6.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 67/175


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ”Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En europeisk strategi för mikro- och nanoelektroniska komponenter och system”

COM(2013) 298 final

2014/C 67/36

Föredragande: Laure BATUT

Den 3 juli 2013 beslutade Europeiska kommissionen att i enlighet med artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

"Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En europeisk strategi för mikro- och nanoelektroniska komponenter och system"

COM(2013) 298 final.

Facksektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 30 september 2013.

Vid sin 493:e plenarsession den 16–17 oktober 2013 (sammanträdet den 16 oktober) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 112 röster för, 1 röst emot och 1 nedlagd röst.

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens önskan att bygga ett europeiskt ledarskap på området mikro- och nanoelektroniska komponenter och system, och att snarast knyta medlemsstaterna, forskarvärlden, investeringar och andra krafter till det här projektet på ett sätt som sträcker sig över gränserna, så att denna spetskompetens genererar produktion och arbetstillfällen.

1.2

EESK anser att mikro- och nanoelektroniska komponenter och system kan utgöra basen för en ny industriell revolution och att området kräver mer än enbart en europeisk industriell "strategi", nämligen en verkligt "gemensam industripolitik" i allmänhetens intresse som organiseras utgående från den samordning som Europeiska kommissionen bör svara för så att företagen ska kunna inta en ledande roll i produktionen och på marknaderna. Denna aspekt saknas i kommissionens förslag.

1.3

EESK anser att de få kompetenscentrum som finns, och som är absolut nödvändiga för att främja EU:s insatser, bör utökas och utvecklas ännu mer. Om mindre avancerade enheter i EU får möjlighet att dra nytta av det omfattande offentliga och privata finansieringsprogram som föreslås i meddelandet kommer detta att stärka potentialen. Mot denna bakgrund bör reglerna för statsstöd och subventioner ändras, eftersom problemet för Europas högteknologiska industrier inte är konkurrensen mellan europeiska företag, utan snarare att det inom många högteknologisektorer saknas marknadsledande företag och företag som kan konkurrera på världsmarknaden. Reglerna skulle kunna bli mer flexibla för denna ledande sektor, inte bara till fördel för det gemensamma teknikinitiativ som föreslås, utan även för att göra det lättare för företagen att uppnå konkurrenskraft på världsmarknaden, såsom är fallet i Asien och USA.

1.4

Enligt EESK är det önskvärt att strategin – som är föremål för meddelandet i fråga – syftar till att hämta in Europas eftersläpning och att den förnyade europeiska kompetensen omfattar hela värdekedjan (ledande vad gäller produkter och marknader, underleverantörer, plattformar, basteknikproducenter och företag som utvecklar nya produkter). EESK ställer sig också bakom unionens försvar av de europeiska företagens intressen inom ramen för varje pågående förhandling om frihandelsavtal (Japan, USA). Kommittén stöder kommissionens eurocentriska strategi men hyser oro för genomförandet mot bakgrund av den globala värdekedjan. Europas verkliga svaghet är att kontinenten har för få produkter och marknadsandelar och saknar ledande produktföretag. EESK rekommenderar kommissionen att inte försumma utvecklingen av starka medlemsstater som en grund för gränsöverskridande samverkan.

1.5

EESK välkomnar den nya strategin för mikro- och nanoelektroniska komponenter och system, men anser att artikel 3.3 i EU-fördraget och artiklarna 9 och 11 i EUF-fördraget måste respekteras. Eftersom färdplanen ännu inte är klar (slutet av 2013) rekommenderar EESK att man beaktar de socioekonomiska konsekvenserna med avseende på levande varelser och den hållbara utvecklingen – mikro- och nanoelektroniska komponenter och de material som de består av blir alltmer förekommande i vardagslivet – samt konsekvenserna på områden som forskning, sysselsättning, utbildning och den centrala utvecklingen av kvalifikationer och kompetenser, hälsan hos människor i allmänhet och hos arbetstagarna i denna sektor.

1.6

EESK rekommenderar att det vid sidan av ledningsgruppen för elektronik skapas nya former av medborgarstyre, dels med tanke på omfattningen av de offentliga investeringar som eftersträvas, dvs. omkring 5 miljarder euro över sju år, dels med tanke på sektorns strategiska betydelse.

1.7

EESK rekommenderar en halvtidsutvärdering av strategin.

2.   Inledning

2.1

Inom ramen för sina stimulansåtgärder på investeringsområdet, vars syfte är en starkare europeisk industri som kan bidra till tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012) 582 final), har Europeiska kommissionen offentliggjort ett meddelande om mikro- och nanoelektroniska komponenter och system, som den i ett tidigare meddelande (COM(2012) 341 final) redan har definierat som en viktig "möjliggörande" teknik, motsvarande initiativ nr 6 i Horisont 2020-programmet.

2.2

I egenskap av möjliggörande teknik bildar mikro- och nanoelektroniska komponenter och system en grund för en rad produktkategorier som ingen verksamhet numera klarar sig utan, och som bidrar till innovation och konkurrenskraft. De nio viktigaste produktkategorierna är 1) datorer, 2) kringutrustning till datorer samt kontorsutrustning, 3) konsumentelektronik, 4) server- och lagringsenheter, 5) nätverksutrustning, 6) fordonselektronik, 7) medicinsk elektronik, 8) industriell elektronik samt 9) militär elektronik och luft- och rymdfartselektronik.

2.3

EESK ser positivt på att kommissionen i det nya meddelandet instämmer i vissa punkter som kommittén framhållit i tidigare yttranden (1), och att kommissionen visar en verklig vilja att agera för att återerövra marknader. Ett bättre utnyttjande av forskningsresultat, mer tonvikt på marknadsledande produkter och företag är vad som behövs för att nå framgång.

2.4

Enligt kommissionen omsatte sektorn på egen hand ca 230 miljarder euro i hela världen under 2012, och värdet av de produkter som innehåller mikro- och nanoelektroniska komponenter och system uppges vara 1 600 miljarder euro. Kommissionen konstaterar dels att unionen lider av tio års stagnation när det gäller att stödja forskning, utveckling och innovation (punkt 5.2 i meddelandet), dels att det under de senaste femton åren skett en betydande skiftning mot volymproduktion i Asien, som har patent och kvalificerad arbetskraft (punkt 3.3 i meddelandet). Mot den bakgrunden föreslår kommissionen att en ny europeisk industripolitik för elektroniksektorn utvecklas som bygger på samordnade offentliga investeringar och offentlig-privata partnerskap och där målet är att uppbåda 10 miljarder euro för nya offentliga och privata investeringar i "spjutspetsteknik".

3.   Sammanfattning av meddelandet

3.1

För att hämta in USA:s och Asiens försprång och kunna konkurrera med dessa inom produktion av mikro- och nanoelektroniska komponenter och system föreslår kommissionen följande åtgärder:

Öka och samordna investeringarna i forskning, utveckling och innovation; samordna medlemsstaternas och unionens insatser genom gränsöverskridande samarbete.

Stärka befintliga europeiska kompetenscentrum för att behålla ledarskapet.

Arbeta för att göra europeiska digitala databärare (silikonbaserade chip) effektivare, billigare (mot storlekar om 450 mm – "More Moore") och intelligentare ("More than Moore").

Uppbåda 10 miljarder euro på sju år, till hälften från offentliga källor – på regional, nationell och europeisk nivå – och till hälften från offentlig-privata partnerskap, så att man täcker in hela värde- och innovationskedjan, även inom ramen för Horisont 2020 (2).

Kommissionens ambitioner är alltså att

ge europeiska nyckelindustrier fler europeiska mikro- och nanoelektroniska komponenter och system,

stärka den här teknikens försörjningskedja och ekosystem genom att erbjuda små och medelstora företag fler möjligheter,

öka investeringarna i tekniker för avancerad tillverkning,

stimulera innovationer över hela fältet, även i utformningsfasen, för att sätta fart på Europas industriella konkurrenskraft.

4.   Allmänna synpunkter

4.1

Alla nanotekniker är produkter av elektronik och optoelektronik. De är exempel på en s.k. top down-teknik, som innebär att man utgår från material som man strukturerar i mindre skala (mikro) för att skapa komponentelement som transistorer, kondensatorer och elledningar. Den allra senaste forskningen går mot en bottom up-teknik, dvs. mot sammansättning i integrerade strukturer med nanoenheter (från 1 till 100 nm), exempelvis molekyler och nanorör som redan har inneboende elektriska funktioner, vilket kommer att förbättra resultaten och öka kislets kapacitet ännu mer.

Såsom anges i punkt 2.2 är de områden som berörs av elektroniska komponenter och system mycket varierade och påverkar nästan alla aspekter av industriell och kommersiell verksamhet samt i princip alla delar av vårt privatliv Det är inte längre möjligt att göra en uttömmande förteckning.

4.2

Kommittén gläder sig åt att tonvikten lagts på en verklig industristrategi för elektronik, eftersom den är en förutsättning för innovationsförmågan inom alla verksamheter, för konkurrenskraften och för vår världsdels framtid. Vi välkomnar också kommissionens önskan att göra strategin till en gemensam motor för medlemsstaterna i arbetet med att bygga upp ett europeiskt ledarskap. Det råder stenhård konkurrens på världsmarknaden för viktig möjliggörande teknik och kapitalet rör sig till andra platser än Europa. För att återupprätta sin ställning på världsmarknaden bör EU se till så att medlemsstaterna har villkor som är anpassade efter de berörda industrierna.

4.3

I meddelandet föreslås en extremt eurocentrisk strategi som syftar till att täppa till luckorna i den europeiska elektronikindustrins värdekedja. Värdekedjorna i elektronikindustrin är dock globala, inte regionala. De tre huvudsakliga aktörerna är ledande företag, underleverantörer och plattformsledare. Dessutom spelar dussintals andra enheter viktiga roller i den bredare industrin, bl.a. programvaruförsäljare, tillverkare av produktionsutrustning, distributörer och tillverkare av mer generiska komponenter och delsystem.

Det värde som de mäktigaste företagen i de globala värdekedjorna – ledande företag med globala varumärken och komponentleverantörer med en stark ställning som plattformsledare – lägger beslag på kan vara extremt högt. I meddelandet framgår det inte tydligt vilket ställe i den globala värdekedjan som kommissionen planerar att rikta in sina insatser på och huruvida dess ambitioner omfattar mer än generiska komponenter och delsystem.

4.4

För att sektorn ska locka till sig de betydande summor som krävs vill kommissionen främja samarbete och tvärgående insatser. Kommissionen väntar sig att forskarsamfundet och ledarna för elektronikföretag (styrelsemedlemmar i AENEAS & CATRENE, "Nanoelectronics beyond 2020") ger sitt bidrag, så att den färdplan som ska ligga till grund för strategin blir klar i slutet av 2013.

4.5

EESK välkomnar denna starka vilja att gå framåt, men anser att strategin bör få ett brett stöd. Snarare än en europeisk industripolitik förtjänar det här området en verkligt "gemensam industripolitik", som kan erbjuda forskarna en verklig politisk vision på kort och lång sikt. Det här området är avgörande för Europas överlevnad. Målet är att dra nytta av en masseffekt för att omsätta forskningen i produkter, och därefter i produkter som kan säljas på en marknad. Det är därför nödvändigt att dels göra industriprognoser på minst fem år, såsom de konkurrerande kommersiella företagen utanför EU gör, dels bygga broar till det civila samhället.

Den kompetens som specialisterna uppvisar är smalt nischad. För fasen mellan idé och försäljning av slutprodukten saknar de små och medelstora spetsföretagen resurser, kompetens och synlighet utåt. EU behöver strategier, produkter och marknadsledande företag. Denna aspekt beaktas inte tillräckligt i meddelandet.

4.6

I de fyra första produktkategorier som nämns i punkt 2.2 finns det bara en global ledare från Europa. I de övriga sektorerna finns en större europeisk närvaro, men Europa har inte en ledande position i någon av sektorerna. EESK beklagar att kommissionens strategi inte är mer tydlig när det gäller dessa hinder för tillträde till den globala värdekedjan. Ett viktigt första steg skulle vara att återta kontraktstillverkningen till Europa.

4.7

EESK gläder sig åt att kommissionen inser att man snabbt måste intensifiera och framför allt samordna alla de insatser som de offentliga myndigheterna gör för att denna teknik ska förbli EU:s egendom, även när den säljs i hela världen.

4.8

EESK menar att det är synnerligen viktigt att främja samverkanseffekter över gränserna, och lika viktigt att stimulera medlemsstaternas energi som grundval för synergismen. Europa kan inte vara mer än summan av sina delar. Medlemsstaterna har själva tillräckliga intellektuella tillgångar för att kunna få global genomslagskraft. Det handlar lika mycket om energi, visioner och ambitioner inom gränserna som samverkanseffekter över gränserna.

4.9

Samordningen måste vara mycket strukturerad, så att den uppdelning som finns mellan medlemsstaterna inte förvärras av en uppdelning på regional nivå eller till och med på universitetsnivå (kompetenscentrum). Strategin måste anpassas efter mikro- och nanoelektroniksektorns naturliga områden.

4.10

EESK anser att man måste finna en jämvikt mellan en strategi som bygger på marknadsefterfrågan och en nödvändig gemensam industripolitik. Marknaden kan inte vara den enda måttstocken (punkt 5.3 andra stycket i meddelandet; punkt 4 i bilagan), men EU bör inte underskatta det marknadsbaserade urvalet.

4.11

En starkare europeisk industri och en ny strategi för elektroniska komponenter och system välkomnas, men det är även viktigt att artikel 3 i EU-fördraget och artiklarna 9 och 11 i EUF-fördraget respekteras. Trots komplexiteten måste man ta hänsyn till oron för de socioekonomiska konsekvenserna av dels utvecklingen av nanoteknik, dels utvecklingen med hjälp av nanoteknik.

4.11.1

EESK anser att uppgifter om antalet arbetstillfällen inom sektorn, utbildningar, kvalifikationer och erforderlig kompetens bör analyseras och kvantifieras. Sysselsättningen ökar för närvarande, men det råder brist på kompetens. Denna bristande matchning måste hanteras och kräver planerade investeringar på lång sikt. Det slutgiltiga målet är att alla bidrar till att stärka EU:s ställning i världen på området för elektroniska komponenter och system. EESK beklagar att kommissionen förbigår sådana aspekter i sitt meddelande, med tanke på att de fick stort utrymme i det tidigare meddelandet från 2012 (COM(2012) 582 final), och att den inte anger några belopp för ändamålet.

4.11.2

Elektroniska apparater hör till de produkter som innehåller nanopartiklar, och som redan finns eller kommer att finnas tillgängliga för konsumenterna. De finns i komponenter till molekylär hybridelektronik, halvledare, nanorör och nanotråd, eller avancerad molekylär elektronik. Nanoelektronik med låg spänning och ultralåg spänning är viktiga forsknings- och utvecklingsområden som syftar till att ta fram nya kretsar vars funktion ligger nära den teoretiska gränsen för energiförbrukning per bit. EU måste beakta effekterna av slitage och försämring i slutet av livscykeln för nanomaterial som finns i redan befintliga produkter samt i produkter som håller på att utformas eller kommer att utformas. Detta är nödvändigt med tanke på den hållbara utvecklingen och skyddet av miljö och levande varelser, även om den befintliga definition av nanomaterial som har fastställts av kommissionen inte tar upp mikro- och nanoelektronikens konsekvenser för hälsan. Försiktighetsprincipen ska tillämpas.

5.   Särskilda iakttagelser

5.1   En verklig industristrategi

5.1.1

Kommittén anser att kommissionen har föreslagit en lämplig strategi för att fylla igen luckorna i värdekedjan inom produktionen och vända trenden för att Europa ska få tillbaka saknade delar i mikro- och nanoelektronikens värdekedja. Vi ställer oss dock frågande till orsakerna bakom den tio år långa stagnationen (som uttryckligen medges i punkt 5.2 i meddelandet) när det gäller EU:s budget för forskning, utveckling och innovation, som trots allt anses hålla världsklass. Detta har hindrat unionen från att inta sin rätta plats på världsmarknaden i det avgörande ögonblick då Kina vaknar. Med en analys av orsakerna och av den globala värdekedjans dynamik, som diskuterades i punkt 4 ovan, kan framtida misstag undvikas, och för det syftet bör vi kanske hämta inspiration från strategier i andra regioner i världen och hitta de incitament som kan få vissa produktionsområden att återuppstå i Europa.

5.1.2

EESK anser att konkurrensen med arbetskraftskostnader har dödat hela sektorer (textil, skor, däck, metall…). Legotillverkning har fått motsvarande effekt i elektroniksektorn. I strategin för elektronik bör man väga in detta faktum och vara villig att konkurrera i nya former: med kompetens, spetskunskaper och utveckling av fler centrum, med spridning av kunskaper till fler företag, med intern flexibilitet osv.

5.1.3

Utöver det finansiella stödet anser kommittén att ett samordnat skydd från EU:s sida skulle kunna stödja de små och medelstora företagen och deras varumärken. Patent, skydd av företagshemligheter, bekämpning av it-brottslighet och patentstöd bör ingå i den strategi som nu behandlas.

Den multilaterala frihandeln öppnar alla gränser bortom den samordnade reglering som WTO skulle kunna bidra med. Enligt EESK är det önskvärt att den strategi som behandlas i det aktuella meddelandet beaktas inom ramen för varje frihandelsavtal som nu är föremål för förhandling (Japan, USA). I motsats till vad EU:s grundare hade i åtanke öppnar frihandelsavtalen upp marknader där parterna med all sannolikhet inte har samma regler.

5.2   Finansiering

5.2.1

Att delta i jakten på marknadsandelar kräver investeringar som medlemsstaterna – under rådande kris och EU:s krav på neddragningar – inte längre kan stå för. Kommissionen uppmanar den privata sektorn att engagera sig. Krisen har dock gjort det svårare för små och medelstora företag att få tillgång till krediter, särskilt innovativa företag. Det kan till och med gå så långt att de hålls tillbaka av sina banker.

5.2.2

EESK gläder sig åt att kommissionen framhåller finansieringen av dessa företag och hjälper till att lossa det skruvstäd de befinner sig i.

5.2.3

De offentliga bidragsgivarnas handlingsförmåga är begränsad på grund av deras underskott och statsskulder, inbegripet i de sociala trygghetssystemen. De kontrollmedel som står till deras förfogande för att de ska kunna förvissa sig om att företagen verkligen uppfyller sitt åtagande att behålla och utvidga design- och produktionsverksamheten i Europa (punkt 7.1 sista stycket i meddelandet) tycks inte tillräckligt utvecklade.

EESK anser att reglerna för statsstöd och subventioner skulle kunna mjukas upp så att

1.

företagen inom sektorn får större reaktionsförmåga på morgondagens världsmarknad,

2.

utbyte av god praxis kan ske mellan alla forskare,

3.

nya kompetenscentrum kan uppstå i städer som är villiga att hysa dem,

4.

spelreglerna för solidaritet kan hindra den inomeuropeiska dumpningen,

5.

förfarandena och kriterierna för tillgång till medel förenklas och bankerna underrättas.

5.2.3.1

EESK skulle önska ett klargörande av kopplingen till strukturfonderna och Europeiska investeringsbanken (EIB), särskilt för de EU-länder som plågas av den svåra finanskrisen och där den massiva neddragningen av offentliga utgifter tillsammans med frysta privata investeringar har gjort varje form av stöd till en illusion, och där strukturfonderna inte längre är ett mirakelmedel som hjälper mot allt. EESK föreslår att EU ser till så att de berörda forskarna i dessa länder får en möjlighet att integreras i de bästa forskningscentrumen i Europa.

5.2.3.2

När det gäller privata medel anser EESK att de kan bidra men att det är osäkert att bygga en långsiktig strategi på det antagandet.

5.3   Samordning

5.3.1

EESK stöder den roll som EU avser att inta som samordnare av olika krafter liksom kommissionens val att utnyttja artikel 187 i EUF-fördraget för att skapa ett gemensamt företag (det nya gemensamma teknikinitiativet). Marknaden i sig själv spelar ingen "roll", den har ingen politisk vilja som utmynnar i riktlinjer.

5.3.2

EU-nivån är lämplig för att strukturera gränsöverskridande projekt, undvika överlappande forskning, involvera värdekedjorna och kommersialisera deras resultat på bästa sätt. EESK påminner om vikten av att ta hänsyn till att forskningen utvecklats olika långt i medlemsstaterna, så att det inte bara är kompetenscentrumen som värderas utan att alla får tillgång till de nya medlen. När samma "affärsmodell" inte kan tillämpas överallt måste även de små nystartade företagen kunna få hjälp.

5.3.3

Det är viktigt att komma ihåg att det är ambitiöst att sikta på en vertikal integration av it-systemen (f.d. Artemis-programmet) och av nanoelektroniken (det f.d. gemensamma teknikinitiativet Eniac) genom att förmå företag och universitet att samarbeta horisontellt, och det på transnationell nivå. EESK menar att det vore värdefullt med närmare beskrivningar av regionernas och kompetenscentrumens särdrag, eftersom den innovativa smältdegeln kräver alltmer tvärvetenskaplighet för att förstå nanomaterialens egenskaper, det skydd som krävs för den information som delas samt patentansökningar.

5.4   Socioekonomiska konsekvenser

5.4.1   Denna aspekt saknas i meddelandet, som har siktet inställt på effektivitet. Ingenting kan dock göras utan hänsyn till humankapitalet, särskilt inte på det här området (artikel 3.3 i EU-fördraget, artiklarna 9 och 11 i EUF-fördraget).

5.4.1.1   Sysselsättning

Enligt kommissionen är 200 000 personer direkt anställda av mikro- och nanoelektronikföretag och 1 miljon indirekt. Efterfrågan på kompetens ökar stadigt.

Företagen längst fram i värdekedjan bör lyckas omvandla sina investeringar i konkreta resultat (kvalitetsmässigt, finansiellt, kommersiellt). EU är ledande inom forskningen i världen och bör kunna omsätta det i arbetstillfällen.

Det är dags för EU att ge spridning åt den höga kompetensnivå som uppnåtts inom vissa nischsektorer, genom att utveckla information, utbildningar, kvalifikationer osv.

EESK är mån om att projektfinansieringen inte går ut över arbetet för social integrering och bekämpningen av fattigdom, och påminner om att en välutbildad, kvalificerad och korrekt avlönad arbetskraft är en kvalitetssäkring för slutprodukten.

5.4.1.2   Utbildningar

EESK önskar att kommissionen i det här sammanhanget återknyter till ordalydelsen i sitt meddelande COM(2012) 582 final (kapitel III-D). Humankapital och kompetens, och en förutseende syn på behov, är nödvändiga faktorer för att åtgärderna ska lyckas, mer på området för mikro- och nanoelektroniska komponenter än på andra områden eftersom det är ett område under utveckling. Kommissionen planerar redan en ekvivalenslista som bör gynna rörligheten inom EU.

Förhållandena i medlemsstaterna vad gäller skatter, utbildning, tillgång till kapital och arbetskraftskostnad är helt olika eftersom dessa områden inte har harmoniserats. EESK stöder kommissionens tonvikt på kunskaper och uppmuntrar den att göra allt för att bidra till större likhet mellan de utbildningar, kvalifikationer, kunskaper och examensbevis inom unionen som krävs för att täcka in värdekedjan inom den europeiska mikro- och nanoelektronikindustrin.

5.4.1.3   Hälsa

5.4.1.3.1

Enligt OECD:s definition är nanoteknik en teknik som möjliggör manipulation, analys och utnyttjande av mycket små strukturer och system (2009). Sådan materia är – vare sig den är naturlig eller tillverkad – nödvändig för nanotekniken. Den manipuleras och används av människor – som medborgare och som arbetstagare.

5.4.1.3.2

Kommissionens meddelande syftar till att göra EU världsledande på det här området, och EESK anser därför att det krävs lämpliga varningsflaggor. Man måste också ta upp riskerna för människors hälsa och påminna om försiktighetsprincipen, så att vinsterna kommer alla till del och så att riskerna minimeras så mycket som möjligt. Asbesthistorien får inte upprepas. Vissa komponenter som redan används och som kommer att användas i framtiden i nanoelektroniska system tränger in i lungorna, blodet, hjärnan och moderkakan. De har stor interaktionsyta.

5.4.1.3.3

Hälso- och sjukvården använder nanoelektroniksystem och bidrar således till forskningens utveckling. Man bör alltså komma ihåg att de sociala trygghetssystemen förser forskningen med en avsättningsmarknad, i den mån krisen, arbetslösheten och underskotten skapar den möjligheten.

5.4.1.4   Hållbar utveckling

5.4.1.4.1

EESK erinrar om kommissionens förslag till en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (Europa 2020, COM(2010)2020 final), och anser att den europeiska strategin för mikro- och nanoelektroniska komponenter och system är central i det sammanhanget.

5.4.1.4.2

I denna strategi måste man redan nu beakta det faktum att den industri man vill utveckla genererar specifika avfallstyper och kommer att ge upphov till fler. Redan i forskningsskedet bör mikro- och nanomaterialens livscykel hanteras och finansieras, särskilt tillverkade material, och de system som använder dem (se "bottom up"-tekniken), i synnerhet med tanke på att alla risker ännu inte är kända. Möjligen kan direktivet om energibeskattning kompletteras med avseende på dessa material (3)?

5.4.1.4.3

EESK anser att förslaget till industriell strategi kan införlivas med en strategi för offentliga arbeten, och att den bör uppfylla kraven med avseende på hållbar utveckling.

5.4.1.5   Styrning

Vissa medlemsstater har anordnat öppna debatter om denna industriella revolution. Längst fram i värdekedjan gäller det att vinna medborgarnas/konsumenternas förtroende, så att de köper europeiskt.

Med det målet i åtanke förordar EESK att de berörda parterna involveras och att det förs en diskussion om riskhantering och om en definition av ansvarsfull innovation. Att sätta det kollektiva intresset och aktörernas ansvar i ett sammanhang, och att identifiera frågor och intressekonflikter, kan inte annat än att bidra till godtagbara lösningar för medborgarna, som är medvetna om hur stora investeringar som gjorts och om sektorns strategiska betydelse.

Bryssel den 16 oktober 2013

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

Henri MALOSSE


(1)  EUT C 44, 15.2.2013, s. 88; EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.

(2)  COM(2011) 808 final: "Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation".

(3)  COM(2011) 169 final.