna hade införts 2006 kunde industrin genomföra betydande investeringar i en modernisering och utbyggnad av produktionsanläggningarna, särskilt 2008 och 2009. Den förbättrade lönsamheten återspeglas också i det förbättrade kassaflödet.

f)   Kapitalanskaffningsförmåga

(94)

Vid undersökningen avslöjades inga särskilda problem med unionsindustrins kapitalanskaffningsförmåga.

6.3   Slutsats om unionsindustrins ekonomiska situation

(95)

Enligt den ovannämnda analysen har unionsindustrins ekonomiska situation förbättrats och industrin har visat sig vara livskraftig efter det att åtgärderna infördes 2006. Med hänsyn till att den ovannämnda positiva utvecklingen inträffade först efter det att åtgärderna hade införts, att sysselsättning minskar och att lönsamheten fortfarande är under målnivån, anses industrins ekonomiska situation dock fortfarande vara bräcklig och sårbar. Slutsatsen dras därför att det finns bevis för att undanröjandet av skadan helt eller delvis är beroende av de gällande åtgärderna.

F.   SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

(96)

Sedan de gällande åtgärderna infördes har unionsindustrins situation förbättrats avsevärt. Resultaten av den förevarande analysen visar emellertid att unionsindustrin fortfarande är bräcklig och sårbar.

(97)

Under dessa omständigheter bör man analysera sannolikheten för att väsentlig skada återkommer samt undersöka huruvida den förutsebara utvecklingen av volymer och priser för import med ursprung i Kina kommer att förvärra den nuvarande situationen om åtgärderna upphävs, på det sätt som beskrivs i skälen 98–106.

(98)

Det finns två stora tillverkare av spakmekanismer i världen – Kina och unionen. Unionen är den största marknaden för spakmekanismer i världen, följd av Sydamerika och Ryssland. Det finns mindre tillverkare i andra länder, såsom Indien, men dessa inriktar sig på sina respektive hemmamarknader. Förenta staterna och Kanada använder andra arkiveringssystem.

(99)

Det erinras om att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina och att tillverkningen av spakmekanismer i Kina enkelt kan ökas, såsom förklaras i skälen 45–48.

(100)

Det erinras också om att den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina i stort sett motsvarar förbrukningen i unionen (se skäl 45).

(101)

Det har också fastställts att en ökning av tillverkningen av spakmekanismer i Kina sannolikt skulle exporteras till unionen om åtgärderna upphävs (se skäl 53). Detta grundar sig på den omständigheten att unionsmarknaden är den största marknaden i världen för spakmekanismer, med en relativt stabil förbrukning, och att de rådande priserna i allmänhet är högre på unionsmarknaden än på andra exportmarknader (se skäl 52). Det bör även beaktas att det förutom unionen och Kina inte finns några andra betydande exportländer som tillverkar spakmekanismer.

(102)

Som anges i skäl 41 kan produktionskapaciteten i Kina dessutom enkelt ökas genom att anställa ytterligare arbetskraft. Exporten från Kina skulle därför kunna tillgodose en eventuellt ökad förbrukning i unionen. Mot bakgrund av det potentiellt låga priset på den kinesiska importen, vilket framgår av en jämförelse med deras priser till marknader i tredjeländer, och den uppenbart obegränsade förmågan att leverera till låga priser, är det mycket sannolikt att unionsindustrin inte skulle kunna dra nytta av en eventuell ökning av efterfrågan, vilket skulle leda till stora förluster av marknadsandelar om åtgärderna upphävs.

(103)

Mot denna bakgrund kan det förväntas att en eventuell framtida kraftigt ökad import av spakmekanismer från Kina till unionen skulle få allvarliga negativa följder för unionsindustrins situation. Som anges ovan förväntas importvolymen av spakmekanismer från Kina att bli omfattande om åtgärderna upphävs. Vidare skulle denna import sannolikt utöva en avsevärd prispress på unionsmarknaden, och således på unionsindustrin, vilket man kan sluta sig till av uppgifterna om prisnivån på marknaderna i tredjeländer. Enligt tillgängliga uppgifter uppskattas de nuvarande kinesiska priserna underskrida priserna i unionen med omkring 20 %, såsom anges i skäl 69, vilket tyder på att det är mycket sannolikt att den kinesiska importen kommer att ske till priser som är betydligt lägre än priserna i unionen om åtgärderna upphävs.

(104)

Unionsmarknadens attraktionskraft på kinesiska exportörer understryks också av försöken till felaktig klassificering för att undvika de gällande antidumpningsåtgärderna (se skäl 55).

(105)

Mot denna bakgrund är det sannolikt att om antidumpningsåtgärderna mot import av spakmekanismer med ursprung i Kina upphävs, kommer detta att leda till en kraftigt ökad importvolym till unionen till mycket låga priser, som med stor sannolikhet betydligt kommer att underskrida försäljningspriserna i unionen. Detta kommer att orsaka väsentlig skada och omintetgöra de investeringar och ansträngningar för återhämtning som industrin gjort under de senaste åren.

(106)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att skadan för unionsindustrin med all sannolikhet kommer att återkomma om de gällande åtgärderna mot import av spakmekanismer med ursprung i Kina upphävs.

G.   UNIONENS INTRESSE

1.   Inledande anmärkning

(107)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet.

(108)

Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse.

(109)

I den ursprungliga undersökningen ansågs det att införandet av åtgärder inte stred mot unionens intresse. Den aktuella undersökningen är dessutom en översyn vid giltighetstidens utgång, vilket innebär att man undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan har införts.

(110)

På denna grundval undersöktes det huruvida det, trots slutsatsen om sannolikheten för återkommande dumpning och skada, fanns några tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna i detta särskilda fall.

2.   Unionsindustrins intresse

(111)

Bibehållna antidumpningsåtgärder mot import från det berörda landet skulle stärka unionsindustrins möjligheter att uppnå en rimlig lönsamhetsnivå, eftersom detta skulle bidra till att förhindra att unionsindustrin trängs ut från marknaden på grund av betydande importvolymer från Kina.

(112)

Det finns en uppenbar sannolikhet för återkommande skadevållande dumpning av betydande volymer, som unionsindustrin inte kommer att kunna stå emot. Unionsindustrin skulle därför ha fortsatt nytta av att de gällande antidumpningsåtgärderna bibehålls.

(113)

Slutsatsen blir därför att det helt klart ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls.

3.   Importörernas och användarnas intresse

(114)

Som anges ovan lämnade ingen av de identifierade icke-närstående importörerna in svar på frågeformuläret. Importörerna av spakmekanismer är i regel också användare av den berörda produkten, eftersom de använder den för tillverkning av samlingspärmar.

(115)

Flera användare, dvs. tillverkare av samlingspärmar, gav sig till känna under undersökningen. Endast en användare svarade på frågeformuläret, men på grund av de lämnade uppgifternas kvalitet kunde svaren endast till viss del kontrolleras under kontrollbesöket.

(116)

Den användare som kontrollerades hävdade att antidumpningsåtgärder också bör införas på import av samlingspärmar från Kina. Inga bevis lades emellertid fram till stöd för detta påstående.

(117)

Två användare invände mot att åtgärderna bibehålls. Inga uppgifter lades emellertid fram till stöd för invändningarna.

(118)

Analysen visade också att om de kinesiska exportörerna skulle bli de enda leverantörerna av spakmekanismer till följd av att åtgärderna upphävs, skulle även ställningen för tillverkare av samlingspärmar hotas, eftersom konkurrensen på världsmarknaden för spakmekanismer skulle försvinna. Det ansågs därför att de gällande åtgärderna bidrar till variationen i utbudet och konkurrensen på världsmarknaden för spakmekanismer, vilket i sista hand är i användarnas intresse.

(119)

Tre andra användare, som endast använder spakmekanismer som tillverkas i unionen, höll sig neutrala, men en av dem uttryckte sitt stöd för att åtgärderna bibehålls.

(120)

Eftersom kostnaden för spakmekanismer utgör en minimal procentandel av återförsäljningspriset för samlingspärmar har åtgärderna praktiskt taget ingen, om alls någon, effekt på priset för slutprodukten (samlingspärmar) och således inga konsekvenser för slutanvändarna.

4.   Slutsats om unionens intresse

(121)

Med beaktande av samtliga de faktorer som beskrivits ovan dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna.

H.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(122)

Alla parter informerades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades även en tidsfrist inom vilken synpunkter kunde lämnas efter meddelandet av uppgifter. Inlämnade uppgifter och synpunkter analyserades, men de ändrade inte de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att bibehålla antidumpningsåtgärderna.

(123)

Av det ovanstående följer att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av spakmekanismer med ursprung i Kina bör bibehållas i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.   En slutgiltig antidumpningstull ska införas på import av spakmekanismer som i allmänhet används för förvaring av ark och andra dokument i samlingspärmar och brevordnare, som omfattas av KN-nummer ex 8305 10 00 (Taric-nummer 8305100050) och som har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina. Dessa spakmekanismer består av bågformiga kraftiga metalldelar (normalt två) på en bottenplatta och har åtminstone en öppningsmekanism som gör det möjligt att sätta in och arkivera ark och andra dokument.

2.   Följande slutgiltiga antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av de nedan angivna företagen:

Tillverkare

Antidumpningstull

Taric-tilläggsnummer

Dongguan Nanzha Leco Stationary

The First Industrial Camp, Nanzha, Humen, Dongguan, Kina

27,1 %

A729

Övriga företag

47,4 %

A999

3.   Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 30 augusti 2012.

På rådets vägnar

A. D. MAVROYIANNIS

Ordförande


(1)  EUT L 343, 22.12.2009, s. 51.

(2)  EUT L 205, 27.7.2006, s. 1.

(3)  EUT C 5, 8.1.2011, s. 11.

(4)  EUT C 217, 23.7.2011, s. 35.